Projektredovisning DESIGN FÖR ALLA. Utveckling av utbildningsmodell och metod för mer tillgängliga butiker.

Projektredovisning DESIGN FÖR ALLA Utveckling av utbildningsmodell och metod för mer tillgängliga butiker. 1

2

1. Inledning Västra Götalandsregionen (regionutvecklingsnämnden och handikappkommittén) har tillsammans med den samlade handikapprörelsen i Västra Götaland (HSO, DHR, VGDL och SRF), FLF, Föreningen Landsbygdshandelns Främjande samt Länsstyrelsen Halland genomfört projektet Design för Alla utveckling av utbildningsmodell och metod för mer tillgängliga butiker. Syftet med projektet var att ta fram en utbildningsmodell och metod för design för alla i butik samt bemötande av kunder med olika funktionsnedsättningar för att integreras i Utvecklingsprogrammet för Kommersiell service på landsbygden i Västra Götaland, beslutat av regionstyrelsen 2004-05- 04. Programmet pågår under perioden 2004 2007. Modellen och metoden skulle vara generellt applicerbar på andra ställen i Sverige. Landsbygdsbutiken, den sista butiken på orten, fyller en stor och viktig funktion, socialt, kulturellt samt ekonomiskt. Runt om på Sveriges landsbygd finns eldsjälar som håller butiker vid liv. Situationen för landsbygdsbutiker är inte enkel. Det är svårt att få ihop ekonomin. Kundunderlaget krymper och oftast är det svårt eller omöjligt att svara upp mot konkurrensen från större samhällens lågprisbutiker. Även om tillgången på service är relativt god 3

i Västra Götaland, finns det olika grupper som drabbas av brister i tillgång till service. Framför allt är det hushåll som inte har tillgång till bil. Ofta är det också hushåll med äldre och personer med funktionsnedsättning som kan ha svårt att på egen hand ta sig till butiken. Det kan också finnas svårigheter när det gäller tillgängligheten i butiken för personer med olika funktionsnedsättningar både avseende utformningen av den fysiska butiksmiljön och verksamheten liksom bemötandet. Västra Götalandsregionen bedömde att det fanns c:a 100 butiker i regionen inom målgruppen för programmet om kommersiell service, som behövde information och hjälp med hur man bäst anpassar/designar sina butiker så att de blir tillgängliga för kunder med olika funktionsnedsättningar. De butiker som ingår är definierade som: Ensam livsmedelsbutik med fullständigt dagligvarusortiment på en ort med högst 1000 innevånare och med en omsättning på högst 10 milj. kronor 4

2. Genomförande 2.1 Medverkande parter Västra Götalandsregionen, Regional utveckling handlägger frågor om tillgång till dagligvaruservice på landsbygden. Enheten disponerar bl a projektmedel samt ett statligt stöd (stöd till kommersiell service) för att utveckla och upprätthålla servicen i regionen. Detta verktyg kan bl a användas för investeringar som är föranledda av projektet. Handikappkommittén i Västra Götalandsregionen har regionstyrelsens upp drag att företräda människor med varaktiga funktionsnedsättningar. Kommitténs uppgift är att verka för att intentionerna i regionens handikappolicy och regionfullmäktiges mål omsätts i konkret handling. Utifrån detta uppdrag utgör handikappkommittén ett kunskapsstöd till regional utveckling i genomförandet av de delar av programmet som direkt berör personer med funktionsnedsättningar. Detta sker i kontinuerlig dialog och samverkan med de 16 brukarrepresentanterna i Rådet för funktionshinderfrågor. Brukarrepresentanter deltar också i olika arbetsgrupper. I rådet för funktionshinderfrågor finns 16 brukarrepresentanter som representerar olika typer av funktionsnedsättningar såsom svårt att röra sig, svårt att höra, svårt att se, svårt att bearbeta och tolka information samt svårt att tåla vissa ämnen. Representanterna är utsedda av HSO (Handikappföreningarnas Samarbetsorgan) Västra Götaland, HSO Skaraborg, DHR (De handikappades riksförbund) Västra Götaland, SRF (Synskadades Riksförbund) Västra Götaland, och VGDL (Västra Götalands Dövas Länsförening). Föreningen Landsbygdshandelns Främjande verkar för att utveckla landsbygdens dagligvaruservice. Medlemmar i föreningen är ICA Sverige AB, Coop/ KF, Axfood Närlivs AB, Sveriges Livsmedelshandlareförbund SSLF samt 5

