Västmanlands läns museum - Stadsbyg'gnadskontoret c z o m < O n I I Lundbyoch Skerike socknar - Kulturhistorisk byggnadsinventering i Västerås kommun
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 I INLEDNING............................... 2 II METOD OCH MÅLSÄTTNING... 3 II: 1 II:2 Inventering Utvärdering 3 4 III LUNDBY SOCKEN...... 7 III: 1 Landskapet... 9 111:2 Bebyggelsens karaktär...... 10 111:3 Offentliga byggnader... 12 IV KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA BEBYGGELSEMILJÖER (LUNDBY)....... 14 IV:1 Byggnader och byggnads grupper 14 IV:2 Större områden av betydelse för kulturminnesvården... 21 V LITTERATUR OCH KÄLLFÖRTECKNING... 22 VI SKERIKE OCH S:T ILIAN SOCKNAR... 23 VI:1 Landskapet... 25 VI:2 Bebyggelsens karaktär... 27 VI:3 Offentliga byggnader... 31 VII KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA BEBYGGELSEMILJÖER (SKERIKE/S:T ILlAN)... 35 VII:1 Byggnader och byggnadsgrupper 35 VII:2 Större områden av betydelse för kulturminnesvården... 51 VIII LITTERATUR OCH KÄLLFÖRTECKNING... 52 IX BILAGOR... 53 Bil Bil 2 Bil 3 Bil 4 Bil 5 Bil 6 Bil 7 Råd och rekommendationer 1 byggnadsvård... 53 Förteckning över utvärderad bebyggelse 1 Lundby sn... 57 Förteckning över utvärderad bebyggelse 1 Skerike/S:t Ilian... 58 Karta över utvärderad bebyggelse 1 Lundby sn... 61 Karta över utvärderad bebyggelse 1 Skerike/S:t Ilian sn... 63 Karta - hänvisning till ekonomiska kartan (Lundby sn) 65 Karta - hänvisning till ekonomiska kartan (Skerike/ S:t Ilian sn)...... 67
2 INLEDNING Den fysiska riksplaneringen tog bl a upp säkerställandet av kulturhistoriskt intressanta byggnadsmiljöer och områden. Planeringens fullföljande inom kommunen ställer ökade krav på kunskaper om bebyggelsens karaktär och nuvarande skick. I samråd med stadsbyggnadskontoret har därför Västmanlands läns museum utfört en totalinventering med översiktlig analys och kulturhistorisk utvärdering av bebyggelsen 1nom Västerås kommun. Bebyggelsen inom tätorten har redovisats i tre häften "Västeråsbebyggelsen 1890-1975". Bebyggelsen på landsbygden redovisas sockenvis vartefter arbetet fortskrider. Värderingar, slutsatser och rekommendationer är gjorda av byggnadshistorisk expertis inom länsmuseet. Stadsbyggnadskontoret har löpande följt arbetet. Materialet kommer att läggas till grund för revidering av kommunöversikten samt ställningstaganden i byggnadslovs- och fastighetsbildningsärenden. Lundby, Skerike och St Ilians socknar har sammanförts i denna inventeringsrapport. De har likartad karaktär och är krans socknar till Västerås stad samt innefattar även en del av stadens tätortsbebyggelse. I inventeringen har emellertid endast bebyggelsen utanför stadskärnan medtagits. Fältarbetet i Lundby socken utfördes 1975 av arkitekt Britt-Marie Jonsson som även utarbetat rapporten. Skerike och St Ilians socknar inventerades 1979-80 av fil kand Annchristine Sigurdsson som även skrivit rapporten om dessa socknar. Inventeringen är utförd som selektiv inventering.
