Utvärdering av externa företagsprojekt 2012

RAPPORT Utvärdering av externa företagsprojekt 2012 För Energimyndigheten Anja Karlsson, Susanna Roth och Daniel Holm, IVL Filip Ekander, Energimyndigheten 2012-10-19 Arkivnummer: U3957 Rapporten godkänd: 2012-10-23 Anna Jarnehammar Enhetschef Box 21060, SE-100 31 Stockholm Box 5302, SE-400 14 Göteborg Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg Tel: +46 (0)8 598 563 00 Tel: +46 (0)31 725 62 00 Fax: +46(0)8 598 563 90 Fax: + 46 (0)31 725 62 90 www.ivl.se

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...4 2 Slutsatser...4 3 Bakgrund och syfte...6 4 Avgränsningar...6 5 Genomförande...6 6 Energismart företag Kommunförbundet Stockholms län...8 6.1 Mål...8 6.2 Genomförande...9 6.3 Resultat... 10 6.4 Följdaktiviteter... 10 6.5 Utvärdering... 11 6.6 Slutsatser... 14 7 Nätverk för energieffektivisering, ENIG Swerea Swecast AB... 15 7.1 Mål... 15 7.2 Genomförande... 16 7.3 Resultat... 18 7.4 Följdaktiviteter... 19 7.5 Utvärdering... 19 7.6 Slutsatser... 23 8 Aktiv företagsrådgivning Region Värmland... 24 8.1 Mål... 24 8.2 Genomförande... 25 8.3 Resultat... 26 8.4 Följdaktiviteter... 27 8.5 Utvärdering... 28 8.6 Slutsatser... 32 9 Lean Energy i Sverige, effektivt energianvändande i företag och organisationer Chalmers Professional Education... 33 9.1 Mål... 33 9.2 Genomförande... 34 9.3 Resultat... 35 9.4 Följdaktiviteter... 35 9.5 Utvärdering... 36 1

9.6 Slutsatser... 38 10 EnergieffektiviZering i företag Kommunförbundet Jämtlands län... 39 10.1 Mål... 39 10.2 Genomförande... 39 10.3 Resultat... 40 10.4 Följdaktiviteter... 40 10.5 Utvärdering... 40 10.6 Slutsatser... 42 11 Förstudie: etablering av kompletterande laddinfrastruktur längs E6 mellan Göteborg och Oslo Länsstyrelsen i Västra Götalands län... 43 11.1 Mål... 43 11.2 Genomförande... 44 11.3 Resultat... 44 11.4 Följdaktiviteter... 45 11.5 Utvärdering... 45 11.6 Slutsatser... 47 12 Transportplanering vid idrotts- och musikevenemang Regionförbundet Örebro... 48 12.1 Mål... 48 12.2 Genomförande... 49 12.3 Resultat... 49 12.4 Följdaktiviteter... 50 12.5 Utvärdering... 50 12.6 Slutsatser... 52 13 Hållbara transporter genom tjänsteutveckling - Gränby centrum AB... 53 13.1 Mål... 53 13.2 Genomförande... 53 13.3 Resultat... 54 13.4 Följdaktiviteter... 55 13.5 Utvärdering... 55 13.6 Slutsatser... 56 14 Insatser för ett energieffektivt och starkt näringsliv (IESN) Norrbottens Energikontor AB... 58 14.1 Mål... 58 14.2 Genomförande... 59 2

14.3 Resultat... 60 14.4 Följdaktiviteter... 61 14.5 Utvärdering... 61 14.6 Slutsatser... 64 3

1 Sammanfattning IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Energimyndigheten utvärderat 9 företagsprojekt till vilka Energimyndigheten har gett ekonomiskt stöd. Projekten har genomförts och slutrapporterats under perioden 2008 2012. Genom att studera projektens beslutsunderlag, slutrapporter och övrigt producerat material från projektet har bland annat projektens genomförande och måluppfyllelse kunnat utvärderas. Även telefonintervjuer har genomförts med de flesta projektledarna för att räta ut eventuella frågetecken och samla in ytterligare information. Intervjufrågorna sammanställdes i samarbete med Energimyndigheten. Utvärderingen av företagsprojekten visar att få resultat har presenterats i form av energianvändning/energibesparing uttryckt i enheten kwh. Det beror till stor del på att projekten förutom energieffektivisering även har handlat om informationsspridning och kunskapshöjande åtgärder vars effekter är svåra att följa upp och svåra att omvandla till kwh. Däremot har flera projekt kunnat uppvisa resultat som har koppling till just information och kommunikation, exempelvis antal deltagare på informationsträff, antal nedladdade broscher osv. 2 Slutsatser Att utvärdera Energimyndighetens projektfinansieringsverksamhet och i synnerhet projekt som riktar sig mot små- och medelstora företag är en viktig del av myndighetens arbete med energieffektivisering inom företag. Vilka resultat och effekter ger projektfinansieringen? Har deltagande företag lyckats nå de mål som satts upp? Målgruppen små- och medelstora företag är intressant i sig. Potentialen för minskad energianvändning är stor, men brister i tid och resurser vanligt förekommande. Således är gruppen viktig och prioriterad i myndighetens arbete. Några konkreta svar på om projekten varit framgångsrika eller om projektverksamheten ger de långsiktiga effekter som önskas, är inte helt enkelt att ge. Det går att få en viss bild av resultaten utifrån slutrapporter och annat material, men att dra en fullständig och slutgiltig slutsats över effekterna är svårt. Däremot kan projektutvärderingen ge en viss känsla för lyckade eller mindre lyckade metoder och projektidéer, eller vilken kommunikation som lämpar sig bäst för målgruppen en slutsats nog så viktig i sammanhanget. I det här avsnittet diskuteras de slutsatser och analyser som kan utrönas utifrån projektutvärderingen. Observera att slutsatserna inte är förankrade i något vidare sammanhang, utan enbart hämtade ur den här rapporten. Förhoppningsvis kan de dock fungera som en god start för den fortsatta diskussionen inom projektfinansieringen. De två huvudsakliga slutsatserna som utvärderingen visar är följande; 1. Nästan alla studerade projekt, åtta av nio stycken, når de mål som är uppsatta, de s.k. projektmålen. Målen som uppnås är oftast konkreta, kvantitativa och mätbara. 4

