Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008

Ura 2007:3 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008 AMS Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning... 3 Uppföljning av tidigare prognoser... 13 Internationell översikt... 15 Finansiella marknader... 27 Svensk ekonomi... 32 Efterfrågan på arbetskraft... 55 Sysselsättningen... 63 Näringsgrenar... 72 Jord- och skogsbruk... 72 Industri... 75 Byggnadsverksamhet... 80 Privata tjänster... 88 Offentliga tjänster... 95 Utbudet av arbetskraft... 101 Arbetslöshet... 106 Undersysselsatta... 113 Arbetsmarknadspolitiska program... 116 Regional utveckling... 140 Bilaga 1 Kodförklaring till länsbokstäverna... 151 Bilaga 2 Bristindex... 152 Bilaga 3 Metod och urval... 158

2

Sammanfattning Fortsatt stark världsekonomi Arbetsmarknaden fortsätter under åren 2007 och 2008 att präglas av hög efterfrågan på arbetskraft. Detta väntas leda till en stark ökning av sysselsättningen och sjunkande arbetslöshet. Den globala ekonomin ger ett stort positivt bidrag till utvecklingen och den fortsätter att vara stark under åren 2007 och 2008, även om en viss dämpning sker under perioden. Det är en allt tydligare inbromsning av den ekonomiska aktiviteten i Förenta staterna som för in världsekonomin i en något lägre tillväxtbana, dock inte i samma grad som under tidigare försvagningar i USA. Förklaringen är Kinas och Indiens växande betydelse för världsekonomin, och utvecklingen i dessa länder utgör en tydlig motkraft till dämpningen i Förenta staternas ekonomi. Till detta kommer också en positiv inverkan från Europa som gått in i en klart förbättrad ekonomisk utvecklingsfas. Den tyska ekonomin har återigen blivit konjunkturlokomotivet inom Euroområdet, vilket ger en positiv effekt i hela EUområdet. Till detta kommer att de ekonomiska utsikterna också är goda för de nordiska länderna. Sammantaget är de ekonomiska utsikterna bra för länder som är centrala för svensk exportindustri. Den ekonomiska utvecklingen i världen väntas växla ned från strax över 5 procent år 2006 till cirka 4,5 procent år 2008. Nedåtriskerna är emellertid större än uppåtchanserna i världsekonomin under prognosåren. Toppen nådd i Sverige men tillväxten fortsatt hög Den svenska ekonomin utvecklades starkt under år 2006 och BNP-tillväxten uppgick till 4,2 procent. Det har dock skett en dämpning i tillväxttakten under första kvartalet 2007, vilket tyder på att konjunkturtoppen har passerats. Det finns emellertid en rad indikatorer som talar för att tillväxten har varit något starkare än vad SCB:s Nationalräkenskaper redovisade för första kvartalet 2007, och mycket talar för att det kommer att ske en viss revidering uppåt. Det som drog ned tillväxten under första kvartalet var en svag exportutveckling och en förhållandevis stark importökning samt en svagare privat konsumtion än väntat. Hushållens ekonomi förstärks emellertid kraftigt i år och detta tillsammans med hushållens starka förmögenhetsställning talar för att den privata konsumtionen utvecklas starkt under prognosperioden. Investeringskonjunkturen har förstärkts ytterligare och blir en central komponent för tillväxten i 3

synnerhet under 2007 och det finns också vissa tecken på att exporten kan komma att uppvisa något högre tillväxttal än vad som var fallet för första kvartalet. Dock påverkas exporten negativt av avmattningen i världsekonomin och den antagna apprecieringen av kronan, samtidigt som importen fortsätter att gynnas av en stark inhemsk efterfrågan. Det betyder att exportnettot drar ner BNP-utvecklingen under prognosperioden. BNP-tillväxten beräknas till 4,1 procent år 2007 och till 3,3 procent år 2008. 134 000 fler sysselsatta på två år Antalet sysselsatta beräknas öka med 89 000 personer år 2007 och med ytterligare 45 000 personer år 2008. Det innebär att sysselsättningen kommer att ha ökat med 250 000 personer under en fyraårsperiod. Detta är jämförbart med uppgången vid mitten av 1970-talet men lägre än under åren kring det senaste sekelskiftet. Beräkningarna bygger på att sysselsättningsökningen fortsätter att sakta av under prognosperioden, vilket härleds till att också tillväxten i ekonomin bromsar in. En annan viktig förklaring är att rekryteringsproblemen fortsätter att stiga stadigt inom vissa delar av arbetsmarknaden och inom vissa regioner, vilket gör att företagen inte kommer att kunna expandera i önskad utsträckning. Arbetsmarknadsstyrelsens prognos bygger framför allt på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning med svar från knappt 13 000 arbetsställen inom privat sektor och nästan alla primärkommuner och landsting. Resultaten visar på en mycket stark framtidstro för det privata näringslivet, till och med det mest positiva som någonsin uppmäts, medan den kommunala sektorn fortsätter att vara återhållsam i sina rekryteringsplaner trots en påtagligt förbättrad ekonomi. Storstadslänen ökar takten Det är storstadslänen som har fått störst del av sysselsättningsökningen under de senaste fyra kvartalen. Den genomsnittliga ökningstakten för storstadslänen har varit 2,6 procent, att jämföra med skogslänens 1,6 procent och övriga läns ökning med 1,7 procent. Även under det kommande året blir det den förbättrade arbetsmarknaden i storstadslänen som driver sysselsättningen uppåt. Den starkaste utvecklingen förväntas i Skåne och Stockholms län som tillsammans svarar för närmare hälften av rikets totala ökning under år 2007. Om även Västra Götaland inkluderas svarar dessa län gemensamt för nästan två av tre tillkommande jobb. Detta kan jämföras med deras andel av befolkningen 16-64 år som är cirka 50 procent. Samtliga län förväntar sig dock en ökning av antalet sysselsatta, med cirka en procent som minsta ökning, och alla län förväntar sig även en minskad arbetslöshet. 4