Konsumentverket. FLF för fram landsbygdshandelns frågor utan kommersiella partsintressen. FLF har 20 mentorer som arbetar i projekt med landsbygdsbutiker i samarbete med länsstyrelser och kommuner. Länsstyrelsen Halland som har samma ansvarsområde som Regional utveckling i Västra Götaland. 2.2 Projektgrupp Projektgruppen har bestått av två personer från Västra Götalandsregionens näringslivsenhet, en från regionkansliet (avdelningen för funktionshinder och delaktighet), en från Länsstyrelsen Halland, vd och fyra mentorer från FLF samt tre brukarrepresentanter från rådet för funktionshinderfrågor. Gruppen har sammanträtt 8 gånger, varav ett telefonsammanträde. Till enstaka möten har bl a småbutiksansvarige hos ICA adjungerats. Konsumentverket har medverkat i det avslutande projektmötet. 2.3. Praktiskt genomförande av projektet Den 24 januari 2007 genomfördes tillsammans med 5 FLF- mentorer för Västra Götaland, Halland samt en mentor från Blekinge/Småland, vd för FLF, tre brukarrepresentanter från Västra Götalandsregionens råd för funktionshinderfrågor, två representanter från regionens näringslivsenhet och avdelningen funktionshinder och delaktighet en gemensam dag för att utveckla utbildningsplanen för handlarna. Efter att avdelningen funktionshinder och delaktighet tillsammans med brukarna förmedlat faktakunskap samt praktiska övningar i en testmiljö i form av en butik utarbetades ett utbildningsförslag genom ett gemensamt grupparbete. Mentorerna och brukarna tillsammans med regionens näringslivsenhet bjöd in till utbildningsträffar på 5 olika orter i Västra Götaland. Endast ett utbildningstillfälle kunde genomföras. Övriga fick ställas in p. g. a. för få anmälningar. De butiker som valt andra utbildningsträffar som blev inställda kom 6

till utbildningstillfälle som genomfördes. Emellertid kunde den utarbetade utbildningsplanen testas och utvärderas. Projektet ändrade strategi efter avstämning med Allmänna Arvsfonden. Istället för att bjuda in till gemensamma träffar åkte mentorerna ut till butikerna, vid flera besök tillsammans med en av brukarrepresentanterna. Detta föranledde att Västra Götalandsregionen gick in med ytterligare 88 000 kr i projektet. Hos respektive handlare genomfördes praktiska övningar och inventeringar av tillgängligheten i butiken med hjälp av Tillgänglighetsdatabasen. Sedan arbetades en handlingsplan för åtgärder fram. Handlingsplanerna för butikerna förankrades och diskuterades i projektgruppen. Därefter tog mentorerna en uppföljande kontakt, besökte handlarna för att utifrån den enskilda butikens förutsättningar gå igenom framtagna handlingsplaner samt gå igenom utbildningen och lämna en CD med Konsumentverkets webbutbildning Butik för alla. När mentorerna kom på återbesök visade det sig att flera handlare redan hade åtgärdat mindre hinder såsom kontrastmålning, borttagande av lösa hinder i gångstråk, rensning av en sida i butiksvarvet så att personer med teknikkäpp erbjuds ett naturligt ledstråk mm. 7

