Situationen inom rusmedelsarbetet och utvecklingsbehov inom Vasaregionen - en rapport från hörandetillfällena

Situationen inom rusmedelsarbetet och utvecklingsbehov inom Vasaregionen - en rapport från hörandetillfällena Planerare Virpi Hagström Januari 2008

Innehåll 1 BAKGRUND TILL STATUSUTREDNINGEN...2 2 UTREDNINGENS BETYDELSE INOM RUSMEDELSSTRATEGIARBETET5 2.1 Regionalt rusmedelsstrategiarbete...5 2.2 Bakgrund till utvecklingsarbetet...6 3 NUVARANDE TILLSTÅND MED BEAKTANDE AV INDIKATORERNA...9 4 VÄLSTÅNDSSALDOT HÖRANDETILLFÄLLENAS UTBYTE...11 4.1 Samhälleliga styrkor...11 4.2 Samhälleliga orsaker till oro...12 4.3 Vad borde göras inom samhället?...15 4.4 Kommunerna...17 4.4.1 Storkyro...17 4.4.2 Korsnäs...24 4.4.3 Laihela...30 4.4.4 Malax...38 4.4.5 Korsholm...45 4.4.6 Oravais...53 4.4.7 Vasa...58 4.4.8 Lillkyro...70 4.4.9 Vörå-Maxmo...78 4.5 Sammandrag av hörandetillfällena...85 4.6 Nulägesbeskrivningens ord på vägen inför missbrukararbetets utveckling...89 5 AKTUELLA LÄSTIPS OCH LÄNKAR...91 6 BILAGOR...93 Bilaga 1. Lista över strategikontaktpersoner och ledningsgruppens medlemmar. Bilagor 2-10. Kommunernas nyckelindikatorer för rusmedel 1

1 BAKGRUND TILL STATUSUTREDNINGEN Denna statusutredning fungerar som en preliminär kartläggning för det rusmedelsstrategiarbete som inletts inom Vasaregionen. Rapporten grundar sig på diskussionstillfällen som ordnats i kommunerna, som har kompletterats med kommunvisa, allmänna servicebeskrivningar och preciseringar för situationen gällande utvecklingsarbetet. Rapporten omfattar såväl kommuninvånarnas som kommunernas olika yrkesgruppers erfarenheter, glädjeämnen och bekymmer ifråga om den nuvarande rusmedelssituationen samt förhoppningar och förväntningar på utvecklingen inom rusmedelssituationen. Att lyssna på kommuninvånarna är av central betydelse när man utvecklar missbrukararbetet, eftersom de kan bedöma situationen ur brukar- eller anhörigsynvinkel. Med i det gemensamma utvecklingsarbetet är följande kommuner: Storkyro, Laihela, Malax, Korsholm, Oravais, Vörå-Maxmo, Lillkyro och Vasa. Vasa stad fungerar som dragansvarig kommun inom detta strategiarbete. Österbotten-projektet, som är ett utvecklingsprojekt inom missbrukar- och mentalvården, deltar i uppgörandet av rusmedelsstrategin genom att på olika sätt styra och stöda kommunernas strategiprocess. Det av kommunerna och Österbotten-projektet inledda regionala rusmedelsstrategisamarbetet baserar sig på ett behov av att fundera över rusmedelssituationen, utveckla det förebyggande rusmedelsarbetet och missbrukarvårdens tjänster ur såväl det korrigerande arbetets synvinkel som ur riskförebyggande synvinkel. 2

En förutsättning för strategiarbetet är ett lyckat och fruktsamt samarbete, öppenhet och vilja att förbättra välmåendet bland regionens invånare genom utvecklande av rusmedelsarbetet. Målsättningen för statusutredningen är att med hjälp av feedback som insamlats vid hörandetillfällen för både kommuninvånare och yrkespersonal som ordnats under hösten 2007 beskriva regionens rusmedelssituation och utvecklingsbehov inom kommunerna. I utredningen lyfts även fram planer som redan finns ute regionens kommuner samt statistikmaterial. Stakes nyckelindikatorer för rusmedel som fungerar stödjande för strategiarbetet (bilagor 2-10) ger kommunvis information om rusmedelssituationen. Som hjälp och anvisning för utvecklingsarbetet finns i slutet även användbara informationskällor för fördjupning inom ämnet. Kommunernas kontaktpersoner för rusmedelsstrategiarbetet fungerade som kallare till hörandetillfällena som arrangerades för yrkespersonal (bilaga 1). Kommuninvånarna kallades till tillfällena genom annonsering i dagspressen samt genom inbjudningar som placerats ut i offentliga lokaler. Österbotten-projektet samlade in och sammanställde information från diskussionstillfällena. Projektet hade gjort upp en stomme för diskussionerna. Likväl stod det ändå klart, att diskussionerna framskred i den ordning och kring de teman som upplevdes som centrala vid vart och ett diskussionstillfälle. Diskussionsstommens betydelse låg närmast i att fungera som en minneslista över temaområden, där man kartlade områdets rusmedelstjänster samt förebyggande arbete granskat ur olika aktörers och åldersgruppers synvinkel. Dessa hörandetillfällen rapporteras för varje kommuns vidkommande. Gällande detta arbete har även utnyttjats värdefullt arbete som utförts av studerande. Tack till Suvi Puikko för analys av kommunhörandetillfällenas rapporter samt till Markus Huurinainen och Mikko Niiniketo för en omfattande rapport om beaktandet av rusmedels- och mentalvårdsstrategierna inom vår region. Ett varmt tack går även till kommunernas deltagare för ett utomordentligt samarbete. Kommunerna har för detta strategiarbete utnämnt både medlemmar till ledningsgruppen och kontaktpersoner, och till dessa önskar vi framföra ett speciellt tack. I kommuninvånarnas hörandetillfällen deltog inte numerärt så många personer, men diskussionerna var lyckade. De personer som deltog i hörandetillfällena representerade många olika synvinklar och erfarenheter. Bland deltagarna fanns både före detta alkoholister och narkotikamissbrukare, som kunde berätta om sina egna erfarenheter av rusmedelsvårdens tjänster. Bland övriga deltagare fanns föräldrar eller anhöriga samt andra av ämnet intresserade. Rent allmänt kan sägas att åsikterna varierade. Folk hade mycket åsikter om ingripande vid olika situationer samt om hjälp i tillräckligt tidigt skede och stöd i svåra situationer. En viss form av rehabilitering eller 3

vård passar för en viss typ av människor, men lämpar sig nödvändigtvis inte för alla. Mångformiga tjänster var alltså av stor betydelse. I yrkespersonalens hörandetillfällen deltog däremot rikligt med folk. Speciellt glädjande var det, att ett flertal yrkesgrupper var representerade vilket gjorde att synpunkterna hade tillräcklig bredd. Hörandetillfällena möjliggjorde även nätverksbyggande. 4

