Vidarkliniken 2006 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken
Vidarkliniken i maj 2007 Maj-Len Sundin, verksamhetschef Vidarkliniken
Vidarklinikens vision och verksamhet Vidarklinikens vision är att kontinuerligt skapa en ny vårdkultur för hela människan! Vidarklinikens ändamål är att utan vinstsyfte bedriva hälso- och sjukvård med en antroposofisk inriktning. Vidare skall Vidarkliniken bedriva vetenskaplig forskning gällande antroposofisk medicin och behandling. Vidarkliniken har också ett ansvar för att bedriva utbildning inom antroposofisk läkekonst. Vidarklinikens kompetensområden Vidarkliniken är Nordens enda antroposofiska sjukhus och bedriver somatisk specialistvård och rehabilitering, samt palliativ vård främst för cancerpatienter. Läkarna och sjuksköterskorna vid kliniken är legitimerade och ger vård där konventionella metoder och vårdformer integreras med antroposofiska mediciner, konstnärliga terapier och utvärtes behandlingar. Helhetssynen på människan innebär att man ser hur kropp, själ och ande påverkar varandra i hälsa och sjukdom. En viktig del i behandlingen består av antroposofiska mediciner för vilket Vidarkliniken har regeringens särskilda tillstånd. Medicinsk profil Vidarkliniken har totalt 74 slutenvårdsplatser, men det är inte möjligt att utnyttja fler än 54 platser med dagens krav på enkelrum och särskilda arbetsmiljökrav. Under 2006 har kliniken utnyttjat ca 34 platser, varav ca 22 platser eller 65 % för cancervård och 6 platser för palliativ vård. De resterande platserna har under året använts for rehabilitering vid stressrelaterade sjukdomar som utmattningssyndrom, fibromyalgi, reumatologiska sjukdomar samt kronisk smärtproblematik. Omvårdnaden I vården arbetar legitimerade sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden. Flera har vidareutbildning inom antroposofisk omvårdnad genom Sjuksköterskeförbundet för Antroposofisk Läkekonst (SAL) eller som del av klinikens internutbildning. Många sjuksköterskor har också vidareutbildning inom palliativ vård, intensivvård, medicin, kirurgi etc. Det förekommer att vårdmedarbetare har dubbelkompetens, med t.ex. utbildning i eurytmi eller massage vilket ger stor flexibilitet och fördjupad insikt i vården. Medarbetare inom vården har tillsammans arbetat fram Vidarklinikens ledstjärna för omvårdnad. Ledstjärnan anger en riktning och är en fördjupning. Ur ledstjärnan hämtar vi inspiration i utveckling av vården samt hjälper medarbetarna i den dagliga omvårdnaden. Vår ledstjärna Att vara lyhörd för att varje människa är unik i sin kropp, själ och ande, så att vi på bästa sätt kan ge individuell vård som främjar till självinsikt. Detta kan leda till att människan utvecklar sina individuella möjligheter till ökad hälsa och livskvalitet genom att möta sig själv i sin kropp, sin omvärld och sitt öde. Målsättningen för 2006 har varit att stärka omvårdnaden, utveckla medvetenhet och identitet för en ännu bättre vård. Genom att utveckla förmågan till iakttagelse och artikulering av det observerade, ökar insikten som ger bas för utveckling av nya metoder. Medarbetarna på vårdavdelningarna träffas och arbetar med fallbeskrivningar under handledning. Syftet är att individualisera och förbättra omvårdnaden. Under våren 2006 avslutades ett projekt med att kvalitetssäkra utvärtes behandlingar som resulterade i en metodbok i utvärtes behandlingar. Under året har det också arbetats systematiskt med förbättring av omvårdnadsdokumentationen. Det arbetet fortsätter även under 2007. Områdesansvariga inom vården har deltagit i ledarutvecklingen. Under året har det varit ett ökande fokus på krav, ansvar och förväntningar till ledarrollen inom vården. Som led i det arbetet har man arbetat med vårdprocesser inom områdena organisation, arbetsför- -1-