2.4 Några reflektioner från mentorerna och butikerna. Uttalandena är hämtade från de sammanställningar som mentorerna gjort dels vid den inledande analysen och inventeringen och dels vid utbildningen och slutgenomgången hos handlarna. Kommentarer från butikerna vid analysen. Min butik är handikappanpassad! Vi har ju självöppnande dörrar? Bra att få hjälp med en genomgång av vad som behöver göras. Varför har inte leverantörerna sagt något om detta? Kommer det att kosta mycket? Skall ta det med styrelsen. Säg bara till vad som skall göras så tar vi tag i det direkt. Vad skall du hit och göra nu? Nej jag tycker inte att det behövs vi har inga kunder som behöver sånt. Jag kan inte göra något vid entrén då kör de ju in med bilen igen. Vi äger inte fastigheten så jag skiter i dig och dina påstående och frågor. Vi har inga ytor utan för butiken så vi kan nog inte göra något. Äntligen någon som är framsynt. Varför har ni inte kommit förut till mej? Jag har använt handikappanpassning i min marknadsföring. Måste vi göra detta då stänger vi istället! Lokalen är ju för liten och vi har inte råd att göra någon ombyggnad. Bra att ni kommer och hjälper oss, för vi kan inte detta. Era krav är mycket bra men jag klarar inte detta butiken är för gammal. Vi har inga handikappade kunder. Vi har inte råd att investera. Jag är för gammal, finns nog inte kvar 2010. Lite allergi kan inte vara så farligt. Det har alltid fungerat förut. Ledstråk? Ser man så illa måste man ha med sig någon. Vi behöver inte ha kontrastmarkerade dörrar? Dom öppnar sig automatiskt. Kundkorgar på hjul är väl inte handikappanpassade när man kommer till kassan och ska plocka ur varorna. 8

Det har alltid gått bra förut att ta sig över tröskeln (kunderna som jag träffade ville att de ska åtgärda tröskeln eftersom den är så hög och de har sina träffar i caféhörnan). Det bästa stället att ha skyltar på är glasdörren in. Vi hjälper dem om de tutar så behöver vi inte någon dörröppnare. Hur syns en målad H-parkeringsplats under snön (därför är det bra med skylt fick han som svar). Vi har inte råd att en p-plats för endast handikapparkering. De som har svårt att gå brukar ställa bilen framför ingången. Ungar brukar trycka på dörröppnaren det blir säkert bara spring. Åkte runt med rullstolen och plockade rent i kundvarvet tänkte på dem som kom med rullatorer. Höjden på kassadisplayen har leverantören satt in, de borde ha vetat bättre. Det manuella manöverdonet till dörröppnaren hade samma gråa färg som dörrkarmen det har jag aldrig tänkt på. Kommentarer vid återbesök. Tänk att jag hade fel om att inte vi hade handikappade i butiken, nu kommer ju rullatorer in de hade jag inte sett förut. Har tänkt på hur jag skall exponera varorna nu. Skaffat kundvagnar som är trappsteg på. Vad får vi för bidrag? Har plockat bort alla varor i gångarna. Mycket bra att få dokumenterat vad som behöver göras. Kontaktat dataleverantör angående större hyllkantsetiketter. Har inte tänkt att man kan ha aktivitetsvaror bara på en sida. Nu har jag fått ytor för att göra som ni vill, tänk bara och få hyllor på 150 cm höjd. Vi har börjat så smått att sätta upp större etiketter. Nu skall vi göra som ni tycker och jag skall söka pengar men får vi inga så gör vi ändå som ni vill. Tvättmedel borde göras så att det inte luktar. Jag skall ta med mig detta till ICA för jag tycker här skulle vi ligga i framkant. 9

Tänk nymålat och alla ser att det är en dörr. Jag har tänkt om och behöver en automatisk dörröppnare. Tänkte inte på de kunder som har rullatorer och barnvagnar. Flyttade blomavdelningen till vägg där man inte behöver gå förbi. Har inte tänkt på att man kan snubbla på varor som står på golvet. Vad kontrastfärgen gör mycket på ledstången. Slagyta? Har alltid undrat varför det är målat på golvet och marken. Man ser vad man är hemmablind och inte alltid tänker utan man bara ställer varor i gångarna På CD skivan det finns fler än ett handikapp jag som bara tänkte på rullstolsburna. Har tänkt på att när rullstolsburna besöker toaletten behövs det långt handtag på dörren så de kan dra igen den lättare. När jag hade varit på kursen gick jag och plockade bort lösa varor och godisställ så det blev tomt i gångarna och butiken såg renare ut tyckte kunderna. Jag tänker alltid på vad jag ställer skylten utanför så det finns gott om plats vid entrén. På de ställen vi bytt etiketter frågar de inte lika ofta vad varan kostar. Det blev lättare även för mig att plocka upp varor när det inte finns så mycket på golvet i gångarna. Jag ställde in en stol efter du var här förra gången den har används mer än jag trodde. Jag har fyllt igen hålen och jämnat till parkeringen samt utanför entrén. Det har blivit att jag tittar till på det automatiskt. Ska man behöva höja upp på sidan av rampen (avåkningsskydd) kan de inte gå med rullator mitt på rampen. Kundkorgar som går på hjul och med handtag är omtyckta. Var det inte mer jag skulle göra! 10