Svagare arbetskraftsutbud än väntat Arbetskraftsutbudet har utvecklats betydligt svagare än förväntat trots att många faktorer borde ha drivit upp arbetskraftsutbudet rejält. Detta har lett till att vi kraftigt reviderat ner utbudets ökning för år 2007 jämfört med höstprognosen 2006. Bland annat bedömdes nedskärningen av antalet personer i program med aktivitetsstöd medföra en påtaglig ökning av utbudet av arbetskraft. Anledningen är att de som har aktivitetsstöd ska klassas som personer ej i arbetskraften enligt arbetskraftsundersökningen (AKU), och de ska genom neddragningen föras över till arbetskraften. Det har emellertid visat sig att AKU endast fångar in cirka 50 procent av dem som har aktivitetsstöd på rätt sätt medan den andra hälften ingår i arbetskraften, antingen som arbetslösa eller som sysselsatta. En korrekt klassificering skulle ha lett till att vår höstprognos över utbudet av arbetskraft inte hade behövt revideras ned nämnvärt. Med andra ord råder en konstant överskattning av arbetskraften genom att en del av arbetskraften består av personer som definitionsmässigt inte borde ingå där. Detta innebär också att sysselsättning och arbetslöshet överskattats i AKU. Med hänsyn till detta beräknas utbudet av arbetskraft komma att öka med 66 000 personer år 2007 och med 17 000 personer år 2008. Arbetslösheten faller kraftigt Den oväntat svaga utvecklingen av utbudet av arbetskraft innebär också att arbetslösheten reviderats ned påtagligt jämfört med föregående prognos. Vi beräknar att arbetslösheten åren 2007 och 2008 omfattar 222 000 respektive 194 000 personer. Det motsvarar 4,8 respektive 4,2 procent av arbetskraften. År 2006 uppgick arbetslösheten till 5,4 procent eller 246 000 personer. Bedömningen av arbetslösheten bygger på att antalet personer som kommer att delta i arbetsmarknadspolitiska program minskar kraftigt, från nästan 140 000 personer 2006 till 95 000 personer under både år 2007 och år 2008. Det sker en kraftig omfördelning av programinriktningen mellan åren 2007 och 2008. Det är införandet av jobb- och utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa och jobbgarantin för ungdomar som står för denna förändring. Antalet personer i program som klassas som sysselsättning (exklusive lönebidrag och OSA) minskar stadigt under prognosperioden vilket sammanhänger med att friåret upphör, plusjobben fasas ut och utbildningsvikariaten samt alla anställningsstöd med undantag av det särskilda anställningsstödet upphör. Påtagligt ökad brist på arbetskraft Den starka ekonomiska utvecklingen och den höga efterfrågan på arbetskraft har medfört att antalet företag som upplevt brist på arbetskraft 5

