BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Johanna Woltjer 2016-10-04 Dnr: RS 2016-21 Regionstyrelsen Delårsrapport 08 inklusive helårsbedömning 2016 för regionstyrelsen Delårsrapport är det sammanfattande namnet på verksamhetsuppföljning, delårsbokslut och helårsbedömning. Delårsrapport 08 innehåller uppföljning av regionstyrelsens verksamhetsplan och regionens mål- och uppföljningsdokument avseende styrelsens ansvarsområden, samt delårsbokslut med resultat till och med augusti, inkluderande en ekonomisk helårsbedömning. Regionstyrelsen föreslås tillstryka regionfullmäktige BESLUTA a t t godkänna redovisad delårsrapport inklusive ekonomisk helårsbedömning för regionen som helhet, Regionstyrelsen föreslås BESLUTA a t t godkänna omfördelningar m.m. enligt bilaga 6 Mats Uddin Regiondirektör Åsa Hedin-Karlsson Ekonomidirektör
08 Regionstyrelsen Januari -augusti Datum: 2016-10-04 Diarienummer: RS-2016-21 www.regionostergotland.se
Sammanfattning Samhällsperspektivet Samhällsperspektivet beskriver hur Östergötlands utvecklingsförutsättningar tas tillvara. Regionstyrelsen och nämnderna arbetar intensivt med att stärka den regionala handlingsförmågan genom samverkan med länets kommuner och andra samhällsaktörer som länsstyrelsen, Linköpings universitet, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, andra regioner och landsting samt civilsamhällesorganisationer och internationella nätverk. I arbetet med att utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet förankras nu en varumärkesplattform och för att stärka ett dynamiskt och robust näringsliv drivs ett aktivt arbete via framförallt ALMI och övriga näringslivstödjande aktörer som samlas i East Sweden Business Region (ESBR). Region Östergötland arbetar för att skapa goda och jämlika villkor för invånarna genom att lyfta och främja förutsättningarna för hälsans bestämningsfaktorer i olika arenor. Genom att fokusera på en effektiv och välfungerande kollektivtrafik samt genom rumslig regional planering bidrar Region Östergötland till ett miljömässigt hållbart Östergötland. Förutsättningarna för måluppfyllelse vid årets slut inom samhällsperspektivet är generellt sett goda. Medborgarperspektivet Inom medborgarperspektivet förekommer det stor aktivitet för att uppnå de uppsatta målen. Inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde finns det dock utmaningar inom områdena jämlik hälso- och sjukvård, trygg och ändamålsenlig vård samt hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter. Detta relaterar framförallt till bristande möjlighet till och användning av könsuppdelad statistik vid analys av verksamheten, en hög andel patienter som drabbas av undvikbara vårdskador samt ökade köer och bristande tillgänglighet till framförallt behandling inom vissa delar av den specialiserade vården. Medborgarperspektivet relaterar, förutom att erbjuda en god vård av hög kvalitet, även till ett tillgängligt och rikt kulturliv samt en tillgänglig kollektivtrafik samt goda res- och transportmöjligheter. Inom dessa områden är måluppfyllelsen god och insatser och verksamhet pågår i enlighet med plan. Processperspektivet Inom Region Östergötland pågår en bred verksamhet för att förbättra processerna och arbetsätten för att bidra till en bättre situation för regionens medborgare. Inom forskning och kollektivtrafik är måluppfyllelsen god och insatser för en mer säker och effektiv vård pågår ständigt. Dock uppvisas brister när det gäller optimal dimensionering av vårdplatser, präglat av minskade vårdplatser, många utlokaliseringar och en hög beläggningsgrad. Även inom miljöområdet finns förbättringspotential i regionens verksamhet, såväl med det systematiska arbetet på respektive enhet som övergripande med inom upphandling och avtal. Som ett led i att förbättra effektiviteten intensifieras arbetet med standardiserade vårdförlopp där fler förlopp nu inkluderas. I arbetet med att utveckla vårdens förhållningssätt och värdgrund för delaktighet, jämlikhet och sjukdomsförebyggande arbete finns goda möjligheter för regionens verksamheter genom till exempel användning av patientrapporterade mått, hbtqutbildningar eller hälsosamtal. Resultatet av detta är varierande och trots att förutsättningarna är goda finns fortfarande flera utvecklingsområden. Medarbetarperspektivet Vid månadsskiftet mars/april genomfördes den årliga medarbetarenkäten med generellt goda resultat. De strategiska målen för engagerat medarbetarskap och tydligt chefskap har goda förutsättningar för måluppfyllelse vid året slut, där goda resultat uppvisas i medarbetarenkäten och där regionens insatser för en hälsofrämjande arbetsplats är goda. Inom det strategiska målet för en strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar genomför Region Östergötland flertalet www.regionostergotland.se 1
