Arbetsmarknad och integration Januari 2010
Förord 1 Förord När vi talar om invandring nämner vi stolt de engelska myntmästare som kom hit redan på 1000- talet, Hansan och de tyska köpmännen och de valloner som på 1600-talet lade grunden till Sveriges idag världsledande position inom specialstål. Vi talar om efterkrigstidens arbetskraftsinvandrare från Finland, Italien, Jugoslavien och Turkiet som var med och byggde upp den svenska ekonomin och välfärden. De möjligheter och utmaningar som invandringen under 1980-talet och framåt ställt oss inför är dock knappt jämförbara med tidigare. Då kom relativt homogena grupper som sysslade med specifika yrken från enstaka länder. Idag kommer människor från hela världen och av olika skäl. Vi har tusentals läkare, tandläkare, civilingenjörer, universitetslärare, företagare och entreprenörer som har flyttat till Sverige. Vi har journalister, skådespelare och elitidrottare med många flera som också berikar och utvecklar vårt land. Invandringen har även inneburit stora utmaningar på många områden, i synnerhet på arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland invandrare är hög. I samhällsdebatten finns en tendens att förklara dessa problem med människors etniska bakgrund eller deras kultur. Men förenklingar leder ofta till felaktiga lösningar. företräder företagen i Sverige. Saco företräder akademikerna. Vi anser att det är bra för vårt land att människor kommer hit för att bo, arbeta, forska, starta eget och bygga sina liv. Invandringen spelar och kommer även i framtiden att spela en central roll för Sveriges välstånd, tillväxt och utveckling. Invandringen har varit och är en tillgång för Sverige men den är samtidigt en tillgång som vi behöver bli bättre på att ta till vara. Därför har vi gett SCB i uppdrag att ta fram denna rapport. Rapporten visar hur komplex invandrarnas ställning på arbetsmarknaden är. Vår förhoppning är att denna rapport bidrar till en konstruktiv debatt och till bättre integration i arbetslivet. Christer Ågren vice vd Anna Ekström ordförande Saco
Innehåll 2 Innehåll Förord....1 Sammanfattning...3 Inledning... 4 Demografi...5 Sysselsatta eller inte....13 Storstäderna...16 Anknytning till arbetsmarknaden...18 Utbildning...19 Gruppen sysselsatta åren 2001 och 2007...21 Näringsgren och yrke...23 De som inte är sysselsatta... 28 Rörligheten på arbetsmarknaden... 30 Fakta om statistiken....32 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)....32 Lokala arbetsmarknader (LA)...33 Registret över totalbefolkningen...33 Grund för bosättning...................................................... 34 Födelseland....35 Referenser... 36 Bilagor...37
Sammanfattning 3 Sammanfattning Både antalet och andelen utrikes födda förväntas öka i framtiden. Detta har stor betydelse då den inrikes födda befolkningen åldras och färre kommer att behöva försörja fler i framtiden. I åldrarna 20-64 skulle befolkningen inte öka alls utan invandring. Idag består Sveriges befolkning av cirka 14 procent utrikes födda. I åldrarna 20-64, de åldrar då flest förvärvsarbetar, utgör gruppen närmare 18 procent. Störst andel personer i förvärvsarbetande åldrar finns i grupper födda i Asien och Afrika. Detta är personer som normalt inte bott i Sverige speciellt länge. Just tiden i Sverige är också av avgörande betydelse för andelen sysselsatta i olika grupper. Det har länge varit känt att den utrikes födda befolkningen i Sverige är sysselsatta i lägre utsträckning än den inrikes födda. Tiden i Sverige har dock en avgörande betydelse för sysselsättnings nivåerna. Det finns ett tydligt positivt samband mellan tiden i Sverige och andelen sysselsatta i olika grupper. Även andelen personer som står längst från arbetsmarknaden, de utan någon anknytning, minskar med tiden i Sverige. Även de skillnader i förhållande till inrikes födda avseende inom vilka branscher utrikes födda jobbar minskar med tiden i Sverige, de försvinner dock inte helt. Bland utrikes födda med mindre än två år i Sverige arbetar många inom lokalvård. Utrikes födda som bott i Sverige i mer än 20 år är främst överrepresenterade inom branscherna personliga tjänster samt vård och omsorg. Närmare åtta av tio eftergymnasialt utbildade personer som är födda i Sverige arbetar i ett ledningsyrke eller i ett yrke som kräver eftergymnasial utbildning. Bland utrikes födda är motsvarande andel betydligt lägre. Andelen ökar dock med tiden i Sverige. Trots det arbetar enbart drygt hälften av de eftergymnasialt utbildade som bott i Sverige i 10-19 år i ett yrke som kräver sådan utbildning. Totalt var 386 937 utrikes födda personer i åldrarna 20-64 ej sysselsatta enligt SCB:s statistik år 2007. Av dessa hade drygt 100 000 någon form av eftergymnasial utbildning. Bland inrikes födda i samma åldersgrupp var det drygt 800 000 som inte var sysselsatta, av dessa hade cirka 217 000 någon eftergymnasial utbildning.