har ökat. Problematiken berörde nästan var tredje arbetsplats i vårens undersökning och den andelen bedöms öka betydligt under prognosperioden. Detta får till följd att lönerna stiger snabbare framöver och att risken för löneinflation ökar. Det argumentet ligger bakom antagandet i prognosen att Riksbanken höjer sin styrränta i flera omgångar, och att den uppgår till cirka 4,5 procent mot slutet av 2008. Enligt vår undersökning har också lönerna ökat mer hos företag som upplever brist på arbetskraft än hos företag som inte har några rekryteringsproblem. Skillnaden uppgick till 0,3 procentenheter. En annan iakttagelse är att mindre arbetsställen uppvisar en större skillnad mellan dessa grupper än större arbetsställen, vilket betyder att brist på arbetskraft leder till kraftigare kostnadsökningar för mindre arbetsställen än för större. Andra effekter av bristen på arbetskraft var bland annat att rekryteringsprocessen tog längre tid och att befintlig personal fick arbeta mera. En allvarlig konsekvens var att närmare 40 procent av de arbetsställen som upplevt brist över huvud taget inte lyckats rekrytera vid intervjutillfället. Inom det privata näringslivet uppgav arbetsgivarna att det fanns 110 000 vakanser som de försökt rekrytera till och där de upplevt brist på arbetskraft, och drygt 40 000 av dessa platser var inte besatta vid intervjutillfället. Det fanns även vakanser som arbetsgivarna inte ens försökt rekrytera till på grund av bristen på arbetskraft, så kallad dold brist. Detta antal vakanser uppgick till 34 000. Summan av ej besatta vakanser och antalet obesatta vakanser som arbetsgivarna inte försökt rekrytera till uppgick således till cirka 75 000. Det antalet kan relateras till det stora antalet rekryteringar inom det privata näringslivet under ett år, drygt 900 000 år 2006. Den dolda bristen är främst koncentrerad till mindre arbetsställen (färre än 20 anställda). Resultaten ger således vid handen att Arbetsförmedlingens uppsökande verksamhet är utomordentligt viktig. En annan slutsats i rapporten är att bristen är större för arbetsgivare som inte anmäler sina lediga platser till Arbetsförmedlingen. Under det kommande året bedöms rekryteringsproblemen komma att bli särskilt stora inom följande områden: Yrken inom byggnads- och anläggningsverksamhet, flertalet yrken Yrken inom industrin, främst yrken med höga kvalifikationskrav Yrken inom teknik och data, allt fler inriktningar Serviceyrken inom privat tjänstesektor, ett ökat antal yrken Högskoleyrken inom kommunal sektor, allt fler yrken 6

Fortsatt svårt för vissa grupper Trots att arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas starkt finns det grupper av arbetssökande som får fortsatt stora svårigheter att finna en lösning på sina arbetsmarknadsproblem. Vi har identifierat följande grupper: Ungdomar med kort och bristfällig utbildning Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga Utomeuropeiskt födda Kvinnor med kort skolutbildning Vi kan konstatera att antalet personer inom ramen för dessa grupper som finns i arbetslöshet och i program med aktivitetsstöd endast minskat svagt, trots en stark och växande arbetskraftsefterfrågan och trots att antalet personer i arbete med stöd ökat under det senaste året. Slutsatsen är att grupperna med svag ställning ännu inte i någon större utsträckning har gynnats av den starka efterfrågan på arbetskraft. Detta ligger helt i linje med vårt budskap i höstprognosen 2006. För många av dem som återfinns i dessa grupper finns normalt en tidsfördröjning innan de i ökad utsträckning finner arbeten. Utsikterna för resterande del av 2007 och för år 2008 tyder i och för sig på att den beskrivna gruppen på cirka 90 000 personer kommer att få en viss lättnad i arbetsmarknadssituationen. Vi räknar med att antalet kan sjunka till mellan 70 000 och 75 000 under loppet av prognosperioden, beroende på ökade möjligheter att komma ut i arbete jämfört med tidigare samt aktiva insatser inom arbetsmarknadspolitikens ram. En annan grupp som har svårt att få arbete är de äldre arbetslösa. Det visar sig bland annat att de har de längsta arbetslöshets- och inskrivningstiderna av samtliga åldersgrupper. Uppåt i alla branscher Alla näringsgrenar uppvisar en stark framtidstro, till och med jordoch skogsbruk. Antalet anställda inom jordbruket ökar enligt vår undersökning under prognosperioden, men sysselsättningen bedöms ändå minska något genom att antalet företagare och medhjälpande familjemedlemmar krymper. Industrin har en stark framtidstro och räknar med att efterfrågan på dess produkter ökar ytterligare. Rekryteringsplanerna är också expansiva och investeringsplanerna är rekordstora. Det finns dock tydliga tecken på att tillväxttakten i orderingången dämpats i synnerhet från exportmarknaden och till detta skall läggas att den starka produktivitetstillväxten mattats. Vi bedömer att 7