2 UTREDNINGENS BETYDELSE INOM RUSMEDELSSTRATEGIARBETET Genom de hörandetillfällen som statusutredningen grundar sig på, lyftes kommunernas karakteristika, styrkor och svagheter samt utvecklingsbehov fram. Inom regionen förekommer ett naturligt kommunsamarbete, men ifråga om tjänsterna framkom att samtliga kommuner utnyttjade Vasa stads rusmedelstjänster samt i synnerhet de svenskspråkiga kommunerna utnyttjade den i Malax belägna missbrukarvårdens boendeservice. Rusmedelstjänsterna förutsätter ett visst befolkningsunderlag och klienter kan komma också långt ifrån. Det är alltså viktigt att de tjänster som står till buds inom regionen upplevs som tillräckligt goda. Det är också viktigt att servicekonsumenternas, klientelets förväntningar och behov beaktas när tjänsterna utvecklas. Tjänsternas koncentration syntes i diskussionen närmast i form av åsikter om hur avståndet inverkar ur servicekonsumentens synvinkel. Det här var dock inte enbart en negativ sak, utan upplevdes även som en positiv omständighet. För anstaltsvårdkonsumenten kan det ibland upplevas lättare att åka längre bort för att få hjälp, medan avståndet har en större betydelse gällande öppenvårdstjänsterna. 2.1 Regionalt rusmedelsstrategiarbete Strategin är ett redskap för styrning av verksamheten. Eftersom man med hjälp av strategin strävar till att styra verksamhet som ligger i framtiden, talar man ofta om strategisk planering. Inom Österbotten-projektet är strategiarbetet en central del av all verksamhet. Om man ser på till exempel utvecklingsområden inom missbrukar- och mentalvården märker man att man strävar till att stärka strategiernas och planmässighetens roll. Österbotten-projektet är alltså en aktiverare inom strategiarbetet, en upprätthållare av den nätverksmässiga dialogen samt en producent av både regional och lokal välståndskunskap. Som framgångsfaktorer för Österbotten-projektets strategi klassificerar man områdets aktörers anslutning, mångfacklighet, kännedom om verksamhetskulturer, regional, språklig och kulturell jämställdhet, betonande av medborgarsynvinkeln, klargörande av visioner, implementering av strategin, strategiprocessens transparens, information och informationsspridning samt fortlöpande utvärdering av strategiprocessen och utnyttjande av utvärderingsresultaten inom beslutsfattandet. Inom den regionala rusmedelsstrategin är det centrala att svara på kommuninvånarnas behov och att förbättra de olika aktörernas samarbete och nätverksbyggande. I planen beaktas de olika åldersgruppernas behov, tjänsternas och åtgärdernas 5

verkningsfullhet samt ett möte mellan både ekonomiska resurser, personalresurser samt servicestrukturreformens betydelse. Inom rusmedelsstrategin tas inte ställning till de enskilda kommunernas lösningar, utan centralt är istället utvecklande av den regionala missbrukarvården med beaktande av ovan nämnda omständigheter. Inom det regionala rusmedelsstrategiarbetet väljer strategins ledningsgrupp ut en begränsad mängd (några) centrala utvecklingsområden som deltagande kommuner förbinder sig till. Objekten för detta utvecklingsarbete behandlas i arbetsgrupper som bildats i kommunerna samt vid träffar över kommungränserna. Strategiarbetet grundar sig på gemensamt definierade värden och målsättningar. Den färdiga strategin bör innehålla en tidtabell för planen, utnämnda ansvarspersoner samt en uppföljning av förverkligandet och uppdatering av den regionala rusmedelsstrategin. 2.2 Bakgrund till utvecklingsarbetet I Finlands lagstiftning uppställs villkor för utvecklande av rusmedelsarbetet. Lagen om missbrukarvård 1986/41 6 definierar ärendet på följande sätt: Servicen inom missbrukarvården skall ordnas genom att den allmänna servicen inom social- och hälsovården utvecklas samt genom särskild, för missbrukarvården avsedd service. Den allmänna servicen inom social- och hälsovården skall utvecklas så att inom ramen för denna service missbrukare av rusmedel kan vårdas i tillräcklig mån samt den som behöver hjälp och stöd efter behov kan anvisas service som är avsedd särskilt för missbrukarvården. Servicen skall i första hand ordnas genom åtgärder inom den öppna vården så att den är lätt åtkomlig, smidig och mångsidig. Den regionala utvecklingsverksamheten grundar sig på och stöder sig på linjedragningar inom det nationella utvecklingsarbetet. I den av Social- och hälsovårdsministeriet uppgjorda Socialoch hälsopolitikens strategier 2015 mot ett socialt hållbart och ekonomiskt livskraftigt samhälle -planen betonas, hur man i Finland borde förstärka tjänsterna och förebyggandet av rusmedelsbrukets skadliga verkningar. Målsättningen är att minska de vuxnas riskbruk av alkohol och drogbruk samt förebygga de negativa effekter som uppstår på grund av rusmedelsbruk. Speciellt effektiveras förebyggandet av ungdomars rusmedelsprövande och rusmedelsbruk. Minutförsäljningsmonopolet bevaras, så att tillgången på alkohol kan kontrolleras. Tillgången på tjänster inom missbrukarvården förbättras samt vårdtjänsterna utökas för att motsvara det förekommande 6

behovet. Lättillgängliga vårdplatser med låg tröskel och akutvårdsplatserna utökas. Alkoholstorkonsumentens mini-intervention befästs som en grundfunktion inom primär- och företagshälsovård. Förverkligandet av Social- och hälsovårdsministeriets nationella alkoholprogram fortsätter under åren 2008 2011. Alkoholprogrammets tyngdpunkter ligger på barn och familjer, riskanvändning av rusmedel samt på totalkonsumtionen. Målsättningen är att ett tidigt ingripande skulle bli en bestående praxis samt minskande av föräldrars alkoholbruk och genom detta minskande av de negativa effekter på barn som uppstår på grund av föräldrarnas alkoholbruk. Alkoholbeskttningen skärps som en hälsofrämjande åtgärd. För att trygga barnens rättigheter ska gravida missbrukande kvinnors vård tryggas samt tryggande av tillräcklig tillgång till stödtjänster för barn till föräldrar med rusmedelsproblem. På lokal nivå grundar sig utvecklingsverksamheten bland annat på ovan nämnda stadganden och handledning. Den förverkligas som ett mångfackligt samarbete mellan olika aktörer, arbetet baserar sig på sakkunskap samt aktivt nätverksbildande. Ett nätverksmässigt tillvägagångssätt och samarbete olika aktörer emellan lyckas endast ifall dessa stöds av en föregripande, öppen och tidsmässigt samordnad kommunikation. Smidig tillgång till information för alla och information om planerade nydaningar är en förutsättning för att samarbetspartners, intressentgrupper och medborgare ska kunna följa med beredning och beslutsfattande samt delta i dessa. Den av Centret för hälsofrämjande publicerade Rusmedelsbarometern 2007 ger en dyster bild av vårt land. Utslagning och sjukfrekvens träder fram som stora samhällsproblem och rusmedelbrukets kostnader ökar. Kommun- och organisationsledare förväntade sig inte någon positiv utveckling inom den närmaste framtiden. Speciellt alkohol har stigit fram som ett av de största problemen inom vårt samhälle. Blandmissbruk av rusmedel och läkemedel antogs vara följande stora problem. I jämförelse bedömdes tobak, medicinbruk och drogbruk som problem av mindre omfattning. Rusmedelsbarometern 2007 som publicerats av Centret för hälsofrämjande beskriver en dyster situation i vårt land. Utslagningen och sjukfrekvensen har utvecklats till stora samhälleliga problem och de av rusmedelsbruk förorsakade kostnaderna stiger. Kommun- och organisationsledarna förväntade sig inte någon positiv utveckling inom dessa områden inom den närmaste framtiden. Speciellt alkohol har blivit ett av de största problemen inom vårt samhälle. Blandbruk av 7

