Skolpolitiska läget Gustav Fridolin Utbildningsminister
Andel elever som går ut årskurs 9 med behörighet till gymnasieskolan Källa: Skolverket.
Andel behöriga elever till gymnasieskolan med och utan nyanlända elever Andel (%) elever 100 95 90 85 80 90,3 % 83,1 % Exklusive nyinvandrade och elever som saknar personnr Totalt 75 Källa: Skolverket.
Antal elever som inte var behöriga till nationellt program vårterminen 2015 respektive 2016 Källa: Skolverket.
Eleverna känner sig trygga och trivs bra i skolan Andel elever som svarat positivt på frågor om trivsel och trygghet 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Trivs mycket eller ganska bra i skolan Trivs mycket eller ganska bra med andra elever Känner sig ofta eller ganska ofta trygga i Anser att man på skolan bemöter Har mycket lätt eller ganska lätt att skolan varandra respektfullt vända sig till någon vuxen i skolan Källa: Skolverket. Bild uppdaterad 2016-10-03
Lärare trivs i skolan Andel lärare som svarat att de trivs ganska bra eller mycket bra 1993-2015 100 90 80 70 60 trivs med eleverna trivs med kollegorna trivs i skolan trivs med skolledningen 50 40 30 20 10 0 1993 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 Källa: Skolverket, Attityder till skolan
Föräldrar är positiva till skolan Undervisningen i skolan väcker mitt barns lust att lära Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet ej I mitt barns skola bemöter elever och personal varandra med respekt Mitt barns klasslärare informerar mig om vad som ska göras i skolarbetet Källa: Skolinspektionen
Resultaten föll i PISA 2012 Genomsnittlig poäng 520 510 500 490 516 512 510 514 509 507 503 503 502 497 495 494 485 480 483 478 470 460 450 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 2000 2003 2006 2009 2012 Källa: OECD, PISA.
Tre tydliga utmaningar Insatser kommer för sent Läraryrkets attraktivitet Ojämlikheten i skolan
Tidiga insatser
Det särskilda stödet sätts in sent Andel elever med åtgärdsprogram 2014/2015 Andel elever (%) 12 10 8 6 4 Totalt Flickor Pojkar 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Årskurs Källa: Skolverket.
Mindre än hälften av lärarna tycker att skolan lyckas bra med att ge särskilt stöd Lärare i grundskolan som tycker att deras skolenhet lyckas mycket bra eller ganska bra med att ge särskilt stöd till de elever som har svårigheter i skolarbetet. 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2009 2012 2015 Källa: Skolverket
Regeringens svar Läsa-skriva-räkna-garanti Fler speciallärare/ specialpedagoger Fler anställda: Mer tid för eleverna i de tidiga åren Stark förskola med pedagogiskt innehåll
Personaltätheten i skolan har förbättrats Antal elever per pedagogisk personal i samtliga skolformer 2013-2015 14 12 12,3 12,2 11,9 10 8 6 4 2 0 Källa: Skolverket. 2013 2014 2015
Fler speciallärare och specialpedagoger Antal speciallärare/specialpedagoger i samtliga skolformer (heltidstjänster) Heltidstjänster 9 600 9 400 9 200 9 000 8 800 8 600 8 400 8 200 8 000 7 800 Källa: Skolverket. 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16
Fler avdelningar i förskolan med färre barn Andel avdelningar efter antal barn i avdelningen Andel (%) avdelningar 50 45 40 35 30 25 20 2014 2015 15 10 5 0 Källa: Skolverket. mindre än 15 barn 16-21 barn mer än 22 barn
Ett attraktivt läraryrke
Stort behov av fler lärare Skattat examinationsbehov respektive skattat antal examinerade 2015-2019 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 Skattat examinationsbehov 2015-2019 Skattat antal examinerade 2015-2019 20 000 10 000 0 Källa: Skolverket samt egna beräkningar Lärare Förskollärare Fritidspedagoger
Fler sökande till lärarutbildningarna de senaste åren Behöriga förstahandssökande till lärarutbildningar HT95-HT15 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Källa: Universitetskanslersämbetet
Många examinerade de senaste åren, men fler behövs Antal examinerade lärare, förskollärare och fritidspedagoger 1961-2015. 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 Källa: SCB 0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015
Lärares arbetsmiljö Andel lärare som oftast eller alltid känner sig stressade i skolan 60 Andel lärare som det senaste året uppger att de allvarligt har övervägt att byta yrke 60 50 50 40 40 30 30 20 20 10 10 0 2003 2006 2009 2012 2015 Källa: Skolverket, Attityder till skolan 0 2003 2006 2009 2012 2015
Regeringens svar Nationell samling för läraryrket Lärarlönelyft Förstärkt och utbyggd lärarutbildning Nationella skolutvecklingsprogram
En jämlik skola
Ojämlikheten i skolan är hög Andel elever (%) med behörighet till nationella program efter föräldrarnas utbildningsnivå år 2014/15 och 2015/16 100 90 80 70 60 50 40 2014/15 2015/16 30 20 10 0 Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Källa: Skolverket.