högtrycket inom industrin försvagas, men att antalet sysselsatta ökar med 6 000 personer under år 2007. En viss nedgång av sysselsättningen väntas åter under år 2008 då vi räknar med 2 000 färre sysselsatta än år 2007. Bristen på arbetskraft är också i stigande och berör i första hand kvalificerade yrkesarbetare, exempelvis CNC/NC-operatörer, men även vissa kategorier av ingenjörer och tekniker är svårrekryterade. Aktiviteten inom byggnadsverksamheten är mycket hög och företagen ser ljust på tillvaron. Mycket tyder dock på att toppen är nådd men aktiviteten kommer att ligga kvar på en hög nivå under hela prognosperioden. Rekryteringsplanerna är mycket expansiva men det kan bli svårt att realisera dem på grund av den svåra bristen på arbetskraft. Antalet arbetslösa inom byggyrkena ligger på en mycket låg nivå, och det krävs därför att arbetsgivarna breddar sin rekryteringsbas, exempelvis genom validering av yrkeskompetens eller genom att söka arbetskraft utanför landets gränser. Det finns dock tecken på att rekryteringskraven minskat, och trots allt räknar vi med att sysselsättningen kan stiga med 14 000 personer år 2007 och med 6 000 personer år 2008. Många nya jobb inom privat tjänstesektor Den privata tjänstesektorn är det lokomotiv som drar upp landets sysselsättningstillväxt till höga nivåer. Företagen uppvisar en stor optimism och planerar att öka antalet anställda påtagligt under de närmaste åren. Området är emellertid mycket heterogent. Uppdragssektorn inklusive datakonsultverksamheten är motorn och området svarar för huvuddelen av sysselsättningsökningen. Arbetsgivarna bedömer att de har ett mycket starkt år framför sig och räknar med att utöka antalet anställda påtagligt. Inom datakonsultbranschen har dock bristen på arbetskraft stigit kraftigt. Detsamma gäller för exempelvis arkitektföretag, redovisningsföretag och företag som ger teknisk, juridisk eller ekonomisk rådgivning. Anställningskraven är vanligen examen från högskolan. Uppdragssektorn inrymmer även företag där arbete finns för icke högskoleutbildade, exempelvis vissa områden inom bemanning samt lokalvård. Bemanningsföretagen har expanderat kraftigt under de senaste åren och ser ljust på framtiden. Antalet anställda inom bemanningsföretagens branschorganisation uppgår dock till knappt 40 000 personer, det vill säga under 1 procent av samtliga sysselsatta. Företag som erbjuder lokalvård gynnas av införandet av skattereduktion för hushållsnära tjänster. Effekten är dock mycket svår att uppskatta. Varuhandeln ser också ljust på framtiden och räknar med att fortsätta öka antalet anställda. Detta gäller både detaljhandeln och partihandeln. 8

Det finns också fog för denna optimism eftersom hushållens inkomster stiger kraftigt i år, med drygt 5 procent, och till detta kan läggas att hushållens förmögenhetsställning stärks påtagligt. Transportnäringen gynnas av en stark exportindustri, hög aktivitet inom byggnadsverksamheten och god utveckling av privat konsumtion. Företagen planerar för fler anställda men svårigheterna att få tag på lastbilsförare har ökat. Även kollektivtrafiken går bra och åtminstone i storstadsområdena kan det vara svårt att få tag på bussförare. Tågtrafiken växer och sjöfartsnäringen expanderar genom den höga nivån på världshandeln. Bristen på fartygsbefäl är dock en faktor som hämmar branschen. Flygtrafiken har nu åter kommit på fötter och gynnas av den starka världsekonomin, men området brottas fortfarande med lönsamhetsproblem. Hotell- och restaurangnäringen tillhör de områden som uppvisat den allra kraftigaste sysselsättningsexpansionen under det senaste året, och företagen bedömer att den utvecklingen fortsätter i spåren av hushållens allt större optimism. Inom det privata tjänsteområdet är det bara företagen inom post och telekommunikation som planerar att minska antalet anställda under prognosperioden. Med tanke på de ökade rekryteringsproblemen och det faktum att högkonjunkturen inom både byggnadsverksamheten och industrin har nått toppen, har vi valt att vara något försiktigare än intervjusvaren när det gäller sysselsättningsökningen under prognosåren inom privat tjänstesektor sammantaget. Antalet sysselsatta beräknas öka med 53 000 personer under år 2007 och med 29 000 personer under år 2008. Återhållsam offentlig sektor Den offentliga tjänstesektorn har ökat sin sysselsättning endast blygsamt under de senaste åren och den ökning som skett har till stor del utgjorts av personer som är anställda inom aktiviteten plusjobb. Arbetsgivarna är också mycket återhållsamma i sina rekryteringsplaner. Detta gäller såväl den primärkommunala sektorn som landstingssektorn. Utvecklingen mot fler privata aktörer inom den offentliga tjänstesektorn fortgår men dessa ingår också i den kommunala konsumtionen eftersom de är skattefinansierade. De kommunala ekonomierna har fortsatt att förstärkas och huvudförklaringen är den snabbt växande sysselsättningen, med en stark ökning av arbetade timmar, som förstärker det kommunala skatteunderlaget. Dessutom har kommunerna genomfört en rad besparingsprogram. Det finns emellertid flera faktorer som verkar återhållande på den kommunala sektorn, bland annat kommande pensionsåtaganden och en insikt om att skatteunderlaget kommer att försvagas om några år. Dessutom 9