satsningar för att stärka kompetensförsörjningen. Trots dessa upplever fortfarande flera av regionens verksamheter utmaningar inom kompetensförsörjning och trots att kostnaderna för bemanningsföretag minskar är bedömningen att det strategiska målet inte kommer vara helt tillfredsställande vid årets slut. Ekonomiperspektivet Region Östergötlands samlade resultat förväntas vid årets slut uppgå till 240 miljoner kronor, det vill säga i nivå med budget. Resultatet till och med augusti är 580 miljoner kronor, vilket är något bättre än förväntat med hänsyn till resultatets säsongsvariation. Det positiva resultatet beror på flera faktorer: att reserverade medel ännu inte använts, lägre pensionskostnader enligt ny prognos från KPA, överskott inom nämnderna samt avkastningen på placerade medel. Sammantaget är de strategiska målen inte helt uppfyllda. Tillsammans redovisar produktionsenheterna ett negativt resultat. Helårsbedömningen är minus 201 miljoner kronor, vilket är en försämring med 38 miljoner kronor jämfört med föregående helårsbedömning och 142 miljoner kronor sämre än fastställd budget. Underskott och försämring beror i huvudsak på en fortsatt obalans inom de sjukvårdande produktionsenheterna. Den ekonomiska utvecklingen inom de sjukvårdande produktionsenheterna är bekymmersam. Kostnadsutvecklingen är lägre än föregående år men inte i nivå med beslutad budget. Den ekonomiska utvecklingen har följts under året och i juni beslutade regionstyrelsen om kompletterande åtgärder, bland annat att alla anställningar ska godkännas av regiondirektören. Produktionsenheternas försämrade ekonomi 2016 får konsekvenser även för kommande år, vilket kommer innebära omprövning av fattade beslut samt nya åtgärder i samband med finansplan 2017-2019. Region Östergötland har i grunden en hållbar ekonomi i och med att regionen klarar det finansiella målet på 2 procent och har ett positivt eget kapital som vid årets slut förväntas överstiga målsättningen 500 miljoner kronor. Lönekostnadsutvecklingen har också förbättrats i jämförelse med 2015 och förväntas uppgå till 4,7 procent för 2016. Detta samtidigt som kostnaden för inhyrda medarbetare minskar. www.regionostergotland.se 2
Innehåll Sammanfattning... 1 Innehåll... 3 Läsanvisningar... 5 Samhällsperspektivet... 6 Utvecklad regional handlingsförmåga...7 Utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet...9 Goda och jämlika livsvillkor... 11 Dynamiskt och robust näringsliv... 14 Östergötland ska vara miljömässigt hållbart... 15 Medborgarperspektivet... 16 Jämlik hälso- och sjukvård... 17 Delaktiga och nöjda patienter... 20 Trygg och ändamålsenlig vård... 20 Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter... 22 Ett rikt och utbrett kultur- och friluftsliv... 30 Goda res- och transportmöjligheter... 31 Processperspektivet... 33 Kunskapsbaserad verksamhet... 34 Effektiv verksamhet... 36 Säker verksamhet... 45 En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet... 48 Klimatneutral och giftfri verksamhet... 52 Medarbetarperspektivet... 55 Ett engagerat medarbetarskap... 55 Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar... 57 Tydligt chefskap... 62 Ekonomiperspektivet... 64 Ekonomi som ger handlingsfrihet... 64 Långsiktigt hållbar ekonomi... 73 Kostnadseffektiv verksamhet... 73 Investeringar och balanskravs-utredning... 77 Sammanställd redovisning... 78 Uppföljning av insatsområden... 80 Bilagor Bilaga 1 - Basfakta medarbetarperspektivet Bilaga 2 - Resultat och eget kapital per nämnd/enhet Bilaga 3 - Lönekostnadsutveckling www.regionostergotland.se 3
Bilaga 4 - Kostnadsutveckling läkemedel Bilaga 5 - Intäkts- kostnadsutveckling Bilaga 6 - Omfördelningar Bilaga 7 - Investeringar Bilaga 8 - Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning Bilaga 9 - Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning sammanställd redovisning Bilaga 10 - Vårdval primärvård www.regionostergotland.se 4
Läsanvisningar Bedömning av måluppfyllelse Bedömningen av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål eller en framgångsfaktor är en samlad bedömning. Utfallen för enskilda nyckelindikatorer och resultatmått får därmed nödvändigtvis inte avgörande betydelse i bedömning av måluppfyllelse, utan även genomförda och påbörjade insatser påverkar bedömningen. Insatser som påverkar måluppfyllelsen finns redovisade i rapporten. Samtliga strategiska mål och framgångsfaktorer som finns i Region Östergötlands mål- och uppföljningsdokument 2016 (MUD) finns med i denna delårsrapport. Dock följs, i enlighet med MUD, inte alla nyckelindikatorer och resultatmått upp. I vissa fall har mätning eller bedömning av måluppfyllelse inte heller varit möjligt i alla avseenden, exempelvis om det har inträffat problem med datafångst av underlag. Bedömning av måluppfyllese har skett enligt nedan: Strategiska mål/framgångsfaktorer Uppnått måluppfyllelse Nyckelindikatorer/resultatmått Målet är uppnått Inte helt uppfylld måluppfyllelse, men utveckling sker enligt plan Otillfredsställande utveckling mot måluppfyllelse, aktiviteter är inte påbörjade eller har inte utvecklats enligt plan Måluppfyllelse är inte möjlig att värdera, eftersom underlag saknas Målet är inte uppnått, men resultatet har förbättrats Målet är inte uppnått och resultat har försämrats eller är oförändrat Måluppfyllelse är inte möjlig att värdera, eftersom underlag saknas Färgernas bedömningskriterier har tydliggjorts till denna rapport, vilket kan medföra att alla målbedömningar nödvändigtvis inte är fullt jämförelsebara med bedömningarna i delårsrapporten efter april (04). www.regionostergotland.se 5
Samhällsperspektivet Strategiska mål Måluppfyllelse Framgångsfaktorer Bedömning Väl fungerande samråd och samverkan med länets kommuner Utvecklad regional God samverkan med andra handlingsförmåga samhällsaktörer Strategisk omvärldsbevakning Utveckling av faktorer som gör att Östergötland upplevs attraktivt av invånare, besökare och företag Utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet Ett aktivt varumärkesarbete för Östergötland En besöksnäring med god kvalitet och hållbarhet Region Östergötlands verksamheter bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för Goda och jämlika livsvillkor Dynamiskt och robust näringsliv Östergötland ska vara miljömässigt hållbart en mer jämlik hälsa Öka kunskapen hos samhällsaktörer i länet om hälsans sociala bestämningsfaktorer Förbättrad samordning mellan välfärdsaktörer Främja demokrati och delaktighet Främja företagsutveckling och utveckling av innovationer Ett samlat utbildningsutbud i Östergötland som matchar arbetslivets behov av kompetens Främja energieffektivisering och omställning till förnyelsebara energikällor i länet En kollektivtrafik som kan ersätta resor med bil Fysiskt planeringsarbete som skapar förutsättningar för ett hållbart nyttjande av naturens resurser www.regionostergotland.se 6