3. Måluppfyllelse Mål 1 En utbildningsmodell och metod för design för alla i butik och bemötande av kunder med olika funktionsnedsättningar. En modell har arbetats fram i enlighet med projektets mål, där verktyg som förenar lagar och föreskrifter med brukarnas behov och en verksamhets förutsättningar kan omsättas i ett praktiskt handlande. Flödesschema av modellen 1. Kundperspektivet Kundperspektivet utgår från de behov som alla kunder har. Oavsett om man har svårt att röra sig, svårt att höra, svårt att se, svårt att bearbeta och tolka information samt svårt att tåla vissa ämnen ska man kunna få information om butikens tillgänglighet, kunna komma in, ta del av butiksinformation, orientera sig i butiken, handla och betala. 11

Underlag för kundperspektivet är Människor med funktionshinder i Västra Götaland (Målgruppsrapport 2005) Riktlinjer och standard för butiker, tillgänglighet för personer med olika funktionshinder, 20041013. Riktlinjerna är framtagna av kommunerna Tidaholm, Lerum och Munkedal och Vänersborg tillsammans med Västra Götalandsregionen och Konsumentverket i samverkan med handikapporganisationerna. Bemötandeguiden Ett sätt att mötas och förstå vad som kan vara bra att tänka på när du möter människor med olika funktionshinder Konsumentverkets webbaserade utbildning Butik för alla (www.konsumentverket.se). Utbildningen togs fram i ett gemensamt arbete av Konsumentverket, Hjälpmedelsinstitutet, FLF, en lanthandlare och Västra Götalandsregionen. 2a. Information om tillgänglighet till kunder med olika svårigheter Kunder kan ha olika svårigheter att besöka en butik. Det kan t ex handla om svårt att se priser eller inslaget kassabelopp, svårt att gå i en trappa utan ledstång på båda sidor eller ens komma in genom en entré där det står blommor utanför. Det är därför ett uttalat behov från handikapprörelsen att kunna få en god och tillförlitlig information om hur tillgängligheten ser ut. I projektets utveckling av metoden har en webbaserad databas, Tillgänglighetsdatabasen använts. Denna är utvecklat med stöd av Allmänna Arvsfonden i ett tidigare projekt 2004-2005. Tillgänglighetsdatabasen, TD är ett system för att beskriva tillgänglighet till företag/verksamheter som vänder sig till allmänheten. Huvudprincipen är att varje verksamhet ska vara så väl beskriven att människor med funktionsnedsättningar själva ska ha möjlighet att avgöra om de kan besöka platsen eller inte. Tillgänglighetsdatabasen är upplagd så att företagen/verksamheterna själva kan göra sin inventering eller anlita någon annan. Denna inventering registrerar företagen/ verksamheterna sedan i tillgänglighetsdatabasen. Därefter 12