3 II METOD OCH MALSÄTTN I NG 11:1 Inventering Inventeringarna är antingen utförda som totala eller selektiva inventeringar. Den totala inventeringen tillgår så att inom ett begränsat geografiskt område registreras, beskrivs och framtas fakta om samtliga fastigheter. I den selektiva inventeringen behandlas ett urval t ex endast fastigheter där få förändringar skett i exteriören eller en viss typ av byggnader som t ex prästgårdar. Byggnadsinventeringen består av tre led:!~~~~~~ei~g - fältarbete med faktainsamling på blanketter, samt fotografering av samtliga byggnader på fastigheten. Arkivstudier för att komplettera uppgifter på blanketten. ~~~E~~~~i~g - faktasammanställning och analys i text och på kartor. Analysen görs utifrån kulturhistoriska och miljömässiga kriterier. ~Ei~Ei~~Ei~g - värdering och klassificering av de utpekade värdefulla objekten, relaterad till säkerställande åtgärder. Inom den kommunala planeringen finns ett flertal användningsområden för den kulturhistoriska bebyggelsinventeringen. ~Y~!~~_E!~~El~~~E!~g - inventeringen ger underlag för avgränsningar av miljöer och större områden av intresse för kulturminnesvården. Kommunöversikten - inventeringen underlag f5r-r;dovisning-av kulturminnesvårdens intresseområden i R- och U-områden. Q~~~E~l:_~~h_~~E~~~~El~~ - inventeringen underlag för avgränsning av områden för langsiktigt bevarande och formuleringar av miljöregler. ~ygg~~2~~~~~~~~ - inventeringen underlag för granskning av ombyggnadsprojekt, byggnadslovsärenden och initiativ till säkerställande av särskilt skyddsvärda byggnader. ~~~~EE~~~i~g - avseende statligt lånestöd för kulturellt värdefull bebyggelse. Det största värdet av inventeringarna ligger i informationen till allmänheten om bebyggelsens värde. Inventeringen bör kunna stimulera berörda fastighetsägare till kontinuerligt underhåll och öka förståelsen för, samt samhörighetskänslan med bygden. Materialet kan även komma till användning i hembygdsundervisningen.
4 11:2 Utvärdering Det är svårt att ge några generella regler för urvalsförfarandet, men de fem punkterna här nedan har tjänat som riktlinjer och varj e fastighet har bedömts med hjälp aven komb i nation av dessa punkter. 1. De t tidstypiska utseendet Varj e stilepok har sina karakteristiska drag, detta kan visa sig i bl a huskroppens form och i enskilda detaljer som fönster-, dörroch f asadtyper. Äldre byggnader som fortfarande i alla detaljer har kvar sitt ursprungliga utseende är ytterst sällsynta. Ju mer tidstypisk en byggnad är desto värdefullare får den anses vara från kulturhistorisk synpunkt. 2. Åldern Eftersom bevarade byggnader från gamla tide r blir sällsyntare ju äldre tid det gäller, har byggnadens ålder ett värde i sig. Den är dock inte det mest avgörande utan det tidstypiska i utseende och konstruktion är av betydligt större v~kt. Medan t ex en fullständigt bevarad byggnad från 1700-talet givetvis är av större intresse än en motsvarande från 1910~talet kan förhållandet bli det motsatta om 1700- talshuset senare fått en modern exteribr och interiör men 1910-talshuset har kvar sin ursprunglighet. 3. Närmiljöområde Med närmiljöområde menas den miljö som bildas av samtliga till en fastighet hörande byggnader. Närmiljöområdet kan också omfatta den miljö som bildas av kringliggande fastigheter och mellanliggande terräng. Har en fastighet kulturhistoriskt värde ökas detta värde om omgivningen är oförstbrd. Detta kan föra med sig att en fastighet finns redovisad i inventeringen på grund av den omgivande bebyggelsens värde. Om fastigheten omgivits av förstörd bebyggelse hade den ej redovisats. 4. Landskapsparti En ådal, en åsrygg m m som med den utvärderade bebyggelsen binds samman till en enhet, med ett topografiskt och/eller näringsmässigt sammanhang betecknas i inventeringen som ett landskapsparti.
5. Karakteristiskt för bygden 5 Av vikt vid inventeringen är också om en byggnad kan anses vara karakteristisk för den bygd där den står. Mangårdsbyggnader av ett visst utseende kan vara typiska för en bygd eller socken och villor eller arbetarbostäder för ett samhälle. En enstaka villa med speciellt utseende har dock mindre intresse på rena landsbygden etc. Emellertid finns det naturligtvis undantag från regeln. Arkitektritade hus kan ha konsthistoriskt intresse eller en byggnad kan ha varit bostad för en känd person och därigenom få ett kulturhistoriskt specialintresse. Det sistnämnda gäller även för byggnader i vilka en historiskt betydelsefull händelse utspelat sig. Den utförda inventeringen är en exteriörinventering och interiörerna har ej haft någon avgörande betydelse för bedömningen. Ovanstående har legat till grund för de värderingar som kommer till uttryck i tabellen bilaga II. Under punkt 5 tas där upp byggnadsminnesmärken (statliga) och byggnadsminnen (enskild~) gällande eller i rapporten föreslagna. Punkt 6 betecknar byggnad av stort kulturhistoriskt värde, som enligt antikvarisk bedömning skulle vara berättigat till förhöjt låneunderlag. 1) Punkt 7 betecknar byggnad av allmänt kulturhistoriskt intresse. Punkt 8 betecknar värdefullt närmiljöområde känsligt för förändring med hänsyn till befintlig bebyggelse, 38 2 mom bör tillämpas. 1) Förhöjt låneunderlag innebär ett större bostadslån än normalt. Hänsyn tas då till extra kostnader som hör samman med restaurering av äldre byggnader. För att fa bostadslån med förhöjt låneunderlag krävs att det kulturhistoriska värdet styrks av länsantikvarien. Lånet kan lämnas för upprustning av såväl fristående byggnader som hus vars kulturhistoriska värde ligger i deras betydelse för miljöbilden.
