Vi önskar att ni i skolorna tar ställning till frågorna i rött. Alla behöver inte göra allt, ni får gärna dela upp arbetet. Svara på det som ni har en åsikt om! KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE 6.8 Lokala Frågor som avgörs på lokal nivå Obs! Slutbedömningen och bedömningen av valbara ämnen behandlas senare. Lokala tyngdpunktsomåden för bedömningskulturen Målet är att utveckla bedömningen under läsåret så att den främjar lärandet möjligast bra.. Utgående från resultaten i enkäten Framtidens skola i Borgå samt svaren i projektet Framtidens skola har Borgå utbildningstjänster valt tre lokala tyngdpunktsområden, som bildar grunden för den fortsatta utvecklingen av bedömningskulturen i Borgå. Elevernas lärprocess syns i bedömningen Sporrande och uppmuntrande bedömning Rättvis bedömning Skolorna bestämmer sina arbetssätt utgående från dessa tyngdpunktsområden. Elevernas lärprocess syns i bedömningen: Diskutera och kommentera T.ex. Elevens egna målsättningar under lärprocessen betonas Fortgående, konstruktiv respons åt eleven Den dagliga diskussionen Kompis och självbedömning Klart uttryckta mål från början Vill du tillägga något? Sporrande och uppmuntrande bedömning Fortgående dialog där man betonar styrkor Fortgående dialog som stödjer och handleder eleverna i studierna Tydliga mål gör det lättare för eleven att utvärdera sitt eget lärande Vill du tillägga något?
Rättvis bedömning Mångsidiga bedömningssätt Hela lärprocessen, både kunskapsnivån, studieframstegen och elevens sätt att arbeta beaktas i bedömnigen Bedömningen granskas i relation till de uppställda målen Målen ska vara tydliga för alla (elev, lärare, vårdnadshavare) så att också bedömningen är öppen för alla Individuell respons och bedömning under studiernas gång Olika delområden i ämnet Vill du tillägga något? På vilket sätt kan eleven fås med i att ställa mål? delta i målsättningen? Bedömning under läsåret Syftet med bedömningen under studierna är att handleda och uppmuntra eleverna i studierna och stödja lärandet samt att främja färdigheterna i självbedömning och kamratbedömning. Målet är att eleven bildar sig en realistisk uppfattning om sig själv och att hen kan ställa konkreta mål för sitt lärande med hjälp av de vuxna och självständigt. Bedömningen är till stor del växelverkan och på så sätt är både elev och vårdnadshavare medvetna om framstegen i elevens lärande, arbete och uppförande. Mångsidiga arbetssätt, lärmiljöer och sätt att bedöma och ge respons stöder rättvis bedömning och det att elevens arbetssätt utvecklas mångsidigt. Respons Principer för respons Responsen som ges eleven styrs av stadens gemensamma lokala tyngspunktsområden. Utvecklingssamtal erbjuds eleven och vårdnadshavaren minst två gånger per läsår. Gemensam blankett för hela staden Stödmaterial, behövs det? Annat? Diskutera vilka frågor borde finnas med på blanketten för utvecklingssamtal/ skicka oss er skolas blankett, om ni redan har en som är bra :) Mångsidig bedömning: På vilka sätt kan eleven ges respons? Självbedömning och kamratbedömning I undervisningen ska man utveckla elevernas förutsättningar för självbedömning och kamratbedömning. Responen ska vara positiv och uppmuntrande till sin karaktär.i de högre årskurserna kan responsen vara mera analytisk och uppbyggande. Viktigt är att uppmärksamma också den nonverbala responsens (miner, gester osv.) möjligheter till stöd i detta. Självutbedömningoch kamratbedömning används mångsidigt genom hela läsåret i alla ämnen. Hur stödjer vi förutsättnigarna för självbedömning och kamratbedömning? På vilka sätt, med vilka metoder, med vilka medel? Hurdant stödmaterial behövs?
Bedömningen under studierna Studiegången enligt årskurs, att uppflyttas till följande årskurs och att stanna kvar på klassen Eleven kan uppflyttas till följande årskurs, även om elevens prestationer skulle vara underkända i något läroämne. Då bereds en möjlighet för eleven att utan att delta i undervisningen i ett särskilt prov visa att hen inhämtat godtagbara kunskaper och färdigheter i läroamnet. Särskilda prov kan ordnas en gång under läsåret och en gång efter läsåret. Kommentarer och tillägg Bedömningen vid etappmålen Bedömningen i slutet av årskurs två Gemensamma principer för etappmålen Utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare på våren Målet är att lyfta fram elevens styrkor och stärka självkänslan och motivationen att lära sig Som underlag för samtalet används stadens gemensamma blankett Klassläraren och specialläraren ger i samråd med vårdnadshavarna ett pedagogiskt utlåtande på basen av lämpliga test för elever som behöver stöd Bedömningen i slutet av årskurs sex Gemensamma principer för etappmålen: Utvecklingssamtal med elev, vårdnadshavare och klasslärare (vid behov ämneslärare) på våren Som underlag för samtalet används stadens gemensamma blankett Wilmas möjligheter till elektronisk bas för bedömning utvärderas: elevens självbedömning klassläraren ämneslärarna specialläraren vårdnadshavaren Om eleven har fått stöd, gör klassläraren och specialläraren ett pedagogiskt utlåtande i samråd med vårdnadshavarna Kommentarer och idéer för en gemensam blankett. Vad ska den innehålla?
Uppförandet som föremål för bedömning Gemensamma principer: Nya kommunvisa mål och bedömningsgrunder Målen och bedömningsgrunderna som bedömning av uppförande bygger på bearbetas enligt årskurshelheterna årskurs 1 2, 3 6, 7 9 Målen och bedömningskriterierna ska bearbetas av en arbetsgrupp som består av lärare, elever och vårdnadshavare Kommentarer, något att tillägga? Betyg och praxis Läsårsbetyg Gemensamma principer: Enhetlig bedömning i Borgå Bedömningen är ett verbalt omdöme eller ett siffervitsord på följande sätt: Alternativ A: I årskurs 1 3 används verbal bedömning i årskurs 4 9 används sifferbedömning Alternativ B: Sifferbedömning används i alla årskurser Alternativ C: Vad? Individuella lärokurser bedöms verbalt eller med sifferbedömning enligt samma logik som allmänna lärokurser Kommentarer, nya idéer? Mellanbetyg Gemensamma principer: Enhetlig bedömning i Borgå Bedömningen är ett verbalt omdöme eller ett siffervitsord på följande sätt: Alternativ A: I årskurs 1 3 används verbal bedömning i årskurs 4 9 används sifferbedömning Alternativ B: Sifferbedömning används i alla årskurser Alternativ C: Vad? Ett mellanbetyg ges Mellanbetyget föregås av ett utvecklingssamtal mellan lärare och elev samt eventuellt vårdnadshavare Läroämnen bedöms enligt de delområden som nämns i läroplanen.
Ex. matematik årskurs 1 2: https://eperusteet.opintopolku.fi/#/sv/perusopetus/419550/sisallot/466344 : Centrala föremål för bedömningen och responsen med tanke på lärprocessen i matematik är följande framsteg i förståelsen av talbegreppet och talföljder framsteg i förståelsen av tiosystemet framsteg i hur obehindrat eleven räknar framsteg i förmågan att klassificera kroppar och figurer framsteg i förmågan att använda matematik vid problemlösning. Visuellt mellanbetyg. Agenternas förslag: Indien modellen Kommentarer, nya idéer Hur kunde den verbala bedömningen se ut? Behövs stödmaterial för bedömning? Vad? Övriga kommentarer