Milsbosjöarna. Milsboåns arvinningsområde

Relevanta dokument
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Ytavrinning - mekanismer och motåtgärder

Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep

Rapport 2008:04. Milsbosjöarna - ett pilotprojekt inför arbetet med åtgärdsprogram inom EU:s ramdirketiv för vatten.

Kväve-fosfortrender från observationsfälten

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping

Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet

Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?

Utlakningsförsöken i Mellby

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Enheten för Biogeofysik och vattenvård

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Hur påverkar vattenförvaltningen arbetet med små avlopp? David Liderfelt Mälarens vattenvårdsförbund

Vinåns avrinningsområde 21 oktober Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning

till Vänern och Västerhavet

KÄVLINGEÅN Eslöv, 26 maj 2016 Madeleine Svelander

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Kunskapsläget kring ytavrinning och skyddszoner - växtskyddsmedel

Modellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde

Aftermath vårflod, översvämning, erosion och fosforförluster. en fotoessä

Norra Östersjöns vattendistrikt

måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag den 26 dec den 27 den 28 den 29 den 30 den 31 den 1 jan 17

Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen

Uppföljning av åtgärder

Nedingen analyser 2011

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket

Kväve- och fosforbelastning på Florsjön och Östersjön

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Skjutledare. Jullov. Jullov Leif Larsson. Rickard "Rune" Karlsson Simon Jonsson

Jordartsinformation nödvändigt för modellering av kväve och fosfor

Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 2015

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post:

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Källfördelning av kväve och fosfor i Slöan/Tarmsälvens avrinningsområde

Avkastning Premiepension Bas sedan starten

Skälderviken. En fallstudie av kustvattenförekomsten

Hur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen. Ulf Larsson Systemekologi

Recipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar

Övervakningskommittén

A B C D Kvarstående sökande i etableringsuppdraget vid månadens slut Period Samtliga Kvinnor Män dec jan feb

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Avkastning Premiepension Bas sedan starten

Från vattendragsgrupp till åtgärdsplan mot övergödning

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Fosfor och kvävereducerande åtgärder i Kilstabäcken

Identifiering av riskområden för fosforförluster i ett jordbruksdominerat avrinningsområde i Dalarna

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV

Nyhetsbrev nr Projekt Våtmarker i odlingslandskapet

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU

Tävlingskalender, trav och galopp 2016 ( ) datum

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Källfördelning av kväve och fosfor i Ölman och Sorkans avrinningsområde

- Ålands officiella statistik - Turism 2015: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel

Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

Åtgärdsprogram i jordbruket och dess effekt på produktion och växtnäringsutflöde

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin

Nitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker

HS Skaraborg rapport nr 1/12. Christina Marmolin

Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket

Utrikes. Utrikes. trafik världen utrikes trafik Utrikes Inrikes work flyg flyg luftfart totalt

Generellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8%

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

Syfte- att bidra till miljömålen

TYCK OM BURLÖV! Statistikrapport. Socialförvaltningen

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Källfördelning av kväve och fosfor i Glummans avrinningsområde

Ivösjön en vattenförekomst i EU

Transkript:

Milsbosjöarna ett pilotprojekt inför arbetet med åtgärdsprogram inom EU:s Ramdirektiv för vatten Malin Spännar Länsstyrelsen Dalarna Milsboåns arvinningsområde Milsboåns avrinningsområde 1

Vårflod i Milsbo mars 2007 Foto: Stöt Ulrika Andersson Milsbosjöarna Övre Milsbosjön Otillfredsställande status Uppskattad bad- och fiskesjö 16-31 µg P/l Nedre Milsbosjön Dålig status Algblomningar, kraftig tillät tillväxt av vattenväxter ät Otjänlig för bad 50-144 µg P/l 2

Milsboprojektet helhetsgrepp om ett avrinningsområde Samverkan! Intervjuer av lantbrukare Inventering av enskilda avlopp Vattenprovtagning Jordprovtagning Noggrann höjddata Flödesmodell FyrisQ Källfördelningsanalys FyrisNP Förslag till åtgärder Milsboåns avrinningsområde 9,4 km 2 38 % jordbruksmark Hög djurtäthet Mo/mjäla Ytavrinning dominerande transportväg för fosfor 3