Inledning 4 Inledning Personer som invandrar till Sverige kommer från en mängd länder, av olika anledningar och med olika förutsättningar. Idag består Sveriges befolkning av cirka 14 procent utrikes födda. I åldrarna 20-64, de åldrar då flest förvärvsarbetar, utgör gruppen närmare 18 procent. Den inrikes födda befolkningen åldras och i framtiden kommer färre behöva försörja fler. Både antalet och andelen utrikes födda förväntas öka i framtiden. Gruppen personer 20-64 skulle inte öka alls utan invandring. Ur ett arbetsmarknadsperspektiv är gruppen således viktig då Sverige kommer att behöva fler förvärvs arbetande i framtiden. Trots detta har det dock länge varit känt att utrikes födda har lägre sysselsättningsnivåer än inrikes födda. I denna rapport redovisas statistik som belyser skillnader och likheter mellan inrikes och utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden. Syftet med rapporten är att presentera ett statistiskt material vilket kan användas som ett gemensamt underlag då dessa frågor diskuteras. I rapportens beskrivande del redovisas resultaten både i andelar och i antal. I tabellbilagan redovisas sifferunderlaget, samt resultat på en mer detaljerad nivå avseende exempel vis födelseland. Utrikes födda är en heterogen grupp. Därför kommer statistiken att delas upp på ett flertal faktorer så som födelseland (här avses inte medborgarskap) och tiden i Sverige (här avses tid sedan senaste invandring). Rapporten har utarbetats av Statistiska centralbyrån i samarbete med och Saco. Den statistik som presenteras i rapporten bygger i huvudsak på SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik, RAMS. På SCB har Jan Andersson och Karin E Lundström arbetat med framställandet av rapporten. Kontaktperson vid var Farbod Rezania och vid Saco Anna Hammar. Förfrågningar : Farbod Rezania, +46 8 553 430 56, farbod.rezania@svensktnaringsliv.se Saco: Anna Hammar, 08-613 48 20, anna.hammar@saco.se Statistiska centralbyrån: Jan Andersson, +46 19 17 65 17, jan.andersson@scb.se, samt Karin E Lundström, +46 8 506 947 02, karin.e.lundstrom@scb.se
Inledning 5 Demografi Andelen utrikes födda i den svenska befolkningen har ökat under hela 2000-talet. Från drygt 11 procent år 2000 till närmare 14 procent år 2008. Både andelen och antalet personer födda utomlands förväntas öka även i framtiden. I SCB:s befolkningsprognos räknar man med att andelen födda utomlands kommer att vara cirka 18 procent år 2060. Till antal betyder det cirka två miljoner. Sammansättningen inom gruppen utrikes födda förändras också i framtiden. Idag är ungefär 55 procent av de utrikes födda från Europa och 45 procent födda utanför Europa. År 2060 kommer det att vara tvärt om: 45 procent födda i Europa och 55 procent födda utanför Europa. (SCB, 2009a) Utrikes födda i Sverige är långt ifrån en homogen grupp och de demografiska förutsättningarna ser olika ut för olika grupper av utrikes födda. I följande avsnitt görs därför en demografisk beskrivning av olika grupper av utrikes födda och hur dessa har påverkats av hur invandringen till Sverige sett ut historiskt. De demografiska faktorerna kommer visa sig ha en stor påverkan på de sysselsättningsvariabler som presenteras i rapporten. Invandringen historiskt Sverige blev ett invandringsland först efter andra världskriget. Innan dess var utvandringen stor och kring förra sekelskiftet utvandrade cirka 1,5 miljoner människor, många till Amerika. Invandringen till Sverige under denna period utgjordes i första hand av återvändande inrikes födda personer. Under 1950 och 1960-talen kom många arbetskraftsinvandrare från de nordiska grannländerna och från övriga Europa. Sedan 1970 talet har invandringen till Sverige främst bestått av flyktingar och deras anhöriga. Diagram 1 Invandring och utvandring till och från Sverige 1850-2008. Antal 120 000 100 000 80 000 Invandring 60 000 Utvandring 40 000 20 000 0 1850 1875 1900 1925 1950 1975 2000 Källa: SCB, Befolkningsstatistiken År
Inledning 6 I diagram 2 beskrivs invandringen och utvandringen till och från Sverige 1970 och framåt. Av diagrammet framgår hur olika händelser runt om i världen påverkat invandringen. Efter 1970 börjar arbetskraftsinvandringen att avta. Kring 1989 var invandringen av personer födda i Iran och Chile, men också från de andra nordiska länderna, stor. Att många invandrade från de övriga nordiska länderna under denna period beror på att den ekonomiska krisen kom till Sverige ett år senare än till övriga Norden. I diagrammet syns även den stora invandringen från före detta Jugoslavien under mitten av 1990-talet. Diagram 2 Invandring och utvandring till och från Sverige 1970-2008. 120 000 100 000 Arbetskraftsinvandring Bosnien-Hercegovina och Makedonien Kriget i Irak och arbetskraftsinvandring från EU 80 000 60 000 Iran och Chile. Arbetskraftsinvandring från övriga Norden Invandring 40 000 20 000 Utvandring 0 1970 1980 1990 2000 Källa: SCB, Befolkningsstatistiken På senare år har invandringen till Sverige slagit rekord. År 2008 invandrade drygt 100 000 personer och drygt 45 000 personer utvandrade. Många av immigranterna är födda i Irak, men även invandring från de nya EU-länderna har en del i de senaste årens rekordinvandring. Liksom tidigare var inrikes födda personer som återinvandrade den enskilt största invandrargruppen år 2008. Därefter var den största gruppen personer födda i Irak.
Inledning 7 Tabell 1 De 20 största invandrargrupperna år 2008 efter födelseland. Födelseland Antal Andel Sverige 13 388 13 Irak 13 083 13 Polen 7 091 7 Somalia 4 218 4 Tyskland 3 492 3 Danmark 3 371 3 Thailand 3 235 3 Kina 2 925 3 Rumänien 2 595 3 Finland 2 390 2 Norge 2 239 2 Iran 2 169 2 Serbien 1 805 2 Storbritannien och Nordirland 1 763 2 Turkiet 1 697 2 Indien 1 629 2 Pakistan 1 608 2 USA 1 526 2 Nederländerna 1 039 1 Eritrea 1 014 1 Övriga länder 28 894 29 Totalt 101 171 100 Källa: SCB, Befolkningsstatistiken
Inledning 8 Ålder vid invandring I diagram 3 visas åldersfördelningen för personer som invandrade till Sverige under 2008. Av diagrammet framgår att en stor del av de som invandrar är runt 30 år gamla. Andelen äldre som invandrar är mycket liten. Det finns även en viss koncentration till de yngsta åldrarna. Detta är både barn till immigranter samt barn som adopterats. Att det är vanligt att flytta i 30 årsåldern gäller inte bara flyttningar mellan länder utan även inrikes omflyttning. Diagram 3 Åldersfördelning bland invandrare till Sverige år 2008. Andel 5 4 3 2 1 0 0 9 18 27 36 45 54 63 72 81 90 99 Källa: SCB, Befolkningsstatistiken Åldersstrukturen i olika grupper Att den typiske immigranten oftast är kring 30 år får betydelse för ålderstrukturen bland de utrikes födda. I diagram 4 presenteras åldersstrukturen för inrikes födda kvinnor och män samt för de utrikes födda i form av en befolkningspyramid. På höger sida av pyramiden beskrivs antalet kvinnor i befolkningen i olika åldersgrupper. På vänster sida återfinns motsvarande fördelning för männen. Fram till för cirka 100 år sedan liknade den svenska befolkningspyramiden faktiskt en pyramid. Då bestod befolkningen av en stor andel personer i yngre åldrar och en betydligt lägre andel personer i högre åldrar. Under årens gång har en relativt låg fruktsamhet samt en ökad medellivslängd gett befolkningspyramiden en rektangulär form snarare än formen av en pyramid. Ser man till hela gruppen utrikes födda är det tydligt att det finns en koncentration till de förvärvsarbetande åldrarna. Invandringen bidrar med andra ord till att fylla på med personer i de åldrar då flest arbetar. I diagram 5 presenteras åldersfördelningen för de utrikes födda efter födelseland. Här blir det tydligt att åldersstrukturen skiljer sig mellan olika födelseländer. I de grupper där invandringen varit som störst under senare år, så som Afrika, Asien och Europa utom EU, är också koncentrationen till de yngre åldrarna som störst. Invandringen från de övriga nordiska länderna har avtagit de senaste årtiondena. Gruppen består i stor utsträckning av personer födda i Finland som kom till Sverige under åren 1969 och 1970 då invandringen från Finland till Sverige var speciellt stor. Det är tydligt att denna grupp nu börjar åldras. Bland utrikes födda i åldrarna över 65 är det personer från de övriga nordiska länderna som dominerar.