Projektmålen kan variera något men består oftast i antal utförda aktiviteter, antal utbildningar, antal deltagare, antal besök på hemsidan osv. Ur detta går att anta att projekten bedrivs väl, eftersom att projektmålen uppnås. Uppnådda projektmål bör innebära positiva resultat. De positiva resultat som kan visas är bland annat höjd kompetens hos målgruppen, ökade kontaktnät, nya verktyg och förbättrade arbetsmodeller. 2. Dock är det inte säkert att de positiva resultat som nämns ovan alltid genererar i positiva effekter. Många projekt har alltså problem att uppnå de effektmål som eftersträvas. Det finns en svårighet i att visa att de långsiktiga effekter som eftersträvas är resultat av den projektfinansiering som Energimyndigheten bedriver. Problemen uppstår ofta när kraven på insatser och åtgärder ökar. När större engagemang och mer omfattande insatser krävs tvingar det många företag (i det här fallet) att dra sig ur projekt eller ens påbörja arbetet med energieffektivisering. Många SMF upplever brister i tid och ekonomi som största de problemen. De insatser som därför inte kräver alltför mycket i tid eller ekonomi, låt oss kalla detta ett första steg, klarar många företag av att genomföra. Detta steg kan exempelvis bestå i en enklare energikartläggning, ett deltagande i nätverk eller en informationsträff. När sedan steg två ska tas, genomförandet av energieffektiva åtgärder, blir engagemanget och deltagandet svårare. Tiden räcker inte till, finaniseringen finns inte tillgänglig. Effekterna uteblir därför alltför ofta. Varför saknas resultat om effekter? Självklart finns flera förklaringar och många orsaker (se ovan), men den kanske viktigaste anledningen är att de är svåra att redovisa. De långsiktiga effekterna av informationsinsatser inom energieffektiviseringsområdet behöver många år på sig för att visa på en större förändring. Om kanske 10 eller 20 år kommer resultaten av dagens insatser att kunna skönjas. Ytterligare en faktor är att beteendeförändringar tar tid. Inte minst inom företag, där individer sällan känner personligt ansvar för en energianvändning. Till exempel betalas inte en elräkning särskilt ofta av en enskilt anställd. En annan orsak till bristen av effekter är att det inte ingått i projektet att faktiskt ta fram sådana. Många projekt har enbart satt upp projektmål. För att nå effekterna av projektet bör dessa mål sättas i projektplanen redan från start. Även planer för uppföljningen av effekterna bör sättas tidigt. Det är först vid en uppföljning som effekter faktiskt kan undersökas. Att följa upp resultat kräver dessutom resurser, vilket kan vara ett problem. Även Energimyndigheten har ett visst ansvar för om projekten blir framgångsrika. Tydligare krav från myndigheten gällande trovärdiga projekt- och utvärderingsplaner skulle förmodligen resultera i att fler effektmål kan uppvisas. En bättre spridning av resultaten skulle antagligen ha positiva effekter på energieffektiviseringen i stort. Trots bristen på effektresultat har ett par projekt, två stycken, visat på minskning i energianvändning hos målgruppen. Mellan 5-8 procent energi hos dessa deltagande företag har besparats. Detta ger en total effekt på nästan 7 GWh för enbart de två projekten. I ett 5