delning och schemaläggning samt kompetens och ansvarsområden. En höjning av veckoarbetstiden från 35,6 till 38,25 har gjorts som en del av löneförhandlingarna i 2006. Den ökade arbetstiden kommer att användas till utbildning och utveckling/fördjupning av omvårdnaden. Syftet är att varje medarbetare skall fördjupa sig i ett intresseområde, som också är ett behov för avdelningens inriktning. Det kan vara smärta, vårdgester, nutrition, vård i livets slutskede etc. Slutenvård Medelbeläggningen för 2006 har varit 33,1 patienter per dag för hela året. På grund av en optimerad beläggningsplanering kunde tidigare årsvariationer minskas. Under 2006 har 88% (2005: 86%) av totalt 12 097 vårddygn (2005: 11 706) och 80% (2005: 77%) av 874 vårdtillfällen (2005: 896) finansierats av landstingen. Fördelningen av betalningskategorier framgår av tabellen nedan: Kategori Vårdtillfällen Vårddygn Landsting 702 80% 10 659 88% Fond 122 14% 840 7% Privat 34 4% 363 3% Utland 11 1% 169 1% Arbetsgivare 5 1% 66 1% Summa 874 12 097 I slutet på 2006 visade det sig att remissflödet ökade markant vilket ledde till ökade anslag från landstingen. Behovet för Vidarklinikens inriktning har även efter årsskiftet fortsatt att öka vilket återspeglas i en högre beläggning i början av 2007 jämfört med tidigare år. Slutenvården har under 2006 disponerat tre vårdavdelningar: Avd 1 har 24 sängplatser och i snitt har vi använt 16,7. Det är inte längre möjligt att disponera så många sängar eftersom det är få patienter som är nöjda med att ligga på 3- och 4-sängs rum. Avdelningen har huvudsakligen haft patienter med diagnoserna fibromyalgi, utmattningssyndrom, kronisk smärta och patienter med cancer i rehabiliteringsfasen. Avd 2 har också 24 sängplatser, men den har varit stängd för slutenvård. Taket på landstingsavtalen har inte tillåtit oss att disponera avdelningen till slutenvård. Dagvården har disponerat lokalerna. På nätter och helger har sängarna kunnat användas som hotellplatser för patienter, anhöriga eller studiebesök. Avd 3 har 13 sängplatser i 9 rum och har i snitt disponerat 8,7. Eftersom avd 3 har varit vår palliativa enhet och patienterna huvudsakligen bör ha enskilda rum är utnyttjandegraden mycket bra. Avd 4 har också 13 sängplatser i 9 rum och har i stort sett patienter med samma diagnosgrupper som avdelning 1. Utnyttjandegraden har varit 8,7, vilket också måste anses som mycket bra. Liksom tidigare har patienter med cancer i olika stadier utgjort den största gruppen inom slutenvården. Under 2006 har denna grupp svarat för 400 vårdtillfällen (2005: 432). Tumörer - C Muskulosk. sjd. - M Pykiska sjd. - F Nervsjsd. - G Andra symtom - R Skador mm - T Matsmältningsorg. sjd. - K Cirkulastionsorg. sjd. - I Faktorer av betydelse - Z 27 21 19 14 11 10 104 143 Vårdtillfällen - huvuddiagnoser 2006. 400 Det finns fortfarande ett stort behov för vård och rehabilitering av patienter med diagnoser som fibromyalgi och reumatiska sjukdomar (Diagnosgrupp M: 143 vårdtillfällen, 2005: 141) samt för stressrelaterade tillstånd och utmattningssyndrom (Diagnosgrupper F, Z: 114 vårdtillfällen, 2005: 122). Huvuddiagnoserna under 2006 visas i figuren ovan. Den genomsnittliga vårdtiden har varierat mellan 14,3 och 19,9 beroende på diagnos (se nedan). Medelvärdet har legat på omkring 15,4 dagar vilket är något högre än tidigare (2005: 14,5). -2-
Tumörer - C Muskulosk. sjd. - M Pykiska sjd. - F Nervsjsd. - G Andra symtom - R Skador mm - T Matsmältningsorg. sjd. - K Cirkulastionsorg. sjd. - I Faktorer av betydelse - Z 14.8 14.3 14.5 16.1 15.9 17.1 16.0 Medelvårdtid - huvuddiagnoser 2006. 19.9 19.0 Patienterna från Stockholms län utgör den största andelen. De 783 patienterna som vårdats på Vidarkliniken under 2006 har kommit från hela landet och 12 patienter kom från utlandet, framförallt från Norge som framgår av tabellen nedan: Patienters hemlän 2006. Län Vårdtillfällen Vårddygn Stockholm 491 7631 Västra Götaland 148 2391 Östergötland 74 1021 Södermanland 14 207 Utland 12 208 Uppsala 7 81 Halland 7 90 Jönköping 6 91 Västmanland 4 83 Dalarna 4 62 Västerbotten 3 36 Örebro 3 52 Gotland 3 38 Kalmar 2 23 Skåne 2 25 Värmland 1 21 Norrbotten 1 16 Gävleborg 1 21 Total 783 12 097 För att utveckla slutenvården vidare har vi använt workshops som metod, för att dela erfarenheter och reflektioner genom dialog och därmed öka den gemensamma medvetenheten om vad vi gör. Vi har med denna metod belyst och reflekterat över följande vårdprogram; fibromyalgi och palliativ cancerbehandling. Efter varje workshop tillsattes arbetsgrupper som skulle arbeta vidare med innehållet, bl.a. har det fört till att vi har behov för en närmare beskrivning av fas II och fas III av behandlingsplanerna för fibromyalgi. I fas II behöver vi flera samtalsterapeuter i kognitiv terapi, fas III bör kunna innehålla trädgårdsrehabilitering. Som konsekvens av detta har en medarbetare börjat en utbildning i kognitiv terapi och en