Inledning 9 Diagram 4 Åldersfördelning, ettårsklasser, inrikes och utrikes födda kvinnor och män, antal år 2007. 100 Utrikes födda 90 80 70 60 Inrikes födda Män 50 40 30 20 10 Kvinnor 0 80 000 60 000 40 000 20 000 0 0 20 000 40 000 60 000 80 000 Källa: SCB, Befolkningsstatistiken Diagram 5 Åldersfördelning, ettårsklasser, utrikes födda kvinnor och män efter födelseland 1, antal år 2007. Män Ålder 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kvinnor 15 000 10 000 5 000 0 0 5 000 10 000 15 000 Källa: SCB, Befolkningsstatistiken Nordamerika och Oceanien Sydamerika EU 27 Övriga Europa Afrika Norden Asien 1 Invandringen bidrar till befolkningsökningen i gruppen 20-64 år Att Sveriges befolkning har ökat under de senaste decennierna beror i första hand på invandringsöverskottet. Utan invandring skulle den svenska befolkningen minska på sikt. Detta hänger ihop med att det summerade fruktsamhetstalet i Sverige under en lång tid legat under 2,1 vilket är den nivå som behövs för att en befolkning skall reproducera sig. Det finns inget som tyder på att denna nivå skulle öka drastiskt i framtiden. Invandringen till Sverige gör alltså att befolkningen inte minskar genom att fler personer flyttar in till landet än vad som flyttar ut. Dessutom föder många grupper av utrikes födda kvinnor fler barn än inrikes födda, vilket också bidrar. Att Sverige under en lång tid haft ett relativt lågt barnafödande samtidigt som vi lever allt längre har bidragit till en stor andel äldre. Både andelen och antalet äldre kommer att öka i framtiden. 1 Se avsnittet Fakta om statistiken för en mer detaljerad redovisning av indelningen efter födelseland.
Inledning 10 Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer var fjärde invånare vara pensionär år 2060 om vi fortsätter att gå i pension vid 65 års ålder. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är detta viktigt, det betyder att allt fler äldre skall försörjas av de som arbetar. I framtiden kommer alltså fler personer behöva förvärvsarbeta för att försörja den ökande andelen äldre. Befolkningen i de åldrar då flest förvärvsarbetar skulle minska utan invandring. Det kommer därmed att bli allt viktigare att höja sysselsättningen i grupper med traditionellt låga sysselsättningsnivåer. Tid i Sverige När vi går vidare och studerar arbetsmarknadssituationen för olika grupper av utrikes födda kommer vi att finna att variabeln tid sedan invandringen har en avgörande betydelse för andelen sysselsatta i olika grupper. I grupper som bott en längre tid i Sverige är en större andel sysselsatta. I diagram 6 beskrivs hur tiden i Sverige samvarierar med födelselandet. Bland personer födda i Afrika och Asien är det en betydligt större andel som har en kort tid i Sverige. Runt hälften har bott i Sverige i mindre än fem år. Motsatsen gäller personer födda i något annat nordiskt land. I denna grupp dominerar istället personer som bott i Sverige mer än 20 år. Diagram 6 Fördelning av tid i Sverige 2 efter födelseland, år 2007. Norden Övriga Europa Sydamerika Nordamerika och Oceanien EU 27 0-2 år 3-4 år 5-9 år 10-19 år 20+ år Okänt Asien Afrika 0 20 40 60 80 100 Procent Källa: SCB, Befolkningsstatistiken 2 Vi har nu konstaterat att det finns ett strakt samband mellan tiden i Sverige och födelselandet. Vad som också är viktigt att hålla i minnet är att även åldersstrukturen bland olika grupper av utrikes födda samvarierar med båda dessa variabler. Eftersom personer typiskt flyttar, och därmed invandrar när de är i 30 års åldern, finns det en större andel yngre i grupper med en kortare tid i Sverige. När man studerar statistik om utrikes födda uppdelad på någon av variablerna tid i Sverige, födelseland eller ålder är det därför av vikt att påminna sig om samvariationen med de två övriga variablerna. 2 Med tid i Sverige, eller tiden sedan invandring avses tiden som personen varit folkbokförd i Sverige sedan senaste invandringstillfälle.
Inledning 11 Grund för bosättning Det finns olika anledningar (grund för bosättning) varför personer immigrerar till Sverige. Det kan vara för arbete, studier eller för att konflikter och instabilitet i hemlandet gör att man tvingas fly. I diagram 7 beskrivs hur de olika grunderna för bosättning fördelar sig inom de olika födelselandsgrupperna. Det är tydligt att liksom när det gäller tiden i Sverige så finns det en samvariation mellan var man är född och varför man immigrerat till Sverige. Från Afrika och Asien har den största delen av immigranterna kommit som flyktingar eller anhöriginvandrare. Störst andel arbetskraftsinvandrare har kommit från något annat EU-land. Ett viktigt faktum när man studerar statstik över sysselsättning för olika födelselandsgrupper. De som kommit som arbetskraftsinvandrare torde ha större möjligheter att lyckas på den svenska arbetsmarknaden. Diagram 7 Grund för bosättning 3,4 efter födelseland. Personer som invandrat till Sverige år 2000-2007. Afrika Asien Sydamerika Övriga Europa Nordamerika, Oceanien EU27 Norden Antal 0 25 000 50 000 75 000 100 000 125 000 150 000 Arbete Familjeband Flykting Studier Saknas Källa: SCB, Befolkningsstatistiken 3,4 Utrikes födda i storstäderna Den utrikes födda befolkningen är i större utsträckning än den inrikes födda koncentrerad till storstadsregionerna 5. År 2007 bodde 24 procent av den inrikes födda befolkningen i LA-området Stockholm-Solna, 11 procent bodde i Malmö-Lund och 11 procent i Göteborg, sammantaget 46 procent. Motsvarande siffror bland de utrikes födda var 35, 14 och 13, sammantaget 62 procent. När det gäller fördelningen på olika födelseländer skiljer sig den något mellan de tre storstadsregionerna. I Stockholm-Solna och i Göteborg är en större andel födda i Asien jämfört med i Malmö-Lund. I samtliga regioner är Irak det enskilt vanligaste födelselandet bland personer från Asien. I Malmö-Lund finns en större andel personer födda i Europa utom EU än i de två övriga regionerna. Drygt 80 procent av dessa är födda i före detta Jugoslavien. Detta är en betydligt högre andel än i de två övriga regionerna. 3 Grupperingen efter grund för bosättning har gjorts med utgångspunkt i Meddelanden i Samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik 2002:3. I gruppen Saknas ingår personer med en okänd grund för bosättning, pensionärer samt personer med anknytningsförläggning som grund för bosättning. 4 Anledningen till att personer födda i Norden inte har någon registrerad Grund för bosättning beror på att gruppen inte behöver ansöka om uppehållstillstånd hos Migrationsverket och därmed inte registreras med någon Grund för bosättning. Eftersom EU-medborgare sedan den 30 april 2006 bara behöver uppehållsrätt i Sverige består denna grupp också av en stor del personer utan registrerad grund för bosättning. 5 I denna rapport används en indelning i lokala arbetsmarknader (LA-områden), se avsnittet Fakta om statistiken.