av projekten (IESN) har man dessutom kunnat visa att varje sparad energikrona ger 10 kr i ökad omsättning. Detta visar att minskad energianvändning dessutom skapar enorma konkurrensfördelar för ett företag. Det viktiga i resonemanget är att just lyfta fram den potential som dessa projekt skapar. Genom att synliggöra brister, visa på möjligheter, få igång samarbeten och lyfta diskussioner har en viktig del av energieffektiviseringsarbetet startat. Och förhoppningsvis leder detta första steg till nästa att genomföra åtgärder som ger positiva effekter i samhället. 3 Bakgrund och syfte Handläggare på Energimyndigheten har valt ut 9 externa företagsprojekt inom området lokal och regional samverkan för utvärdering. Genomförandet och slutrapportering av projekten har skett mellan 2008 2012. Syftet med uppdraget har varit att: - Utvärdera genomförandet och utfallet av 9 externa företagsprojekt. Presentationen av utvärderingarna redovisas, där så varit möjligt, i form av energianvändning (kwh). Även andra resultat och mervärden så som ökad användning av förnybar energi, samhällsnytta etc. har redovisats. - Fånga upp eventuella följdaktiviteter som projekten gett upphov till efter att slutredovisning till Energimyndigheten genomförts. - Urskilja 5-10 goda exempel på företagsprojekt som ska presenteras på Kraftsamlingen 2012 i form av informationsblad, inklusive tips och reflektioner. - Ta fram en tänk-på-att-lista med erfarenheter från de utvärderade projekteten om vad man bör undvika i projekt alternativt framgångsfaktorer för företagsprojekt. 4 Avgränsningar Utvärderingen av de nio företagsprojekten har skett genom att studera respektive projekts beslutsunderlag, slutrapport och andra resultat som projektet levererat, exempelvis informationsbroschyrer, handböcker och liknande. Vidare har projektledaren för respektive projekt intervjuats. Observera att i de fall projektledaren ej har varit anträffbar har utvärderingen enbart baserats på det skriftliga materialet. 5 Genomförande Projektens beslutsunderlag, slutrapporter och annat relevant material har studerats och utvärderats utifrån dess utfall och genomförande. Där det har varit möjligt har resultaten 6

från projekten presenterats som energibesparing, yttryckt i kwh. En del av uppdraget har vidare varit att utreda ifall projekten lett till några följdaktiviteter efter projektens slut. För att fånga upp följdaktiviteter och aspekter kring genomförandet och resultat som inte återges i slutrapporterna har semistrukturerade intervjuer genomförts med de flesta projektledarna. Rapporten presenterar utvärdering av respektive projekt enligt samma mall. Först beskrivs uppsatta mål, genomförande och de uppnådda resultaten för det aktuella projektet. Sedan redogörs för eventuella följdaktiviteter som projekten resulterat i. Därefter presenteras IVLs utvärdering av projektet. I utvärderingen har särskilt fokus lagts på projektens måluppfyllelse, resultat utöver målen, genomförande (inklusive projektens kommunikation med företag och andra aktörer och uppföljning/utvärdering) samt slutrapporternas utformning och innehåll. Dessa fokusområden för utvärderingen är framtagna i dialog med Energimyndigheten. Under rubriken Övrigt lämnas plats för kommentarer från projektledaren och annan viktig information som inte passar in under de andra rubrikerna. Slutligen innehåller utvärderingen ett avsnitt med de viktigaste slutsatserna från utvärderingen. Följande projekt har utvärderats: - Energismart företag (Kommunförbundet Stockholms län) - Nätverk för energieffektivisering, ENIG (Swerea Swecast AB) - Aktiv företagsrådgivning (Region Värmland) - Lean Energy i Sverige, effektivt energianvändande i företag och organisationer (Chalmers Professional Education) - EnergieffektiviZering i företag (Kommunförbundet Jämtlands län) - Förstudie: etablering av kompletterande laddinfrastruktur längs E6 mellan Göteborg och Oslo (Länsstyrelsen i Västra Götalands län) - Transportplanering vid idrotts- och musikevenemang (Regionförbundet Örebro) - Hållbara transporter genom tjänsteutveckling (Gränby centrum AB) - Insatser för ett energieffektivt och starkt näringsliv, IESN (Norrbottens Energikontor AB) 7

6 Energismart företag Kommunförbundet Stockholms län För att nå de nationella klimatmålen måste alla företag bidra med engagemang och åtgärder. Projektet Energismart företag syftar till att genom metodutveckling förbättra energi- och klimatrådgivningen till små och medelstora företag i Stockholms län för att öka deras kunskap och på så sätt stimulera till genomförande av energieffektiviseringsåtgärder. Kommunförbundet i Stockholms län har blivit beviljade 110 000 kr av Energimyndigheten för projektet Energismart företag. Stödet motsvarar 70 procent av projektets finansiering. Projektet genomfördes under perioden från 2008-05-08 till 2009-09-30. Vid utvärderingen av projektet Energismart företag har beslutsunderlaget från Energimyndigheten samt projektets slutrapport använts. En telefonintervju har också utförts med projektledaren för det nuvarande arbetet med konceptet Energismart företag, Eva Jernäs. 6.1 Mål Målet med projektet var: 1. Att testa och utveckla en arbetsmodell som förbättrar och effektiviserar energi- och klimatrådgivningen gentemot företag. Projektet ska resultera i metoder med anpassade tillvägagångssätt i rådgivningen mot företag och därigenom skapa ett större engagemang för energieffektivisering i företagen. 2. I uppstarten av projektet sattes volymmålet att 10-12 företag skulle besökas per kommun, i 8-10 kommuner (tillägg av mål i slutrapporten). Därutöver var målen att: 3. Genom pedagogisk rådgivning stimulera till genomförande av energieffektiviseringsåtgärder. 4. Erbjuda företag ökad kunskap kring energi- och klimatfrågor relaterat till deras verksamhet. 5. Öka kännedomen bland företagen om möjligheterna att använda sig av energi- och klimatrådgivning. Projektets målgrupp är i första hand små och medelstora företag och verksamheter inom kontor och handel med upp till 50 anställda. 8