grupp arbetar med en handlingsplan för trädgårdsterapi i samarbete med en extern konsult som har stor erfarenhet av antroposofisk trädgårdsterapi. En total behandlingsplan för fibromyalgi är under utarbetande. En workshop om utmattningssyndrom och den föreliggande behandlingsplanen genomfördes i november 2006. Med olika perspektiv arbetades det fram ur det tvärprofessionella en gemensam bild av patientgruppen, hur sjukdomen yttrar sig utifrån vår människobild. Här uppstod behovet av att arbeta fram generella och individuella vårdplaner. Workshopen om palliativ cancerbehandling har gett en ytterligare förstärkt medvetenhet och utvecklingsarbetet på avdelningen har intensifierats. Vi har fått positiva reaktioner från remitterande läkare, beställare, patienter och anhöriga på den verksamheten. När Stockholms läns landsting inför 2007 inte önskade avtalsbegräsningar för palliativa patienter var det naturligt att utvecklingen och utvidgandet av antalet sängplatser måste komma inom den palliativa vården. Avdelning 3 blev för liten för en sådan utökning. Verksamheten flyttades därför till avdelning 2. Dagvården Utvecklingsprojektet i Dagvården avslutades i juni 2006. Projektet utvärderades i en workshop. Beslutet var att dagvården skulle föras vidare och utvecklas. Syftet med dagvården måste klargöras. Vad kan vi erbjuda och vilken utveckling förväntar vi av behandlingen? Erfarenheten med dubbelkompetens inom behandlingsteamet är mycket positiv, ger tillhörighet, flexibilitet och gör det lättare att disponera resurserna. Hösten 2006 tillsattes en projektledare som har som uppgift att leda arbetet med utvecklingen av dagvården både med hänsyn till innehåll, administrativa rutiner samt komma fram med kriterier för utvärdering av behandlingsresultat. Det är nödvändigt att under 2007 hitta nya lokaler för dagvårdsverksamheten i anslutning till Vidarkliniken, samt ut- -3-
arbeta planer för utveckling av den i Stockholm. Öppenvård Järna Husläkarmottagningen har haft 4 107 listade patienter under året och dessutom ca 300 patienter från Sörmland. På privatmottagningen har det varit cirka 770 besök. Totalt har det varit 8425 besök på husläkarmottagningen under året, vilket är en ökning. Antal sjuksköterskebesök var ca 1 200 och 387 besök har gjorts inom hemsjukvården. Socialkuratorn som huvudsakligast arbetar som samtalsterapeut har haft 55 patienter under året som hon har följt upp. Husläkarmottagningen har jourverksamhet mellan kl. 08.00-21.00. Astma och allergimottagningen har haft ca 250 nybesök och ca 160 återbesök. Mödravård och barnavård. Antalet inskrivna mödrar var i snitt 15, vilket innebär en minskning i förhållandet till 2005. Antalet listade barn var 369. Dessutom har 67 barn från Sörmland haft kontakt med BVC. BVC på Vidarkliniken har under en stor del av året haft bemanningsproblem och erbjudandet till patienterna har därför inte kunnat erbjudas fullt ut. Totalt sett har inte kliniken kunnat lista alla som har önskat det av flera orsaker. Telefontillgängligheten på husläkarmottagningen har inte varit tillfredsställande och måste förbättras. Flera sköterskor har slutat och det har varit svårt att rekrytera nya. På öppenvården har vi satt igång ett utvecklingsprojekt och analys av driftsdata. Flera möten är genomförda. Öppenvården på Vidarkliniken måste också i framtiden ses mer i sammanhang med utvecklingen i Stockholm. Öppenvård - Stockholm Planläggningen av öppenvården i Stockholm påbörjades tidigt på året och i april anställdes en projektledare. Arbetet med öppenvården startade med ett visionsseminarium för medarbetare. Det resulterade i en konkret handlingsplan, som sedan har varit styrande för etableringen av verksamheten. Vidarkliniken har kunnat sätta sin prägel på de nya lokalerna och den 4 september kunde vi äntligen öppna för den första delen av verksamheten med MVC (mödravårdscentral) och BVC (barnavårdscentral) i lokaler på Tideliusgatan 12, på Södermalm i Rosenlunds sjukhus gamla lokaler. Våra BVC-föräldrar boende i Stockholm är glada. Det är hela 2/3 av alla BVC-listade barn som bor i Stockholm. En månad senare öppnades astma- och allergimottagningen för barn och ungdomar. I medarbetarteamet finns nya och entusiastiska medarbetare. Trots att vi inte har bedrivit någon marknadsföring har efterfrågan varit ökande. Bristen på allmänläkare har hindrat oss från