Inledning 12 Diagram 8 Utrikes födda i de tre storstadsområdena fördelade efter födelseland, år 2007. Andel 100 Nordamerika och Oceanien Sydamerika 80 60 40 20 Asien Afrika Övriga Europa EU 27 Norden 0 Stockholm-Solna Malmö-Lund Göteborg Källa: SCB, Befolkningsstatistiken Malmö-Lund är den storstadsregion där störst andel av de utrikes födda har bott i mindre än två år. I Malmö-Lund gäller detta 20 procent av de utrikes födda. I Stockholm-Solna och i Göteborg ligger motsvarande andel på 16 respektive 14 procent. I Stockholm-Solna har cirka 40 procent av de utrikes födda bott i landet i mer än 20 år. Denna andel är betydligt lägre i Malmö-Lund, där detta gäller drygt 30 procent av de utrikes födda. Diagram 9 Utrikes födda i de tre storstadsområdena fördelade efter tid i Sverige, år 2007. Stockholm-Solna 0-2 år 3-4 år 5-9 år Malmö-Lund 10-19 år 20+ år Okänt Göteborg 0 20 40 60 80 100 Andel Källa: SCB, Befolkningsstatistiken
Inledning 13 Sysselsatta eller inte Det har länge varit känt att den utrikes födda befolkningen i Sverige är sysselsatta i lägre utsträckning än den inrikes födda. Att så är fallet framgår av diagram 10. Sysselsättningen är under hela perioden lägre bland de utrikes än de inrikes födda. Inrikes födda män är sysselsatta i högst utsträckning och utrikes födda kvinnor i lägst. Kurvorna visar tydligt den kraftiga nedgången i sysselsättning som skedde under 1990-talet. Det är dessutom tydligt att sysselsättningen minskade mer drastiskt bland utrikes- än bland inrikes födda. På senare år har det skett en viss återhämtning, men förvärvsintensiteterna ligger fortfarande under de nivåer som uppmättes i början av perioden. Diagram 10 Förvärvsintensitet 6 inrikes och utrikes födda kvinnor och män, år 1986-2007 7. Andel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Inrikes födda män Inrikes födda kvinnor Utrikes födda män Utrikes födda kvinnor 0 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 6 7 Att ha ett arbete och på så vis kunna försörja sig själv är en av de mest grundläggande komponenterna för att främja integration. Ur detta perspektiv är det viktigt att närmare studera vilka faktorer som ligger bakom skillnaderna i förvärvsintensitet mellan inrikes och utrikes födda. Då vi tidigare konstaterat att de demografiska förutsättningarna ser olika ut i olika grupper och att detta faktum i stor utsträckning präglats av att invandringen till Sverige bytt skepnad över tid är det av vikt att inte behandla den utrikes födda befolkningen som en homogen grupp. Av diagram 11 framgår att tiden i Sverige är en avgörande faktor när det gäller andelen sysselsatta. Förvärvsintensiteten för de som bott i Sverige i två år eller mindre ligger på under 30 procent. Andelen sysselsatta ökar sedan med tiden i Sverige. Bland personer som har mer än 20 år i landet ligger andelen sysselsatta år 2007 på närmare 70 procent. Vid en jämförelse över tiden är det viktigt vilka år man jämför med varandra. Ett viktigt underlag för bedömning av såväl konjunkturutvecklingen som finans- och penningpolitiken är det så kallade arbetsmarknadsgapet. Arbetsmarknadsgapet är ett mått på resursutnyttjandet i ekonomin och speglar sysselsättningens konjunkturella avvikelser från den trendmässiga sysselsättningsnivån. För 6 Förvärvsintensiteten beräknas som andelen sysselsatta dividerat med det totala antalet i gruppen bland personer i åldrarna 20-64 år. För att vara sysselsatt enligt RAMS krävs att man arbetar minst en timme under mätveckan i november. Detta innebär exempelvis att även studenter som arbetar extra kan komma att inkluderas i gruppen sysselsatta. 7 I årgång 2004 av RAMS började man använda en ny källa för att identifiera företagare, detta ökande sysselsättningen med 1,8 procent i hela gruppen 20-64 år.
Inledning 14 att kunna beräkna ett arbetsmarknadsgap måste den faktiska sysselsättningen säsongrensas och en trendmässig sysselsättning beräknas. För åren 2001 och 2007 låg arbetsmarknadsgapet mellan plus 1-1,5 procent över den långsiktiga trenden medan för år 2004 så var arbetsmarknadsgapet minus cirka 1,5, det vill säga under den långsiktiga trenden. Att konjunkturen påverkar olika grupper av utrikes födda på olika sätt har konstaterats tidigare (se t. ex. Integrationsverket 2006). Det är i grupperna med en kortare tid i Sverige som variationerna mellan de redovisade åren är som störst. I dessa grupper minskar andelen sysselsatta 2004, det av de tre redovisade åren med svagast konjunktur, i förhållande till 2001 för att sedan öka 2007. Att situationen på arbetsmarknaden är extra konjunkturkänslig för personer med kortare tid i Sverige jämfört både med grupper med längre tid i landet och inrikes födda förklaras ofta med att dessa grupper utgör en slags buffert åt arbetsmarknaden. Dessa personer är ofta nyetablerade eller har ännu inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden. När det skapas få jobb blir det än svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. Dessutom har de oftare tidsbegränsade anställningar vilket är mer konjunkturkänsligt än en fast anställning (se t.ex. SCB 2009). Vad som dock är värt att notera är att inte ens i gruppen med personer som bott i Sverige i 20 år eller mer har skillnaderna avseende förvärvsintensitet i förhållande till gruppen inrikes födda försvunnit. Ytterligare en aspekt på när det gäller hur tiden i Sverige påverkar statistik om sysselsättning är hur invandringen till Sverige varierat över tiden. Ett exempel är att invandringen till Sverige ökade med runt 30 000 personer mellan 2005 och 2006. Det betyder att åren efter detta präglas arbetsmarknaden av en stor andel personer med en kortare tid i landet. Detta gör att andelen sysselsatta i gruppen utrikes födda som helhet kommer att minska under och efter perioder med en stor invandring till landet. Diagram 11 Förvärvsintensitet personer 20-64 år efter tiden i Sverige, år 2007. Andel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0-2 år 3-4 år 5-9 år 10-19 år 20+ år Inrikes födda 2001 2004 2007 Vi har tidigare konstaterat att födelselandet i stor utsträckning samvarierar med tiden man bott i Sverige. Detta får ett tydligt genomslag när man redovisar förvärvsintensiteter efter födelseland, då tydliga skillnader i förvärvsintensitet mellan utrikes födda från olika länder framkommer, detta beskrivs i diagram 12. Således förklaras en stor del av skillnaderna i andelen sysselsatta från olika länder med att det i grupper med en låg förvärvsintensitet finns en större andel personer med en kortare tid i Sverige.
