Ammekøers adfærd ift. vejret året rundt i Sverige

Relevanta dokument
Stahl-Allee 2, D Dummerstorf, Tyskland

SLUTRAPPORT Val av liggplats och väderskydd hos dikor vid utedrift vintertid

Projektets förlopp.. Vägar till hållbar svensk nötköttsproduktion Projekt på Alnarp. Hållbar utveckling består av tre delar: Metod.

Dra nytta av svensk erfarenhet av utedrift Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp

Djurskyddsmyndigheten föreskriver 1, med stöd av 4, 18 och 29 djurskyddsförordningen (1988:539), följande samt beslutar följande allmänna råd:

Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Hur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar?

Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat?

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S

Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat

Komfortmattor CM20 2 CM25 4

Utforma kalv- och ungdjurstallet

Effektivisera med den nya tekniken i animalieproduktionen

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir?

Nya betesregler för mjölkgårdar

Mätning av vindkraftljud

Utbildning tvärvillkorskontrollanter 2 3 september 2008

Projektrapport. Mjölkkor på bete, planerad kontroll Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3

Vad tjänar vi på att ha kor på bete ur ett djurvälfärdsperspektiv? Betesdrift miljö, ekonomi och djurhälsa Höglandet Nässjö 6 mars 2013 Jonas

Alnarps Nötköttsdag 19 november RENHET HOS UNGTJUR I LIGGBÅS Anders Herlin, LBT SLU-Alnarp

Meteorologi. Läran om vädret

Välkommen till LAMK:s Arbetsmiljökonferens 2011 Vi tackar våra sponsorer!

Jag. examensarbete Seasonally changeable timber-structured cowbarn

Bibliografiska uppgifter för Val av liggplats och väderskydd hos dikor vid utedrift vintertid

Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Holger Dettki, Roger Bergström Anders Hågeryd, Eric Andersson, Åke Nordström

HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från Bakom denna flik finns information om och plats för:

Årsrapport GPS älgarna Öland 2013/2014; Rörelse, reproduktion och överlevnad

Årsrapport GPS-älgarna Växjö 2013/2014: Rörelse, hemområden och reproduktion

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten

GPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur

Nötkreaturs betesbeteende - har rasen någon betydelse? Anna Hessle, SLU Skara

Kom in i värmen. och se hur du med vädrets hjälp kan sänka dina uppvärmningskostnader

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

INSPEKTIONSDEL KALVAR (NÖTKREATUR YNGRE ÄN 6 MÅN.)

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Silvopasture medveten odling av träd på samma mark som bete i någon form av rumsligt arrangemang eller tidssekvens. Karl-Ivar Kumm

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

ALNARPS NÖTKÖTTSDAG. 1 december Partnerskap Alnarp. Nötköttsföretagande idag och i framtiden TILLVÄXT NÖTKÖTT

Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar

D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R. Katt

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat?

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Inventering 2017 av svartfläckig blåvinge Phengaris arion på två lokaler i Västmanlands län, 2017

Värme, kyla och väder. Åk

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

Årsrapport GPS-älgarna Norrbotten

SMHI Prognosstyrning. För lägre energiförbrukning och bättre inomhusklimat

Utforma kalv- och ungdjursstallet rätt med god hälsa och rationell skötsel i fokus

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Inbjudan går till Älgjaktsområdena som ingår i Älgabäckens Älgskötselområde.

Barn och ungdomars kontakter med BRIS

Min bok om hållbar utveckling

1(6) Insändes till: Söderköpings kommun Samhällsbyggnadsnämnden SÖDERKÖPING ANMÄLAN AVSER. VERKSAMHETSUTÖVARE Organisationsnummer/personnummer

Årsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011

Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat. Nina Lintzén

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström

SMHIs nederbördsmätning

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Båstriangel. Nackbommen är problemet. Lösningen är att ta bort nackbommen helt och ersätta den med vår båstriangel.

Tips djurmiljö och ventilation 2017

Beskriv verksamheten inklusive omfattning (inriktning, djurens inhysning & gödselhantering)

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Rörflen som strömaterial i djupströbädd för nötkreatur

Detta innebär ändå att ungtjurar och vuxna tjurar kan urinera och blöta upp liggytan eftersom urinavgivningen sker nästan mitt under kroppen.

Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde Åsa Odelros

ANVÄNDNING AV GEOGRAFISKT INFORMATIONSSYSTEM (GIS) VID STUDIER AV NÖTKREATUR I LANDSKAPET EN PILOTSTUDIE

Kort om stallventilation

vid snarkning Näsvidgare Instruktion New Kvar på plats hela natten Vidgar näsan varsamt Kliniskt testad Lindrar även: Nästäppa Torr mun

Väderstation på Ven -en projektbeskrivning

Badsjön, mitt i Storuman,

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Inventering av ektoparasiter i KRAV-besättningar

Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet

Skötsel och underhåll -

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot.

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

fler gäster oavsett väder! RESTAURANGMARKISER som Förlänger säsongen

Jämförelse mellan rastbete och produktionsbete i stall med automatisk mjölkning

Ryktborstar. Frihängande ryktborste SCB 2 Frihängande ryktborste mini MSB 4 Stationär ryktborste 6

Extreme Forecast Index

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Kalvgömmor. i dikostallar.

Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006

Transkript:

Ammekøers adfærd ift. vejret året rundt i Sverige Anders Herlin, SLU Alnarp Lena Lidfors, SLU Skara Kristina Lindgren, JTI Uppsala Katharina Graunke, Leibniz Institut, Rostock Lars GB Andersson, SLU Alnarp

Liggbeteende hos utegående nötkreatur på vintern

Disposition Bakgrund Studien Resultat Slutsatser

Bakgrund Utegångsdjur som alternativ till traditionell inhysning på stall Djurskyddsmässiga betydelse för nötkreatur? Djuren har förmåga till fysiologisk och beteendemässig anpassning till kallt klimat för att upprätthålla kroppstemperaturen: Öka värmeproduktion (Under nedre kritisk temperatur) - Huttra - Öka rörelser - Högre foderintag Minska värmeavgivning - Öka isolering - Öka subkutant fett - Öka pälsens tjocklek - Piloerektion pälsens isolering ökar - Beteende - Ligga - Positionering av kroppen beroende på väder och solinstrålning - Uppsökande av skydd - Bildning av klunga/hjord Upplevd temperatur beror på miljöfaktorer som Vindhastighet, nederbörd, Vind * Regn, solinstrålning

Liggbeteendet hos nötkreatur och som mått på välbefinnande Liggbeteende studerat i inomhusmiljöer Mjölkkor: 50-55 % av dygnet Ungdjur: 60-70 % av dygnet Liggbeteende i utomhusmiljöer Ferala nötkreatur Chillingham cattle Studerat mest dagtid och viss tid på natten vinter och sommar Liggande sommartid 34,8 36,6% av obs; vinter: 26,7 10,5%

Betydelsen av liggande (inomhus) Påtvingat stående 3-5 h Kompenseras under påföljande dygn helt eller delvis Stressreaktioner cortisol, onormala beteenden

Liggande påverkas av Mer liggande i större liggbås och större yta i box Olika inredningsdetaljer, skötsel Nackbom Bringplanka Underlag Fukthalt i strömaterial Underlag på gångytor Mjukare gångytor minskar liggande i liggbås

Djurskyddsmyndigheten Föreskrifter, L100 Krav på byggnad för att ge skydd åt utegångsdjur Tidigare gavs dispenser men DM började hårdare tillämpa föreskrifterna Fokus på liggplats och väderskydd Domar i länsrätter/kammarrätt Nu: möjlighet till anslutning till djurvälfärdsprogram för att slippa byggnad Forskningsprojekt om utgångsdjur Stiftelsen lantbruksforskning

Liggbeteende och påverkan av olika väderförhållanden Mål Djurens användning av skydd (mot väder) som finns i betesmarken 0 1

Studie om utegående nötkreatur/dikor 6 gårdar i södra halvan av Sverige 8 kor per omgång/period om ca 20 dagar 2 perioder per gård (utom gård 2) Mitten av oktober - början av april under 2 vintrer

Karaktärinsering av gårdarna GIS för landskapskaraktärer öppet slutet - olika grad av väderskydd Tillgång till byggda skydd Djurtäthet (0,5-4,8)

Material Gård 1 0 2 Gård 2 Gård 4 Gård 5 Gård 3 Gård 6

Datainsamling och bearbetning IceTag3D från IceRobotics Loggar djurens aktivitet med accelerometerteknik, 16 ggr / sek Ligger Står Använde registrering var 15 minut

Djurens position GPS halsband Vectronics Position var 15 minut + Väderstation

Bearbetning Över 150 000 registreringar Integrerat dataset Position för liggande var 15 minut Statistik SAS Vissa IceTag dysfunktionella/förlorades + problem med problem med GPS i början = förlorade data byttes ut under studien

Resultat 78 kor (av 88) Besättningar Över dygn Perioder Över perioder Område i hagen (skyddskategori) Påverkan av väderparametrar

Andel liggande per dygn på de olika gårdarna (0,39)

Liggande Gårdar och perioder

Liggande över dygnet

Prozent liegende Tiere Prozent liegende Tiere Procent liggande fördelade över dygnet Gård 1, oktober Gård 3, december Prozent liegende Tiere Prozent liegende Tiere 100 90 80 70 andel liggande 100 90 80 70 0 3 60 60 50 40 30 20 10 0 00:00 Feb/mars 100 90 1:00 2:00 3:00 4:00 5:00 6:00 7:00 8:00 9:00 10:00 11:00 12:00 Uhrzeit 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 21:00 22:00 23:00 50 andel liggande 40 30 20 10 0 100 90 0 100 200 300 400 Mars/april 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 Uhrzeit 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 2100 2200 2300 80 80 70 70 60 60 50 50 40 30 20 10 0 00:00 01:00 02:00 03:00 04:00 05:00 06:00 07:00 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 Uhrzeit 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 21:00 22:00 23:00 40 30 20 10 0 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 Uhrzeit 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 2100 2200 2300

Liggande under natt, dag och halvdager

Liggande natt och dag (gårdar och perioder)

Påverkan av vädret analys på 15 min-nivå Väderparametrar Påverkan Vindhastighet Ligga -6,75*** Temperatur Ligga 17,26 *** Regn Ligga 9,63*** Wind Chill Index Ligga -13,61*** t-värden; ***: p < 0,001

Uppdelat på gårdarna Väderparametrar Gård 1 Gård 2 Gård 3 Gård 4 Gård 5 Gård 6 Vindhastighet ns ns Temperatur ns ns ns ns Regn Wind Chill Index ns ns ns

Liggande fördelat på olika skydds/områdeskategorier 20000 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 öppet fält Något skydd Sluten Skog Vindskydd saknas

Andel liggande inom skydds/områdeskategori 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Öppet fält Något skydd Sluten Skog Vindskydd Saknas

Slutsatser Liggande påverkas av Gårdens management, utfodringsrutiner Väder Väderskyddsområde/plats Korna väljer själva optimal miljö