Barn till högutbildade läser mer Andel 12-18 år som läser böcker minst en dag i veckan. 2014-2015 70 60 50 40 30 20 10 0 Flickor Pojkar Hushållets utbildningsnivå: högst gymnasial utbildning Flickor Hushållets utbildningsnivå: eftergymnasial utbildning Pojkar Källa: SCB, Undersökningarna om barns levnadsförhållanden
Regeringens svar Samverkan för bästa skola Arbete för nya karriärmönster fler erfarna lärare på skolor med tuffa utmaningar Läsning Förlängd undervisningstid genom lovskola eller skolarbete utanför schemat Pedagogisk infrastruktur som: Elevhälsa Skolbibliotek Fritidshem
Samverkan för bästa skola Hittills har 40 kommunala och enskilda skolhuvudmän träffat överenskommelser med Skolverket Skolverket kommer snart inleda dialog med ytterligare 10 skolhuvudmän om deltagande Satsningen kommer nu också att utvidgas till att omfatta förskolor och förskoleklasser
Elever utan behörighet till gymnasieskolan
Ohälsa och självuppfattning
Ökad psykisk ohälsa Andel som uppger att de har haft minst två psykiska eller somatiska besvär i veckan under de senaste sex månaderna 1985/86-2013/14 15-åringar 13-åringar 60 50 40 30 Flickor Pojkar 60 50 40 30 Flickor 20 10 20 10 Pojkar 0 0 Med psykiska besvär avses sömnsvårigheter, nedstämdhet, irritation, nervositet. Med somatiska besvär avses huvudvärd, ont i maten, ont i ryggen, yrsel Källa: Folkhälsoinstitutet
Flickor mer stressade än pojkar Andel som alltid eller oftast känner sig stressade i skolan 2000-2015 Årskurs 7-9 Gymnasieskolan 70 60 50 70 60 50 Flickor 40 Flickor 40 30 20 Pojkar 30 20 Pojkar 10 10 0 2000 2003 2006 2009 2012 2015 0 2000 2003 2006 2009 2012 2015 Källa: Skolverket
Tilltro till egen förmåga Lågpresterande elever har lägre tilltro till egen förmåga Är medvetna om att de har svagare problemlösningsförmåga Källa: PISA
Ansvar och syn på skolan Lågpresterande elever: ser mindre nytta av skolan ser i högre grad tiden i skolan som bortkastad Källa: PISA
Åtgärder Elevhälsa Värdegrundsarbete Konkretiserad undervisning Utredning för att möta problematisk frånvaro
Skolfaktorer
25% En allt större polarisering mellan skolor gällande elevernas resultat Andel elever i skolor med många respektive få elever med godkända betyg (minst G och från år 2013 minst E) i matematik, engelska och svenska/svenska som andraspråk 20% 15% 10% 5% 0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Andel elever i skolor med minst 20% ej godkända Källa: Egna beräkningar Andel elever i skolor med högst 1% ej godkända
Ett barn i varje klass Till de vanligaste neuropsykiatriska diagnoserna hör adhd, autism och Tourettes syndrom Drygt 5 procent av barnen i skolålder uppskattas ha adhd Knappt 1 procent av alla barn har någon form av autismspektrumstillstånd Ofta går diagnoserna i varandra Källa: Socialstyrelsen
Ogiltig frånvaro gör att vissa elever går miste om utbildning de har rätt till Procent 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Frånvarande 1-2 månader Frånvarande 2 månader-1 termin Frånvarande 1 termin-1 läsår Frånvarande mer än ett läsår Sammanlagt Andel skolpliktiga elever i den obligatoriska skolan med ogiltig sammanhängande frånvaro Källa: Skolinspektion