Inledning 15 Störst andel sysselsatta återfinns bland personer födda i något annat nordiskt land, en grupp med en relativt stor andel personer med längre tid i landet i förhållande till andra grupper av utrikes födda. Lägst är andelen sysselsatta bland personer födda i Asien eller Afrika, grupper med en stor del personer med kort tid i landet. I dessa grupper når förvärvsintensiteten inte 50 procent för några av de redovisade åren. Under högkonjunkturen 2007 nådde förvärvsintensiteten bland de inrikes födda regeringens mål på 80 procent sysselsatta. Även i flera grupper av utrikes födda är förvärvsfrekvenserna högre år 2007 jämfört med 2001 och 2004. Störst är ökningen bland personer födda i Nordamerika och Oceanien, länder i Europa som inte tillhör EU samt bland personer födda i Sydamerika. Diagram 12 Förvärvsintensitet personer 20-64 år efter födelseland, år 2001, 2004 och 2007. Andel 100 2001 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Inrikes födda Norden Sydamerika EU 27 Nordamerika och Oceanien Övriga Europa Asien Afrika 2004 2007 I diagram 13 redovisas förvärvsintensiteterna per födelseland och tid i Sverige. Vi finner att det finns skillnader även mellan födelseländer även vid denna uppdelning. Dessa skillnader ser dock ut att minska med tiden i Sverige. En viktig orsak till att personer födda i ett EU land med kort tid i Sverige har dubbelt så höga förvärvsintensiteter som personer födda i Afrika eller Asien är att dessa personer i större utsträckning kommit till Sverige som arbetskraftsinvandrare. Diagram 13 Förvärvsintensitet personer 20-64 år efter födelseland och tid i Sverige, år 2007. Andel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0-2 år 3-4 år 5-9 år 10-19 år 20+ år Inrikes födda Asien Afrika Norden Övriga Europa Sydamerika Nordamerika och Oceanien EU 27
Inledning 16 Hur variabeln grund för bosättning hänger samman med förvärvsintensitet beskrivs i diagram 14. Det är bland personer som invandrat med arbete som grund för bosättning som förvärvsintensiteterna är som högst. Här kan man även notera en markant ökning år 2007 i förhållande till 2004. I grupperna som kommit som flyktingar eller med familjeband som grund för bosättning ligger förvärvsintensiteterna kring 50 procent. Att förvärvsintensiteterna ligger på ungefär samma nivå i dessa grupper hänger troligtvis samman med att grupperna liknar varandra. Personer som invandrat som flyktingar är ofta från Afrika, Asien eller länder i Europa som inte tillhör EU. Att gruppen som invandrat av familjeskäl liknar dessa grupper beror på att deras anknytningsperson i Sverige oftast är någon som invandrat just som flykting (SCB 2008). Förvärvsintensiteterna i gruppen som saknar grund för bosättning är relativt höga i förhållande till de övriga grupperna. Att så är fallet beror på att gruppen i stor utsträckning består av personer från de nordiska länderna samt EU-medborgare. Detta är grupper som vi tidigare konstaterat har högre förvärvsintensiteter än övriga grupper av utrikes födda. Diagram 14 Förvärvsintensitet personer 20-64 år efter grund för bosättning, år 2007. Andel 100 90 80 70 2001 2004 2007 60 50 40 30 20 10 0 Flykting Familjeband Arbete Studier Saknas Storstäderna Vi har tidigare konstaterat att en stor andel av den utrikes födda befolkningen i Sverige är koncentrerad till storstadslänen och till de tre lokala arbetsmarknaderna (LA-områden) 8 Stockholm-Solna, Malmö-Lund och Göteborg. I följande avsnitt beskrivs statistik om utrikes födda på arbetsmarknaden uppdelat på de tre storstadsområdena. Av diagram 15 framgår att de inrikes födda i både Stockholm-Solna och Göteborg har högre förvärvsintensiteter jämfört med riket som helhet och att andelen sysselsatta ligger över regeringens mål på 80 procent förvärvsarbetande. Andelen sysselsatta i motsvarande grupp i Malmö-Lund ligger under både nivåerna för Stockholm-Solna och Göteborg samt under målnivån på 80 procent. Detta mönster avspeglar sig även i samtliga grupper av utrikes födda när man delar upp gruppen efter tiden i Sverige. Det är i Malmö-Lund som förvärvsintensiteterna är som lägst och i Stockholm-Solna som de är högst. Speciellt stora är skillnaderna bland personer med en kort tid i Sverige. Bland personer som bott i Sverige i upp till 2 år skiljer det mer än tio procentenheter mellan Stockholm-Solna och Malmö-Lund. 8 Se Fakta om statistiken för en mer detaljerad beskrivning av lokala arbetsmarknader (LA-områden).
Inledning 17 Diagram 15 Förvärvsintensitet personer 20-64 år inom LA-områden, efter tid i Sverige, år 2007. Andel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0-2 år 3-4 år 5-9 år 10-19 år 20+ år Inrikes födda Stockholm- Solna Malmö- Lund Göteborg I diagram 16 redovisas förvärvsintensiteterna i de tre storstadsregionerna uppdelade efter födelseland. Oavsett födelseland är Malmö-Lund den storstadsregion där andelen förvärvsarbetande är lägst. I samtliga grupper av utrikes födda, undantaget personer födda i ett EU land, är det i Stockholm- Solna som förvärvsintensiteterna är som högst. Diagram 16 Förvärvsintensitet personer 20-64 år inom LA-områden, efter födelseland, år 2007. Andel 100 90 80 Malmö-Lund Göteborg Stockholm-Solna 70 60 50 40 30 20 10 0 Inrikes födda Norden Sydamerika och Nordamerika EU 27 Oceanien Övriga Europa Asien Afrika Att förvärvsintensiteterna i de olika ländergrupperna är lägst i Malmö-Lund kan till viss del förklaras av att statistiken inte täcker in gränspendlare, i detta fall de som bor i Sverige och arbetar i Danmark. Gränspendlingen är troligtvis vad som ligger bakom den anmärkningsvärt låga förvärvsintensiteten bland personer födda i Norden boende i Malmö-Lund. År 2007 arbetade drygt 17 000 personer bosatta i Malmö-Lund i Danmark. Av dessa var närmare 7 000 födda i Danmark. Cirka 8 procent eller 1 400 av gränspendlarna är sysselsatta både i Sverige och Danmark och räknas således som sysselsatta enligt RAMS.