länkas inventeringen till den egna hemsidan och kommunens hemsida. Är det t ex en branschorganisation länkas informationen även till branschorganisationens sidor. Därigenom tillhandahålls en integrerad kvalitet i varje hemsida istället för hänvisning till särskilda tillgänglighetshemsidor. Hur informationen presenteras på den egna hemsidan avgör varje verksamhet själv. På så sätt kan besökaren lätt ta del av beskrivningen och bilda sig en uppfattning om tillgängligheten. Genom inventeringen får butiken en insikt om hur tillgängligheten är. Det känns också bra att kunna ge korrekt svar på frågor om tillgängligheten. En parallell effekt är att inventeringen ofta leder till åtgärder för att förbättra tillgängligheten. Inventeringsmallarna är uppbyggda med hjälptexter som förklarar hur man mäter och varför det är viktigt att ge information om just detta kriterium. När det aktuella kriteriet kan vara ett enkelt avhjälpt hinder finns hänvisning och utdrag ur Boverkets föreskrift BFS 2003:19, HIN1. I detta projekt har syftet även varit att ta fram handlingsplan för åtgärder för att förbättra tillgängligheten. 2b. Behov av att förbättra tillgängligheten Butiksägaren och/eller fastighetsägaren har enligt Boverkets föreskrift BFS 2003:19, HIN1 en skyldighet att åtgärda enkelt avhjälpta hinder. Genom att använda Tillgänglighetsdatabasen och dess inventeringsformulär kan enkelt avhjälpta hinder identifieras samt även hinder för tillgängligheten. Del 2 i flödesmodellen kan starta genom att först inventera tillgängligheten för att informera kunden och samtidigt få kunskap om butikens tillgänglighet och därmed behov av åtgärder. Den kan också börja med behovet av att utifrån fastighetsägaransvaret vilja åtgärda enkelt avhjälpta hinder, inventera tillgängligheten och parallellt kunna informera om hur tillgängligheten är. I båda fallen sker en parallellprocess och dubbel nytta av Tillgänglighetsdatabasen. 13

3. Kontakt FLF har i sin organisation kompetens att ge stöd i inventering och upprättande av handlingsplaner för åtgärder. Kontakt bör tas med handikapporganisationerna på läns- och lokalplan. Kommunen med dess olika nämnder/ förvaltningar kan ge kunskapsstöd avseende hur enkelt avhjälpta hinder kan åtgärdas. Länsstyrelser och regioner avgör om det finns möjlighet att söka investeringsstöd, samt om åtgärderna följer planen. 4. Inventering Inventering genomförs med Tillgänglighetsdatabasens inventerings-formulär för butik. En åtgärdsplan med kostnadsberäkning tas fram genom att identifiera enkelt avhjälpta hinder samt övriga hinder från inventeringen. 5. Utbildning FLF eller annan organisation genomför utbildningar med butikerna och dess personal i samverkan med brukarrepresentanter. Under utbildningstillfället diskuteras butikens egna förutsättningar att förbättra sin tillgänglighet samt de förändringar som butiken behöver göra. Utbildningen, som arbetats fram och testats inom projektet, rekommenderas att användas. Denna utgår från Konsumentverkets webbaserade utbildning Butik för alla (www.konsumentverket.se). 6. Handlingsplan Handlingsplanen för åtgärder upprättas i dialog mellan mentorn och handlaren utifrån inventeringsresultaten och kunskaper från utbildningen. 7. Stöd till kommersiell service Länsstyrelser och regioner avgör om det finns möjlighet att söka inventeringsstöd, samt om åtgärderna följer planen. 8. Åtgärda och informera i Tillgänglighetsdatabasen (TD). Åtgärder genomförs och informationen läggs ut på aktuella hemsidor. Vid förändringar i tillgängligheten kan justeringar göras och direkt visas för kunderna på hemsidorna. 14

9. Uppföljning Uppföljning bör göras dels av att det är aktuell information om tillgängligheten som är inlagd i Tillgänglighetsdatabasen och dels av genomförandet av handlingsplanen. Mål 2 Modellen och metoden är prövad och utvärderad genom att minst 60 % av de 100 aktuella butikerna inom Västra Götalands utvecklingsprogram för kommersiell service på landsbygden har genomgått ett utbildningsprogram om design för alla i butik och bemötande av kunder med olika funktionsnedsättningar. Målet 60 % uppnåddes mer än väl. Av totalt 88 butiker (82 butiker i Västra Götaland, 6 butiker i Halland) har 79 butiker d v s 90 % genomgått det inom projektet framtagna utbildningsprogrammet samt fått en CD med Konsumentverkets webbaserade utbildning Butik för alla (www.konsumentverket.se). Under projekttiden har en butik lagt ner och två kommer att läggas ner. Mål 3 Varje butik har en handlingsplan för åtgärder för tillgänglighet och bemötande. Av totalt 88 butiker (82 butiker i Västra Götaland, 6 butiker i Halland) har alla inventerats. Handlingsplaner togs fram för 79 butiker, eftersom en butik lades ner under projekttiden och två kommer att läggas ner. När det gällde tre Konsumbutiker var de tvungna att avvakta besked från sin styrelse om handlingsplanerna kunde godkännas. Mål 4 Modellen och metoden är applicerbar på olika typer av dagligvarubutiker och kan användas generellt i övriga delar av landet. 15