6.2 Genomförande Projektet drevs av Kommunförbundet i Stockholms län och genomfördes av Energirådgivningen i Stockholmsregionen i samarbete med medverkande kommuner: Solna, Ekerö, Stockholm, Håbo, Sigtuna, Österåker och Södertälje-Nykvarn. För att uppnå målen bedrevs projektet i två omgångar, hösten 2008 och våren 2009. Fyra kommuner valdes ut och medverkade i varje omgång. Samtliga av länets 27 kommuner erbjöds att medverka. I varje medverkande kommun valdes sedan ca 100 företag ut från målgruppen små och medelstora företag för att kontaktas inom ramen för projektet. Metoderna för energi- och klimatrådgivning testades och utvecklades i medverkande kommuner och riktades mot deltagande företag. Metoderna utgick från en kommunikationsprocess i flera steg. Detta skapade en kedja av händelser som är mer verkningsfulla än en enstaka kontakt. Kommunikationsprocessens steg såg ut som följer: 1) Projektet presenteras på ett intresseväckande seminarium t.ex. i samband med näringslivsmöten. 2) De utvalda företagen erbjuds att delta i projektet per brev, eller exempelvis genom en annons i lokaltidningen. 3) Ett rådgivningsbesök bokas in genom telefonkontakt då även grundläggande energifakta om företaget samlas in. Under första omgången (2008) togs de första kontakterna med företagen av energi- och klimatrådgivarna själva, medan projektet under andra omgången (2009) använde sig av ett callcenter, vilket visade sig vara effektivare. 4) Ett besök av en energi- och klimatrådgivare sker på företaget där minst tre anställda medverkar. 5) Företaget får en kort tid efter rådgivningen feedback per e-post. 6) Företaget kontaktas per telefon, ca 4-6 veckor efter rådgivningen för återkoppling i syfte att få en uppfattning om besökets effekt och ge möjlighet till ytterligare information och frågor. 7) Ett seminarium anordnas riktad till kommunernas företag med inspirerande exempel från de medverkande företagen. 8) En fortsatt dialog sker med företagen. Detta kan ske på olika sätt i de olika kommunerna. Projektets kommunikationsprocess och metoder var utformade för att på ett kostnadseffektivt sätt identifiera, besöka och påverka de företag som var intresserade av energieffektivisering. Ledord var snabbt och enkelt och tjat, d.v.s. att genomföra flera kontakter med samma företag. 9

För kommunikationsprocessen producerades en mängd material, bland annat en informationsbroschyr om energirådgivning, mallar för rådgivningsbesöket vad gäller energiflöden, stödsystem och processer, vanor och beteenden, en att-tänka-på lista med energieffektiviseringstips samt checklistor. Som ett sista steg i projektet genomfördes utvärdering av projektet för att utröna vad de deltagande företagen fått ut av projektet och vad kommunikationsprocessen har lett till för energieffektiviseringsinsatser på företaget. Utvärderingen skedde i samband med uppföljningen per telefon med de deltagande företagen. 6.3 Resultat Projektet har uppnått följande resultat: Projektet har resulterat i metoder för anpassade tillvägagångssätt i rådgivningen mot företag, vilket därigenom har skapat ett större engagemang för effektivisering i företagen. Ett omfattande material bestående av bland annat faktablad och mallar har utvecklats inom ramen för projektet. Total har sju kommuner medverkat i projektet. Fyra kommuner har medverkat i varje omgång, men Solna kommun medverkade i båda omgångarna. Projektet har inneburit att rådgivare har besökt 80 företag. Totalt har över 300 företag i Stockholmsregionen blivit kontaktade inom projektet och blivit informerade om möjligheten att använda sig av energi- och klimatrådgivningen. Många företag har efter besöken ett nytt perspektiv på energieffektivisering. I återkopplingen efter besöken beskriver företagen att olika aktivititer för energieffektivisering har påbörjats eller planeras. Projektet har gett ökad kunskap till företagen, som kommer bidra till kommunernas uppställda energi- och klimatmål. Projektets form har lagt en grund hos företagen att kunna arbeta mer effektivt med energi- och klimatfrågor. 6.4 Följdaktiviteter Metodutvecklingen i projektet har legat till grund för energi- och klimatrådgivningens fortsatta arbete med konceptet Energismart företag. Energi- och klimatrådgivningen är ett samarbete mellan alla 27 kommuner i Stockholmsregionen och idag är arbetsmodellen fullt integrerad i samtliga kommuners verksamhet med rådgivning mot företag. Det finns dock olika varianter av modellen beroende på respektives kommuns förutsättningar samt beroende på vilken bransch som är målgrupp. Den nuvarande projektledaren för arbetet med Energismart företag, vilken intervjuats av utvärderarna, framhåller att arbetsmodellen och konceptet har varit framgångrikt till dags dato. 10