Resultat Intervjuer Hög andel vall (76 %) 70,00 Ca 30 % av arealen plöjs årligen Hög andel höstplöjning Mineralgödsling endast med kväve Antal ha plöjd mark 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 Stallgödsel överskrider 0,00 områdets behov Vårplöjning Sommarplöjning Höstplöjning 2005 2006 2007 Lantbrukarnas iakttagelser Ytavrinning Erosion 4

Vattenkemi Tot-P µg/l 100000 10000 1000 100 10 1 feb-05 maj-05 sep-05 dec-05 mar-06 jul-06 okt-06 jan-07 apr-07 aug-07 nov-07 50 40 30 20 10 0 Q (m 3 /vecka/km 2 ) 15 16 17 18 19 20 23 24 25 26 27 28 29 30 25B Modellerat Q Smutsvattensvamp Milsbo punkt 18 5

Jordprovtagning Relativt god överensstämmelse mellan gammal och ny markkartering FyrisNP En beräkningsmodell för kartläggning av transport och källfördelning av kväve och fosfor från ett avrinningsområde Indata Vattenprovtagning Markanvändning per delavrinningsområde Typhalter = specifika P-koncentrationer i avrinningsvatten från olika markanvändningar Markkartering Markkartering Punktkällor, t.ex. enskilda avlopp Flöde 6

FyrisNP Kalibrering av modellen Antog en punktkälla i delavrinningsområde 18 God överensstämmelse mellan uppmätta och modellerade d fosforkoncentrationer 100000 (µg P/l) Konc. 10000 1000 100 10 Uppmätta koncentrationer Modellerade värden med punktkälla (Nash & Sutcliffe eff: 0,838) Modellerade värden utan punktkälla (Nash & Sutcliffe eff: -0,011) 1 jul-06 aug-06 okt-06 nov-06 jan-07 feb-07 mar-07 maj-07 jun-07 Fosforbelastning och källfördelning enligt FyrisNP Övre Milsbosjön Nedre Milsbosjön 190 kg P/år 375 kg P/år 4% 12% 0% 20% 21% 12% 1% 1% 8% 3% 63% 55% 7

Åtgärdsbehovet i Milsboåns avrinningsområde - en sammanfattning Fosforbelastningen bör minska med 60 kg P/år till Övre Milsbosjön 220 kg P/år till Nedre Milsbosjön Åtgärder krävs som stryper källorna till fosfor minskar transporten av fosfor från mark till vatten Maximal reduktion från jordbruket 77 kg P/år till Övre Milsbosjön 154 kg P/år till Nedre Milsbosjön Åtgärdad punktkälla i delavrinningsområde 18 minskning av ca 100 kg P/år till Nedre Milsbosjön Åtgärder Åtgärda punktkällor Enskilda avlopp Identifiera och åtgärda okänd punktkälla Markkartering och växtodlingsplan behovsanpassad gödsling Jordbearbetning Vårplöjning Reducerad jordbearbetning Bevuxna vattenvägar Generellt fosforgödslingsbehov utifrån markens fosforstatus och normalskörden av den gröda som 2006 odlades på skiftet 8

Bevuxna vattenvägar Anpassade skyddszoner för att minska ytavrinning och erosion Permanent ogödslad vall som ej bearbetas Vårflod i Avesta april 2009 9

Bevuxna vattenvägar Gröna stråk anger beräknade ansamlingar av vatten vid höga flöden Kartan används som underlag, lantbrukarnas lokalkännedom är viktigast Hur föll projektet ut? Mycket positivt med samverkan Ju fler gånger g vi träffar er desto mer vettigt tycker vi att ni har att säga Åtgärder Vi var lite väl tidigt ute Punktkällan åtgärdas Små förändringar i brukningsmetoder 10

Hur arbetar vi vidare i framtiden? Länsstyrelsen Dalarna kommer att fortsätta att arbeta med metoden som togs fram i Milsboprojektet Prioriterade avrinningsområden Helhetsgrepp Samverkan Enskilda avlopp och övriga punktkällor Källfördelningsanalys diskussionsplattform Åtgärder inom jordbruket Demoprojekt Lokal åtgärdsplan Tack för visat intresse! 11