rusmedel och mediciner antogs vara det näst största problemet. Tobak, medicinbruk och drogbruket bedömdes vara lindrigare. I den utredning som år 2006 utfördes av Centret för hälsofrämjande med syfte att granska finländarnas alkoholattityder har det framkommit att en majoritet av finländarna har fått nog av både de skadliga effekter som alkoholbruk ger upphov till och de ökande problemen. Människorna önskar både en allmän attitydförändring ifråga om vår kulturs positiva alkohol- och berusningsinställning och konkreta åtgärder för att förhindra den verkligt bekymmersamma utvecklingen och svänga trenden mot ett helt annat håll. Folkets åsikt ifråga om detta ärende är så stark, att man skulle tro att detta också skulle stärka åsikten hos dem som har makt att påverka också på ett förebyggande sätt ifråga om alkoholskadeverkningar. Nästan utan undantag har alla beslut också hälsoeffekter, oberoende om beslutet fattas hemma eller på samhällslivets topp. 8

3 NUVARANDE TILLSTÅND MED BEAKTANDE AV INDIKATORERNA Som bilaga till denna statusutredning (bilagor 2 10) finns för varje kommun STAKES indikatorbank SOTKAnets nyckelindikatorer. Indikatorerna har skapats som en produkt av länens gemensamma rusmedelsindikatorprojekt, och Lapplands länsstyrelse har fungerat som koordinerande aktör. Valet av mätare grundar sig på deras beskrivande och jämförande egenskaper på nationell och lokal nivå. Kommunerna har möjlighet att söka och använda sig av redan existerande information om sin kommun för att underlätta uppföljning av utvecklingen. Dessa nyckelrusmedelsindikatorer har utvecklats som stöd för planering, uppföljning och beslutsfattande för beslutsfattare och sakkunniga inom social- och hälsovårdssektorn. (www.sotkanet.fi) Av central betydelse vid uttolkningen av indikatorerna är kännedom om indikatorernas informationsinnehåll samt kännedom om de lokala förhållandena. I indikatorbanken SOTKAnet finns beskrivning och tolkningsanvisningar för varje indikator, frågor som stöd för diskussioner och reflektioner samt tilläggsmaterial att läsa. 9

FAKTORER SOM FÖRE- BÅDAR NEGATIVA RUS- MEDELSEFFEKTER Försäljning /konsumtion -Försäljning av alkoholdrycker omräknad till liter 100- procentig alkohol per invånare (714) Utbildning -17-24-åriga personer utanför utbildningssystemet / 1000 i samma åldrar (495) Sysselsättning/arbetslöshet -Arbetslösa, % av arbetskraften (181) RUSMEDLENS INVERKAN PÅ VÄLMÅENDET Öppenvårdsbesök -Öppenvårdsklienter inom missbrukarvården / 1 000 invånare (1271) Vårddagar på anstalt -Patienter som vårdats inom slutenvård på sjukhus och hälsovårdscentraler på grund av alkohol och/eller andra droger / 1 000 invånare (1278) -Klienter som vårdats på institutioner för missbrukarvård / 1 000 invånare (1270) VÄLMÅENDESALDO Kommunernas egen tolkning Mångfacklighet som tolkningshjälp Positiva och negativa effekter av rusmedel, bedömt ur olika synvinklar (bl.a. individ, servicesystem, näringsliv osv) Livsstil -Utkomststödstagarna under året, % av invånarna (493) Våldsbrott -Rattfylleri som kommit till polisens kännedom / 1 000 invånare (3089) -Brott mot liv och hälsa som kommit till polisens kännedom / 1 000 invånare (3113) Omhändertagna barn -0-17 -åringar som placerats utanför hemmet, % av befolkningen i samma ålder (191) Figur 1. Rusmedelsindikatorprojektets trestegsmodell. (Lapplands länsstyrelse publikationsserie 2007:1. Kommunens nyckelindikatorer för rusmedel.) 10

4 VÄLSTÅNDSSALDOT HÖRANDETILLFÄLLENAS UTBYTE I detta kapitel presenteras utbytet av hörandetillfällena i Vasaregionens rusmedelsstrategisamarbetskommuner. I det inledande skedet av planeringsarbetet har man velat betona kommuninvånarnas möjlighet att delta i kartläggningen av utvecklingsarbetets utgångspunkter och behov inom området. Missbrukarvårdens tjänster och det förebyggande arbetet utförs ju för deras skull. På detta sätt har det varit möjligt att nå servicekonsumenterna, deras anhöriga och andra närstående personer. De besitter värdefull erfarenhet av dessa ärenden, som det är skäl att beakta inom utvecklingsarbetet. Endast kommuninvånarna kan beskriva den atmosfär och den anda, som råder inom kommunen och inom området. Det här är en förutsättning för förståelse av det sociala kapitalet och det allmänna attitydklimatet. Kartläggningens målsättning är att förstå de traditioner och förfaringssätt som hör samman med kommunens rusmedelsärenden. Med hjälp av yrkespersonalens hörandetillfällen insamlas information av sakkunniga på området. Det nätverksbyggande och utbyte av tankar som möjliggörs genom hörandetillfällena utgör redan i sig ett värdefullt utbyte. Utöver hörandetillfällena har kommuninvånarna haft möjlighet att ge även skriftlig feedback på områdets rusmedelssituation och tjänster, och denna möjlighet har ett tiotal kommuninvånare valt för att göra sin röst hörd. De har alla beaktats i denna rapport. Ärendena har behandlats kommunvis. I många kommuner inom området förekommer gemensamma aktörer och samarbete. Hörandetillfällenas kommentarer har placerats i en viss kommun, men de gemensamma faktorerna har man strävat till att notera inom samtliga kommuners egna kapitel. Kommunernas hörandetillfällens utbyte vad gäller den samhälleliga situationen har sammanställts i följande stycken, uppgifterna finns också i de kommunvissa tabellsammandragen. 4.1 Samhälleliga styrkor Det finska social- och hälsovårdssystemet, speciellt hälsocentralerna, läkarna, ambulanserna och socialarbetarna samt övriga aktörers reaktioner i problematiska situationer ansågs på nationell nivå vara gott. Hälsovården innehar en central roll och erbjuder hjälpmöjligheter i ett tidigt skede. Nykterhetsorganisationernas kampanjarbete för ett måttligt alkoholbruk stöder en nödvändig attitydförändring i vårt samhälle. En stor del av medlemmarna i vårt samhälle är måttliga alkoholkonsumenter. Upplysning är ändå viktig, för man kan aldrig veta vem som förlorar kontrollen 11