Inledning 18 Tabell 2 Antal personer 20-64 år som bor i Sverige och arbetar i Danmark efter födelseland, år 2007. Svenskfödda Danskfödda Övriga födelseland Summa Mamö-Lund LA 6 765 6 942 3 819 17 526 -varav sysselsatta även i Sverige 1 042 134 233 1 409 Även när det gäller skillnaderna bland personer med kort tid i landet mellan Malmö-Lund och de två övriga områdena kan dessa till viss del förklaras av gränspendling. År 2007 var cirka 3 400 personer med mindre än två år i Sverige, boende Malmö-Lund sysselsatta i Danmark. Det är även värt att notera de skillnader inom hela gruppen utrikes födda som redovisades i avsnittet om demografi. I Malmö-Lund har en större andel av de utrikes födda mindre än två år i landet jämfört med Stockholm-Solna och Göteborg. I de två senare är däremot andelen med en tid i Sverige på 10 år eller längre större än i Malmö-Lund. Detta kommer således att påverka sysselsättningsnivån i hela gruppen utrikes födda i Malmö-Lund. Anknytning till arbetsmarknaden Enligt SCB:s sysselsättningsstatistik skall en person arbeta minst en timme mätveckan i november för att räknas som sysselsatt. Detta innebär att personer med tillfälliga arbeten under till exempel jul och sommar inte räknas som sysselsatta. Ett sätt att fånga upp dessa personer i statistiken är genom att studera vilken anknytning de har till arbetsmarknaden. I följande avsnitt delas befolkningen 20-64 år i tre grupper: Sysselsatta: Sysselsatta i november enligt RAMS. Ej sysselsatta men med anknytning till arbetsmarknaden: Ej sysselsatta i november; men har anknytning till arbetsmarknaden genom att de har en kontrolluppgift (men ej tillräckligt hög lön eller avser ej i november) eller deklarerar för passiv näringsverksamhet. Ej sysselsatta utan anknytning till arbetsmarknaden; Ej sysselsatta i november; har ingen anknytning till arbetsmarknaden (ingen lön enligt kontrolluppgift) eller ingen deklaration för näringsverksamhet. Sambandet mellan tiden i Sverige och andelen sysselsatta har beskrivits tidigare i rapporten. Vid en uppdelning av anknytningsgraden efter tiden i Sverige är det tydligt att andelen personer som står längst från arbetsmarknaden, de utan någon anknytning, minskar med tiden i Sverige. I gruppen som bott i Sverige i upp till två år har drygt hälften ingen anknytning till arbetsmarknaden. Bland personer som bott i Sverige i mer än 20 år gäller detta var fjärde person. Även andelen ej sysselsatta med anknytning till arbetsmarknaden minskar med tiden i Sverige, från drygt 15 procent i gruppen med kortast tid i Sverige till sju procent i gruppen med längst tid.
Inledning 19 Diagram 17 Anknytning till arbetsmarknaden personer 20-64 år efter tid i Sverige personer, år 2007. 100 90 80 70 60 50 Sysselsatta Ej sysselsatta med anknytning till arbetsmarknaden Ej sysselsatta utan anknytning till arbetsmarknaden 40 30 20 10 0 0-2 år 3-4 år 5-9 år 10-19 år 20+ år Inrikes födda Det är i grupperna med personer födda i Afrika och Asien, de grupper med lägst förvärvsintensiteter, som vi finner störst andel personer utan någon anknytning till arbetsmarknaden. Det är även i dessa grupper som andelen personer som ej är sysselsatta, men har en anknytning till arbetsmarknaden, är som störst. Återigen bör man påminna sig om att andelen personer med kort tid i landet också är störst just bland personer födda i Afrika och Asien. Diagram 18 Anknytning till arbetsmarknaden personer 20-64 år efter födelseland, år 2007. Andel 100 90 80 70 Sysselsatta Ej sysselsatta med anknytning till arbetsmarknaden 60 50 40 30 20 10 Ej sysselsatta utan anknytning till arbetsmarknaden 0 Inrikes födda Norden EU 27 Övriga Europa Afrika Asien Sydamerika Nordamerika och Oceanien Utbildning Utbildning nämns ofta som viktigt för att undvika arbetslöshet och underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Utbildningsnivån i befolkningen har stigit de senaste åren framförallt i samband med utvidgningen av utbildningsväsendet. Generellt har den inrikes födda befolkningen högre utbildning än den utrikes födda. Framförallt är det en lägre andel bland de inrikes födda som enbart har en förgymnasial utbildning. Andelen hög- och lågutbildande skiljer sig dock åt mellan olika grupper av utrikes födda.