Undervisningssituationen Andel tid (%) som lärare ägnar åt att hålla ordning efter andel lågpresterande elever i klassen Andel tid (%) 30 25 20 15 10 5 0 Källa: TALIS 2013 Inga 1% till 10% 11% till 30% 31% till 60% Mer än 60% Andel lågpresterande elever
Åtgärder Systematiskt kvalitetsarbete Höga förväntningar Specialpedagogik Samverkan för bästa skola Socioekonomisk viktning av resurser Organisation som bryter segregation Vända frånvaro till närvaro Nationella skolutvecklingsprogram Skolkomissionen
Nyanlända elever
Många nyanlända elever Andel nyanlända och andel nyanlända + elever utan personnummer 10 Grundskolan 10 Gymnasieskolan 9 9 8 7 6 5 Andel nyanlända + elever utan personnr 8 7 6 5 Andel nyanlända+ elever utan personnr 4 3 Andel nyanlända 4 3 Andel nyanlända 2 2 1 1 0 2011 2012 2013 2014 2015 0 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Skolverket. Med nyanländ avses 0-4 år i Sverige
Fördelning av nyanlända elever Antal kommuner efter andelen nyanlända januari 2016. Så stor andel av elevunderlaget i grundskolan och gymnasieskolan utgjordes av nyanlända. Antal kommuner 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Nyanlända utgjorde 9 procent av barn 7-18 år i Sverige. Med nyanlända menas folkbokförda som varit 0-4 år i Sverige eller asylsökande 7-17 år. Källa: SCB och Migrationsverket
Vanligare med nyanlända elever på kommunala skolor Totalt antal elever och antal nyinvandrade elever på kommunala och fristående skolor Antal nyinvandrade inkl. elever utan personnr 300 250 200 150 100 50 0 Källa: Skolverket 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 Totalt antal elever på skolenheten Kommunala skolenheter (3975) Fristående skolenheter (726)
Åtgärder Gemensamt ansvar Alla kommuner ska ta emot Skolor med bäst förutsättningar ska vara med i arbetet Gemensamt arbetssätt Kartläggning av alla nyanlända Studiehandledning på gamla skolspråket
Åtgärder Resurser och kompetens Ekonomiska medel Bättre användning av lärarresurser Insatser för att sprida kompetens i systemet
Utredning gällande elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser
Utrikesföddas ålder vid ankomsten till Sverige spelar en stor roll Andelen (%) behöriga till gymnasieskolan bland utrikesfödda 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Källa: SCB, s egna beräkningar. Antalet år eleven bott i Sverige vid grundskolans slut
Andelen behöriga till gymnasieskolan våren 2012 som börjat i svensk skola när de var mellan 12 och 15 år Ej behöriga Behöriga
Andelen behöriga till gymnasieskolan våren 2015 som börjat i svensk skola när de var mellan 12 och 15 år Ej behöriga Behöriga
Utredningens uppdrag Går det att skapa kontinuitet? Kort kontra gedigen skolbakgrund Ger dagens reglering tillräckliga förutsättningar? Hur synliggöra elevernas progression?
Finns det onödiga hinder? Använder vi tiden effektivt?
Skolpolitiska läget Foto: Folio Bildbyrå och Scanpix