över sitt alkoholbruk. AA, Al-anon- och NA-grupperna som fungerar på bred front i landet fungerar i bästa fall som ett gott stöd för ett nyktert liv. Som en samhällelig styrka ses skolhälsoutfrågningen (länk i källförteckningen) som kartlägger den lokala rusmedelssituationen bland ungdomar. Ur denna fås aktuellt jämförelsematerial om bland annat skolelevernas rusmedelsbruk. Enligt skolelevsutfrågningarna är det en stor del av ungdomarna som inte alls använder alkohol eller tobak. I huvudsak är ungdomarna förnuftiga. Antalet ungdomar som berusar sig minst en gång i månaden är enligt statistiken mindre än tidigare. Den nya barnskyddslagen ställer nya krav på kommunerna, ärenden drunknar inte längre i systemet. En annan styrka i vårt samhälle är även det, att var och en enskild medborgare har möjlighet att göra barnskyddsanmälan. Ur det förebyggande rusmedelsarbetets synvinkel anses även det vara viktigt, att nuförtiden får skolelever information bland annat via internet om farorna med rusmedel. Vetskap om farorna hindrar dock inte rusmedelsmissbruk, utan gällande detta ärende bör man ingripa på lokal nivå. Nuförtiden försöker man ta inom företagshälsovården ta hand om befolkningen i arbetsför ålder, tidigare avskedades arbetstagare med missbrukarproblematik. 4.2 Samhälleliga orsaker till oro I det följande presenteras de mest centrala orsakerna till oro på samhällelig nivå som framkom vid hörandetillfällena. Dessa faktorer är förknippade med samhällspolitikens, beslutsfattandets, strukturernas samt lagstiftningens betydelse, med vars hjälp man kan försäkra sig om en gynnsam utveckling i vårt land, samt förebygga och reparera negativa effekter av missbruk. Lagstiftningen försvårar i vissa situationer ett ingripande. Till exempel är det svårt att hjälpa en drogmissbrukare som är under 18 år, ifall mentalsjukhus är alternativet. Människan får fungera i fred ända tills polisen måste ingripa i saken. Även möjligheten att tvångsvårda riskgrupper, till exempel rusmedelsberoende mödrar, togs upp. Uppmärksamhet fästes även vid tillgången på alkohol. Senaste tidens ökande alkoholkonsumtion bör även observeras. I kommunerna var man också oroad över att storleken på alkoholförpackningarna är större än tidigare. Oroväckande var även butikernas konkurrens med erbjudanden, 12

alkoholutbudets placering i närheten av butikskassorna samt det faktum att försäljning av ettans öl är tillåtet för alla. Summa summarum upplevs det som bekymmersamt att alkohol är mera lättillgängligt än tidigare. Skattesänkningen har fått konsumtionen att öka. Reklam och marknadsföring samt mediernas roll upplevs som orosmoment. Man bör fästa uppmärksamhet vid ansvarsfull alkoholförsäljning. I butiker och på utskänkningsställen bör man följa reglerna. Attityderna till alkohol har förändrats mycket och är numera positivare än förr. Ungdomarnas drogliberala kultur, lust att pröva och tillåtande attityd bekymrar. Den traditionella finländska kulturen av ansvarsfullhet har inte bevarats tillräckligt väl. Den allmänna samhällstrenden mot en alltmer tillåtande kultur ifråga om rusmedelsbruk ses av kommuninvånarna som en orsak till oro. Rusmedel brukas av alla åldersgrupper och till och med åldersstigna medborgares och kvinnors rikliga alkoholkonsumtion anses vara normalt beteende. Samhällets förändrade värden ses även inom idrottens värld. Öltält och champagnedrickande har blivit en viktig del av idrottens och spelresorna. Nuförtiden får man intryck från många håll, eftersom folk flyttar mera än tidigare av arbetsrelaterade orsaker och även pensionärerna är nuförtiden ofta på resande fot. Tidigare dolde man mera rusmedelsbruket, numera är det en allmänt accepterad livsstil. Alkohol tas med till offentliga platser, och man tar modell av drickande föräldrar. Även heroinets ankomst till Finland bekymrar. Välståndssamhället är ett minne blott. Framtidens brist på arbetskraft kommer att få som resultat att man i framtiden kommer att vara tvungen tolerera människor med missbruksproblem i allt större utsträckning, eftersom konkurrensen om arbetskraft är så hård. Även de inom missbrukarvården arbetande personernas trovärdighet orsakar huvudbry, ifall personalens eget beteende är något helt annat än deras muntliga budskap. Läkare kan föreskriva konjak i läkemedelssyfte åt en åldring, fastän åldringens kropp inte tål alkohol. Genom tystnadsplikten kan man snarare skydda sig själv mera än klienten. I något skede kan en sådan situation uppstå, då ingen längre orkar hjälpa. Ifråga om rusmedelsarbetets förverkligande finns det lokala skillnader. Gällande ingripande i rusmedelsproblem finns det redan nu stora variationer kommunerna emellan. Det finns inte någon enhetlig interventionskultur för situationer där man till exempel stöter på en berusad ungdom. Kommunvis varierar praxis från samtal och ingripande till att låta saken bero. Till människors olika livssituationer och -faser hör olika slag av rusmedelsrisker och problem. Dessa faktorer framträder som lokala problem, men också i form av allmänna trender i vårt land. 13