Inledning 20 Diagram 19 Utbildningsnivåer 9 personer 20-64 efter födelseland, år 2007. Andel 100 Förgymnasial 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Inrikes födda Utrikes födda Norden EU 27 Övriga Europa Afrika Asien Sydamerika och Nordamerika Oceanien Eftergymnasial Gymnasial Okänd 9 Högst andel högskoleutbildade bland utrikes födda finner vi i grupperna födda i Nordamerika och Oceanien samt bland personer födda i något EU-land. Det är bara i tre grupper som en eftergymnasial utbildning är vanligast, detta gäller de tidigare två nämnda grupperna samt personer från Asien. Bland personer födda i Asien är det i grupperna från Kina, Indien och Iran som andelen eftergymnasialt utbildade är som störst. Störst andel personer med enbart en förgymnasial utbildning återfinns bland personer födda i något annat nordiskt land, ett europeiskt land utanför EU samt bland personer födda i Afrika eller Asien. I dessa grupper är det runt en av fyra som enbart har en förgymnasial utbildning. I diagram 20 redovisas förvärvsintensiteter efter utbildningsnivå och tid i Sverige. Generellt gäller att i förhållande till enbart förgymnasial utbildning har personer med gymnasial eller eftergymnasial utbildning högre förvärvsintensiteter, detta gäller både bland de med kort och lång tid i Sverige samt för inrikes födda. Det tydliga positiva sambandet mellan tiden i Sverige och förvärvsintensiteten verkar gälla inom varje utbildningsgrupp. Det är dock värt att notera att skillnaderna i förvärvsintensitet mellan olika utbildningsnivåer är större i grupper med längre bosättningstid i landet. Bland utrikes födda, högskoleutbildade med en längre tid i Sverige är andelen sysselsatta upp i 80 procent. Även i detta sammanhang utmärker sig gruppen med den absolut kortaste tiden i Sverige. Det är enbart i denna grupp som eftergymnasialt utbildade personer inte har de högsta förvärvsintensiteterna. I denna grupp är de med en gymnasial utbildning sysselsatta i något högre utsträckning än de eftergymnasialt utbildade. Det är dock värt att påpeka att år 2001 var motsvarande grupp eftergymnasialt utbildade sysselsatta i högre utsträckning än motsvarande grupp gymnasialt utbildade. Detta gällde även 2004, men då hade skillnaderna mellan de två grupperna minskat (se tabellbilagan). 9 Individernas högsta utbildning vid mättillfället har använts. Utbildningen har grupperats i tre kategorier med utgångspunkt i SUN 2000 (Svensk utbildningsnomenklatur)
Inledning 21 Diagram 20 Förvärvsintensitet personer 20-64 efter utbildningsnivå och tid i Sverige, år 2007. Andel 100 90 80 70 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Okänd 60 50 40 30 20 10 0 0-2 år 3-4 år 5-9 år 10-19 år 20+ år Inrikes födda Skillnader i andelen sysselsatta med samma utbildningsnivå finns också när man delar upp statistiken på födelseland. Detta redovisas i diagram 21. Det tydliga sambandet mellan utbildning och sysselsättning som finns bland inrikes födda personer och personer födda i de nordiska länderna eller i ett annat EU-land ser inte ut att finns bland till exempel personer födda i Afrika och Asien. I de två sistnämnda grupperna är andelen sysselsatta till och med något lägre bland de eftergymnasialt utbildade än bland de med en gymnasial utbildning. Diagram 21 Förvärvsintensitet personer 20-64 år efter utbildning och födelseland, år 2007. Andel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 Afrika Asien Övriga Europa EU 27 Sydamerika Nordamerika och Oceanien Norden Inrikes födda 10 0 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Okänd Gruppen sysselsatta åren 2001 och 2007 År 2007 var drygt 3,6 miljoner personer i åldrarna 20-64 år sysselsatta enligt RAMS. Drygt 500 000 av dessa var utrikes födda. Detta innebär att av de sysselsatta år 2007 var drygt 12 procent utrikes födda. Av hela befolkningen i åldrarna 20-64 år var 17 procent utrikes födda samma år. Detta betyder att det finns en underrepresentation av utrikes födda bland de sysselsatta i förhållande till sammansättningen i hela gruppen 20-64 år.
Inledning 22 Andelen utrikes födda bland de sysselsatta har ökat med en procentenhet mellan år 2001 och 2007. Detta bör sättas i relation att andelen utrikes födda i gruppen 20-64 år också har ökat. Från 14 procent 2001 till 17 procent 2007. Tabell 3 Antal samt andel sysselsatta bland inrikes och utrikes födda 2001, 2004, 2007. 2001 2004 2007 Sysselsatta Andel inrikes/ Sysselsatta Andel inrikes/ Sysselsatta Andel inrikes/ utrikes födda utrikes födda utrikes födda Inrikes födda 3 544 171 89 3 566 715 89 3 681 199 88 Utrikes födda 423 292 11 448 761 11 520 614 12 Totalt 3 967 463 100 4 015 476 100 4 201 813 100 Totalt ökade antalet sysselsatta med cirka 200 000 personer mellan år 2001 och 2007. Av dessa var drygt 40 procent utrikes födda. Hela gruppen 20-64 år ökade med 157 812 personer mellan åren 2001 och 2007 av dessa var drygt 156 000 utrikes födda. Bland inrikes födda har fler blivit sysselsatta, gruppen har i princip inte ökat till antal. Bland utrikes födda har också antalet sysselsatta ökat, men det har även skett en ökning av hela gruppen. Detta har lett till att förvärvsintensiteten ökat mer bland inrikes än bland utrikes födda. Tabell 4 Ökningen av antal personer i gruppen 20-64 år samt bland de sysselsatta mellan åren 2001-2007, inrikes och utrikes födda. Ökningen i hela gruppen Ökningen bland de sysselsatta Inrikes födda 1020 137028 Utrikes födda 156792 97248 Totalt 157812 234276
Inledning 23 Näringsgren och yrke Näringsgren I tabell 5 redovisas de sysselsatta inom varje födelselandgrupp efter vilken näringsgren företaget eller organisationen de arbetar på verkar. Tabell 5 Näringsgren efter födelseland sysselsatta personer 16+, år 2007. Handel, kommunikation Tillverkning, utvinning Vård, omsorg Finansiell verksamhet, företagstjänster Utbildning, forskning Personliga, kulturella tjänster Byggverksamhet Offentlig förvaltning mm Övrigt Totalt Inrikes 19 16 16 15 11 7 7 6 4 100 födda Norden 16 20 21 13 10 6 6 5 3 100 EU 27 16 16 17 17 12 10 6 4 3 100 Övriga 18 25 15 14 8 12 3 3 2 100 Europa Afrika 17 11 31 17 8 9 1 4 3 100 Asien 21 14 18 14 10 17 2 3 2 100 Sydamerika Nordamerika, Oceanien Antal sysselsatta 14 14 23 18 12 10 3 4 2 100 14 14 15 21 16 11 4 3 2 100 818 038 726 659 712 274 640 524 477 679 323 336 283 902 248 060 170 497 4 400 969 Skillnaderna i förhållande till inrikes födda ser olika ut för olika grupper av utrikes födda. Bland personer födda i Norden eller något EU land är skillnaderna i förhållande till de inrikes födda, avseende fördelningen av de sysselsatta på näringsgren, relativt små. När det gäller gruppen födda i något europeiskt land som inte tillhör EU finns dock stor överrepresentation i förhållande till inrikes födda när det gäller sysselsatta inom tillverkning och ut vinning. Av de sysselsatta i denna grupp arbetar 25 procent inom denna näringsgren. Motsvarande siffra bland inrikes födda är 16 procent. I gruppen födda i Afrika arbetar 31 procent inom näringsgrenen vård och omsorg. Motsvarande siffra bland de inrikes födda är 16 procent. Även bland personer födda i Sydamerika är det betydligt vanligare än bland inrikes födda att arbeta inom vård och omsorg, 23 procent av de sysselsatta arbetade år 2007 inom denna näringsgren. Bland personer födda i Asien återfinns, i förhållande till inrikes födda, en överrepresentation av de sysselsatta inom personliga och kulturella tjänster. I personliga och kulturella tjänster ingår branscherna inom hotell och restaurang. Bland inrikes födda arbetade sju procent inom denna näringsgren och bland personer födda i Asien 17 procent.