går ökningen av sysselsättningen och skatteunderlaget hand i hand med en högre löneökningstakt vilket också höjer kommunernas kostnader. Trots allt räknar vi med att den kommunala sektorn växer under prognosåren fastän plusjobben fasas ut år 2008. De kommunala verksamheterna utvecklas något olika. Handikappomsorgen fortsätter att expandera påtagligt genom att denna aktivitet styrs genom lag. Barnkullarna ökar påtagligt vilket ökar kraven på kommunerna att bygga ut barnomsorgen, medan förändringen inom äldreomsorgen bedöms komma att bli marginell. Antalet elever i grundskoleålder har minskat kraftigt, vilket lett till stora neddragningar inom grundskolan, medan det omvända gällt inom gymnasieskolan. Vi räknar också med att den demografiska utvecklingen ökar kraven på expansion av sjukvården, och i samma riktning verkar olika medicinska landvinningar. Antalet anställda inom den statliga sektorn bedöms komma att minska under såväl år 2007 som år 2008. Bland annat läggs myndigheterna Integrationsverket, Arbetslivsinstitutet och Djurskyddsmyndigheten ned. Dessutom har anslaget för personal minskat påtagligt för bland annat Försäkringskassan, AMS och Arbetsmiljöverket. Antalet sysselsatta inom den offentliga tjänstesektorn beräknas öka med 18 000 personer år 2007 och med 12 000 personer år 2008. 10

Valda indikatorer 1 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 BNP, till marknadspris, proc föränd. 2,0 1,7 4,1 2,9 4,2 4,1 3,3 Antal arbetade timmar, proc föränd. 2-1,3-1,5 0,8 0,6 1,4 1,9 1,6 Produktivitetstillväxt, proc föränd. 3,3 3,2 3,3 2,3 2,7 2,2 1,7 UND1X, inflation, årsgenomsnitt, procentuell förändring. 2,3 2,2 0,8 0,8 1,2 1,0 1,6 Timlön, procentuell förändring 4,1 3,5 3,3 3,1 3,1 4,2 4,4 Hushållens reala disp. inkomster, procentuell förändring 3,4 1,2 1,4 1,5 1,9 5,2 2,8 Privat konsumtion, procentuell förändring 1,5 1,8 2,2 2,4 2,8 3,5 3,7 Sparkvot, inkl avtalspension 10,6 10,5 9,6 8,7 8,0 9,4 8,7 Kommunernas resultat i miljarder kronor 3-7 -0,8 2,2 13,2 15 11 16 1 Talen är ej kalenderkorrigerade. 2 Kalenderkorrigerat blir timökningen 2,0 för 2006 och 2,3 för 2007 samt 1,3 för 2008. 3 Resultat före extraordinära poster. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. 11

Nyckeltal 4 Tusental personer Förändring Utfall Prognos Utfall Prognos 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Arbetskraften 4484 4495 4533 4586 4652 4669 32 11 38 53 66 17 Sysselsatta 4248 4228 4263 4341 4430 4475-13 -20 35 78 89 45 Arbetslösa 236 268 270 246 222 194 44 32 2-24 -24-28 Procent av AK 5,3 6,0 6,0 5,4 4,8 4,2 1,0 0,6 0,0-0,6-0,6-0,6 Arb.marknadspolitiskaprogram 92 107 123 139 95 95-25 15 16 16-44 0 Procent av AK 2,1 2,4 2,7 3,0 2,0 2,0-0,6 0,3 0,3 0,3-1,0 0,0 Tusental 60 50 40 30 20 10 0-10 Jord och skog Beräknad sysselsättningsökning för olika branscher Industri 2007 2008 Byggnadsverksamhet Offentliga tjänster Privata tjänster Källa: AMS 4 Arbetskraften är summan av sysselsatta och arbetslösa. Summeringen stämmer inte alltid på grund av avrundningar. 12