Den förändrade alkoholkulturen och prissänkningen har alltså fått konsumtionen att öka och konsumtionsökningen åter har inneburit en ökning av antalet omhändertagna barn. En alkoholbruksspiral som fortsätter från generation till generation bekymrar också kommuninvånarna. Även mödrarådgivningarna uttrycker oro över det rusmedelsbeteende som råder i samhället av idag. Föräldrar köper själva ut alkohol till sina barn eller föregår på annat sätt med dåligt exempel. Ungdomar inleder tidigt sitt prövande av rusmedel, eftersom de får modell för detta av sina föräldrar. De goda förebilder för ungdomarna som fanns förut, saknas i dagens samhälle. Dålig ork och utmattning bland personer i arbetsför ålder upplevs som en betydande faktor som inverkar på rusmedelsbruket speciellt bland ensamförsörjare och familjer. Alkoholbruket bland befolkningen som befinner sig i aktivt arbetsliv bekymrar också. Alkoholproblem som förekommer inom familjerna berör en stor mängd människor. Även åldringarnas rusmedelsbruk upplevs öka på ett oroväckande sätt. Speciellt övergången till pensionärsliv och ökningen av depressioner bland de äldre anses ha nära samband med ökat alkoholbruk. En pensionering i tidigt skede anses också vara en riskfylld händelse ifråga om ökat rusmedelsmissbruk. Speciellt de stora åldersgrupperna använder rikligt med alkohol. Läkemedelsmissbruket har ökat bland alla ålderskategorier i samhället. Det är endast ett kort steg mellan blandmissbruk av alkohol och mediciner till drogmissbruk. Unga mödrar far ut och festar med kompisarna ganska snart efter att barnet fötts och det här är oroväckande. Att dricka sprit är på alla sätt accepterat och även lagligt. I vårt samhälle är det tillåtet att röra sig ute på byn i berusat tillstånd i veckotal utan rädsla för stämpling, men deltagande i dagverksamhet orsakar stämpling. Oroväckande är även det, att medborgarna i verkligheten inte förstår rusmedelsbrukets hälsorisker och skadliga effekter. Det är orättvist att stämpla de som söker vård för sitt rusmedelsbruk. De skadliga effekter som förorsakas av alkohol ger upphov till stora kostnader för samhället. Samhället straffar de rusmedelsrehabiliteringsklienter som vill arbeta några timmar per dag som stöd för den nyktra livsföringen. Då indras nämligen en del av en eventuell pension, och meningsfullheten med att arbeta hamnar i ett nytt ljus och övervägs på nytt. Rusmedelsproblematiken bryr sig inte i socialklasser och vem som helst kan tappa kontrollen över sitt bruk som ett resultat av riklig alkoholkonsumtion. Med alkohol dövar man det egna samvetets röst och medicinerar bort dåligt mående. Typiska egenskaper för alkoholister är ett gott hjärta och snällhet, och det är oroväckande hur svårt det är för den människotypen att klara sig i dagens värld. 14

I vårt samhälle ingriper man allt mindre i andra människors liv. Man reagerar inte på problem och det här kan få allvarliga följder: Nuförtiden pratar man om folks rätt och mänskliga rättigheter, istället för att prata om skyldigheter. Har dagens människa skyldighet att ingripa i upptäckta problem eller skyldighet att låta bli att ingripa? 4.3 Vad borde göras inom samhället? Man borde kunna bryta cirkeln av tilltagande alkoholbruk och skadeverkningar, som uppstått på grund av förändrad alkoholkultur och sänkta priser. På samhällsnivå borde man förhålla sig till alkoholism som en sjukdom. Myndigheterna borde också se alkoholism som en sjukdom och genom en sjukdomsdiagnos kunde anstaltsvård stöda situationen. Människors känsla av skam kan vara stor och då borde man erbjuda kravlösa möten med låg tröskel och fortlöpande stöd. Här har frivilligarbetets människor och församlingarna en central roll. Också barnskyddets synvinkel lyfts fram vid hörandetillfällena inom kommunerna. Människor borde ingripa, med andra ord hjälpa en medmänniska i svårigheter. Det borde satsas på förebyggande arbete. Åtgärderna borde inriktas redan på väntande föräldrar. Det skulle vara värdefullt för ungdomarna att ha förebilder, som styr dem mot ett rusmedelsfritt liv. Kommuninvånare och yrkespersonal är av den åsikten, att rusmedelsbruket bland ungdomarna borde minskas och ungdomarnas hälsa borde främjas. På samhällsnivå kunde detta uppnås till exempel genom att begränsa försäljningstiderna för alkohol. Man vill även påverka tillgången till rusmedel, till exempel borde man få bort mellanölet från minutaffärerna. Man borde inom samhället bli kvitt tanken, att man inte kan göra något för att påverka rusmedelsproblemen och situationen. Drickande på allmän plats borde förbjudas, eftersom tillåtande av drickande ses som en omständighet som förvärrar situationen. Insamlat jämförelsematerial om skolungdomars rusmedelsbruk borde utnyttjas och föräldrar till barn och ungdomar borde informeras mera om riskerna med rusmedelsbruk. Ur den förebyggande verksamhetens synvinkel borde man inom skolvärlden satsa speciellt på sjundeklassisterna. Föräldrarna har ett stort ansvar för sina barn och ungdomar och 15

förhållandet dem emellan borde stödas och stärkas. Överlag anses stödjande av familjer som en viktig sak. Man borde erbjuda hjälp i de situationer, när de egna krafterna och orken inom familjen sätts på prov. Hemservice borde alltså förutom till åldrande medborgare erbjudas även till familjer. Man borde ingripa snabbt i rusmedelsproblem inom familjer, för att förhindra att problemen växer. De som arbetar med rusmedelsärenden borde ha en modigare inställning till att ingripa i ett tidigt skede. Man borde även inom den offentliga sektorn reagera snabbare på problem hos arbetstagare. Den åldrande befolkningen kunde stödjas genom träning av pensionärstillvaro komma ifråga eller undvikande av en tidig pensionering. 16

4.4 Kommunerna Denna statusutredning presenterar utbytet av hörandetillfällena kommunvis. I början redogörs för kommunsituationen och tjänsterna inom missbrukarvården och efter det granskas lokala styrkor och svagheter. Inom varje kommun har även klarlagts, vad man speciellt vill satsa på inom framtidens utvecklingsarbete i anslutning till missbrukarvården, rusmedelssituationen samt inom förebyggande arbete. Dessutom finns en sammanställning av centrala faktorer kommunvis. 4.4.1 Storkyro Storkyro kommun har ca 5000 invånare. Något välfärdspolitiskt program finns inte i kommunen, men däremot har det uppgjorts ett familjepolitiskt program. Diskussionstillfället för yrkespersonal ordnades 21.11.2007 vid Åldringshemmet Toiska i Laihela tillsammans med Lillkyro och Storkyro kommuner. Tilllfället öppnades av kommundirektören i Laihela Hilkka Annola. På plats fanns ca 50 personer. Deltagarna hade en stor yrkesbredd och representerade en mängd olika aktörer; på plats fanns representanter för socialväsendet, hälsovårdsväsendet, skol- och ungdomsväsendet, församlingar och polisen. Diskussionen var öppen och konstruktiv och under tillställningen var det möjligt att utbyta tankar och erfarenheter. Inom ovan nämnda kommuner förekommer sedan tidigare gemensamma aktörer och en tradition av gott samarbete. Storkyro kommuns hörandetillfälle för kommuninvånare hölls 22.11.2007. Socialdirektör Anneli Vuotikka öppnade tillfället dit fyra kommuninvånare hade sökt sig. Servicebeskrivning Kommunens missbrukarvårdstjänster sköts i form av köptjänster från Vasa och Seinäjoki. Privata tjänster inom missbrukar- eller mentalvård finns inte inom kommunen. I Tervajoki finns en AA-grupp. Ungdomarnas infopunkt Reimari kommer att utvidgas från Vasa till Storkyro, Laihela och Lillkyro. Verksamheten inleds våren 2008. I varje kommun kommer att finnas en infopunkt och internetsidor. Den lutherska kyrkans diakon ordnar om somrarna nykterhetsverksamhet närmast i form av rusmedelsläger inom prosteriet. 17