Inom Energismart företag arbetar man idag kontinuerligt med att ytterligare förbättra modellen, särskilt vad gäller uppföljning och utvärdering av genomförda rådgivningar hos företag. Det finns en ambition om att bättre följa upp företagsrådgivningarna samt att ta fram statistik. Sedan projektet avslutades 2009 har ca 300 företagsrådgivningar genomförts inom ramen för Energismart företag med hjälp av den kommunikationsprocess som utvecklades och testades under projektet. 6.5 Utvärdering Under detta avsnitt utvärderas projektet med avseende på dess måluppfyllelse, resultat utöver målen, genomförande (inklusive projektens kommunikation med företag och andra aktörer och uppföljning/utvärdering) samt slutrapportens utformning och innehåll. Måluppfyllelse I det här avsnittet diskuteras måluppfyllelse utifrån projektets uppsatta mål i jämförelse med projektets redogjorda resultat beskrivna ovan i avsnitt 5.1 och 5.3 1. Målet är uppfyllt. Målet att testa och utveckla en arbetsmodell, eller metoder, som förbättrar och effektiviserar energi- och klimatrådgivningen gentemot företag är uppnått. Det konstateras i slutrapporten att man inom ramen för projektet förbättrat och framgångsrikt genomfört energi- och klimatrådgivningar med stort intresse från de kontaktade företagen. Responsen på projektet och arbetsmodellen, från såväl företag, deltagande kommuner och rådgivare, uppges vara positiv. Att projektet genomförts i två omgångar har bidragit till att man under projektets gång kunnat utveckla och förbättra kommunikationsprocessen och metoderna ytterligare. Vidare har en mängd informationsmaterial producerats under projektets gång som en del av arbetsmodellen. 2. Målet är i princip uppfyllt. Volymmålet som sattes vid uppstarten på projektet att 10-12 företag skulle besökas i 8 10 kommuner kan anses vara i princip uppnått. I slutrapporten redogörs att åtta kommuner deltagit i projektet (Solna kommun har dock medverkat vid båda omgångarna, vilket rent principiellt innebär att sju kommuner medverkat i projektet) och att totalt 80 företag besökts inom ramen för projektet. Dock är det oklart hur många företag inom varje kommun som besöktes, vilket kunde ha förtydligats i slutrapporten för att ge ytterligare tyngd åt resultatet och därmed även måluppfyllelsen. 3. Målet är uppfyllt. Målet att genom rådgivning stimulera till genomförande av energieffektiviseringsåtgärder kan anses vara uppnått. I slutrapporten redogörs, baserat på återkopplingen via telefon till medverkande företag, att många företag efter besöket har ett nytt perspektiv på energieffektivisering och att olika aktivititer har påbörjats eller planeras, t.ex. nattvandringar, ny inköpsstrategi för belysning eller översyn av standby-förluster. Dock ges ingen utförligare redogörelse för hur utvärderingen har utförts eller hur många av de medverkande företagen som 11

påbörjat genomförandet av energieffektiviseringsåtgärder. Målet såväl som resultatredovisningen kan kritiseras för att vara vagt formulerat och således lätt att uppnå. Det räcker med att ett företag påbörjar eller planerar en åtgärd för att målet ska vara uppfyllt. Att istället använda sig av ett kvantifierbart mål hade gjort målet mer trovärdigt och även underlättat bedömningen om måluppfyllnad. 4. Oklart om målet är uppfyllt. Om målet att erbjuda företag ökad kunskap kring energioch klimatfrågor relaterade till sin verksamhet är uppnått eller inte är oklart. I slutrapporten redogörs det att projektet lett till ökad kunskap hos företagen och att företagen nu kan arbeta mer effektivt med energi- och klimatfrågor. Det är emellertid oklart hur målet utvärderats, det vill säga vad det redovisade resultatet baseras på, varför måluppfyllnad inte kan utvärderas. Det ges ingen utförligare förklaring för på vilket sätt man i projektet har utvärderat företagens ökade kunskap kring energi- och klimatfrågor. Även vad gäller detta mål skulle ett kvantifierbart mål kunnat användas istället för mer trovärdighet och tyngd. 5. Målet är uppfyllt. Målet att öka kännedomen bland företagen om möjligheterna att använda sig av energi- och klimatrådgivning är uppnått. Totalt har över 300 företag i Stockholmsregionen blivit kontaktade inom projektet, genom antingen energi- och klimatrådgivarna eller callcentret, och blivit informerade om möjligheten att använda sig av energi- och klimatrådgivningen. Återigen kan målet argumenteras vara för lätt att uppnå, då även ett väldigt litet antal företag med ökad kännedom skulle ha inneburit att målet hade uppfyllts. Istället skulle ett mer kvantifierbart mål ha kunnat formuleras. Resultat utöver målen Inga betydande resultat utöver målen har redovisats i slutrapporten eller under intervjun. Genomförande Det finns en viss diskrepans mellan det beskrivna genomförandet i beslutsunderlag från Energimyndigheten och genomförandet som beskrivs i slutrapport. Bland annat redogörs i beslutsunderlaget att ett nyhetsbrev ska skickas ut ett par gånger per år som ett sista steg i kommunikationsprocessen med företagen. Denna aktivitet omnämns inte i slutrapporten. Projektets kommunikation med företagen och andra aktörer: Projektets kommunikation med målgruppen små och medelstora företag, vilket även är projektets syfte, lyfts fram som framgångsrik. Kommunikationsprocessen går framförallt ut på tjat, d.v.s. att genom återupprepade kontakter nå företagen. Företagens intresse för energi- och klimatrådgivning inom ramen för projektet har varit betydligt större än förväntat. Av de 104 företag som callcentret genomförde dialoger med ville nära hälften, 49 procent, ha besök av en rådgivare. I slutrapporten framhåller man att till skillnad från andra projekt, där man skickar ut stora mängder brev till företag men bara fått ett fåtal svar, har man i detta projekt förlitat sig på personlig kontakt med företagen, vilket har varit 12

