Kursrapport Redovisningsrätt och företagsekonomi (15 hp, halvfart)

Kursrapport Redovisningsrätt och företagsekonomi (15 hp, halvfart) Höstterminen 2015 Jan Bjuvberg

1. Kursens innehåll Delmomentet redovisningsrätt omfattar en genomgång av det redovisningsrättsliga normsystemet samt metodologiska och praktiska frågor rörande tillämpningen av det. Därutöver omfattas även kopplingar mellan redovisningsrätten och andra juridiska discipliner, t.ex. skatterätt, aktiebolagsrätt, straffrätt och ekonomisk förvaltningsrätt. Bokföring/redovisning omfattas av den juridiska disciplinen redovisningsrätt. Kursmomentet bokföring/redovisning avser att förse kursdeltagarna med grundläggande kunskaper om det löpande arbetet med ett företags bokföring samt upprättande av bokslut. Momentet studeras i samband med delmomentet redovisningsrätt. Avsikten är att de två momenten bokföring/redovisning och redovisningsrätt ska ge en fördjupad förståelse för situationen när ett företags redovisning påverkar eller påverkas av andra juridiska discipliner. Inom ramen för detta ägnas också tid åt årsredovisningen, framförallt åt balans- och resultaträkningen. Därtill fokuseras det på vad som utgör eget respektive främmande kapital inom ramen för undervisning om finansiella instrument. Övriga moment på kursen med koppling till redovisningsrätt är kopplingen mellan 1. redovisning och bolagsrätt, 2. redovisning och beskattning, 3. redovisning och straffrätt, 4. redovisning och konstitutionell rätt, 5. redovisning och skatteprocess samt revision och revisorer. Därutöver behandlas klassificering och redovisning av finansiella instrument. Räkenskapsanalys är inte på samma sätt som bokföring och redovisning en juridisk disciplin. Många jurister kommer emellertid i kontakt med räkenskapsanalys, t.ex. i samband med företagsöverlåtelser, tillståndsärenden och processer. För jurister som är involverade dessa situationer är det naturligtvis av stor betydelse att ha kunskap om innebörd och beräkning av dessa nyckeltal. Avsikten är att momentet ska ge en fördjupad kunskap om hur nyckeltal används och vilken information de ger. Att behärska grundläggande kalkylering är av betydelse i samband med t.ex. investeringar och inkomstberäkning. Behovet av detta aktualiseras i t.ex. skadeståndsrätten och skatterätten. Avsikten med momentet är att studenterna ska introduceras till ekonomisk kalkylering, som nuvärdering och ränteberäkningar. Utvärderingen av kursen måste förstås med utgångspunkten att samtliga studenter på kursen läste den parallellt med andra kurser, vilket är hela grundtanken, eftersom kursen till stor del går ut på att visa på kopplingar mellan redovisningsrätt/företagsekonomi och andra rättsområden. Kursen fungerar på det sättet som ett komplement till t.ex. skatterättsliga och bolagsrättsliga fördjupningskurser. Tidigare år har ett problem med upplägget varit att den tid studenterna lagt ner på kursen har varit för lågt. Detta har inte varit fallet i samma utsträckning denna kursomgång (fråga 4-5 i kursvärderingen). Detta kan vara ett resultat av att kursen har marknadsfört mer som en kurs som står på egna ben och att den dessutom synkroniserats bättre med t.ex. företagsbeskattning 30 hp. Det har fortsatt varit svårt att få tag på kompetenta lärare, men till denna kursomgång har en lärare från företagsekonomiska institutionen (Jonas Råsbrant) engagerats avseende områdena räkenskapsanalys och nyckeltal. Detta var mycket uppskattat.