Lokala styrkor I Storkyro har familjerna hållits intakta rätt väl och de traditionella landsbygdsmässiga stödnätverken stöder människan rätt bra när man stöter på svårigheter. Det är alltså av stor betydelse, att ett stödnätverk överhuvudtaget existerar. Synligheten på en liten ort är en skyddsfaktor, och även de väntande mödrarna är mönstergilla. Samkommunen vid Kyrolandets hälsocentral ordnar hälsocentralstjänster i Laihela, Storkyro och Lillkyro. Inom mödrarådgivningen används en audit-utfrågning för utredning av de väntande mödrarnas rusmedelsbruk och man strävar till att styra dem till utnyttjande av redan existerande tjänster. Gällande barnen görs hälsoutfrågningar på barnrådgivningen, och man strävar till förebyggande arbete i mån av möjlighet. Inom området var man nöjd med detta arrangemang och samarbetet fungerar verkligen väl. Man har satsat på hemservicen inom området och samverkan är välordnad. Inom företagshälsovården har man satsat på mini-intervention och audit-utfrågning. Man strävar till att hålla rusmedelsärenden framme. Arbetsgivaren har möjlighet att uppgöra ett rusmedelsprogram och modeller för vårdhänvisning finns att få på företagshälsovården. Man hänvisar människor till A-rådgivningarna i Vasa och Seinäjoki, men det finns ingen uppföljning över besöken. Det nära läget till både Vasa och Seinäjoki ses som en styrka inom rusmedelstjänsterna. Det finns möjlighet att utnyttja tjänster både i Vasa och Seinäjoki och på båda orter finns ungdomsstationer med låg tröskel, och för att besöka dessa krävs inga kommunala betalningsförbindelser. Man kan redan på akutvårdsstationen komma överens om en rehabiliteringsfortsättning med en klient som befinner sig på avgiftning, ifall klientens motivation bedöms vara tillräckligt god. Rehabilitering kan köpas enligt klientens behov från till exempel Karleby, Lappo, Kortesjärvi eller Vasa. Utan klientens starka motiv och motivation kan man inte få tillträde till dyra vårdplatser. Företagshälsovården anses vara av större betydelse än till exempel akutvårdsstationens tjänster. I en liten kommun kan man också av själva byabilden sluta sig till hur rusmedelsproblematiken ter sig. 18

"Det bästa rusmedelsarbetet är det att man inte alls pratar om rusmedel, utan man ser istället till att de unga killarna har stöd från någon vuxen utöver den egna pappan. Någon vuxen som de kan se upp till och idealisera. I Storkyro finns det många såna. För ungdomar med problem ordnar man hjälp och de styrs mot olika fritidssysselsättningar." Drogproblemet syns inte ännu direkt i Storkyro. Storkyros styrka häri torde ligga i ortens lilla storlek. Ifall en drogmissbrukare flyttar till orten trivs han inte länge där, eftersom drogmissbrukare behöver en kamratkrets av likasinnade. Alltså flyttar drogmissbrukaren vidare till en ort, där han kan umgås med andra narkomaner. Tillfälliga droganvändare och drogprövande tror man att kan förekomma i Storkyro, men långtidsdroganvändare finns det endast ett fåtal av. I Storkyro finns det mycket verksamhet inom idrottsföreningar och möjligheter till fritidssysselsättning för ungdomar. Också äldre personer deltar fortfarande aktivt i olika evenemang och tjänster och ofta deltar äkta par tillsammans. Lokala orosmoment Att upptäcka rusmedelsproblemen och att söka vård är mycket svårt. Människor söker inte vård för sina problem i tillräckligt god tid. Till exempel till hälsocentralen söker sig närmast rusmedelsberoende personer i mycket dåligt skick som det är svårt att hitta någon plats för inom den fortsatta vården. Hälsocentralen är inte den rätta platsen för akut avgiftningsvård. I värsta fall uppsöker man hälsocentralen endast för att samla krafter för att kunna fortsätta supandet. Vägen från akutvårdsstationen till Storkyros socialbyrå för att diskutera en plats inom rehabiliteringsvården kan vara så lång, att klienten lämnar på den vägen. Endast i undantagsfall tar man kontakt från akutvårdsstationen till hemkommunen. Visserligen är akutvårdsstationens klienter sällan motiverade för fortsatt vård och rusmedelsspiralen fortsätter. Akut avgiftningsvård hjälper alltså inte klienterna till en nykter livsföring. Möjligheterna till dagverksamhet är obefintliga i Storkyro och på en liten ort är rädslan för stämpling så stor, att människor inte deltar i dagverksamhet. Man har ganska litet kunskap om hur tjänsterna inom anstaltsvården i praktiken fungerar. Man kan få hjälp via olika grupper som samlas på närorterna, som till exempel 19

NA-gruppen, men det hänger helt på turen hurudan grupp man råkar hamna i. Företagshälsovården får oftast alltför sent information om rusmedelsproblemet. Det borde vara naturligare att föra ämnet på tal och man borde satsa på att ändra på attityden på arbetsplatserna. Inom mödrarådgivningen kan man se de väntande mödrarnas ökade rusmedelbruk. Mini-intervention har använts, men har med tiden glömts bort. Inom området utnyttjas Seinäjokis familje- och uppfostringsrådgivningsbyrås tjänster, men tjänster finns inte att tillgå med kort varsel. Att de lokala mödrarna är rusmedelsfria avlägsnar inte det faktum, att makar och fäder använder rusmedel. De anhöriga skäms för sina familjemedlemmar som brukar rusmedel och man försöker dölja missbruket såväl inom hemmet som på arbetsplatsen. Under alkoholismens täckmantel tillåts alltför mycket saker. Den lokala öldrickarkulturen är ett verkligt sorgebarn, en del av ungdomarna dricker ofta och mycket. I något skede fanns det vuxna på orten, som finansierade ungdomarnas drickande. En del mammor och pappor köper ut alkohol till sina barn. Kunnighet inom uppsökande arbete saknas. Det är svårt att hitta de barn och ungdomar som löper risk att bli utslagna. De som skulle behöva stöd, klarar inte av att själva uppsöka hjälp. Även ungdomars problem med den psykiska hälsan lyftes fram som en orsak till oro. Det är beklagligt att det inte finns något enkel lösning på situationen. Man önskade förbättringar inom fritids- och ungdomsväsendets arbete. Åldringarnas samtidiga bruk av mediciner och alkohol är bekymmersamt. Också inom hemsjukvården har man lagt märke till detta. Incidensen stiger i och med ökat alkoholbruk. En del av de åldrande kommuninvånarna lider av ensamhet. Alla har inte anhöriga, och bland dem som har anhöriga, kan det ändå uppstå situationer där de anhöriga tröttnar och huvudansvaret överlåts på hemservicen. Ibland har åldersstigna personers ensamhet utnyttjats och man har idkat hemförsäljning av flaskor på kredit. Polisen är medveten om detta. De äldre kommuninvånarnas situation är oroväckande i Storkyro och rusmedelsproblem förekommer. Speciellt pensioneringen ses som en betydelsefull faktor också i förhållande till det ökande rusmedelsmissbruket. 20