att öppna husläkarmottagningen. Under hela året har det arbetats intensivt med att skaffa kompetenta allmänläkare till Stockholmsmottagningen utan att vi har lyckats. Öppenvården Norrköping I det nya vårdavtalet med Östergötland var förutsättningen att Vidarkliniken öppnar en ny öppenvårdsmottagning i Norrköping i maj 2007. I Norrköping fanns redan terapeuter och sjuksköterska - Norrköpings terapeutikum - och samarbete med dem har inletts. Under hösten 2006 har flera avstämningsmöten med dem ägt rum för att hitta samarbetsformer under Vidarklinikens ledning. Arbetet har varit konstruktivt. Terapier Vidarklinikens terapier är mycket viktiga i behandlingen av patienterna och terapeuterna är bärare av Vidarklinikens värden. Terapeuterna har god utbildning, lång klinisk erfarenhet och är mycket kompetenta. Kliniken erbjuder patienterna fysikaliska bad, rytmisk massage enligt Wegman/Hauschka, Presselmassage och konstnärliga terapier som modellering, målning, musik, sång och läkeeurytmi, sjukgymnastik samt samtalsstöd i form av biografiskt arbete och terapi som psykosyntes. Det finns behov för terapeuter utbildade inom kognitiv terapi med tanke på flera av våra patientgrupper. Terapeuternas arbetsmöten är uppdelade i tre olika områden: fysikaliska terapier, konstnärliga terapier och läkeeurytmi. Syftet är att terapeuterna på detta sätt vidareutvecklar och fördjupar sin kompetens. -4-
Arbetet med ett system för central terapibokning har pågått under året i ett gemensamt processarbete med terapeuterna och är nu framtagen och provkörd. Syftet har varit att ge en översikt över terapiresurserna samt förenkla terapibokningen och öka samordningen. Kosthåll och köket På Vidarkliniken är kosthållet en viktig del av den terapeutiska verksamheten för patienterna. Vidarkliniken använder ekologiskt och biodynamiskt odlade råvaror. Antalet dieter har ökat genom att flera patienter som söker sig till kliniken har matallergier. Det är därför nödvändigt att utveckla patientundervisningen inom detta område. Under 2006 har patientundervisning i matlagning blivit allt nödvändigare och mer populärt och under 2007 skall den verksamheten ytterligare utvecklas. Köket kan sägas vara hjärtat av verksamheten och tidigt under året påbörjades arbetet med utvecklingen av köket. Medarbetarna på köket hade under längre tid haft behov för utveckling av köket. En kostekonom blev anställd på sensommaren för att kunna leda det dagliga arbetet och på ett professionellt sätt föra arbetet vidare. Caféverksamheten som är ett mycket viktigt trivselerbjudande både för medarbetarna, anhöriga, patienter, studiebesök och gäster har utvecklats och Caféet har blivit en populär samlingsplats inne och när vädret tillåter även ute. Serviceverksamhet Serviceenheten blev i början på året 2006 etablerad och följande verksamheter samlades under en ledning: lokalvård, fastighetsskötsel, IT, tvätt, trädgård, transport. Syftet var att skapa större flexibilitet för att tillhandahålla en god service. Serviceenheten består av ca 15 medarbetare. Den etablerade enheten fungerar mycket bra, ger utmärkt service och fungerar flexibelt under god ledning. Serviceenheten svarar för beredskap utanför ordinarie kontorstid för bl.a. tekniska problem. Speciella projekt under året utöver det vanliga arbetet: utvändig renovering av norra flygeln, byte av nödbelysningsskyltar, modernisering av datasystemet, övergång till digital journalföring, datorisering av terapibokning, uppgraderingen av patientlarmsystem, ombyggnad och anpassning av avd 2 inför flytt samt teknisk etablering av Stockholmsmottagning Ledning och organisation Ledningsfunktionerna för Vidarkliniken tas tillvara genom styrelsen, verksamhetschef och verksamhetschefens ledningsgrupp samt områdesansvariga. Styrelsens uppdrag och sammansättning Stiftelsen Vidarkliniken leds av en styrelse som har uppgiften att med utgångspunkt i stiftelsens stadgar se till att kliniken leds och utvecklas på bästa sätt. Styrelsen har under året varit upptagen av hur forskning och speciellt undervisning av läkare i antroposofisk medicin i Norden och i samarbete med Läkarföreningen för Antroposofisk Orienterad Medicin (LAOM) och Högskolan för Antroposofi i Dornach, Schweiz, kan beskrivas och struktureras. I utbildningsfrågor har därför Ursula Flatters fått ett speciellt uppdrag av styrelsen att leda och