framgångsrikt. Genom att använda sig av ett callcenter för den första personliga kontakten med företagen framhålls att processen har effektiviserats. Vid rådgivningsbesöken har även elmätare delats ut till de medverkande företagen. Detta lyftes under intervjun med den nuvarande projektledaren fram som ett verktyg som inspirerat många företag till energieffektivisering. Projektledaren lyfte även fram användandet av informationsmaterial med goda exempel, d.v.s. exempel på företag som har fått besök av en energi- och klimatrådgivare och sedan framgångsrikt energieffektiviserat sin verksamhet, som en framgångsrik kommunikationsstrategi för att inspirera andra företag till att boka rådgivning och genomföra energieffektiviserande åtgärder. Projektet har emellertid inte haft någon strategi eller plan för hur projektets resultat, kommunikationsprocessen, kan spridas eller kommuniceras till andra aktörer utanför Stockholmsregionen t.ex. andra kommuner, regioner eller län. Vid intervjun med den nuvarande projektledaren för Energismart företag framhölls att allt arbete med konceptet och kommunikationsprocessen idag finns tillgänglig på hemsidan www.energiradgivningen.se, som andra aktörer, t.ex. energi- och klimatrådgivare utanför regionen, kan ta del av. Ingen kommunikationsstrategi finns i dagsläget för att nå andra aktörer utanför regionen. Uppföljning/utvärdering: I beskrivningen av projektets genomförande lyfts det fram att en utvärdering av projektet har genomförts för att utröna vad de deltagande företagen fått ut av projektet och vad projektet har lett till för energieffektiviseringsinsatser på företagen. Utvärderingen har skett i samband med uppföljningen per telefon till de deltagande företagen. Dock saknas utförligare information om vad som framkommit under denna utvärdering mer än att projektet varit uppskattat och i vissa fall lett till att energieffektiviseringsåtgärder planerats eller påbörjats hos de deltagande företagen. Mer information om resultatet av utvärderingen hade varit önskvärt. Projektet har inte utvärderats vad gäller energibesparing i kwh. Slutrapportens struktur och innehåll Kommentarer kring rapportens struktur: Projektets slutrapport är välstrukturerad och innehåller de mesta som önskas veta om projektet t.ex. bakgrund, syfte och mål, genomförande, resultat, slutsatser och så vidare. Slutrapportens språk är lättillgängligt och det är enkelt att följa med i resonemangen. Kommentarer på innehåll: Utförligare information om projektets egen utvärdering av resultaten kan önskas, exempelvis en mer detaljerad redogörelse för återkopplingen som genomfördes per telefon inom ramen för kommunikationsprocessen (steg 6) med syfte att skapa en bild av nyttan av projektet samt företagets fortsatta arbete med energieffektivisering. 13

Vidare finns det oklarheter i slutrapporten vad gäller antalet besökta företag. I tabellen som finns under rubriken Process och arbetsgång redogörs för 73 bokade rådgivningar, samtidigt som det på andra ställen i rapporten redovisas att 80 rådgivningar genomförts. Likaså redogörs för åtta medverkande kommuner, trots att en kommun (Solna) medverkat två gånger och antalet medverkade kommuner således är sju. Övrigt Inom det pågående arbetet med Energismart företag görs ingen uppföljning av den faktiska energibesparingen i kwh hos företag som fått besök av en energi- och klimatrådgivare och som genomfört åtgärder för energieffektivisering. Den nuvarande projektledaren för Energismart företag framhåller att en sådan uppföljning skulleta mer tid, vara mer omständig och att kommunen inte skulle kunna ställa de uppföljningskraven på företagen. Svårigheten att veta om energieffektiviseringen är ett resultat av rådgivningen eller andra faktorer lyfts också fram. 6.6 Slutsatser - Fyra av fem mål kan anses uppfyllda i projektet (varav en i princip uppfylld). Det är oklart om målet om ökad kunskap bland de medverkande företagen är uppnått eller ej på grund av osäkerhet i hur den ökade kunskapsnivån utvärderats bland företagen. - I slutrapporten finns ingen utförlig information om resultatet av uppföljningen som genomfördes inom ramen för projektet i och med återkopplingen per telefon 4-6 veckor efter rådgivningen. En redogörelse för resultatet av uppföljningen hade varit givande och gett mer tyngd åt projektets resultat och måluppfyllelse. - Projektet har varit framgångsrikt och lett fram till att en arbetsmodell, baserad på en kommunikationsprocess, idag är fullt integrerad i verksamheten med energi- och klimatrådgivning gentemot företag i 27 kommuner i Stockholmsregionen. - Företagens intresse för energi- och klimatrådgivning inom ramen för projektet har varit betydligt större än förväntat. Den personliga kontakten med företagen redan från början samt de upprepade kontakterna utpekades som framgångsfaktorer. - Att framhålla och visa på goda exempel samt dela ut elmätare till de företag som fick rådgivning lyftes fram som framgångsrika sätt att nå och inspirera företagen. 14