Uppföljning av tidigare prognoser Den starka utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden fortsätter. Efterfrågan på arbetskraft stiger och sysselsättningen växer i hög takt, helt enligt AMS tidigare prognoser. I vårprognosen 2006 förutsågs en uppgång av antalet sysselsatta under år 2006 med 73 000 personer. Den starka konjunkturen och stigande efterfrågan på arbetskraft fick AMS att revidera upp sin prognos till hösten, då nivån lades på 82 000 personer. Det visade sig dock vara något i överkant beroende på att sysselsättningstillväxten bromsade in under årets sista månader. Det slutliga utfallet blev 78 000 personer. I spåren av den förstärkta konjunkturen har ovanligt många tidigare latenta arbetssökande strömmat ut på arbetsmarknaden, och arbetskraftsutbudet har därigenom ökat markant. I vårprognosen 2006 förutsågs ökningen till 45 000 personer, vilket under hösten justerades upp till 59 000. Den bokförda uppgången stannade dock vid 53 000 personer. Den kraftiga ökningen av arbetskraftsutbudet absorberade en stor del av sysselsättningstillskottet, vilket gjorde att arbetslöshetens nedgång blev ganska måttlig. Våren 2006 beräknades den relativa arbetslösheten för året till 5,3 procent. I höstprognosen höjdes nivån till 5,4 procent, vilket också visade sig bli det slutgiltiga utfallet. Även denna gång har således arbetslösheten prognostiserats bäst av arbetsmarknadens grundvariabler. I prognosen för 2007 har vissa justeringar gjorts sedan i höstas. Den då lagda prognosen lade tillväxten av arbetskraftsutbudet 2007 på en mycket hög nivå, en ökning från 2006 med 95 000 personer. Denna beräkning har emellertid visat sig bygga på en felkälla i SCB:s arbetskraftsundersökning (se närmare i avsnittet Utbudet av arbetskraft), som ger särskilt tydliga utslag när volymen av de arbetsmarknadspolitiska programmen förändras. Därför beräknas arbetskraftstillväxten för 2007 nu dämpas från 95 000 till 66 000. Eftersom sysselsättningsprognosen i stort sett ligger fast väntas en markant nedgång av arbetslösheten. Denna väntas i år uppgå till 4,8 procent, att jämföra med höstprognosens värde på 5,4 procent. 13

Prognoser över arbetslösheten enligt olika bedömare 96 1 97 1 98 1 99 1 00 1 01 1 02 1 03 1 04 1 05 1 06 1 07 Nordea 7,3 8,4 6,7 6,1 5,0 3,9 4,5 4,5 5,4 5,1 5,2 4,8 1 Handelsbanken 8,2 7,6 7,5 5,7 4,8 3,8 4,4 4,7 5,5 5,0 5,2 4,4 1 Svenskt Näringsliv 8,0 8,0 6,8 6,1 4,9 4,1 4,2 4,6 5,8 5,3 5,0 5,1 1 TCO 7,9 7,7 6,9 5,4 4,2 3,9 4,3 4,7 5,3 5,4 5,2 5,7 LO 7,2 8,1 6,7 5,5 4,7 4,2 4,2 4,4 5,3 5,0 5,0 5,4 1 Finansdepartementet 7,2 7,9 6,7 5,7 4,6 3,9 4,3 4,5 5,5 5,0 4,9 4,7 1 Konjunkturinstitutet 7,5 8,3 6,7 5,9 4,7 3,9 4,3 4,6 5,6 5,1 4,9 4,8 1 OECD 7,3 7,4 7,3 6,2 4,8 4,1 4,1 4,5 5,8 5,0 4,8 5,3 AMS 8,1 8,4 6,6 5,8 4,9 4,0 4,0 4,8 5,6 5,1 5,3 4,7 1 Utfall 2 8,1 8,0 6,5 5,6 4,7 4,0 4,0 4,9 5,5 6,0 5,4-1 Lagda prognoser i början av respektive år. 2 I och med AKU-omläggningen andra kvartalet 2005 har det skett ett tidsseriebrott ifråga om arbetslöshetsnivån. Utfallen fram till 2004 bygger på det gamla AKU, medan utfallen från 2005 bygger på det nya. 14

Internationell översikt Världsekonomin fortsatt positiv Den globala ekonomin har vuxit starkt fyra år i rad. Under 2006 ökade tillväxten i världen med starka 5,4 procent 5, vilket sammanhängde med en fortsatt låg inflationstakt och en låg räntenivå, men framför allt med en fortsatt stark ekonomisk utveckling i Kina och Indien. Utsikterna för 2007 och 2008 pekar på en god utveckling då flertalet indikatorer är starka, och lagda prognoser för världsekonomin ger ett robust intryck. Den senaste prognosen från Världsbanken (IMF) är ett exempel på detta och den räknar med en global tillväxt på nästan 5 procent under 2007, trots att den ekonomiska aktiviteten i Förenta staterna fortsätter att dämpas. Det är en förväntad stark utveckling i Sydostasien och i Europa som denna gång påtagligt motverkar effekterna på världsekonomin från nedgången i Förenta staterna. Det finns emellertid flera osäkerhetsmoment i världsekonomin framöver varför vi valt att vara något försiktigare än exempelvis Världsbanken. Den globala BNP-tillväxten skattas till 4,7 procent 2007 och cirka 4,5 procent 2008, vilket kan jämföras med det historiska genomsnittet på 3,8 procent 6. 7 Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 2007 och 2008 Heldragen linje = historiskt genomsnitt 1970-2006 6 5 4 3 2 1 0 1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 Källa: AMS, IMF, KI 5 Enligt världsbankens (IMF) senaste prognos, hämtat från SCB-indikatorer nummer 4. 6 Perioden 1970 till 2006. 15