utveckla undervisningsprogrammet efter att först under sin tjänstledighet ha inhämtat impulser från utlandet. Styrelsen har under 2006 bestått av ordföranden Jackie Swartz (barn- och ungdomspsykiater och allmänläkare) vice ordförande Anders Kumlander (Generalsekreterare Antroposofiska Sällskapet i Sverige), ledamöterna Torkel Falkenberg (med dr, Karolinska Institutet), Gordana Gedin (Rektor Skandinaviska Kiropraktorhögskolan), Dick Tibbling (psykolog samt ordförande Antroposofiska Sällskapet i Sverige), Ursula Flatters (läkare och tidigare verksamhetschef för Vidarkliniken) samt Maj-Len Sundin (verksamhetschef Vidarkliniken). Verksamhetens ledningsstruktur Uppdrag och sammansättning: Verksamhetschefen är ansvarig för den löpande förvaltningen av verksamheten i enlighet med av styrelsen utarbetad instruktion samt i enlighet med Socialstyrelsens allmänna -5-
råd för verksamhetschefer inom hälso- och sjukvård. Ledningsgruppen bistår verksamhetschefen genom sin tvärprofessionella kompetens. Ledningsgruppen har en samordnande funktion, säkerställer kvalitet vid beslut och uppföljning av beslut. Förutom verksamhetschefen som är ledare av ledningsgruppen ingår, biträdande verksamhetschef Thomas Schneider, medicinskt ansvarig för öppenvården Kristian Holmberg, områdesansvarig för läkarna Rainer Birk, vårdföreståndare Marita Pettersson, utbildningssjuksköterska Anne Ingeborg Haugholt, områdesansvarig för terapeuterna Elisabeth Broager Grøn, ekonomiansvarig Benny Johander, personalansvarig Inger Boman, områdesansvarig för serviceenheten John Julander. Adjungerad till ledningsgruppen är projektledare för öppenvården i Stockholm och Norrköping Wolfgang Bohnhorst. De övriga områdesansvariga är Lena Norrby, öppenvården, läkarsekreterare och receptioner, Susanna Blomberg, avd 4 för vårdpersonalen, Maria Birk, avd 2 för vårdpersonalen, Theresa Nilsson, avd 1 för vårdpersonalen och Agneta Kuni och senare Anita Li för alla medarbetarna inom dagvården, kostekonom Julia Papp, köket. Administration Administrationen består av flera funktioner: ekonomiavdelning, personalavdelning inklusive lönekontor, huvudreception och reception av husläkarmottagning, läkarsekreterare samt inskrivning. Utöver hanteringen av en stor mängd löpande uppgifter har arbetet med att utveckla stödfunktioner för den kliniska verksamheten för att underlätta i det dagliga arbetet fortsatt. Administrationen har också bl.a. bistått vid införandet av datajournal inom öppenvården. Flera fortsatta utvecklingsbehov finns för att skapa bra administrativa rutiner, systematiska introduktionsprogram för nyanställda, verksamhetsanalyser och mallar som stöd för den kliniska verksamheten. Det arbetet förs vidare under kommande år. Ledarutveckling På sommaren påbörjades ett ledarutvecklingsprogram för samtliga medarbetare som innehar ett ledaransvar: Ledningsgruppen, områdesansvariga och en representant för Medarbetareförbundet (MeF). Programmet leds av verksamhetschefen, med stöd av projektledaren för öppenvården samt Anna Hallström som leder de gemensamma antroposofiska övningarna. Syftet är att avklara roller, förväntningar och funktioner, kombinera teori och praktiska övningar där aktuella problemställningar genomarbetas fram till beslut. Teori och praktik går hand i hand direkt anpassat till Vidarklinikens verksamhet. Bemanning och rekrytering Den 31 december 2006 hade kliniken 133 (2005: 129) medarbetare med tillsvidareanställning (därav 29 män) och 131 (2005: 130) med tidsbegränsad anställning (därav 37 män), varav merparten s k ring in -vikarier. Totalt har 304 (2005: 276) personer på ett eller annat sätt arbetat på kliniken under 2006. Personalomsättningen för tillsvidareanställda uppgick under året till 9 % (2005: 4,7%). Löneutveckling Kliniken planerade att genomföra en lönerevision under våren, men revisionen flyttades till oktober för att möjliggöra större löneökningar inom ramen för budgeterade medel under året. Löneläget på kliniken har förbättrats under senare år, men de jämförelsevis låga lönerna för vissa grupper jämfört med landstinget har medfört rekryteringsproblem under året. Stora höjningar gjordes därför särskilt för läkare, terapeuter och sjuksköterskor. För sjuksköterskorna innebar samtidigt lönehöjningen att arbetstiden per vecka ökades till samma nivå som inom landstinget. Även ersättningen för obekväm arbetstid höjdes kraftigt till den nivå som gäller inom landstinget. Löneförhandlingen tog mycket tid i anspråk. På initiativ från ledningen kom man överens med MeF att under 2007 tillsätta en arbetsgrupp som ska arbeta vidare med att definiera de principer som ska användas vid lönesättningen i framtiden. -6-