7 Nätverk för energieffektivisering, ENIG Swerea Swecast AB Kostnaden för råmaterial och energi för svensk tillverkningsindustri har de senaste åren ökat. På en alltmer globaliserad marknad innebär det att energiintensiva sektorer riskerar att förlora sin konkurrensförmåga. Mot bakgrund av detta är syftet med projektet att hjälpa små- och medelstora företag inom en rad olika branscher att minska sin energianvändning och därmed minska verksamheternas klimatpåverkande utsläpp. Verktyg, rutiner, stödfunktioner, samverkansformer och en funktionell informationslogistik har utvecklats och tillhandahållits för att skapa engagemang och hållbara beteendeförändringar som stimulerar företagens energieffektivisering. Energimyndigheten har beviljat Swerea SWECAST högst 9 295 000 kronor motsvarande 33 procent av stödgrundande kostnader för att genomföra projektet ENIG - Nätverk för energieffektivisering. Projektet genomfördes 2009-06-01-2012-05-31. Vid utvärdering av detta projekt har beslutsunderlag, slutrapport samt rapporten Nätverk för energieffektivisering använts som underlagsmaterial. Den versionen av slutrapporten som använts i utvärderingen är inte den slutgiltiga utan den första versionen som skickades till Energimyndigheten 2012-05-31. En telefonintervju med projektledaren Per Sommarin har också genomförts. 7.1 Mål Det övergripande målet med projektet var: 1. Att minska företagens energianvändning med 5 % per år, sammanlagt 30 % till 2015. Detta ska följas upp på ett par referensföretag. Beslutsunderlaget innehåller också exempel på planerade aktiviteter och förväntade resultat från projektet, under rubriken Mål. Följande aktiveteter och resultat planerades respektive förväntades: 2. Att under 2009 bilda ett operativt nätverk för energieffektivisering med en fungerande infrastruktur för efterfrågestyrd insamling och distribution av information och kompetens via en databas på internet. 3. Testa nya verktyg och metoder för energianalyser i små och medelstora företag, dels inom olika branscher, dels geografiskt spridda över landets energikontor. 4. Genomföra workshops/seminarier med projektets aktörer, om möjligt i samband med Energiutblick, där utfört arbete, resultat och planer för det fortsatta arbetet presenteras. 5. Undersöka möjligheten att teckna Long Term Agreement (LTA) med små och medelstora företag inom någon av de berörda branscherna. 15

6. Utreda förutsättningar och villkor för utdelning av ett Energidiplom. 7. Genomföra teknikupphandlingar avseende helt ny teknik eller radikala förbättringar av befintlig teknik. 8. Ge vägledning kring Energideklarationer av industriella produkter, vilka kan användas i företagens egen marknadsföring och/eller vid inköp av produkter. Målgrupper för projektet är Swerea-koncernens samtliga intresseföretag, över 500 stycken, exempelvis gjuterier med leveransföretag, elektronikföretag, tvätterier, formsprutningsindustrin, svets-, plåtformnings- och smidesföretag, ytbehandlingsföretag, keramikindustrin, Sveriges ytbehandlingsförening och värmebehandlingsföretag. Genom nätverkets uppsökande verksamhet ska företag också aktivt sökas utanför kretsen intressentföretag inom hela verkstadsindustrisektorn. 7.2 Genomförande Organisationerna bakom ENIG är Swerea SWECAST, Swerea IVF och FSEK (Föreningen Sveriges Regionala Energikontor). Projektet genomfördes genom 24 aktiviteter, uppdelade i följande övergripande områden: marknadsnära utveckling (aktivitet 1-8), teknikspridning och demonstration (aktivitet 9-15), informationsspridning (aktivitet 16-23) och projektledning (aktivitet 24). Aktivitetsplanen innehåller ansvarsfördelning, tidplan och information om hur medel ska fördelas mellan aktörerna. I beslutsunderlaget beskrivs aktiviteterna: Forma nätverk med expert- och spridningskompetens. Uppbyggnad av nätverk och stödfunktioner som webbsida, blogg, kontaktförmedling och ärendehantering. Komptensutveckling. Ökad kunskap kring kopplingen mellan energianvändning, klimatpåverkan och hållbar utveckling samt en ökad förståelse för energieffektivisering ur ett energiperspektiv. Internationalisering/omvärldsbevakning. Via deltagande i olika europeiska organisationer erhålla kunskap om aktuell EU-forskning inom energieffektiviseringsområdet. Kommunikation. Informations- och resultatspridning till företag och personal inom berörda branscher samt återkoppling av information från företagen och berörda aktörer till Energimyndigheten och politiker/beslutsfattare. Utbildningar. Utbildning av personalen i de enskilda företagen och ökad delaktighet/motivation beskrivs som en av de viktigaste förutsättningarna för att få till stånd bestående och genomgripande beteendeförändringar. 16

Konferenser. Årliga konferenser, seminarier och workshops där projektets aktörer medverkar. Övriga tjänster. Exempelvis identifiera, stimulera och underlätta introduktion av verifierade system, teknik och metoder för effektivare energianvändning samt ta fram specifika energinyckeltal och metoder för att följa upp dessa. Här ingår också strategiska områden som är i behov av forskning, utveckling, initiering och genomförande av teknikupphandlingar avseende ny teknik. Projektet inkluderade 24 aktiviteter, vilka beskrivs i slutrapporten: Aktivitet 1 Etablera ett expertkluster energi Aktivetet 2 Bygga webb-databas för informationsspridning Aktivetet 3 Utveckla och testa analysverktyg/metoder och relevanta nyckeltal Aktivitet 4 Beskrivs ej Aktivitet 5 Utveckla förenklat energiledningssystem för små och medelstora företag Aktivitet 6 Initiera teknikupphandling Aktivetet 7 Studie kring laststyrning i grupper av elanvändare, såsom angränsande företag och samhälle Aktivitet 8 Initiera nya FoU-projekt inom energiområdet Aktivitet 9 Seminarier och workshops för aktörer inom klustret Aktivitet 10 Klustrets deltagande i energi- och klimatrådgivarnas årliga konferens Aktivitet 11 Initiera energiinriktade examensarbeten i företag Aktivitet 12 Utvärdera industrins intresse och förutsättningar för att teckna Long Term Agreements, LTA Aktivitet 13 Utveckla koncept för Energidiplom Aktivitet 14 Utveckla koncept för incitament/belöning för energieffektivisering på avdelning/individnivå Aktivitet 15 Utveckla material och genomföra utbildning inom livscykelkostnad, LCC 17