7 Lundby socken Kulturhistorisk byggnadsinventering i Västerås kommun
8
III LUNDBY SOCKEN 9 111:1 Landskapet De urgamla socknarna upp'4örde formellt som förvaltningsenneter 1862~ då de borger~iga landskommunerna bildades jämsides med kyrkliga församlingar. Sockenbegreppet lever ändå starkt kvar i det allmänna medvetandet och det fungerar också fortfarande i vissa praktiska sammanhang. Bl a är jordregistersocknarna basen för fastighetsindelningen på landsbygden och varje fastighetsbeteckning, hemmansnamn o dyl skall alltså knytas qn till ett sockennamn. De kyrkliga församlingsområden är också vanligen liktydiga med socknarna. Sedan gammalt har man i samband med sockenbeskrivningar ofta också nämnt det härad socknen ingått i. De gamla häraderna tidigare hundarena har uråldrig hävd. De fungerade som administrativa områden främst i samband med skatte- och domstolsväsendet. I dag har häradet inte längre någon praktisk funktion utan har närmast historiskt intresse även om ordet fortfarande lever kvar i en del sammanhang. 1588 blev Lundby socken biskopsprebende. Namnet betyder troligen byn vid lunden. Eventuellt har lund betydelsen helig lund. "by" i ett svenskt ortnamn har troligen ursprungligen betecknat enstaka bebyggelse. 1700-talets Västmanlandsskildrare Olof Grau nämner att åkermarken är mycket fruktsam i socknen och att den är sockenbornas enda men rika inkomstkälla. Han nämner också att socknen saknar skog sånär som den som fanns i skogsbackarna vid byarna och i beteshagarna. Sockenborna hämtade istället de timmer de behövde i Svedvi och Lillhärad socknar. Landskapet i dag skiljer sig inte mycket från 1700-talets. Norr om Lundby kyrka breder slätten ut sig. Här och var bryts den av små knallar med träddungar. Järnvägen går linjerakt tvärs över slätten, men området är mycket naturskönt speciellt söder om järnvägen. Skogsbälten gränsar mot Västerås Barkarö och Dingtuna. Lundby inkorporerades 1918 med Västerås stad. Tätorten breder ut sig mer och mer över slätten. på slätten vid Skälby har ett bostadsområde byggts och söder om järnvägen planeras att industriområdet ska växa ut i ett bälte
10 från Hacksta gård bort mot arrendeegnahemmen Korsberga och Eneberga. Lundby ligger relativt lågt. Det innebär att området torrlades och blev till land sent. Det är därför inte underligt att antalet föremål daterbara till stenåldern kan räknas på ena handens fingrar. Från den efterföljande bronsåldern har inga artefakter påträffats. Några av de rösen som återfinns i socknen bör emellertid kunna dateras till bronsåldern. Människan kom alltså vid en betydligt framskriden tid av vår forntid. Till järnåldern torde de flesta av socknens närmare 150 fornlämningar kunna dateras. Fornlämningarna utgörs av gravar, ofta samlade till gravfält, fornborgar, renstenar och älvkvarnar. Det största gravfältet ligger på Önsta nordväst om kyrkan på den s k Lötbacken. Det består av drygt 30 lämningar. Den ena fornborgen är belägen på Berghagen väster om Skä1by och på Johannisbergs flygplats ligger Östensborg. Utefter den gamla vägen mot Köping står vid Kapellbäcken ett runstenspar som berättar om ett brobygge. Stenarna är resta på ömse sidor om vägen. Den ena är ristad med ett runstensdjur och den andra med en slinga med följande inskription: "Gis1 lät göra bro efter Osl, sin son. Han blev död i England. Gud hjä1pe hans ande och själ". Bron som Gis1 lät bygga utgjorde en vägt örbättring över Kapellbäcken för 1000 år sedan. Han gjorde bron för att förbättra framkomligheten till Lundby kyrka under missionstiden och fick som tack sin själ frälst. Utefter samma väg låg för drygt femhundra år sedan ett vägkapell. Resterna efter S:t Gertruds kapell värdas idag och utgör jämte runstensparet sevärdheter av rang. Kapellet, som uppfördes under förra hälften av 1400- talet, tjänade i drygt etthundra år. III:2 Bebyggelseps karaktär Bebyggelsen grupperar sig efter den gam~a vägen som slingrar sig fram över slätten förbi kyrkan. Gårdarna är många men inte speciellt stora. I sydväst ligger Bärby, som har varit den största gården i bygden. Norr om järnvägen finns bl a Skälby gård med nio fd arrendeegnahem runtomkring. Vid Gränstavägen finns inte så mycket bebyggelse, utan bara ett par gårdar och några torp. Förr fanns här bara ett par torp till gårdarna vid Lundby kyrka. Gårdarna som ligger utefter Gränstavägen är yngre och uppförda efter sekelskiftet 1900.