Information Under året har syftet varit att skapa en levande dialog. En särskild satsning har skett för att öka dialogen och information till medarbetarna, bl.a. genom att hålla månatliga medarbetarmöten. Verksamhetschefens regelbundna nyhetsbrev uppskattas mycket. Medarbetare som av olika orsaker inte är på kliniken ger uttryck för att nyhetsbreven håller dem uppdaterade och ger dem känslan av att vara med. Det externa marknadsföringsarbetet fokuserade på direkt information till remitterande instanser om befintliga avtal och remissrutiner. Förankringsarbetet av Vidarklinikens verksamhet bygger också på viktiga kontakter till myndigheter, politiker och professionen. Vidarkliniken var genom ett samarbete med Famna representerad på politikerveckan i Almedalen i Visby och tillsammans med Weleda på VårdXpo i Älvsjö. Verksamhetsplan 2006 Inför verksamhetsåret 2006 utarbetades en verksamhetsplan som har varit styrande för verksamhetens olika områden och som har följts upp löpande under året. Samarbetspartners och nätverk Vidarkliniken är som tidigare representerad i olika nationella och internationella sammanhang. Till de viktiga nätverken hör: NIKA - Nätverket för Integrativ, Komplementär och Alternativmedicin i Riksdagen, Famna - Riksförbundet för vård och omsorg utan vinstsyfte IAAH - International Association of Anthroposophical Hospitals samt Nätverk Integrativ Medicin i Landstinget i Östergötland. Vid flera tillfällen bjöds Vidarkliniken till seminarier om aktuella frågor kring samhället, hälsa och integrativ medicin på Göteborgs universitet. Under hösten påbörjades på initiativ av Vidarkliniken ett arbete kring ett forum för integrativ medicin i samarbete med Landstinget i Östergötland, Hälsouniversitet Linköping och Karolinska institutet. Att Vidarkliniken deltar och är synlig också i dessa sammanhang är en betydningsfull del av vår marknadsföring i tillägg till att vi både ger och mottar impulser för vidare utveckling. Undervisning och forskning Under våren gjorde kliniken en kompetensanalys, som bl a resulterade i en ansökan till svenska ESF-rådet (Växtkraft Mål 3) om stöd för kompetensutveckling. Dessvärre beviljades inte ansökan. Vi har tidigare mottagit pengar och blev därför inte prioriterade. Processen med kompetensanalysen var ändå viktig eftersom det klargjorde behovet för undervisning inom flera områden. Analysen låg senare till grund för initiativ och satsningar på kompetensutveckling under hösten och framåt. Så till exempel startade som tidigare nämnts redan under försommaren ett ledarutvecklingsprogram för samtliga medlemmar av ledningsgruppen, områdesansvariga samt en representant från den fackliga organisationen. Utöver att medarbetare deltagit i externa kurser och konferenser i in- och utlandet har under året ett stort antal kurser ordnats internt på kliniken, i vissa fall med externa deltagare. Följande kurser kan särskilt nämnas: introduktionskurser för nya medarbetare, kurs i Antroposofisk vårdfilosofi de 12 vårdgesterna med Rolf Heine (koordinator för Internationellt Forum för Antroposofisk Omvårdnad), Kurser i rytmiska insmörjningar enligt Wegman-Hauschka, kurs och handledning för läkare i kognitivt förhållningssätt vid samtal med patienter, grundutbildning i Profdoc för användning i det dagliga arbetet för bl a läkare, kurs i hjärt- och lungräddning samt kurser i ergonomi, lyft- och flyttningsteknik. Temadagar, konferenser och forskarseminarier Vidarkliniken är centrum för utbildning inom den antroposofiska medicinen i Norden och tar emot många auskultanter och praktikanter under längre eller kortare tid. Många medarbetare med olika yrkesinriktning medverkar som föreläsare i olika sammanhang både internt och externt. Vidarkliniken medverkar regelbundet vid s.k. KAM-kurser anordnade av Karolinska Institutet. Vi har ett nytt samverkansavtal med -7-