Utvecklad regional handlingsförmåga Inom Region Östergötland pågår ett stort antal aktiviteter för att stärka den regionala handlingsförmågan. Regionstyrelsen och nämnderna har genomfört flera samråds- och samverkansaktiviteter med länets kommuner. Aktiviteter har även genomförts med andra samhällsaktörer som länsstyrelsen, Linköpings universitet, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, andra regioner och landsting samt civilsamhällesorganisationer och internationella nätverk. Bedömningen är att denna utbredda samverkan bidrar till en Utvecklad regional handlingsförmåga och måluppfyllelsen för det strategeiska målet kommer sannolikt bli tillfredsställande vid årets slut. Väl fungerande samråd och samverkan med länets kommuner Regionstyrelsen har under perioden januari-augusti genomfört fyra strategiska samråd varav ett var utökat där även oppositionsrepresentanter deltog. Under genomförda samrådsmöten har det varit god representation och aktivitet från kommunerna vilket kan tolkas som att samrådet som mötesform är värdefullt. Regionförstoringsfrågan, som i högsta grad är en strategisk fråga för såväl regionen som kommunerna, har dessutom hanterats i separata möten där länets partier har träffats. Större frågor som hanterats i samråden hittills i år är: - Regional digital agenda - Regional besöksnäringsstrategi - Region Östergötlands internationella strategi - Varumärkesarbete Östergötland - Regionförstoring - Översyn av samverkansstrukturen - Förändringar i kollektivtrafiken Trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN) ansvarar för sakområdessamråd för kollektivtrafik, infrastruktur och samhällsplanering. Vid sakområdessamråden deltar utsedda politiska kommunrepresentanter från regionen samt TSN:s presidium. Fokus i samråden har under perioden främst varit på de frågor som TSN lyft ur nämndens perspektiv, men det finns en förhoppning om att också kommunerna framöver ska lyfta samverkansfrågor i större utsträckning. Regionutvecklingsnämndens (RUN) sakområdessamråd är uppdelade i sakområdessamråd för kultur och kreativitet samt sakområdessamråd för kompetens, företagande och attraktivitet. Vid sakområdessamråden deltar utsedda politiska representanter från 13 kommuner samt RUN:s presidium. Hälso- och sjukvårdsnämndens samverkan med länets kommuner kring hälso- och sjukvårds- samt omsorgsfrågor sker genom sakområdessamråd vård och omsorg (SSVO) samt ledningsgrupp vård och omsorg (LGVO). Under 2016 prioriteras barn, samverkan med skolan samt uppföljning av hemsjukvårdsreformen. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 1 Väl fungerande samråd och samverkan med länets kommuner Antal genomförda strategiska samråd och sakområdessamråd 2016 jan-apr: 8 (RS: 3 HSN:1 RUN:5 TSN:2) >4 15 (RS: 4 HSN: 4 RUN: 5 TSN:2) www.regionostergotland.se 7
God samverkan med andra samhällsaktörer Regionstyrelsen samverkar med andra samhällsaktörer i flera frågor. Under perioden har samverkan till stor del relaterat till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och andra regioner/landsting i de pågående diskussionerna i regionförstoringsfrågan. Regionstyrelsen samverkar med länsstyrelsen gällande en regional digital agenda (som syftar till att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter) och deltar även i Östergötlands Integrationsråd tillsammans med länsstyrelsen, kommunerna i regionen, Arbetsförmedlingen samt Migrationsverket. En god samverkan finns även mellan regionstyrelsen och Linköpings universitet. En aktuell fråga under året har för regionstyrelsen varit diskussionerna kring framtida regional indelning. Samverkan med andra samhällsaktörer har även skett inom nämndernas ansvarsområden under perioden. I trafik- och samhällsplaneringsnämndens delårsrapport redovisas att aktiv samverkan drivits med andra samhällsaktörer inom bland annat Mälardalsområdet och Skärgårdsrådet. Inom Mälardalsrådet har samverkansfokus legat på infrastruktur-förbättrande arbete när det gäller väg och järnväg i länen kring Mälardalen och dess anslutning. Region Östergötland har genom TSN vidare varit en aktiv och pådrivande part för att, tillsammans med Länsstyrelsen i Östergötland, länets kommuner och branschorganisationer, tagit fram en livsmedelsstrategi för Östergötland. Strategin som lanserades i augusti ska bidra till att länets livsmedelsproduktion ökar och ska främja sysselsättning och tillväxt. I regionutvecklingsnämndens (RUN) delårsrapport redovisas att nämnden samverkat med ett stort antal aktörer i regionen, på storregional, nationell och internationell nivå. Ämnen som har varit i fokus är bland andra kultur, näringsliv, kompetensförsörjning och folkhälsa. En stor del av samverkan inom ramen för RUN:s ansvarsområden har varit kopplade till EUfrågor och olika EU-program. Hälso- och sjukvårdsnämnden samverkar med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för att utveckla rehabiliteringsprocessen. Samarbetet har medfört ett införande av koordinatorer i en rehabiliteringsstege på vårdcentraler. Vidare samverkar nämnden med länets kommuner, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och länsstyrelsen via Integrationsrådet avseende nyanländas etablering. I detta arbete har Region Östergötland och länets kommuner initierat ett gemensamt arbete med att ta fram en strategi för utbildningssatsning och handledning som ska erbjudas medarbetare som arbetar med nyanlända ungdomar gällande migration och psykisk hälsa. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 2 God samverkan med andra Antal genomförda samverkansinsatser 2016 jan-apr: Skapa Utfall samhällsaktörer med relevanta samverkanspartners Utfall saknas nulägesbild saknas (TSN: 32) Strategisk omvärldsbevakning Trafik- och samhällsplaneringsnämndens presidium har under perioden deltagit på Assembley of European Regions (AER) kommittémöten i Rumänien. Vidare har nämnden tillsammans med regionutvecklingsnämndens presidium som ett led i att stärka den regionala samordningen i augusti deltagit på Östra Mellansveriges presidiekonferens tillsammans med övriga län i mälardalsregionen och Stockholm. www.regionostergotland.se 8
Regionutvecklingsnämndens presidium deltar regelbundet i SKL:s nätverk och förberedelsemöten för Näringsdepartementets Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015 2020. I detta nätverk har presidiet även i uppdrag att bevaka frågor inom TSN:s verksamhet. I Hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) delårsrapport beskrivs att Region Östergötland tillsammans med Landstinget i Kalmar län och Region Jönköping i den Sydöstra sjukvårdsregionen är representerad i en nationell samverkansplattform för kunskapsstyrning (NSK). Region Östergötland är värdregion för ett nationellt programråd inom området diabetes. Inom den Sydöstra sjukvårdsregionen samordnas insatser för att möta upp behov av insatser för kunskapsstyrningsområdet. HSN:s politiker och kopplade tjänstemän deltar i nätverk hälsa och demokrati samt uppdrag hälsa. Nätverken är utvecklingsforum där förtroendevalda och tjänstemän kan utbyta erfarenheter och utveckla sin kompetens som befolkningsföreträdare och uppdragsgivare. Vidare rapporterar har representanter deltagit det internationella nätverket ERRIN (European Regions Research and Innovation Network) med säte i Bryssel. Som ett led i att utöka omvärldsbevakningen inom folkhälsoområdet i Bryssel är Region Östergötland nu är fullvärdig medlem i det europeiska nätverket EUREGHA (European Regional and Local Health Authorities). På EU-kontoret i Bryssel finns också en resurs som bevakar utvecklingen av hälso- och sjukvårdsfrågorna inom EU för att utveckla Region Östergötlands strategiska omvärldsbevakning internationellt. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 3 Strategisk omvärldsbevakning Antal relevanta nätverk där regionen deltar Skapa nulägesbild 2016 jan-apr: Utfall saknas (4 st HSN) Utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet Utfall saknas (TSN: 11 HSN: 4) Regionutvecklingsnämnden har huvudansvaret i arbetet med att utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet. Utvecklingen fortgår i enlighet med plan. Bedömningen är att måluppfyllelsen för det strategiska målet kommer bli tillfredsställande vid årets slut. Region Östergötland bedriver exempelvis ett brett arbete för att utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet och en nyligen genomförd undersökning visar att attityderna till Östergötland är mycket goda, både hos de som bor i, och utanför länet. Utfall för de resultatmått som uppges i Region Östergötlands mål- och uppföljningsdokument med syfte att bidra till bedömning av det strategiska målet kommer att presenteras i Region Östergötlands årsredovisning. Utveckling av faktorer som gör att Östergötland upplevs attraktivt av invånare, besökare och företag I Region Östergötland är det regionutvecklingsnämnden (RUN) som ansvarar för den regionala utvecklingen i syfte att utveckla faktorer som ökar medborgarnas möjligheter till ett gott liv. Faktorer som bidrar till ett gott liv är samtidigt faktorer som upplevs som attraktiva. Nämnden redovisar i sin delårsrapport att de under perioden bland annat har beslutat om följande som bidrar till Östergötlands attraktivitet: www.regionostergotland.se 9
Uppdrag och samverkansavtal till regionala kulturverksamheter Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Regional biblioteksplan för Östergötland 2016-2019 Ungdomspolitiskt perspektiv på regional utveckling Kursutbud Lunnevads folkhögskola för läsåret 2016/17 Strategi för hållbar besöksnäring i Östergötland Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 4 Utveckling av faktorer som gör att Östergötland upplevs attraktivt av invånare, besökare och företag Antal projekt/aktiviteter/ insatser där Region Östergötland har deltagit och som syftar till att utveckla Östergötlands attraktivitet 2016 jan-apr: Utfall saknas Skapa nulägesbild Kvantifierbart utfall saknas Ett aktivt varumärkesarbete för Östergötland I Region Östergötland är det regionstyrelsen som har det övergripande ansvaret för regionens varumärkesarbete. Regionutvecklingsnämnden (RUN) ansvarar för det praktiska genomförandet av ett aktivt varumärkesarbete för Östergötland. I RUN:s delårsrapport beskrivs att varumärkesarbetet under perioden fokuserat på en aktualisering och förankring av marknadsföringsplattformen East Sweden för att tydliggöra de gemensamma formerna för att lyfta fram Östergötlands styrkor. Som en del i detta arbete genomfördes i januari en undersökning gällande