Enligt 1879 års jordebok var drygt hälften av Lundbys gårdar kronohemman. Resten fördelade sig ungefär lika på frälse- och skattehemman. Gilltuna, IngeIsta, Skälbyoch Önsta nr 1 och 2 var frälsehemman. Allautom Skälby och Önsta "possiderades" av landshövding ~reve Cronstedt, enligt 1825 års jordebok. För kronans räkning fanns fyra.boställen. Det var kyrkoherdens boställe Prästgården och biskopens prebendehemman Kaniklundby. Vidare var det komministerbostället på den norra Krista gården, nr 3. Krista nr 2, där skolan nu ligger brukades jämte prästgården av kyrkoherden. Den södra gården i Krista (nr 1) har varit boställe åt tredje Korporalen vid öfverste löjtnantens kompani vid Kungliga lifregementet. Två gårdar i Gränsta och sju i Johannisberg var kungs ladugårdar och löd på 1700- talet under en greve Cronstedt. Byar Några större sammanhållna bymiljöer finns inte i socknen. I någon mening kan Kyrkbyn, bestående av kyrka, prästgård och skola, sägas utgöra en sådan, liksom de två Önsta gårdarna. I Önsta bildas ett intressant gaturum av vagnslidret samt ladugården. De båda gårdarna har väl sammanhållna mangårdar, med timrade byggnader från 1800-talets första del och mitt. Gårdar Gårdarna i socknen är som tidigare nämnts inte särskilt stora och som följd härav har inte heller manbyggnaderna haft så stora dimensioner. Undantaget är Bärby gård med en stor tvåvånig mangårdsbyggnad från 1860- talet. Gården har varit den största i trakten enligt 1825 års jordbok. Intill mangår~ den ligger rättarebostaden, tillsammans med den fd mangårdsbyggnaden på Gilltuna, de enda kvarvarande parstugorna i socknen. Rättarebostaden har samma dörrtyp i empirestil som mangårdsbyggnaden. Boda gård bildar en fint sammanhållen grupp. Gårdens byggnader är så gott som samtliga uppförda i timmer och är byggda omkring 1800-talets mitt. Gårdens ladugård är uppförd i sten, en ladugårds typ som är sparsamt förekommande i länet. Skälby styckades 1958 upp i nio arrendeegnahem. Av den gamla gården finns bara bostadshuset och två flyglar kvar. De är placerade på en höjd och är omgivna aven park. Mangårdsbyggnaden är mycket ombyggd och dess kulturhistoriska värde ligger i att den utgör en viktig del i byggnadsgruppen. 11
12 r Tönsta har en tvåvånig timrad mangårdsbyggnad. Huset är liksom det vid Skälby reveterat och vitputsat. Det uppfördes kring 1800- talets mitt. Allmänt kan sägas att flertalet av socknens gårdar är uppförda under 1800-talet, med tyngdpunkten på den senare delen av århundradet. Inslaget av 1700-talsbyggnader är mycket litet. Byggnadsmaterialet är bland dessa byggnader genomgående timmer. Bostadshusen har i de flesta fallen panelklätts och målats med falurödfärg. medan timret på ekonomibyggnaderna lämnats bart. vid de större gårdarna förekommer det att mangårdsbyggnaden reveterats eller att panelen målats med ljus oljefärg. Till de större gårdarna har det ofta funnits torp för dagsverksarbetarna samt soldattorp. Torpbeståndet i socknen är dock jämfört med kringliggande socknar ganska litet, vilket kan bero på att gårdarna i allmänhet inte varit så stora och därmed inte krävt så mycket arbetskraft. Karlshäll är exempel på en gammal knektbostad., troligen uppförd i början av 1800-talet. Torpet låg på Skälby gårds ägor. Socknens äldsta torp är troligen Ekliden (IV) som sannolikt är från 1700-talets slut. 111:3 Offent~iga byggnader Kyrkan Lundby kyrka är en av de äldsta i ~andskapet. Långmurets västra del byggdes på 1100- talet. Denna äldsta kyrka bestod troligen av ett långhus med ett lägre och smalare kor med halvrund avslutning. Tornets nedre delar byggdes troligen på 1200-talet. Detta är senare kraftigt ombyggt, senast 1841. Omkring sekelskiftet 1400 byggdes kyrkan ut mot öster och fick då ett nytt kor samt sakristia. I norr byggdes ett helgonkor. vid samma tidpunkt slogs troligen också valven. a. Under 1600- och 1700-talen skedde några mindre förändringar i kyrkan, under 1800-talet blev ingreppen större. Då byggdes tornets övre delar 1841 och den nuvarande västportalen tillkom. 1890 revs de medeltida valven och ersattes av de nuvarande. Samtliga fönster fick då sin nuvarande form.
