Rutiner offentlig miljö i Tanums kommun

Konst i offentlig miljö- Gestaltning av den offentliga miljön Rutiner offentlig miljö i Tanums kommun Projektet Konst i offentlig miljö Inom projektet konst i offentlig miljö skall bl a varje kommun beskriva sina beslutsvägar och rutiner för att hantera det offentliga rummet samt även förslå hur dessa rutiner bör utvecklas för att förbättra den offentliga miljön. Konst i offentlig miljö Tidigare före 2007- hade kultur- och fritidsnämnden ansvar för konstnärlig gestaltning av den offentliga miljön samt kulturfrågor generellt. Detta tog främst uttryck i offentlig utsmyckning i form av konstverk, synpunkter på detaljplaner, kulturminnesvårdsprogram, ansvar för KUV-gruppen mm. Resurser för konstnärlig utsmyckning var mycket begränsade. Fr o m 2007 övertog Tekniska nämnden ansvaret för konstnärlig gestaltning av den offentliga miljön. I samband med tecknande av exploateringsavtal föreslog Tekniska nämnden under 2006/2007 att man skall kräva av exploatörer bidrar till den offentliga miljön genom någon typ av konstnärlig gestaltning. Kommunstyrelsen har härefter tagit över ansvaret för exploateringsavtal. Miljö- och byggnadsnämnden har övertagit ansvaret för KUV-gruppen. Gestaltning av den offentliga miljön Gestaltning av offentlig miljö är ett vidare begrepp än konst i offentlig miljö. I gestaltningen ligger utformningen och upplevelsen av hela det offentliga rummet mellan huset både byggnader, fasader, gaturummet, gångstråk, mötesplatser, konst och vegetation. Det offentliga rummet växer fram i samhällsbyggnadsprocessen och är ett resultat av den. Denna process kan sägas består av följande delar: Översiktsplanen, upprättas av kommunstyrelsen, antas av kommunfullmäktige Fördjupad översiktsplan, ansvar som översiktsplanen Detaljplan, antas av miljö- och byggnadsnämnden Exploateringsavtal, beslutas av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige Bygglov ev andra tillstånd, beslutas av miljö- och byggnadsnämnden Genomförande i både offentlig som enskild regi, i kommunen tekniska nämnden Förvaltning, i kommunen tekniska nämnden Inom projektet har den offentliga miljön i Tanumshede studerats som ett exempel. Analysen ger en tydlig bild över att besluten tillkommer i många led som saknar kopplingar till varandra och därmed ger bristande helhetsperspektiv. Processen är fragmenterad i många små delbeslut varav inget särskilt har uppmärksammat det offentliga rummet som helhet. Tvärtom utgör det enskilda objektet som byggnad, gator och parkeringsplatser med sina krav på funktion som huvudsakligt mål i utvecklingen av samhället. Risken finns att det som är däremellan blir ett överblivet rum, inte ett gemensamt rum för trivsel och mötesplatser. Genom att skapa ett led i ovan process som har rollen att särskilt uppmärksamma det offentliga rummet och dess krav skulle handläggarna i de olika delarna ha något att stödja sig på i sina delbeslut. E:\inventerade beslutsprocesser aktuella 110301\Tanum, Dagens rutiner.doc 1

Nedan gås resp led i samhällsbyggnadsprocessen igenom och hur de påverkar det offentliga rummet. Förslag ges på förbättringar till framtida rutiner för att kommunen skall få en mer samordnad och bättre gestaltning av det offentliga rummet. Översiktsplanen-ÖP ÖP är för övergripande för att ge signaler om det enskilda samhället eller dess centrala delar. Här kan man möjligtvis ange mål och ambitionsnivå som riktlinjer för att det offentliga rummet skall ges särskild uppmärksamhet i den fortsatta planeringen för att stärka orternas identitet. Fördjupad översiktsplan - FÖP FÖP är ett dokument i dagens hanteringsrutiner som skulle kunna innehålla mer detaljer hur det offentliga rummet i samhällena skulle kunna utformas och där olika aspekter kan belysas. Idag utgör FÖP i princip enbart utbyggnadsmöjligheter av samhället. Ingen uppmärksamhet ges till det offentliga rummet som ett eget intresse. Det offentliga rummet skulle kunna belysas i en separat studie där ortens centrum och övriga offentliga rum belyses i ett sammanhang. En sådan plan/gestaltningsprogram bör vara en del av en FÖP och finnas innan man låser rekommendationer i FÖP. På platser/orter som ej har en FÖP bör en studie av den offentliga miljön göras som en självständig handling. Detaljplan Detaljplaner i Tanum är ofta små och avser enskilda fastigheter dvs det offentliga rummet ges ingen eller liten uppmärksamhet Endast det enskilda objektet är intressant och sammanhangen till omgivningen ges liten prioritet. Här borde kraven öka på att beskriva kommunikation, mötesplatser, kulturmiljöer och relation till samhället i övrigt. Planens syfte bör tydligt ange planens koppling till den offentliga miljön. Kommunens roll är att vidga vyerna och ge en helhetsbild över planens sammanhang med omgivningen, även om denna ligger utanför planen. Exploateringsavtalet är viktigt som ett komplement till planen för att stärka dessa frågor. Kommunen bör sträva efter att reglera krav i detaljplanen för att få en reglering av frågorna som är oberoende av vem som är fastighetsägare och avtalspart. Exploateringsavtal Exploateringsavtalet har till syfte at reglera utförande och ekonomi kring ett projekt med privata exploatörer. Här har kommunen infört krav på konstnärlig gestaltning. Krav bör ställas som gör att man uppmärksammar det aktuella objektets betydelse för den omgivande miljön inkl kulturmiljön. Man bör analysera om instrumentet är tillräckligt både om det som avtalats genomförts men även om den offentliga miljön uppmärksammas i tillräcklig omfattning. Rutiner bör skapas för att utveckla styrning av plangenomförande. Bygglov Byggloven följer detaljplaner. Tolkningen av planen underlättas om syftet med planen är tydlig där även planens relation till det offentliga rummet klargörs. Mindre avvikelser kan godkännas, det är viktigt att planens syfte då ger en vägledning i tolkningen av vad som kan tillåtas. Det som inte regleras i detaljplanen kommer således att vara upp till bygglovshandläggaren att avgöra. Det kan vara frågor om gestaltning, fasaders utformning, fönstersättning, entréer mm som påverkar utseende i gaturummet men också hur människor rör sig som får stor betydelse för hur det gemensamma rummet upplevs. Kanske vill fastighetsägaren göra en inre ändring som får betydelse för den offentliga miljön. Bygglovshandläggningens betydelse för den offentliga miljön måste i betydligt högre grad än idag uppmärksammas. Gestaltningsfrågor och kulturmiljöfrågor bör ges stor uppmärksamhet. E:\inventerade beslutsprocesser aktuella 110301\Tanum, Dagens rutiner.doc 2