attityder till Östergötland hos invånare, studenter, alumner, näringsliv och investerare. Undersökning visade övergripande på positiva attityder och en stark ställning för Östergötland som en bra plats att leva, verka och bo på. Resultatet ingår i det fortsatta arbetet med att utveckla en strategi för att stärka bilden av Östergötland. I RUN:s rapport redovisas vidare att Region Östergötland under perioden medverkat vid Almedalsveckan. Regionens seminarier var mycket välbesökta och en djupare utvärdering av regionens gemensamma insatser i Almedalen kommer ske under hösten. En besöksnäring med god kvalitet och hållbarhet I Region Östergötland är det regionutvecklingsnämnden (RUN) som ansvarar för arbetet att stimulera besöksnäring i länet. RUN har under våren antagit en besöksnäringsstrategi för Östergötland. Implementering av besöksnäringsstrategin har nu inletts genom kunskapsmöten och presentationer i kommunerna. I regionutvecklingsnämndens delårsrapport redovisas vidare att ett prioriterat inom kulturplanen för Östergötland 2016-2019 är att stärka kulturarvets roll som en del av regional marknadsföring och profilering av Östergötland. Som en del i detta genomförs en förstudie under 2016 inom ramen för digital agenda för Östergötland. Förstudien ska utreda Region Östergötlands framtida roll i att kulturmiljöer och historia ska tillgängliggöras i syfte att förstärka upplevelser, skapa besöksanledning, samt underlätta marknadsföring och spridning. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 6 En besöksnäring med god kvalitet och hållbarhet Påbörjas Implementering av regional besöksnäringsstrategi för Östergötland 2016 jan-apr: Arbetet påbörjat Strategin antagen Implemen tering startad www.regionostergotland.se 10
Goda och jämlika livsvillkor Region Östergötland genomför med sitt breda ansvarsområde insatser för att främja goda och jämlika livsvillkor på olika nivåer och kopplat till olika delar av hälsans bestämningsfaktorer. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden främjar det strategiska målet genom att skapa goda resmöjligheter genom kollektivtrafik, men också i sitt arbete med samhällsplanering. Regionutvecklingsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden arbetar aktivt med folkhälsofrågor och flera insatser görs i länet som bland annat syftar till bättre förutsättningar för socioekonomiskt utsatta grupper eller stärkta förutsättningar för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Förutsättningarna är således goda för att måluppfyllelsen blir tillfredsställande vid årets slut. Utfall för de resultatmått som uppges i Region Östergötlands mål- och uppföljningsdokument med syfte att bidra till bedömning av det strategiska målet kommer att presenteras i Region Östergötlands årsredovisning. Region Östergötlands verksamheter bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa I Region Östergötland är det regionstyrelsen som har det övergripande ansvaret för att regionens verksamheter bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa. Det arbetet sker bland annat genom produktionsenheterna som arbetar för att säkerställa jämlik vård och delar sin kunskap till andra samverkanspartners. Centrum för Hälsoutveckling har under perioden arbetat för att administrera och utveckla konceptet Hälsosamtal som genomförs av länets vårdcentraler. Via nyhetsbrev och inspirationsdagar stärks och utbildas medarbetare som håller i hälsosamtalen om bland annat hälsans sociala bestämningsfaktorer. I Region Östergötland har flera beslut tagits som har bäring på folkhälsan, men folkhälsa eller Östgötakommissionens rekommendationer finns, med ett undantag, inte uttryckligen nämnda i de tagna besluten. Det saknas idag rutiner för att systematiskt tillämpa Östgötakommissionen vid beslut i regionen. Arbete pågår för att ta fram rutiner för hur detta framöver ska hanteras. I Region Östergötland är det regionutvecklingsnämnden (RUN) som ansvarar för regionens arbete för folkhälsa. I RUN:s delårsrapport beskrivs att en rad insatser med koppling till social hållbarhet pågår, exempelvis europeiska socialfondsprojektet #jagmed, med målet att fler unga ska klara sin gymnasieutbildning. Rapporten framhåller också att det nyligen antagna beslutet om att nämnden ska ha ett ungdomsperspektiv i sitt arbete är ett led i att skapa förutsättningar för en mer jämlik hälsa, genom att stärka delaktighet och inflytande i samhället för denna grupp. I hälso- och sjukvårdsnämndens delårsrapport beskrivs att vårdcentralerna Skäggetorp, Berga och Cityhälsan Söder utmärks av en särskilt hög andel listade personer med låg socioekonomisk status. För att bättre tillgodose behoven av information, råd, stöd och behandling har dessa vårdcentraler ett tilläggsuppdrag i syfte att erbjuda riktade insatser till sina listade patienter. Arbetet har fallit väl ut och insatserna utökas under hösten. Extra uppmärksamhet riktas också till insatser för sjukskrivna för att stimulera tidig kontakt mellan sjukvård och arbetsgivare. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden bidrar ofta genom sitt grunduppdrag till att skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa, genom exempelvis olika på landsbygden samt tillhandahållande av kollektivtrafik och infrastruktur. Genom sitt arbete med Strukturbild Östergötland har nämnden lyft perspektivet jämlik hälsa i den regionala rumsliga planeringen där såväl kommunernas socioekonomiska förutsättningar som påverkansfaktorer för att skapa mer jämlika levnadsvillkor har belysts. www.regionostergotland.se 11
Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 7 Region Östergötlands verksamheter bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer Andel beslut där Östgötakommissionens rekommendationer har beaktas 2016 jan-apr: Utfall saknas (5 % RUN, 0 % TSN) Skapa nulägesbild Utfall saknas (RUN: 20 % TSN: 33 %) jämlik hälsa Öka kunskapen hos samhällsaktörer i länet om hälsans sociala bestämningsfaktorer I Region Östergötland är det regionstyrelsen som har det övergripande ansvaret för att regionens verksamheter ökar kunskapen hos samhällsaktörer i länet om hälsans sociala bestämningsfaktorer. Regionutvecklingsnämnden, som ansvarar för regionens arbete med folkhälsa, har koppling till folkhälsa i alla nämndens ansvarsområden. Hittills i år har ett antal interna och externa aktiviteter genomförts för att öka kunskapen om hälsans bestämningsfaktorer. Ett exempel är en avslutningskonferens för Hälsopotten, som är en satsning som har inneburit möjlighet att söka medel för initiativ som främjar hälsa hos utsatta grupper i befolkningen. Inom ramen för hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarasområden har en rad insatser genomförts för att öka kunskapen om hälsans sociala bestämningsfaktorer. Under januariaugusti har ett antal interna och externa aktiviteter genomförts, bland annat avslutningskonferens för hälsopotten, folkhälsoberedningens sammanträde om kulturensbetydelse för folkhälsa. Temaseminarium har också hållits för pensionärsorganisationer gällande hälsa för äldre. I trafik- och samhällsplaneringsnämndens delårsrapport redovisas att fyra seminarier med länets kommuner genomförts inom ramen för Strukturbild Östergötland. Detta har varit en plattform för att öka kunskapen om hälsans sociala bestämningsfaktorer, utifrån ett kollektivtrafik- och infrastrukturperspektiv. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 8 Öka kunskapen hos samhällsaktörer i länet om hälsans sociala bestämningsfaktorer Antal aktiviteter initierade av regionen som syftar till att sprida kunskap om hälsans bestämningsfaktorer 2016 jan-apr: Utfall saknas (15 st. HSN, 4 st TSN) Skapa nulägesbild Underlag saknas (TSN: 4 HSN: 18) Förbättrad samordning mellan välfärdsaktörer Regionstyrelsen har i Region Östergötland det övergripande ansvaret för att regionens verksamheter förbättrar samordningen mellan välfärdaktörer i syfte att skapa goda och jämlika livsvillkor i länet. Inom vårdverksamheten riktas det arbetet mot att säkerställa en mer jämlik hälsa. Regionutvecklingsnämndens delårsrapport beskriver att Region Östergötland och kommunerna i länet samverkar genom det Folkhälsopolitiska nätverket. Nätverket startades i december 2015 och arbetar med att ta fram ett gemensamt underlag som plattform för den fortsatta samverkan. Samverkan finns också i nätverket för folkhälsoansvariga tjänstemän. Vidare har regionutvecklingsnämnden berett ett kunskapsunderlag om satsningen Tobacco Endgame och Region Östergötlands tobakspreventiva arbete tillsammans med andra samhällsaktörer. Hälso-och sjukvårdsnämnden ställer genom avtal och överenskommelser krav på både regionens egna och externa leverantörer när det gäller samverkan och samordning. Utöver www.regionostergotland.se 12
detta sker aktiviteter både på lokal nivå och centralt för att öka samverkan genom exempelvis regelbunden dialog med privata vårdgivare och dialogmöten mellan olika utförare inom samma verksamhetsområden. Det finns även ett antal mer formaliserade forum för samordning. Vidare stimuleras samverkan med ideella organisationer via möjligheten att erhålla föreningsbidrag. Inom trafik- och samhällsplaneringsnämndens verksamhetsområden är kommunerna den viktigaste samverkansaktören för att säkerställa en effektiv kollektivtrafik. Nämnden arbetar därför kontinuerligt för att öka samverkan och samordning med kommunerna, på såväl politisk nivå som på tjänstemannanivå. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall 9 Förbättrad samordning Antal aktiviteter initierade av regionen 2016 jan-apr: mellan välfärdsaktörer riktade till andra välfärdsaktörer som Utfall saknas syftar till att öka och säkerställa samordning mellan aktörerna Främja demokrati och delaktighet Målvärde Utfall Måluppfyllelse Skapa Utfall nulägesbild saknas (RUN: 3) Regionstyrelsen har i Region Östergötland det övergripande ansvaret för att regionens verksamheter främjar demokrati och delaktighet. Regionstyrelsen har ett övergripande ansvar för att medborgardialoger ska ske. I regionens nämnder har ett antal medborgardialoger genomförts som redovisas i nämndernas delårsrapporter. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden har utifrån de medborgardialoger som hållits av nämnden har sammanställts en slutrapport med förslag på hur det fortsatta arbetet med medborgardialoger bör organiseras om denna arbetsmetod ska tillämpas systematiskt framöver i nämndens beslutsprocesser. I regionutvecklingsnämndens delårsrapport redovisas att Regionbiblioteket och Götabiblioteken har bildat en demokratigrupp med uppdrag att utveckla biblioteken som en arena för kunskap och det demokratiska samhällets utveckling. Inom ramen för RUN har inga medborgardialoger genomförts under året och inga medborgardialoger är heller inplanerade för resten av året. Hälso- och sjukvårdsnämnden genomför under 2016 en medborgardialog kring jämlik hälsa med fokus på bostadsområden med svag socioekonomi. Dialogerna som genomfördes under våren fokuserade på vad deltagarna upplevde bidrog till hälsa respektive ohälsa, hur de upplevde att deras hälsa påverkades