Åtta av sjutton studenter svarade på kursutvärderingen, vilket är knappt hälften av studenterna på kursen. Utöver den skriftliga kursutvärderingen har jag intervjuat två kursdeltagare. 2. Kursens uppbyggnad Kursens huvudsakliga uppbyggnad framgår av bilaga 2-4 till denna kursrapport. Kursens svårighetsgrad bedöms vara i huvudsak lagom eller möjligen något för hög (fråga 3 i kursutvärderingen). Detta ska dock ställas mot mängden nedlagd tid (fråga 4 i kursutvärderingen). Merparten av studenterna har lagt ner mindre än 20 timmars arbete på kursen. Av detta drar jag slutsatsen att den något höga svårighetsgraden som kursen bedömts ha beror på att många studenter lagt ner för lite tid på kursen. Bedömningen påverkas också av att kursen läses på halvfart och att merparten av studenterna på kursen läser kursen parallellt med någon annan kurs. Ang. förkunskaper har jag tidigare år upplevt det som att flera studenter haft svårt att hänga med i kursens mer praktiska moment. Av kursutvärderingen verkar detta emellertid inte ha varit ett särskilt stort problem. Min intuition säger mig dock att problemet kan ha varit större än vad som framgår där. Detta måste dock ses i sitt sammanhang. Det jag avser är den omarbetning som gjorts av redovisningsrättsmomentet på T5, som har byggts ut och förbättrats avsevärt det senaste året, vilket rimligtvis kommer att innebära att studenterna kommer bättre förberedda till kursen i framtiden. Kanhända kan det också locka fler studenter till kursen. Det omarbetade redovisningsmomentet på T5 får genomslag nästa kursomgång. 3. Kursens mål Kursens mål som förväntade studieresultat framgår av bilaga 2 till denna kursrapport. Kursmålen tycks uppnås tillfredställande (fråga 10 i kursutvärderingen). 4. Kursens bärande pedagogiska idéer Kursen är uppdelad i olika ämnesområden, se ovan under 1. Den övergripande indelningen är i två delämnen, redovisningsrätt och företagsekonomi. Det förstnämnda ger den juridiska ramen för väsentliga delar av det sistnämnda. Inom ramen för varje delämne finns ett antal underämnen som läses i den ordning som framgår av bilaga 6 till denna kursplan. Varje delämne inleds med en föreläsning. I merparten av fallen återföljs denna av ett eller flera seminarium. I något fall omfattar ett delämne endast ett seminarium. Grunden för dessa är problemorienterad inlärning. Merparten av studenterna som har besvarat kursutvärderingen (fråga 12-15) har ansett att undervisningen har varit givande. Kursen innebär en tydlig fördjupning i förhållande till terminskurs 5. Det saknas anledning att förändra detta i dagsläget. 5. Examination och betygspåverkande faktorer

Examinationsformer och betygspåverkande faktorer framgår av bilaga 2 till denna kursplan. Av kursutvärderingen (fråga 20 och 21) framgår att merparten av de som besvarade den ansåg att det skriftliga inslaget (examinerad promemoria) var lagom i omfattning och lagom svår. Det saknas anledning att förändra detta. Av föregående års kursrapport framgår det att uppsatsen var uppskattad samt att det önskades en breddning av tentamen avseende vilka delämnen den omfattade. Därtill framhölls det att tentamen var för omfattande. Omfånget av tentamen minskades därför något denna kursomgång, parallellt med att fler delämnen omfattades av den. Någon reaktion på detta framgår inte av kursvärderingen, men av de studenter som intervjuades framhölls att detta var positivt. Det framhölls även av dem att det kunde övervägas att slopa tentamen och ersätta den med flera mindre deltentamina, t.ex. i form av duggor. Jag kommer att överväga detta inför nästa kursomgång, men mycket talar för att det inte kommer att ske någon ytterligare förändring, framförallt av administrativa skäl. Möjligen kan tentamen slopas helt och ersättas med en hemtentamen. 6. Basgruppsverksamheten i undervisningen Seminariegruppen var indelad i basgrupper om 3-5 studenter i varje. Undervisningen baserades på problemorienterad inlärning, se ovan under rubrik 4. De intervjuade studenternas uppfattning var att basgruppsarbetet hade fungerat väl. Detsamma framgår av kursutvärderingen (fråga 17 i kursvärderingen). Mot den bakgrunden finner jag inte någon anledning att genomföra några förändringar till kommande läsår på denna punkt. Det ska framhållas att detta år var samtliga studenter vana vid basgruppsarbete från vår egen utbildning. Föregående år var det ett flertal studenter från andra utbildningar, vilket medförde en större utmaning i detta hänseende, både för lärare och studenter. 7. Inslag av skrivträning Se ovan under rubrik 5. Varje kursdeltagare hade under kursen till uppgift att skriva en tiosidig promemoria. De intervjuade studenternas uppfattning var att detta var ett lagom inslag av skrivträning. Detsamma framgår av kursutvärderingen (se ovan under rubrik 5 samt fråga 20 i kursvärderingen). Det uppfattades också som positivt att få möjlighet att i samrådan med kursledningen välja ämne för promemorian själv. Några åtgärder annat än de som framgår av den utvärderande analysen under rubrik 5 ovan kommer inte att göras.