Inledning 24 I gruppen födda i Nordamerika och Oceanien återfinns den största skillnaden i förhållande till inrikes födda bland de sysselsatta inom finansiell verksamhet och företagstjänster, 21 procent var sysselsatta inom denna näringsgren. Bland de inrikes födda var motsvarande siffra 15 procent. I tabell 5 beskrevs hur stor andel inrikes och utrikes födda som arbetar inom olika näringsgrenar. I tabell 6 beskrivs istället hur de som arbetar inom olika branscher fördelar sig på födelseland. Att gruppen inrikes födda är i majoritet är således bara en spegling av att gruppen dominerar bland de sysselsatta. Det är inom näringsgrenen personliga och kulturella tjänster som andelen utrikes födda är som störst. Av de sysselsatta inom denna näringsgren var 18 procent utrikes födda. Lägst andel utrikes födda återfinns inom näringsgrenarna byggverksamhet och offentlig förvaltning. Inom dessa näringsgrenar var sju respektive åtta procent utrikes födda. Tabell 6 Födelseland efter näringsgren sysselsatta personer, 16+, år 2007. Födelseland Handel, Tillverkning, Vård, Finansiell Utbildning, Personliga Byggverksamhet Offentlig Övrigt kommunikation utvinning omsorg verksamhet, företagstjänster forskning kulturella tjänster förvaltning mm Inrikes födda 89 87 86 88 89 82 93 92 92 Norden 2 3 3 2 3 2 3 2 2 EU 27 2 2 2 3 3 3 2 1 2 Övriga Europa 2 3 2 2 2 4 1 1 1 Afrika 1 0 1 1 1 1 0 0 0 Asien 3 3 3 3 3 7 1 2 2 Sydamerika 1 1 1 1 1 1 0 0 0 Nordamerika, 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Oceanien Utrikes födda 11 13 14 12 11 18 7 8 8 totalt Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100 100 I diagram 22 beskrivs inom vilka näringsgrenar utrikes födda respektive inrikes födda arbetar uppdelat efter tiden i Sverige. Av diagrammen framgår att, i förhållande till inrikes födda, är skillnaderna som störst i gruppen med mindre än två år i Sverige. Störst överrepresentation i förhållande till inrikes födda är det inom näringsgrenen finansiell verksamhet och företagstjänster. Hela 24 procent av de utrikes födda med mindre än två år i Sverige arbetar inom denna näringsgren. Studerar man mer ingående vilka typer av företag som ingår i denna grupp finner man att en stor del av denna överrepresentationen består av personer som arbetar med lokalvård. I gruppen som varit i Sverige i två år eller mindre och arbetar inom näringsgrenen finansiell verksamhet och företagstjänster arbetar 40 procent med lokalvård. Motsvarande andel bland inrikes födda är fem procent.
Inledning 25 Diagram 22 Andelen sysselsatta personer 16+ år inom olika näringsgrenar 10 bland inrikes födda samt utrikes födda med 0-2 respektive 20+ år i Sverige samt hela gruppen utrikes födda, år 2007. Utrikes födda, totalt Finansiell verksamhet, företagstj. Personliga tjänster Handel, kommunikation Tillverkning utvinning Vård och omsorg Byggverksamhet Utbildning, forskning Jordbruk mm Offentlig förvaltning mm Övrigt Inrikesfödda Utrikes födda 0-2 år 0 5 10 15 20 25 Finansiell verksamhet, företagstj. Personliga tjänster Handel, kommunikation Tillverkning utvinning Vård och omsorg Byggverksamhet Utbildning, forskning Jordbruk mm Offentlig förvaltning mm Övrigt 20+ år 0 5 10 15 20 25 Finansiell verksamhet, företagstj. Personliga tjänster Handel, kommunikation Tillverkning utvinning Vård och omsorg Byggverksamhet Utbildning, forskning Jordbruk mm Offentlig förvaltning mm Övrigt 0 5 10 15 20 25 10 10 Indelningen i näringsgrenar är gjord enligt SNI 2002 (Svensk näringsgrensindelning). Se fakta om statistiken.
Inledning 26 Yrke När man delar in de sysselsatta efter näringsgren avses inom vilken näringsgren eller bransch företaget eller organisationen som individerna arbetar vid verkar. Detta är inte det samma som vilket yrke man har. När man redovisar statistik efter yrke avses istället individens arbetsuppgifter vid mättillfället I tabell 7 redovisas fördelningen av de sysselsatta på yrke för inrikes och de olika grupperna av utrikes födda. Återigen är skillnaderna i förhållande till inrikes födda olika i olika grupper av utrikes födda. Grupper med lägre förvärvsintensiteter (personer födda i Afrika, Asien och europeiska länder utanför EU) är överrepresenterade, i förhållande till inrikes födda, i yrken utan krav på yrkesutbildning samt inom service och omsorg. Dessa grupper är också underrepresenterade i yrken om kräver teoretisk specialkompetens eller kortare högskoleutbildning. Störst andel sysselsatta i yrken som kräver teoretisk specialkompetens återfinns bland personer födda i Nordamerika och Oceanien. Tabell 7 Andelen anställda personer 20-64 år i olika yrken 11 efter födelseland, år 2007. Födelseland Led- Teoretisk Kortare Kontor Service Bygg, Process- Utan Övrigt Okänd Totalt nings- special- högskole- och omsorg, tillverk- och krav arbete kompetens utbildn. kund- försälj- ning maskin- yrkes- service ning operatör utbildn. Inrikes födda 5 19 19 9 20 9 10 5 1 2 100 Norden 5 16 17 9 20 9 13 8 1 3 100 EU 27 4 23 14 7 17 7 9 8 1 9 100 Övriga 1 9 8 7 22 8 22 17 0 7 100 Europa Afrika 1 8 7 6 37 3 10 18 0 9 100 Asien 2 13 10 7 27 4 12 15 0 10 100 Sydamerika 1 12 11 7 31 5 10 17 0 6 100 Nordamerika Oceanien 4 28 15 6 18 5 7 9 1 8 100 Yrke och utbildning Skillnader avseende fördelningen av de sysselsatta på yrken hänger troligtvis samman med skillnader i andelen hög- och lågutbildade i de olika grupperna. Det är dock inte alltid självklart att ens yrke matchar nivån på den utbildning man har. Att detta gäller utrikes födda i högre utsträckning än inrikes födda har visats i tidigare studier (Sauli 2005). I tabell 8 redovisas därför yrke för eftergymnasialt utbildade sysselsatta personer. Det är information om vilken kvalifikationsnivå som krävs för individens yrke som använts tillsammans med information om individens utbildning. Av samtliga sysselsatta inrikes födda personer med en eftergymnasial utbildning arbetar 71 procent i ett yrke som kräver eftergymnasial utbildning och åtta procent har ett ledningsarbete. Bland personer födda i Norden ser situationen snarlik ut. I de övriga grupperna av utrikes födda är det 11 Klassificeringen av yrke är gjord enligt Standard för svensk yrkesklassificering SSYK, det är den grövsta indelningen SSYK1 som använts. Vid redovisning av yrke görs detta endast för anställda.