Avtagande ekonomisk aktivitet i Förenta staterna Den ekonomiska aktiviteten i Förenta staterna saktade in rejält under första kvartalet 2007. Förklaringen var en påtaglig försvagning av investeringskonjunkturen och en relativt svag utveckling för exportföretagen. Den privata konsumtionen förblev däremot stark. BNP-tillväxten mellan fjärde kvartalet 2006 och första kvartalet 2007 uppgick till endast 1,3 procent säsongrensat och uppräknat till årstakt, vilket innebär att tillväxten varit svag och i avtagande i fyra kvartal i följd. Inköpschefsindex studsade dock upp i april för både industrin och privata tjänster. Under maj förblev omdömet om industrin oförändrat medan en ytterligare förbättring skedde för privat tjänstesektor. Detta kan innebära att tillväxten under andra kvartalet blir högre än under första kvartalet. BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 1 2007 Procent 8 6 4 2 0-2 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Byggandet försvagas i Förenta staterna Det som överraskar i den amerikanska ekonomin är hushållens goda konsumtionsvilja, trots att räntan stigit. Hushållen har ett negativt sparande, det vill säga att de konsumerar mer än vad de får in i inkomster, och till detta skall läggas att bostadsbyggandet försvagats i snart ett års tid och att utvecklingen av byggnadstillstånd indikerar att nedgången fortsätter åtminstone under 2007, se kommande bild. Som också framgår av bilden nedan föll indexet kraftigt för aktiviteten inom bostadsmarknaden förra året, men det har stabiliserats på en låg nivå sedan slutet av 2006 och under de fyra första månaderna 2007. Det tyder på att anpassningen på bostadsmarknaden kommit en bra bit på väg. En tumregel är att det finns ett klart samband mellan fastighetspriser och privat konsumtion, och utvecklingen av bostadsbyggandet indikerar att priserna på småhus och lägenheter bör vara inne i en pe- 16

riod av dämpning eller minskning 7. Det finns dock ingen entydig bild när det gäller utvecklingen av bostadspriserna. De har enligt vår bedömning fortsatt uppåt men ökningstakten har bromsat in. Detta bör påverka utvecklingen av den privata konsumtionen framöver, och denna utgör hela 70 procent av BNP-värdet. Det som hittills upprätthållit en stark privat konsumtion är en stark arbetsmarknad, bra reallöneutveckling och stigande börskurser. Det mesta talar för att arbetsmarknaden försvagas under loppet av 2007 och 2008 och risken är överhängande att börsen upplevs som alltmer osäker. Allt detta sammantaget talar för att hushållen ökar sitt sparande och drar ned på konsumtionen under prognosperioden. Tusental 2500 Aktiviteten i byggsektorn i USA Aktivitet i byggsektorn Byggnadstillstånd Aktivitetsindex 80 2000 1500 1000 500 60 40 20 0 0 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 Källa: EcoWin Låg arbetslöshetsnivå i Förenta staterna Företagens vinstnivå som varit god bedöms komma att dämpas något framöver och det kan komma att påverka näringslivets investeringar. Kapacitetsutnyttjandet är dock högt i utgångsläget liksom vinstnivån vilket ändå talar för att investeringsnivån inte nödvändigtvis behöver komma att försvagas framöver, men inkluderas bostadsinvesteringarna till näringslivets investeringar blir investeringskonjunkturen ganska svag under både 2007 och 2008. Det mesta talar för att dollarn försvagas ytterligare, vilket gynnar amerikansk exportindustri. Dessutom dämpas importen vilket är gynnsamt eftersom Förenta staterna har ett gigantiskt bytesbalansunderskott. Utvecklingen leder till att exportnettots bidrag till BNP-tillväxten stärks. Det finns mycket som talar för att den amerikanska centralbanken börjar sänka sin styr- 7 Det finns olika uppfattningar kring kopplingen huspriser och privat konsumtion. Det finns hypoteser att detta samband har försvagats. 17