Aktivitet 16 Informationspaket, utbildningar, företagsbesök information Aktivitet 17 Referensgruppsmöten Aktivitet 18 Energikonferenser Aktivitet 19 Presentationer vid Energimyndighetens konferens Energiutblick Aktivitet 20 Artiklar, rapporter Aktivitet 21 Internationellt erfarenhetsutbyte Aktivitet 22 Presentationer för andra branscher Aktivitet 23 Rapporter (läges-, slut- och ekonomiska) Aktivitet 24 - Projektledning I beslutsunderlaget beskrivs också att företagen som medverkade i de mer praktiska aktiviteterna skulle följas upp kontinuerligt för att kunna specificera vilka effekter varje aktivitet gett. Personer och företag som deltagit i workshops och seminarier planerades få besvara enkäter för att tillfrågas om vilka energieffektiviseringsaktiviteter de redan genomfört, och vilka de planerade att genomföra. Besökare på webbplatsen planerades också få besvara en enkät där de tillfrågades om vilka energieffektiviseringsaktiveter de redan hade genomfört och vilka de planerade att genomföra. Företag som medverkade i framtagningen av nyckeltal eller andra aktiviteter såsom seminarier eller workshops registrerades. Energi- och klimatrådgivarna gjorde även uppskattningar av hur många företag som genomfört en viss aktivitet och de företag som fick konsultation registrerades. I samband med att projektet påbörjades utvecklades en kommunikationsplan. Ledorden som projektet arbetade efter var skapa, samla, sprida. Resultaten planerades att sprida på konferenser och seminarier. För den interna kommunikationen hölls telefonmöten regelbundet inom projektgruppen och tre till fyra fysiska träffar anordnades varje år. 7.3 Resultat Projektet har uppnått följande resultat: Den version av slutrapporten som fanns tillgänglig i samband med utvärderingen beskriver inte hur mycket företagens energianvändning har minskat. Slutrapporten håller dock på att omarbetas. I skrivande stund finns ingen kvantifierad effekt av vad projektets aktiviteter har inneburit i form av energieffektivisering. I intervjun 18

med projektledaren framkom det att man istället för att mäta effekten med hjälp av referensprojekt har använt den databas som tagits fram inom projektet. Utifrån dessa data bedöms 93 företag ha sparat 23 600 MWh av 341 000 MWh, vilket motsvarar 7 % av energianvändningen. Under rubriken mål i beslutsunderlaget beskrivs att en planerad aktivitet eller ett förväntat resultat är att bilda ett operativt nätverk för energieffektivisering, vilket sla samla in och distribuera information och kompetens via en databas. Detta beskrivs inte specifikt i slutrapporten men det framkommer att en databas har skapats och att ett nätverk bildats. En hemsida har också tagits fram för att samla och sprida energiinformation. Hemsidan innehåller en aktiv och fungerande nyckeldatabas där företag kan mata in egna energidata och få ut nyckeltal för företaget. Energidata från ca 240 företag finns inlagda i databasen och ett stort antal företag har informerats om ENIG-databasen via besök, seminarier, telefon och mail. Beslutsunderlaget skriver också att en planerad aktivitet och ett förväntat resultat är att nya verktyg för energianalyser ska utvecklas och testas i små- och medelstora företag. Testerna sker inom olika branscher och är geografiskt spridda över landets energikontor. Slutrapporten beskriver att ett PDF-baserat verktyg för energiledning har utvecklats, men att det behöver testas på flera företag innan det är helt färdigt att släppas som produkt. En planerad aktivitet var också att genomföra workshops/seminarier med projektets aktörer, om möjligt i samband med Energiutblick. Slutrapporten beskriver att två energikonferenser har genomförts under projekttiden med ett stort antal deltagare. Projektet har också deltagit i seminarier och träffar med andra aktörer. 7.4 Följdaktiviteter En ansökan om att fortsätta med ENIG-projektet håller i skrivande stund på att tas fram. ENIG-projektet har också lett till medverkan i andra projekt, som framförallt handlar om att ta fram nyckeltal inom industrin. 7.5 Utvärdering Under detta avsnitt utvärderas projektet med avseende på dess måluppfyllelse, resultat utöver målen, genomförande (inklusive projektens kommunikation med företag och andra aktörer och uppföljning/utvärdering) samt slutrapporternas utformning och innehåll. Måluppfyllelse I det här avsnittet diskuteras måluppfyllelse utifrån projektets uppsatta mål i jämförelse med projektets redogjorda resultat beskrivna ovan i avsnitt 6.1 och 6.3 19