Genomförande Varje aktör genomför sina objekt. Privata objekt styrs av kommunen genom detaljplan, bygglov och exploateringsavtal. Kommunens egna objekt styrs av samma moment men också av investeringsbeslutet i samband med budgetering. Här blir ambitionsnivån på genomförandet av betydelse dvs om man genomför hela planen eller enbart delar (t ex parkeringsplatsen men inte parken) ofta styrs genomförandet av att man är angelägen om att genomföra ett särskilt objekt t ex en parkering men sedan lämnar det som är utanför objektet helt utan tanke på vilken effekt det får på den offentliga miljön. Eftersom funktion oftast är parkering eller gata/trafikanordning så får upplevelsen stå tillbaka. Genomförandet och investeringsbeslutet bör i högre grad se till helheten att det finns krav på det offentliga rummet som helhet genom gestaltningsprogram, skyltplaner mm. Förvaltning I detaljplaner anges vem som skall förvalta allmänna platser, genom kommunalt eller enskilt huvudmannaskap. Kommunalt huvudmannaskap ökar möjligheterna att styra utformning och underhåll av den offentliga miljön. Tanum tillämpar ofta enskilt huvudmannaskap eftersom många fastigheter ägs av delårsboende och de därför ej bidrar till inkomster i form av skatt, för att täcka kommunens kostnader för förvaltning av gator och allmänna platser. För att få en enhetlig skötsel är allmänt huvudmannaskap att föredra, det finns således en konflikt mellan ekonomi och funktion. Kommunen äger själv anläggningar som bebyggda fastigheter och allmänna platser. De förvaltas av samhällsbyggnadsförvaltningen men under två olika avdelningar. I verkligheten dvs i det upplevda rummet flyter dessa fastigheter ihop dvs man upplever inte fastighetsgränser. Det är då viktigt att de två verksamheterna samverkar genom att skapa ett gemensamt rum som uppfattas som en enhet och som sköts utgående från en idé. Kommunens resurser för att förvalta det offentliga rummet bör uppmärksammas och känns ofta otillräckliga särskilt eftersom de samförvaltas med gator såväl sommar- som vinterunderhåll. Redan i investeringsskedet bör materialval styras av såväl gestaltnings- som driftaspekter för att även hålla driftkostnaden på en så låg nivå som möjligt. Särskilt grönytor bör uppmärksammas då de har stor betydelse för hur rummet upplevs och också kräver stora insatser att sköta om de inte är utformade medvetet. Det gemensamma rummet bör ses som en gemensam tillgång där även handel och privata fastighetsägare skall delta i förvaltningen. Idag saknas rutiner för att samtala med andra aktörer och gemensamt lösa frågor kring det gemensamma rummet. Verktyg som skötselavtal för t ex renhållning samt renhållningstaxan bör användas för att reglera utförandet. Allmänt Generellt delas beslut i ovan kedja mellan kommunstyrelsen, miljö- och byggnadsnämnden och tekniska nämnden samt i budget och ÖP kommunfullmäktige. På handläggningssidan finns frågorna inom samhällsbyggnadsförvaltningen, olika avdelningar, förutom exploateringsavtal som flyttats till kansliavdelningen. Samverkan E:\inventerade beslutsprocesser aktuella 110301\Tanum, Dagens rutiner.doc 3

