Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt: Bembo Utgiven av Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm Tryckt av Livonia Print i Lettland, 2012 isbn 978-91-638-7052-1 www.bonniercarlsen.se Jo Salmson Veronica Isaksson
Men idag är ingen vanlig dag. 6 Jag och Linn är nästan aldrig osams. Redan när jag vaknar är jag på dåligt humör. 7
När vi ska äta backar Linn rakt in i min tallrik. Köttbullarna rullar ut över golvet. Tallriken går i två delar. Fröken grälar på mig. Linn säger ingenting. 8 9
Jag får torka med en stor mopp. 10 Det finns inga extra tallrikar. Jag måste låna en av klassen bredvid. När jag äntligen kan börja äta är maten kall. Det ligger bara fyra köttbullar kvar på fatet. 11
Jag går lite bakom Linn och Eden. Helst vill jag vara ensam, men det går ju inte! 12 Jag är arg på Linn hela eftermiddagen. Ändå måste jag följa med henne efter skolan. Det har min mamma bestämt med hennes mamma.
14 Min mamma arbetar extra. Hon pratar spanska lika bra som svenska. På tisdagar är hon lärare för några som vill flytta till Spanien. Ibland får jag vara hos mormor, ibland är jag hos Linn. 15
Linn vill att vi ska leka med hennes monster. Det vill inte jag! Linn vill inte att jag ska vara arg längre. Jag märker det, men jag vet liksom inte hur jag ska sluta. 16 Jag vill spela på hennes dator. Men Linn står alldeles för nära. Jag kommer inte ens runt första banan! 17
När Linn kommer med glass blir jag alldeles knottrig. Om hon inte stört hade jag säkert klarat fram till bana tre. Fast egentligen tänker jag inte. Det är bara något som far igenom mig. 18 Jag skjuter stolen bakåt. Fort. Nu är det hennes tur att tappa en tallrik, tänker jag. Om jag hade tänkt hade jag låtit bli. 19
Linn tappar båda skålarna. Sedan skriker hon. Stolens hjul har kört över hennes fot. Nu sitter de minsta tårna fast! 20 Jag blir stel som en pinne och bara tittar. 21
Linns mamma kommer springande. Hon knuffar av mig från stolen. Sedan välter hon den och lirkar ut Linns fot. Det rinner blod från tårna. Massor av blod. Håll här, säger Linns mamma. Hon visar var jag ska trycka. Så hämtar hon bandage. 22 23
Nu får du gå hem, säger Linns mamma. Vi måste åka till sjukhuset. Jag nickar åt Linns mamma, men jag säger ingenting. Jag har en stor klump i magen. Jag har gått hem själv förut. Mamma har gett mig nyckel, så att jag kan komma in om hon är lite sen. 24 25
Jag menade inte att göra Linn illa! Fast det är inte sant Jag var ju arg när jag rullade bak stolen. Just då ville jag knuffa henne. Bild 26 Veronica Isaksson Linns mamma tror att det var en olyckshändelse. Har Linn förstått att det var mitt fel? 27
Linn har slutat att skrika. Nu gråter hon bara. Linns mamma låser dörren. Så bär hon Linn nedför trappan. Jag går långsamt. När jag kommer till porten har den redan slagit igen. Bild 28Veronica Isaksson I hallen försöker jag ringa till mamma, men hon svarar inte.
Där utanför är det mörkt. Det är is på stenplattorna. Jag har aldrig gått hem ensam i mörker förut. 30 31
32 Det är inte långt. Tvärs över gården, och sedan en kort bit längs gångstigen vid lekplatsen. Sedan svänger man runt hörnet på vårt hus. I den andra porten bor vi. 33
Första biten är inte farlig. Gatlyktorna är hela. Det är nästan lika ljust som på dagen. Det sitter folk och äter i många av köken. Om jag skriker kommer några att undra vad som händer. Då tittar de säkert ut! 34
Bakom lekparken ligger skogen. Det rör sig i buskarna! Jag vågar nästan inte andas. 36 Sedan hör jag ett ljud som jag känner igen. Det är en fågel som flaxar med vingarna. Jag tror inte på spöken. Men nu tänker jag att jag inte är alldeles säker. Det kan ju finnas spöken fast man inte tror på dem. 37
Jag går med korta, snabba steg längs gångvägen. Allra mörkast är det precis vid huset, nära väggen. Mamma svarar inte denna gången heller. Det hade varit skönt att prata med henne. Nu måste jag gå förbi hörnet ändå. 39
40 Lampan i den första porten är trasig. Framme vid vår port finns det som en pöl av ljus. Jag är snart hemma, tänker jag. Det är då jag hör det. Det luktar blod, säger någon med knarrig röst. 41
Jag tvärstannar. Jag vet att jag har blod på händerna. Linns blod. Det finns en stor fläck mitt fram på tröjan också. Det är så äckligt att jag inte velat tänka på det. Linns mamma hade för bråttom. Jag hann inte ens tvätta händerna. Spöken kan säkert känna lukten av blod! De har ju inget eget Kanske är de på jakt efter färskt blod, så att de kan bli levande igen? 42 43
Jag ser ingenting, säger rösten. Den kommer från planteringen. Där ligger någonting. En stor mörk skugga! Skuggan rör sig. Då tänker jag att det inte kan vara något spöke. Sen tänker jag att det kanske är ett skelett! Fast egentligen har jag redan slutat vara rädd. Jag tror att jag har brutit armen, säger rösten.
Det är en tant som ligger där. Den gamla, som bor i porten bredvid vår. Jag vet inte vad hon heter men jag har sett henne ganska ofta. Hon blöder från ett sår i pannan. Jag halkade på isen, säger hon. 47
Jag vet att man ska ringa 112 om det händer en olycka. 48 Först är det läskigt. Tänk om de tror att jag busringer? Mannen lyssnar och frågar. Jag kan svara på allt. Jag kommer till och med ihåg numret på porten. 49
Vilken tur att du kom förbi, säger hon. Och det är det. För hela tiden medan vi väntar är gatan tyst och tom. 50 Det tar ett tag. Jag sitter på trappan bredvid tanten.
Precis när ambulansen kör upp mot huset kommer mamma. Först tror hon att det är jag som gjort mig illa. Du blöder! säger hon.
Medan ambulansmännen tar hand om tanten talar jag om vad som har hänt. Inte ska du gråta som har varit så duktig, säger tanten. 54 Fast jag säger inte att jag backade stolen med mening. För när jag ska berätta det börjar jag att gråta.
Ambulansen tutar inte när den åker sin väg. Det är bra, för då vet man att den inte har så bråttom. 56
Medan mamma värmer maten tvättar jag mina händer och byter tröja. 58 Mamma tänder adventsljusen fast det inte är dags ännu. Vi behöver ha det lite mysigt, säger hon. 59
Innan jag går och lägger mig kommer det ett sms. Det är från Linn. fyra stygn. nu är jag hemma. ses i morgon? Står det. Och så har hon kopierat in en glad gubbe. blooood! svarar jag. Och så skickar jag med en liten ledsen vampyr. 61