Under projekttidens senare del har FLF prövat modellen och metoden i Västmanland på 15 butiker och i Uppsala på 5 butiker. Dessutom har FLF fört diskussioner med kedjorna ICA, Axfood och KF/Coop. Samtliga kedjor sitter i FLFs styrelse och de har fått löpande information om arbetet med tillgänglighet i Västra Götaland. FLF har under projekttiden fått förfrågningar från andra typer av butiker t.ex. kläd- och skobutiker. FLF har tagit ett styrelsebeslut att ansluta sig till Tillgänglighetsdatabasen och arbeta vidare med att sprida den utvecklade modellen och metoden till olika delar av landet. Detta kommer att göra det lättare för alla landets landsbygdsbutiker att ansluta sig till modellen. På Konsumentverkets konferens för länsstyrelser och regioner den 29-30/5 2007 presenterades modellen och metoden av en av FLF:s mentorer under ett av seminarierna. Projektet har också blivit uppmärksammat av European Standing Conference of Co-operatives, Mutual Societies, Associations and Foundations (CEP- CMAF ). Där finns en särskilt utsedd grupp som arbetar med att handikappperspektivet ska integreras i social ekonomi och i andra organisationer. En guide med goda exempel från olika delar av Europa.har tagits fram i samarbete med EDF (European Disability Forum). Följande beskrivning av projektet finns att läsa på sidorna 34-35 under rubriken Goods and services. The project Design for everyone development of a teaching model and methods for more accessible shops, which is being currently developed in the Swedish region of Västra Götaland, is run by a partnership consisting of the publicly elected bodies in the region, the Regional Development Committee, the Disabilities Committee, the Swedish Inheritance Fund, the County Administrative Board of Halland, the Association for the Promotion of Village Stores in Sweden,representatives of disability organisations, and grocers of village shops. This project takes place within the programme run by the Swedish Consumer Agency aimed at hindering the deterioration of services in the countryside. For many people living in the countryside access to grocers shops as well as the services they provide is of great importance. These shops act often as agents for different services such as postal and 16

chemist s. increasing even more their importance to the consumer. A set of guidelines and standards of accessibility for people with disabilities to shops and information was developed based on the needs of people with varying disabilities to get into a shop, find their way, do the shopping, and pay. A group of mentors was also trained; they then developed a special teaching model for shopkeepers. These mentors also performed accessibility inventories of 90 shops, in cooperation with disability organisations. According to the information collected, the mentors and shopkeepers developed an accessibility action plan for each shop that was then put into practice. 17

4. Nyskapande och utvecklande Projektet har utvecklat en ny modell där befintlig/-a kunskap och verktyg utvecklats och integrerats med en verksamhets eller butiks faktiska förutsättningar. Detta har gjorts dels genom den metod genom vilken utbildningsplanen arbetas fram och dels på det sätt den genomförts. Modellen har också skapat en metod där verktyg som förenar lagar och föreskrifter med brukarnas behov och en verksamhets förutsättningar har eller kommer att omsättas i ett praktiskt handlande. Det som bedöms varit avgörande för projektets förutsättningar att lyckas är: utgångspunkten i de behov som kunderna med funktionsnedsättningar har handikapprörelsens förtrogenhetskunskap om vad tillgänglighet och bemötande betyder mentorernas förtrogenhetskunskap om verksamheten - att själva drivit en livsmedelsbutik handlarnas ökade kunskap om funktionshinder, bemötande och de behov som kunder med funktionsnedsättningar har samt hur den egna butiken ser ut ur tillgänglighetssynpunkt Projektet har visat vägen till möjligheterna att verkligen kunna påverka människors attityder till funktionshinder och människors vilja att åtgärda de hinder som utestänger i detta fall kunder med olika svårigheter/funktionsnedsättningar. Lagar och föreskrifter om tillgänglighet behövs för att vi ska veta vad som krävs för att möjliggöra delaktighet, men dessa blir ofta inte genomförda i verkligheten förrän människor förstår och själva vill delta i en förändring. 18