Vad borde göras i Storkyro? Ifråga om ungdomarna borde man ha en stramare linje för ingripande i rusmedelsbruk. Föräldramöten skulle vara viktiga speciellt för föräldrar med barn i högstadieåldern, men för att kunna stöda föräldrarna krävs även andra verktyg. Skolans betydelse som en aktiv deltagare i rusmedelsarbetet borde betonas, eftersom skolan möter hela årskullar och möjligheterna att upptäcka problem kunde under rätta resursförhållanden vara goda. Föräldrarnas ansvar för sina barns uppväxt och utveckling borde betonas och övriga aktörer borde fungera som stödtrupper för detta ansvarstagande. Föräldrarna behöver alltså stöd och information borde tillhandahållas redan från rådgivningsstadiet. I Storkyro borde ordnas dagverksamhet eller andra A-tjänster, som kunde ge livsinnehåll åt missbrukarvårdens rehabiliteringsklienter. Ifråga om innehåll borde dagverksamheten vara vettig och saklig, någon konkret verksamhet. Kommunen kunde till exempel stöda arbetsgivare som sysselsätter en rusmedelsrehabiliteringsklient på en vanlig arbetsplats. Kommuninvånarna framhöll även att en övergång till nykter livsföring förutsätter att individen själv är motiverad. Ur det förebyggande rusmedelsarbetets synvinkel skulle det vara viktigt att alla inom kommunen skulle vara uppmärksamma på att droger inte tar mark i Storkyro. Förutom uppmärksamhet, borde man ingripa i saker och ting genast, när någonting observerats. 21

Tabellsammandrag, nuvarande status i Storkyro enligt hörandetillfället för kommuninvånare Styrkor Orsaker till oro Förbättringsförslag Samhälls- -Nykterhetsorganisationer -Rusmedelsbrukskulturen - Ungdomsförebilder som nivå -Största delen av medborgarna konsumerar -Allmänt positivt förhållningssätt stöder rusmedelsfritt liv måttligt -Ungdomarna saknar förebilder -Ta itu med rusmedelsatti- -Fungerande AA-, Al-anon- och NA-grupper -Stigma/stämpling tyder och -situationer -Meningsfullhet med att arbeta vs. ekonomiska förmåner -Alkoholproblem är alla socialklassers problem -Rusmedelsarbetarnas trovärdighet -Enhetlig praxis ( kultur ) för ingripande Lokal nivå -Traditionella landsbygdsmässiga stödnätverk -Makar och fäder använder rusmedel -Stram linje för ingripande i -Synligheten på en liten ort -Svårigheten att upptäcka rusmedelsproblem i tid och ungdomars drickande -Församlingens verksamhet söka vård -Stöda föräldraskap -Drogproblemet inte ännu nämnvärt -Vårdens kontinuitet -Betona skolans betydelse -Mångsidiga möjligheter till fritidssyssel- -Dåliga möjligheter till dagverksamhet inom förebyggande rusme- 22

Styrkor Orsaker till oro Förbättringsförslag sättningar för ungdomar - Ungdomarnas infopunkt Reimari våren 2008 -Aktiva äldre kommuninnevånare -Stigma/stämpling -Anhörigas skam och hemlighållande -Vuxna möjliggör barnens och ungdomarnas drickande -Uppsökande arbetet bristfälligt -Drickandet bland äldre personer delsarbete -Dagverksamhet -Definition av gemensamt ansvar 23

4.4.2 Korsnäs Korsnäs är Finlands tredje mest svenskspråkiga kommun, och invånarantalet är ca 2 200 personer. Plan för mentalvårdens tjänster finns i kommunen, vilken gjorts upp i samarbete med Malax-Korsnäs HVC och Malax kommun. Rusmedelsstrategi utarbetas i samråd med Österbotten-projektet. Korsnäs kommun har en gemensam trygghetsplan tillsammans med Malax kommun. Korsnäs har även välfärdspolitiskt program. Yrkespersonalens hörandetillfälle ordnades tillsammans med Malax kommun 26.11.2007. Närvarande vid tillfället var ca 20 representanter från social- och hälsovård, bildningsväsendet, ungdomsväsendet, församlingen och polisen. För kommunerna Korsnäs och Malax finns flera gemensamma aktörer eftersom en del personal är anställd av Malax-Korsnäs HVC. På området finns en hel del naturligt samarbete på grund av den geografiska närheten. Det här syns också tydligt i rapporten, en stor del av de framlyfta ärendena är likartade eller berör bägge kommuner. Kommuninvånarnas hörandetillfälle hölls 20.11.2007 i Korsnäs. Tillfället öppnades av socialchef Carina Mattans. På plats fanns totalt sex kommuninvånare. Diskussionen var öppen och livlig. Man var gemensamt intresserad av saker och ting och det framkom att utvecklingsiver är det ingen brist på inom kommunen. Servicebeskrivning I Korsnäs finns missbrukarvårdens anstaltsvård nära till i grannkommunen Malax och där finns även tillgång till eftervårdens tjänster. Korsnäs kommun betalar årsavgift till Pixnekliniken i enlighet med invånarantalet. Detta medför att kommuninvånare i Korsnäs kan söka sig till vård vid Pixnekliniken utan betalningsförbindelse. Pixnekliniken kan även erbjuda öppenvårdssamtal till den som genomgått vård samt deras anhöriga. Pixnekliniken ordnar anhörigträffar samt uppföljningsveckoslut för de som varit på behandling. DrogRehab Östan, Tolvis och Samariahemmet erbjuder också tjänster inom missbrukarvården. USM r.f Understödsföreningen för svenskspråkig missbrukarvård ordnar veckoslutsläger för barn till missbrukare, som är en lysande form av förebyggande arbete. Missbrukarvårdens boendetjänster finns även i Malax kommun. Alla här nämnda enheter fungerar enligt kommuninvånarna väl, och även eftervården har utvecklats. Akutvård och A-rådgivningstjänster köps från Vasa stad, 24