Mälardalens högskola om praktikplatser för vårdstudenter. Klinikens medarbetare har också kunnat delta i SALs (Sjuksköterskeförbundet för Antroposofisk Läkekonst) distanskurs i antroposofisk omvårdnad vid två tillfällen. Medarbetare har deltagit i det internationala sjuksköterskemötet i Goetheanum. Vidarklinikens medarbetare var aktiva och bärare av innehåll och genomförande. Vidarkliniken var också representerad vid Forum för antroposofisk omvårdnad. Medarbetare från kliniken deltog i årsmötet för den antroposofiska medicinska rörelsen i världen. Då arbetade man med grunderna för den utvidgade läkekonsten. SABH hemsjukvårdsteamet vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus på Karolinska sjukhuset har fått en kurs i rytmisk insmörjning för alla sina 25 medarbetare. Syftet var att de själva skulle kunna ge detta barnen i hemsjukvården. Två forskarseminarier har anordnats: Ett seminarium om vårdvetenskaplig forskning och forskning i antroposofisk omvårdnad arrangerad av Vidarkliniken i samarbete med Maria Arman, KI. Totalt deltog 24 personer både från Vidarkliniken samt från universitet och högskolor inom Sverige och utlandet. En kurs/seminarium i Cognition-based medicine med forskarna Gunver Kienle och Helmut Kiene, Institut für angewandte Erkenntnistheorie und medizinische Methodologie, Freiburg, Tyskland som arrangerades av Vidarkliniken. Kursen bestod i två offentliga föreläsningar av Kienle och Kiene med 80 deltagare från hela Sverige samt en kurs med drygt 20 deltagare som sträcker sig över ett halvår och som ska resultera i att deltagarna publicerar case reports. Studiebesök Vidarkliniken har under året tagit emot 1440 studiebesök via studiebesöksexpeditionen. Till Vidarklinikens patientfond har 139 594 kronor som utgör nettot av studiebesöksverksamheten för verksamhetsåret överförts. Antalet besöksdagar blev 109 under 34 veckor. Tillströmningen av besök har ökat under hösten vilket kan bero på att kommuner och landsting fått bättre ekonomi. En del studiebesök är avgiftsfria när Vidarkliniken besöks av personal som kliniken har ett nära samarbete och gemensamma patienter med. Huvuddelen av besökarna har kommit från olika arbetsplatser inom vården eller är studeranden från vårdgymnasier och högskolor. Vissa vårdhögskolor skickar sina studenter regelbundet till oss eftersom lärarna anser att klinikens omvårdnadsmetoder är värdefulla att ta del av. Det gäller främst insmörjningar och den palliativa vården. Grupper som studerar arkitektur, miljö och design eller arbetar med dessa frågor i något sammanhang är ofta förekommande liksom utbildningar inom alternativa metoder och friskvård. Föreningar, förtroendevalda samt högskolor och universitet är återkommande besökare. Besökarna kommer från hela Sverige, och även från utlandet. Under 2006 har grupper från Irland och England besökt kliniken för att studera organisation och planering av sjukhus. Från Japan har vi haft ett par grupper med medicinska experter och ledare. Studiebesöken och den ofta efterföljande temaundervisningen är god marknadsföring av kliniken. Efterfrågan är större än det vi har medarbetarresurser till. Här finns ett utvecklingsområde. Under 2007 måste den verksamheten ses över om och hur studiebesöksverksamheten kan utvidgas och hitta andra former. Forskning Vidarkliniken har genom många år deltagit i och drivit forskningsprojekt. Styrelsen har också gett kliniken ett uppdrag att Under 2007 arbeta fram ett konkret förslag till mål, organisation, verksamhet och finansiering av en forskningsenhet. Under 2006 bedrevs på kliniken följande forskningsprojekt: Cancer Utvärdering av livssituation för bröstcancerpatienter i olika vårdformer där antroposofisk medicin är en komplementär vårdform. Elisabeth Hamrin, Hälsouniversitetet Linköping -8-
Allergier Prevention of allergy risk factors for sentisation in children related to farming and antroposophic lifestyle (Parsifal).Göran Pershagen, Karolinska institutet Allergiutveckling hos barn arv, miljö och livsstil under graviditet och uppväxt. Johan Alm, Karolinska institutet Vårdvetenskap Vårdande etik i klinisk praxis studier i antroposofisk vård. Maria Arman, Karolinska institutet Den levande erfarenheten av utmattningssyndrom fördjupad uppföljning av patienter som fått antroposofisk vård. Maria Arman, Karolinska institutet Läkande och helande i komplementär och biomedicinsk vårdregim en etnografisk studie. Anette Forss, Karolinska institutet Socialvetenskap Att arbeta i en idéburen vård - och omsorgsorganisation. Jan Erik Olsson, Ersta Sköndal