mellan olika aktörer är viktig och bör prioriteras i högre grad. Orsaken till bristande samverkan är främst att tidsresurserna är knappa och att driftfrågor måste prioriteras. Betydelse har också att den offentliga miljön inte heller prioriteras vad avser resurser. Förvaltningens samlade kompetens får betraktas som tillräcklig för att kunna hantera frågor om utformning av det offentliga rummet och omfattar bland annat planerare, arkitekt och antikvarie. Tjänstemännen skulle dock kunna ta ett större ansvar för att tydliggöra dessa frågor för politikerna. Samhällsbyggnadsförvaltningen som en samlad förvaltning är en bra utgångspunkt för att få en helhetssyn men då måste frågan prioriteras genom politiska beslut. Det är också ett konstaterande att resurser för att genomföra ett bra offentligt rum i högre grad finns i de tekniska avdelningarna som har medel i samband med investeringsprojekt att förverkliga tankar i detaljplaner. Fokus på gestaltningsfrågor i samband med projektering saknas dock. Barn- och utbildningsförvaltningens roll inom området bör klargöras då de övertagit resurser och ansvar för kulturfrågor inom kommunen. Det som saknas och därför behövs är således större helhetsperspektiv, att det offentliga rummet uppmärksammas mer av tjänstemännen och prioriteras av beslutsfattarna, att resurser avsätt för området samt att rutiner för samverkan utvecklas mellan olika kompetenser. Genom att skapa ett led i ovan process som har rollen att särskilt uppmärksamma det offentliga rummet och dess krav skulle handläggarna i de olika delarna ha något att stödja sig på i sina delbeslut. Genom att arbeta med gestaltningsprogram för samhällena skulle ett sådan led kunna erhållas. Handlingsplan Enligt ovan beskrivning skulle följande rutiner och verktyg stärka processen att skapa ett mer medvetet och väl utformat offentligt rum där människor möts, stannar till, byter tankar och trivs både med sin boendemiljö och sina medmänniskor. Förteckningen skall ses som ett första förslag till verktyg som fortlöpande bör utvecklas: I översiktplanen bör generella riktlinjer anges för mål och ambitionsnivå för det offentliga rummet. I varje samhälle upprättas ett gestaltningsprogram som visar ortens centrum och övriga offentliga rum i ett sammanhang. I mindre samhällen kan gestaltningsprogrammet ersättas av en enklare studie av den offentliga miljön. Skyltplaner upprättas för varje samhälle och dess närmål. Kommunen bör samverka med vägverket i att upprätta skyltplaner för kommunens besöksmål. Detaljplanen skall tydligt ange syftet med detaljplanen även vad avser frågor kring offentlig miljö, rörelser, kopplingar till andra detaljplaner eller framtida frågor. I varje detaljplan skall sammanhangen till omgivningen och den offentliga miljön beskrivas. Ju mindre plan desto större behov. Beskrivningen skall innehålla E:\inventerade beslutsprocesser aktuella 110301\Tanum, Dagens rutiner.doc 4

kommunikationsvägar till målpunkter, mötesplatser, kulturmiljöer, naturmiljöer och relationen till samhället allmänt. Huvudmannaskap för allmänna platser skall särskilt belysas för att förvaltningen skall ske på ett bra sätt även ur perspektivet offentlig miljö. Exploateringsavtal skall användas för att reglera genomförande av detaljplaner som exploateras av privata aktörer. Exploateringsavtal skall reglera kostnader och utförande inklusive den offentliga miljön och den konstnärliga gestaltningen. Exploateringsavtalet skall tillsammans med detaljplanen uppmärksamma objektets betydelse för den omgivande miljön såväl natur- som kulturmiljön. Rutiner bör skapas för att följa upp exploateringsavtalens genomförande och om detaljplanens syfte har nåtts. Bygglovet skall ges under beaktande av planens syfte för helheten bl a den offentliga miljön. Enstaka utformningar skall beaktas både utgående från objektet själv men även för hur den påverkar omgivningen. Investeringsbeslut skall tas på underlag som såväl belyser funktion som gestaltningen av den offentliga miljön. Investeringen skall följa gestaltningsprogrammet, skyltprogrammet och rekommendationer i detaljplanen. I samband med investeringsbeslut/projektering skall hänsyn tas till utförandet för att optimera driftkostnaden. Förvaltningsplaner skall upprättas för offentliga miljöer där olika aktörers ansvar klarläggs, såväl olika kommunala aktörer som privata. En förvaltningsplan kan kompletteras med skötselavtal. Gaturenhållningen bör utföras för att skapa en bra offentlig miljö och kostnader bör i eftersträvas att täckas av inkomster från handel, restauranger och privata fastigheter. Kommunförvaltningens resurser och kompetens bör anpassas till den ambitionsnivå man vill ha på den offentliga miljön. Ansvar och organisationen kring den offentliga miljön bör klargöras mellan KS, TN, MBN och BUN samt deras förvaltningar. E:\inventerade beslutsprocesser aktuella 110301\Tanum, Dagens rutiner.doc 5