ränta med start under hösten 2007 men banken har ett dilemma. Samtidigt som tillväxten dämpas rejält har inflationen förblivit förhållandevis hög. Till detta skall läggas en stark arbetsmarknad som också lider av utbudsrestriktioner vilket påverkar lönebildningen. Vi antar emellertid att Fed inleder en period av räntesänkningar med start hösten 2007. BNP-tillväxten som uppgick till 3,3 procent 2006 beräknas komma att mattas till drygt 2 procent 2007. En viss återhämtning kan komma att ske 2008 då BNP-tillväxten bedöms till cirka 2,5 procent. Sysselsättningen i Förenta staterna har ökat stadigt och arbetslösheten har fallit tillbaka till 4,5 procent i slutet av april, vilket klart understiger det historiska genomsnittet 8. Lönerna har ökat i god takt genom att utbudet av arbetskraft varit för litet i förhållande till efterfrågan på arbetskraft. Under det närmaste året tyder mycket på att ökningen av sysselsättning ebbar ut och att arbetslösheten stiger. Procent 12 Arbetslöshet USA januari 1948 - april 2007 Heldragen linje = historiskt genomsnitt 1948 - april 2007 10 8 6 4 2 0 1948 1954 1960 1966 1972 1978 1984 1990 1996 2002 1951 1957 1963 1969 1975 1981 1987 1993 1999 2005 Källa: EcoWin Det är den amerikanska ekonomin som står för flest osäkerhetsmoment i lagd prognos. Nedgången på bostadsmarknaden kan komma att bli kraftfullare vilket kan leda till en prisnedgång på bostäder. En sådan utveckling medför att försvagningen av privat konsumtion blir betydligt större än vad vi beräknat. Liksom tidigare utgör USA:s stora bytesbalansunderskott ett orosmoment och en dämpning av valutainflödet leder till att dollarn försvagas mera än väntat, och den minskade efterfrågan på dollar leder också till ökad räntenivå. En sådan utveckling ger förvisso amerikanska exportföretag en konkurrensfördel men samtidigt hämmas europeiska exportföretag. De amerikanska hushållen är skuldsatta och det är inte orimligt om sparandet skulle komma 8 Det historiska genomsnittet avser perioden 1 januari 1948 till april 2007. 18

att bli större än vad som antagits i denna prognos, vilket också skulle påverka privat konsumtion negativt. Det är inte heller uteslutet att den amerikanska centralbanken avvaktar med att sänka sin styrränta på grund av att banken bedömer inflationstakten som för hög och att arbetsmarknaden kännetecknas som fortsatt stark. Asien är lokomotivet i världsekonomin Den ekonomiska utvecklingen i Asien är mycket stark. Det är främst Kina och Indien som utgör lokomotiv, men även övriga länder går bra. Det som driver på utvecklingen i Kina är en stark exportutveckling och en stark investeringskonjunktur. Även den privata konsumtionen har förstärkts, men hushållens sparande är fortsatt högt. Det som håller tillbaka privat konsumtion är svaga trygghetssystem, ett förhållande som kommer att bestå framöver. När det gäller Indien är privat konsumtion en betydligt viktigare komponent för tillväxten jämfört med Kina. Den kinesiska regeringen försöker styra tillväxten i ekonomin till mellan 7 och 8 procent, något som anses långsiktigt hållbart. Allt talar för att detta inte lyckas under 2007 och 2008. BNP-tillväxten i Kina uppgick under första kvartalet 2007 till starka 10,7 procent 2006 och tillväxten förstärktes till drygt 11 procent säsongrensat och uppräknat till årstakt jämfört med fjärde kvartalet 2006. För 2007 beräknas BNP-tillväxten i Kina till 10,5 procent och för 2008 bedöms den dämpas till knappt 10 procent. I Indien uppgick BNP-tillväxten till starka 9,3 procent förra året. Den bedöms dämpas något under både 2007 och 2008. Japans ekonomi utvecklades starkt 2006 särskilt starkt utvecklades tillväxten under fjärde kvartalet och BNP-tillväxten uppgick till 2,2 procent. Det finns mycket som talar för att en viss nedväxling av BNPtillväxten sker under de närmaste åren. Bakom detta ligger en viss inbromsning av investeringskonjunkturen, framför allt avseende maskininvesteringarna. Den privata konsumtionen förblir förhållandevis svag trots stigande sysselsättning och minskad arbetslöshet. Arbetslösheten uppgick i slutet av mars till 4 procent, vilket är en låg arbetslöshetsnivå i ett internationellt perspektiv men en hög i ett japanskt historiskt perspektiv. Trots ett starkt arbetsmarknadsläge har löneutvecklingen varit svag i Japan vilket hämmat den privata konsumtionen. Viktiga förklaringar 9 till att hushållens inkomster utvecklas svagt är en stor andel deltidssysselsatta och att unga inte ställer lika höga lönekrav som det stigande antalet äldre som lämnar arbetsmarknaden för pension. Det som drivit Japans ekonomi framåt är exportindustrin, men en viss dämpning av exporten är trolig under de närmaste åren. 9 Förklaringarna är hämtade från 2007 års Ekonomiska Vårproposition, bilaga 2. 19