Högskola Under 2006 bedrevs följande utvärderingsprojekt på Vidarkliniken. Livskvalitet Uppföljning av patienter från Östergötland som sökt antroposofisk vård. Maria Arman, Karolinska institutet Utvärdering av patientupplevd hälsa med EQ-5D i samband med vård och behandling på Vidarkliniken. Thomas Schneider, Vidarkliniken Reumatoid artrit Rehabilitering av patienter med reumatoid artrit vid Vidarkliniken, Ursula Flatters, Vidarkliniken Vidarklinikens avtal och ekonomi Vidarkliniken hade under 2006 som tidigare år vårdavtal med följande landsting: Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen, Landstinget i Östergötland, Landstinget Sörmland samt Landstinget Halland. Under 2006 tillkom ett avtal för vård i livets slutskede med Södertälje kommun samt en överenskommelse med Landstinget i Uppsala län. Intäkter och utgifter Nettointäkterna under 2006 har varit 47 636 tkr (2005: 43 269 tkr). Intäkterna har uppgått till 55 171 tkr (2005: 50 737 tkr). Personalkostnaderna uppgick till 44 585 tkr (2005: 42 249 tkr). Externa bidrag har under året uppgått till 3 020 tkr (2005: 3 200 tkr) däribland 3 000 tkr i utvecklingsbidrag från regeringen, vilket är ett stort erkännande för vårt arbete. Därutöver har Vidarkliniken erhållit 726 tkr i enskilda bidrag till Patientfonden, samt 800 tkr från Vidarstiftelsen till Vidarfonden. Dessa fonder används i sin helhet till att bekosta ytterligare vård för patienter, vars vistelse inte i sin helhet kan bekostas från annat håll. Resultat för 2006 har varit 984 tkr (2005: -1 066 tkr). Det egna kapitalet uppgår därmed till 5 374 tkr. Vidarklinikens intäkter fördelades under 2006 enligt följande: Dagvård 3% MVC & BVC 2% Öppenvård 15% Köket 2% Terapi 1% Övrigt 7% Slutenvård 70% Framtida behov och utveckling Vidarkliniken, den goda vården och hur den gestaltas blir mer eftersökt. Det kan vi märka på många olika sätt antalet remisser ökar, antalet patienter som vill lista sig här, ökande antal studiebesök, efterfrågan på temaundervisning, kurser och seminarier. Nyfikenhet från allmänhetens sida är stor, flera politiker önskar besöka oss. Under 2006 har avtalen ändrats och politikerna önskar att vi etablerar oss i Stockholm och Norrköping. Det är också stor efterfrågan i Göteborg. Det finns behov för att utbilda nordiska läkare i antroposofisk medicin, kunna ge dem kli- -9-
nisk erfarenhet under handledning på ett systematiskt sätt. Detta bör vi göra för att kunna möta den stora efterfrågan. I dag är vår största flaskhals bristen på läkare med antroposofisk inriktning. Det är också viktigt att läkare, sjuksköterskor och terapeuter kan ges gemensam undervisning. Lära sig att systematiskt arbeta tillsammans, veta vad de olika kompetenserna innebär och hur de kan användas till patientens bästa. Vidarklinikens roll är ett nordiskt centrum där klinisk erfarenhet kan kombineras med teoretisk kunskap och reflektion. I samband med rekryteringen av läkare har vi lagt märke till att det finns ett behov för att skapa fler ST-platser på Vidarkliniken. I tillägg till den redan befintliga platsen i allmänmedicin kunde även placeringar på vår palliativa enhet eller inom psykosomatiken vara aktuell. Till det behöver vi flera läkare med specialistutbildning. Yngre läkare behöver ha en bra bas inom skolmedicinen sedan kan den kliniska erfarenheten från Vidarkliniken ingå som en naturlig del i fördjupningen i den antroposofiska medicinen. Detta skulle säkerställa en god rekrytering av läkare och sjuksköterskor. Vidare måste vi satsa mer resurser på att beskriva vad vi gör samt att visa effekten av det vi gör genom kvalitetssäkring och forskning. Vidarklinikens verksamhet är för liten. Vi behöver växa för att kunna bära alla kringkostnader och för att kunna bemöta de ökande kraven på kvalitetssäkring och dokumentation. Avtalen behöver utvecklas vidare så att sjukhusets kapacitet utnyttjas fullt ut. Sedan är filialerna i Stockholm och Norrköping viktiga utvecklingsområden även inom primärvården. Det finns idag många sjukdomar som speglar vår tids samhällssjukdom med bristande livskvalitet, brist på mänsklig värdighet. Där har den antroposofiska människosynen, den antroposofiska medicinen, terapierna och vården ett ansvar genom att varje dag skapa en ny vårdkultur för hela människan! Det är vårt uppdrag att visa nya vägar genom vård, utbildning och forskning. -10-