8. Inslag av muntligt framförande Den enda muntliga färdighetsträning som förekom på kursen var basgruppernas presentation av lösningar på seminarieuppgifter. Tidigare har det ansetts vara för lite muntlig träning på kursen. Inslaget muntlig träning har ökat eftersom antalet seminarier har ökats. Av kursutvärderingen framgick det (fråga 14-15) att de muntliga övningarna under seminarierna var bra och att mängden muntlig träning var bra. Till denna kursomgång övervägde jag att öka det muntliga inslaget genom att införa en föredragning av den skriftliga promemorian som, om det införs, inte kommer att examineras i traditionell betydelse, utan endast rendera godkänt eller underkänt och vara en del av kursens obligatorium. Detta genomfördes inte med hänsyn till befintlig mängd undervisning på kursen. Däremot tycks studenterna vara mer nöjda med inslaget av muntlig framställning denna kursomgång. 9. Inslag av rättsteknikträning Studenterna behövde löpande under kursens gång söka olika former av redovisningsrättslig normgivning utanför lagområdet för att kunna lösa olika seminarieuppgifter. Därtill krävdes litteratursökning utanför kurslitteraturen i samband med författandet av den obligatoriska promemorian och lösning av seminarieuppgifter. Tidigare har uppfattningen varit att det var nyttigt att tvingas söka information löpande under kursens gång, men att det var svårt, eftersom det var fråga om för dem relativt okända rättsdatabaser m.m. som aktualiserades. I anslutning till författande av promemoria ges möjlighet till biblioteksundervisning med särskild inriktning på företagsekonomiska och redovisningsrättsliga databaser m.m. Trots detta går det att utläsa, framförallt av frågorna 22-24 i kursvärderingen, att det går att förbättra detta. Ett sätt att göra det, som jag överväger, är att sammanställa en förteckning över relevanta artiklar m.m. som finns tillgängliga digitalt på någon eller några av biblioteket databaser. 10. Värdering av de olika undervisningsformerna Undervisningsmomenten på kursen bestod av 1. föreläsningar och 2. seminarier.. Föreläsningar Kursutvärderingen visar att föreläsningarna överlag var bra och relevanta (fråga 12). Det saknas anledning att göra några förändringar på denna punkt. Ang. förhållandet mellan antalet föreläsningar och antalet seminarium, se ovan under rubrik 2. Seminarium Seminarierna uppfattades som relevanta och bra av de intervjuade studenterna. Detsamma framgår över lag av kursutvärderingen (framförallt fråga 13-14). Det lyftes särskilt fram att det var bra med praktiskt verksamma lärare och lärare från andra forskningsområden (fråga 8). Till denna kursomgång fanns det ett sammanhållet föreläsnings- och seminariematerial. Detta eliminerade