5. Uppföljning och utvärdering Målet med projektet var att minst 60 % av regionens landsbygdsbutiker ska ha genomgått den inom projektet framtagna utbildningsmodellen och tagit fram en handlingsplan för åtgärder för tillgänglighet och bemötande av kunder med funktionsnedsättningar. 79 handlingsplaner av 88 butiker är gjorda med kostnadsberäkningar d v s 90 %. Resultatet är dokumenterat. Varje butik har en inventering gjord i Tillgänglighetsdatabasen som ger information till kunderna om tillgängligheten (FLF:s hemsida; www.flf.se, en del butikers hemsidor och en gemensam portal för tillgänglighetsinformation; www.tillgangligt.se). Varje butik har gett ett skriftligt godkännande att vara med i Tillgänglighetsdatabasen. Inventeringens resultat finns dokumenterad och är sammanställd i handlingsplaner för åtgärder av enkelt avhjälpta hinder och av övriga hinder (exempel bil 3). Dessutom finns en dokumentation över de hinder som handlarna omgående åtgärdade utifrån sin ökade kunskap utan att avvakta handlingsplan och eventuellt ekonomiskt stöd. Utbildningsmodellen är prövad, förutom i Västra Götaland och norra Halland, i Västmanland och Uppsala. Konsumentverket har delgetts erfarenheter och resultat för vidare spridning till övriga länsstyrelser. Återrapportering av insatser i programmet för kommersiell service kommer att lämnas till Näringsdepartementet. Effekter som förväntas uppstå för både kunderna i form av förbättrad tillgänglighet och bemötande och för butikerna i form av ökat antal kunder och därmed större inkomst för butiken har inte kunnat utvärderas helt. Alla handlare har inte hunnit åtgärda enligt handlingsplanen under projekttiden. Det som emellertid visat sig är att de åtgärder som gjorts har i många fall upplevts som lätta och meningsfulla samt att ett ökat antal kunder med främst rollatorer noterats. 19

Från kommentarer från handlare: På de ställen vi bytt etiketter frågar de inte lika ofta vad varan kostar. Det blev lättare även för mig att plocka upp varor när det inte finns så mycket på golvet i gångarna. Jag ställde in en stol efter du var här förra gången den har används mer än jag trodde. Tänk att jag hade fel om att inte vi hade handikappade i butiken, nu kommer ju rollatorer in, de hade jag inte sett förut. 5.1 Vad har tillgängligheten kostat per butik? Projektet har tagit fram en modell och metod, gått igenom egen utbildning, skapat en egen utbildningsmodell och utbildningsmaterial, genomfört utbildningar i respektive butik, inventerat och tagit fram en mall för handlingsplaner för åtgärder samt upprättat handlingsplaner för 79 butiker. Uppföljande kontakter har tagits med butikerna. Dessutom har projektet medverkat i att sprida kunskap om arbetet både inom och utanför Sverige. Om kostnaden slås ut per butik har varje butik som ingått kostat projektet 8 456 kr. Projektet har också gjort en översikt på snittkostnaden per butik för de åtgärder som sammanställts i handlingsplanerna och kommit fram till ca 29 000 kr per butik. 20

6. Fortsatta arbetet Det fortsatta arbetet kommer att bedrivas så här: FLF, Föreningen Landsbygdshandelns främjande fortsätter att sprida modellen och metoden inom sitt ansvarsområde. Konsumentverket kommer att bistå med att sprida information till andra länsstyrelser/självstyrelseorgan i landet. Västra Götalandsregionen (Västsvenska Turistrådet och handikappkommittén) kommer att fortsatt stödja arbetet med Tillgänglighetsdatabasen och dess utveckling. Regionutvecklingsnämnden stöttar genomförandet av åtgärderna i handlingsplanerna samt följer upp resultatet. Medverkande parter tar ansvar för att i olika sammanhang sprida kunskap om projektet som ett gott exempel. 21

Egna anteckningar 22

23

Grafisk form: 42 sthlm ab. Illustrationer: Camilla Ederyd. För mer information kontakta: Västra Götalandsregionen marianne.salen@vgregion.se lisbeth.fransson@vgregion.se FLF susan.fritz@flf.se Rapporten kan vid förfrågan tas fram på punktskrift och i digital form. 24