och yrkespersonalen var nöjd även med dessa. Via betalningsförbindelse av kommunen kan ungdomar hålla kontakt med ungdomsstationen Klaara i Vasa. AA-grupper samlas i Vasa, Malax och Närpes. Dessa utnyttjas också av invånarna i Korsnäs. Man var överlag nöjd med missbrukarvårdens tjänster. Lokala styrkor Klienternas feed-back på tjänsterna har varierat, många har fått hjälp på ovan nämnda ställen, medan andra åter har fått hjälp av det sociala nätverket. I Korsnäs är sammanhållningen en styrka. Från kommunens sida finns inte någon särskild dagverksamhet för personer med missbruksproblem, utan den närmsta dagverksamhetsgruppen finns i Vasa, men å andra sidan erbjuder Molpe Industricentral arbetsverksamhet inom kommunen. Malax-Korsnäs hälsovårdscentral har psykologer och skolkurator anställda vilka betjänar invånarna i Korsnäs och Malax. Polisen är nöjd med de kontakttaganden som övriga aktörer gör, men utökat samarbete önskas. Enligt hörandetillfället för kommuninvånare torde församlingen ha en bra uppfattning om rusmedelsproblemens omfattning, eftersom församlingsarbetarna ofta gör hembesök och träffar på så sätt även anhöriga till de rusmedelsberoende. Prövande av droger torde förekomma endast i liten skala i Korsnäs och har hållits ungefär på samma nivå som tidigare inom området. Inom det förebyggande arbetet ses skolhälsovården som en styrka, som identifierar rusmedelsproblem och som kan ge information och vägledning. Fritidssektorn ordnar Power Club-träffar för elever i åk 4. Socialväsendet, bildningsväsendet, hälsovårdscentralen, fritidsväsendet och polisen har en samarbetsgrupp som arbetar mot droger. Gruppen har bl.a. sammanställt informationsmaterial som delats ut till föräldrar. Enligt yrkespersonalen fungerar elevvårdsgruppen på högstadiet väl. I elevvårdsgruppen deltar utöver personal vid skolan även socialarbetare, kurator och psykolog. Lokala orosmoment Inom kommunen var man oroad över att folk inte längre bryr sig om barn och ungdomar. Alkoholattityden är numera alltför tillåtande. Vid hörandetillfället för yrkespersonal fördes fram hur barnens föräldrar själva hämtar ut alkoholdrycker till sina minderåriga barn. En del barn inleder sin bekantskap med alkohol redan på årskurs 5. Man borde lyfta fram föräldrarnas attityder till rusmedel, och diskussioner och väg- 25

ledning för ett gott föräldraskap önskades. Vid kommuninnevånarnas hörandetillfälle lyftes det fram situationer där även äldre kompisar kan köpa ut alkohol till sina yngre kompisar. Ungdomarna har alltför litet möjligheter till fritidssysselsättning. I kommunen saknas verksamhet för 18-21-åringar. I kommunen körs det bil i onyktert tillstånd i överraskande stor omfattning. Man känner också till fall där personer utan påföljder köpt ut alkohol till vuxna som befunnit sig i höggradigt berusat tillstånd. Yrkespersoner och kommuninnevånare i Korsnäs är också bekymrade över stämpling och stigma, vilket kan göra att steget till behandling blir större. Missbrukarvårdstjänster finns inte att tillgå i tillräcklig omfattning i kommunen, och en del kommuninvånare anser att det råder brist även på kunskap i kommunen. Man borde ingripa i ett tidigare skede i missbrukarproblem. Åtgärder inom lindrigare rusmedelsproblem är bekymmersamma, eftersom alla inte är i behov av anstaltsrehabilitering. I Korsnäs saknas grupper för anhöriga. Enligt yrkespersonalen använder rådgivningarna audit-metoden, men med dess hjälp framkommer problemen i ett alltför sent skede. Om man får till stånd en kontakt först när ett barnskyddsärende blir aktuellt, har problemen redan pågått en lång tid. Mödrarådgivningarnas verksamhet måste utöver det som gäller själva hälsan för modern och barnet även kartlägga livet i övrigt för att kunna tillgodose mödrarnas eventuella andra stöd- och hjälpbehov. De närmsta familjerådgivningarna finns i Vasa. Till familjerådgivningarna kan man få betalningsförbindelse från kommunen. Familjerådgivningsuppgifter sköts även delvis av socialarbetare i kommunen. Man önskade mera resurser till ungdomsarbetet, närmast utökad tid för fritidssekreteraren. Enligt de yrkesverksamma är det svårt att ingripa i dessa ärenden inom företagshälsovården. Problemen är typiska för en liten ort; svårt att hänvisa för vård och stämplingsrädslan framhävs. Förmannen har här en viktig roll. Det är svårt att upptäcka rusmedelsproblem bland åldrande medborgare, även blandmissbruk förekommer i kommunen. Malax-Korsnäs hälsovårdscentral har en egen psykiatrisjukskötare som invånarna kan kontakta utan remiss. Specialsjukvårdens mentalvårdsskötare har mottagning i kommunen, vilket är viktigt med tanke på närhet för invånarna. 26

Vad borde göras i Korsnäs? Enligt kommuninvånarna borde föräldrarna få stöd och vägledning i sin fostrargärning. Föräldramöten upplevdes som goda tillfällen att nå ungdomarnas föräldrar. Föräldrarnas roll upplevs så viktig, att så kallade föräldraskolor som tar upp centrala fostraruppgifter skulle vara något som borde kunna erbjudas till föräldrar. Summa summarum borde man skapa gemensamma spelregler för ungdomarna. Också idrotts- och fritidssekreteraren upplevs som viktig. Exempelvis församlingen kunde ordna grupper för anhöriga. Behovet av en arbetsgrupp för förebyggande rusmedelsarbete bör utredas mera omfattande. Vid yrkespersonernas hörandetillfällen lyftes olika resursbehov fram; man efterlyste mera satsningar på elevvårds- och ungdomsarbete samt rådgivningarnas verksamhet. Elevvårdgrupper borde även finnas i förskola och lågstadieskolor. Församlingen ordnar föräldra-barn grupper dagtid som också kan fungera som ett stöd för föräldrarna. Man önskade utveckla verksamhet för ungdomar i kommunen. För föräldrar kunde man ordna skolningstillfällen, till exempel i samarbete med Folkhälsan. För kommunens personal samt även för lokala företag önskades instruktioner där information om vårdhänvisning skulle ingå. Det borde finnas bättre tillgång till långvariga missbrukarvårdstjänster som stöder hela familjen. De som lider av rusmedelsproblem borde nås via uppsökande verksamhet och man borde ingripa i problem och föra dessa ärenden på tal redan i ett tidigt skede. Kommuninvånarna borde få information om rusmedlens verkliga skadeverkningar, eftersom människor kan lida av rusmedelsproblem utan att själv vara medveten om det. Lagstridig verksamhet bör leda till lagenliga påföljder. 27