till stor del den kritik som framfördes föregående kursomgång avseende material till föreläsningar och seminarier. Denna kursomgång har viss kritik riktats mot vad som beskrivs som exkurs-diskussioner under seminarierna. Utöver det riktades det kritik mot att vissa frågor fick alltför stort utrymme. Min uppfattning är att detta styrs av studenterna och att det är svårt att göra något åt det. Naturligtvis ingår det i lärarrollen att i någon utsträckning begränsa detta, men enligt min uppfattning är dessa diskussioner också berikande, vilket innebär att gränsdragningen är svår mellan vad som bör respektive inte bör åtgärdas. Det ska framhållas att en av de två intervjuade studenterna ansåg att dessa diskussioner m.m. var bland det mest berikande på kursen. 11. Kurslitteraturen Kurslitteraturen bestod av två böcker, Artsberg och Bjuvberg och en artikel, Asp, samt utdelat material, se bilaga 2 till denna kursrapport. Allt material var författat på svenska språket. Tidigare har en av böckerna, Artsberg, uppfattats som svår. Bakgrunden till det är med stor sannolikhet att det är en bok av ett annat snitt än vad studenterna på juristprogrammet är vana vid. Framställningen är nämligen redovisningsteoretisk. Inför årets kursomgång övervägde jag att ta bort den boken och införa en mer kortfattad genomgång av redovisningsteorin. Jag har dock inte funnit någon tillräckligt bra ersättning. Även detta år har kritik riktats mot denna bok och jag kommer att överväga att byta ut den igen. 12. Internationalisering Redovisningsrätt är en i allt väsentligt global företeelse som påverkas i stor utsträckning dels av EU och dels av olika internationella organisationer. Av den anledningen diskuteras internationella frågor i princip på varje redovisningsrättsligt seminarium. Även källmaterialet är i vissa delar internationellt eller influerat av internationell normgivning och publikation. Jag överväger inte några förändringar i denna del. 13. Hållbar utveckling Under kursen diskuteras diskuterat hållbarhetsredovisning och hållbar samhällsutveckling. Detta uppfattades som positivt av de intervjuade studenterna, men omfattades dessvärre inte av kursutvärderingen, vilket ska ändras till nästa kursomgång. 14. Genus och andra kritiska perspektiv I samband med att den s.k. notapparaten i en årsredovisning diskuteras berörs vissa genusfrågor i anslutning till t.ex. medeltalet anställda och könsfördelning. Även frågor om styrelserepresentation berördes kort.

Detta uppfattades som positivt av de intervjuade studenterna. Någon ändring är inte planerad. 15. Former för kursvärdering Kursen utvärderas genom kursvärdering och muntlig kommunikation i samband med seminarieundervisningen. Därutöver har två studenter intervjuats av mig. En möjlig förändring är att dela ut kursutvärderingen vid sista undervisningstillfället, men detta skapar en ökning av den administrativa bördan vilket inte är helt optimalt. Någon förändring av detta planeras därför inte. 16. Lärargruppens sammansättning och kompetens Merparten av undervisningen hölls av undertecknad. Därutöver undervisade professor Claes Norberg, juris doktor, chefsjurist Adam Diamant, filosofie doktor Jonas Råsbrant, skattejuristen Per Holstad, Docent Anna-Sara Lind, gästläraren Matilda Jurell och bibliotekarien Sofia Sternberg. Förhållandet mellan mängden manliga och kvinnliga lärare har förbättrats något i förhållande till föregående år, när två av sju lärare var kvinnor. Omkring 85 % av all undervisning leds av män. Det finns alltså fortfarande skäl att hitta kompetenta kvinnliga lärare. Det ska dock framhållas att jag själv håller omkring 70 % av all undervisning på kursen, vilket försvårar omfördelningen av undervisningstimmar. 17. Kursens timtilldelning Kursen omfattade föreläsningar och seminarier uppgående till totalt 52 timmar. Mängden undervisning uppfattas som lagom av merparten av studenterna. Det saknas anledning att förändra detta. Uppsala den 17 mars 2016 Jan Bjuvberg Kursföreståndare

Bilagor: 1. Kursrapport 2. Kursplan 3. Undervisningsplan 4. Litteraturlista 5. Tentamen 6. Schema 7. Kursvärdering 8. Översikt studieresa