Skolan 13 Hemlighus Båda skolhusen vid kyrkan är representativa för sin tid. Det äldsta skolhuset som nu innehåller bespisningslokal uppfördes omkring 1840. Det togs i bruk redan 1844, endast två år efter det att Folkskolestadgan trätt i kraft. Det senare skolhuset är uppfört 1915 och har den för denna tids skolhus typiska, täta grupperingen av stora fönster i fasaden. Till skolorna hör ett hemlighus i för det sena 1800-talets typisk stil.
14 ly KULTURHISTORISKT YÄRDEFULLA BEBYGGELSEMIWÖER IV: 1 Byggnader och byggnadsgrupper I 1 Stg 267 A, Skälby Fd herrgårdsanläggning omfattande fyra byggnader. Bostadshus (I) troligen från 1800-talets fb~~ä-del-och ombyggd under den senare. Stormne - tirmner Fasad - reveterad, vit slätputs Tak - falsad plåt Fd bostadshus (II) används nu för kyrkans bä~~:-~;h-~~gdomsverksamhet, troligen 1870-90 tal. Stormne - tirmner Fasad - reveterad, vit slät ren spritputs Tak - tvåkupigt taktegel Fd bostadshus (III) sarmna material och ~tfb~ä~de-s~m (II). Il 2 Stg 887 A, Gränsta Fd jordbruksfastighet nu billackering och fritidsbostad, omfattande fyra byggnader. ~2~!g~~~~~ (I) nu fritidsbostad från 1800- talets senare del. Stormne - tirmner Fasad - faluröd stående locklistpanel Tak - tvåkupigt taktegel Källarbod (II) från 1800-talets senare del. St;~~-:-sten och stolpkonstruktion Fasad - faluröd, stående lockpanel Tak - tvåkupigt taktegel
15 3 Stg 891 H, Gränsta Fd jordbruksfastighet omfattande sex byggnader. ~2~~~~~~~~ (I) nu fritidsbostad från 1800- - talets mitt. Stomme - timmer Fasad - faluröd, stående locklistpanel Tak - enkupigt taktegel I 4 Stg 894, Boda Jordbruksfastighet omfattande tio byggnader. ~Q~!~Q~h~~ (I) troligen från 1870-80-talet. Stomme - timmer Fasad - reveterat, ljusgul spritputs Tak - enkupigt taktegel ~~Q~t~E~~QQ~_~~g~~ig (II) troligen från 1800- talets mitt. Stomme - timmer Fasad - falurött timmer Tak - tvåkupigt taktegel y~g~~!i~~e~_~~~!!_2~~_~~g~~i~ Stomme - timmer (III) byggt 1882. Fasad - falurött timmer Tak - tvåkupigt taktegel Ladugård och lider (V) byggt 1862 enligt sten r-grunden~-------- Stomme - sten och timmer Fasad - falurött timmer Tak - plåt och tvåkupigt taktegel. II, III 5 Stg 900, Krista Fd boställe åt 3:dje korporalen vid Överste Löjtnantens kompani vid Kongl. lifregementet, jordbruksfastighet omfattande nio byggnader. Bostadshus (IV) fd arbetarbostad uppförd 19Ö9~----- Stomme - timmer Fasad - falurött timmer Tak - tvåkupigt taktegel