av bostadsområdet samt vad deltagarna ansåg att regionen, ensam eller i samverkan med andra aktörer, skulle kunna göra för att bidra till en bättre hälsa hos deltagarna och deras familjer. Medborgardialogen och dess resultat slutrapporteras i november 2016. Enligt Region Östergötlands internationella strategi ska Region Östergötland samverka med aktörer på lokal och regional nivå för att bidra till kompetensutveckling för politiker och tjänstemän när det gäller EU-frågor. Som ett led i detta arbete erbjöd Region Östergötland olika offentliga aktörer att inkomma med synpunkter och delta i diskussioner om utredningen EU på hemmaplan. Utredningen visar att det råder ett demokratiskt underskott i Sverige på grund av bristande kunskap om EU-relaterade frågor, vilket i sin tur leder till sämre delaktighet och insyn i Sveriges EU-arbete på nationell, regional och lokal nivå. Syftet med seminariet och remissvaret var att bidra till en ökad dialog och kunskap samt att lyfta frågan om hur offentliga aktörer synliggör sitt EU-arbete på hemmaplan. www.regionostergotland.se 13
Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall 10 Främja demokrati och delaktighet Antal genomförda medborgardialoger 2016 jan-apr: 5 Skapa nulägesbild Dynamiskt och robust näringsliv Målvärde Utfall Måluppfyllelse TSN: 3 RUN: 0 HSN: 2 I Region Östergötland är det regionutvecklingsnämnden som har ansvaret för det strategiska målet för ett dynamiskt och robust näringsliv. Arbete bedrivs aktivt via främst East Sweden Business Region och ALMI. Bedömningen är att Region Östergötlands arbete med att skapa ett dynamiskt och robust näringsliv har förutsättningar att uppnå tillfredsställande måluppfyllelse vid årets slut. Utfall för de resultatmått som uppges i Region Östergötlands mål- och uppföljningsdokument med syfte att bidra till bedömning av det strategiska målet kommer att presenteras i Region Östergötlands årsredovisning. Främja företagsutveckling och utveckling av innovationer Inom regionutvecklingsnämnden verksamhetsområde pågår en rad insatser som syftar till att främja företagsutveckling och utveckling av innovationer. Detta sker exempelvis genom rådgivningsinsatser och olika projekt. Region Östergötland har vidare fått ett uppdrag från Vinnova att arbeta med innovationsledning som innebär att det strategiska och operativa ledarskapet för utvecklingen i attraktiva innovationsmiljöer ska stärkas. Under perioden har även det regionala initiativet Visual Sweden fått finansiering genom Vinnovas program Vinnväxt. Ett samlat utbildningsutbud i Östergötland som matchar arbetslivet behov av kompetens Regionutvecklingsnämnden har under perioden arbetat för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Arbetet sker i stor utsträckning genom projektdrivna insatser. Representanter i Regionalt kompetensforum har träffat länets riksdagsledamöter i syfte att lyfta fram utmaningar som finns i länet inom området. Vidare har Region Östergötland tillsammans med fackförbundet Byggnads, Sveriges byggindustrier med flera träffat Trafikverket för fortsatt diskussion angående upphandlingar kopplade till framförallt Ostlänken, med förhoppningen att bidra till ökad matchning. Region Östergötland har under perioden varit delaktig i en arbetsmarknadsprognos, vilken presenteras under hösten och beskriver utbud och efterfrågan på ett antal utbildningar fram till och med 2025. Region Östergötland arbetar även för att främja yrkeshögskoleutbildningar i länet via delägarskapet i Östsvenska yrkeshögskolan. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 12 Ett samlat utbildningsutbud i Östergötland som matchar arbetslivets behov av kompetens Antal nätverksträffar med utbildningssamordnare och arbetslivets aktörer 2016 jan-apr: Underlag saknas Skapa nulägesbild 16 www.regionostergotland.se 14
Östergötland ska vara miljömässigt hållbart I Region Östergötland är det trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN) som har ansvaret för det strategiska målet att Östergötland ska vara miljömässigt hållbart. I TSN:s delårsrapport beskrivs varierade aktiviteter som genomförs för att främja omställningen till förnyelsebara energikällor i länet och en hållbar användning av naturens resurser- Utvecklingen av kollektivtrafiken görs med målet att öka marknadsandelarna i jämförelse med bil i de stråk där många invånare pendlar. Bedömningen är att utvecklingen fortskrider åt rätt håll för att uppnå tillfredsställande måluppfyllelse av det strategiska målet. Främja energieffektivisering och omställning till förnyelsebara energikällor i länet Trafik- och samhällsplaneringsnämnden har under året beslutat att initiera en process för att stärka och utveckla arbetet kring energi och klimat på olika nivåer, kopplat till Region Östergötlands roll som regionalt utvecklingsansvarigt organ. I nämndens delårsrapport redogörs det även för att all busstrafik i Östgötatrafikens regi från och med juni nu drivs med fossilfria bränslen. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 13 Främja energieffektivisering och omställning till förnyelsebara energikällor i länet Antal projekt/aktiviteter/ insatser där Region Östergötland deltar som syftar till att främja energieffektivisering och omställning till förnyelsebara 2016 jan-apr: 7 Skapa nulägesbild 7 energikällor En kollektivtrafik som kan ersätta resor med bil I trafik- och samhällsplaneringsnämnden delårsrapport beskrivs hur ett sammanhållet kollektivtrafiksystem minskar belastningen på miljön samtidigt som köer och trängsel minskar. Östgötatrafiken arbetar för att öka kollektivtrafikens marknadsandel jämfört med bil i de stråk där många invånare pendlar. Kollektivtrafiken i Östergötlands marknadsandel står för 22 procent av de motordrivna färdmedlen. Arbets- och studieresor står för den största andelen av kollektivtrafiken. För service- och fritidsresor är andelen resor som sker med kollektivtrafik lägre. Trenden såväl regionalt som nationellt är att andelen service- och fritidsresor ökar medan andelen arbetsresor minskar. Antalet genomförda resor med kollektivtrafiken i Östergötland fortsätter dock att öka varje år redogör nämnden. Fysiskt planeringsarbete som skapar förutsättningar för ett hållbart nyttjande av naturens resurser I trafik- och samhällsplaneringsnämnden delårsrapport beskrivs att det dagliga resandet bland länets invånare domineras helt av resor inom Östergötland, till följd av att befolkningen är väl samlad till de geografiskt centrala delarna. Inom ramen för arbetet med Strukturbild Östergötland håller en plattform för en sammanhållen regional rumslig planering på att ta form, vilket är nödvändigt för att utveckla energisnåla transportsystem drivna med förnyelsebara energikällor. Denna struktur för regional rumslig planering kommer att komplettera den samverkan som redan finns mellan Region Östergötland och länets kommuner. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 15 Fysiskt planeringsarbete som skapar förutsättningar för ett hållbart nyttjande av naturens resurser Andelen av alla kommunala fysiska planer som Region Östergötland yttrar sig över som bedöms skapa förutsättningar för ett hållbart nyttjande av naturens resurser 2016 jan-apr: Utfall saknas Skapa nulägesbild Utfall saknas www.regionostergotland.se 15
Medborgarperspektivet Strategiska mål Måluppfyllelse Framgångsfaktorer Bedömning Vård som bygger på respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans Jämlik hälso- och sjukvård värdighet Ökad jämställdhet i hälso- och sjukvården En psykiatri- och missbruksvård präglad av öppenhet Hälso- och sjukvård där patienter Delaktiga och nöjda och närstående är medskapare patienter Patientfokuserad hälso- och sjukvård God kvalitet i vårdens alla dimensioner Trygg och ändamålsenlig Patienter ska inte behöva drabbas vård av undvikbara vårdskador Sjukdomsförebyggande insatser ska naturligt ingå i vårdens möten En primärvård som utgör basen i hälso- och sjukvården God tillgänglighet till besök och behandling God patientupplevd tillgänglighet Hög tillgänglighet till till besök och behandling Region Östergötlands verksamheter Utvecklade möjligheter för patienten att använda e- hälsolösningar Fler fordon och hållplatser ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning Tillgänglig kultur www.regionostergotland.se 16
Ett rikt och utbrett kulturoch friluftsliv Goda res- och transportmöjligheter God tillgång till kulturupplevelser och eget skapande En väl utvecklad infrastruktur för kulturområdet Ett levande fritt kulturliv God tillgång till natur- och friluftsliv En infrastruktur som möter dagens och morgondagens behov En väl fungerande kollektivtrafik I Region Östergötland ansvarar nämnderna för medborgarperspektivet. Regionstyrelsen har uppsynsplikt, vilket bland annat innebär ansvar att övervaka att de av fullmäktige fastställda målen följs. Denna rapport innehåller därför redovisning av måluppfyllelse av strategiska mål och framgångsfaktorer inom medborgarperspektivet utifrån nämndernas delårsrapporter. Jämlik hälso- och sjukvård Efter årets första åtta månader kan det konstateras att en rad aktiviteter har genomförts för att uppnå målet för en jämlik hälso- och sjukvård. Dock finns det områden där det är tveksamt om målen kommer att uppnås. Det rör sig i första hand om kartläggning av sjukskrivningsmönster och användning av och tillgång till könsuppdelad statistik i analys av verksamheten. Brister finns även inom hbtq-utbildningar/diplomeringar som grund för ett jämlikt bemötande för patienterna. Inom psykiatri och missbruk finns stor ohälsa men flera insatser pågår för att bemöta patientgruppens behov. Bedömningen är att måluppfyllelsen för jämlik hälso- och sjukvård sannolikt inte kommer att vara helt tillfredsställande vid årets slut. Vård som bygger på respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) arbetar med att tydliggöra rehabilitering för medborgarna i Östergötland. Nämnden har gett närsjukvården i respektive länsdel tilläggsuppdrag för att öka möjligheten till fysisk aktivitet och träning för personer med astma-, kol- och hjärtsviktsdiagnos. För att öka kunskapen om hbtq finns sedan ett par års tid möjlighet till ett utbildningsprogram (hbtq-diplomering) i syfte att erhålla en grundläggande hbtq-kompetens för att förbättra bemötandet av och arbetsmiljön för hbtq-personer. Idag är sex enheter diplomerade varav tre arbetar med unga vuxna. Ytterligare en enhet planerar för diplomering i höst. Som första palliativa och specialiserade hemsjukvårdsenhet i landet, är LAH i länet nu hbtq-diplomerade. HSN förtydligar kravet på hbtq-diplomering i överenskommelserna inför 2017. www.regionostergotland.se 17
Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 20 Vård som bygger på respekt för alla människors lika värde Andelen nyanlända asylsökande i Östergötland som: Augusti och för den enskilda erbjuds tid för 25 % 50 % 80 % människans värdighet (HSN) hälsoundersökning inom 60 dagar från ankomst till länet har genomgått en 85 % 87 % 79 % hälsoundersökning Ökad jämställdhet i hälso- och sjukvården Vid uppföljning av avtal och överenskommelser efterfrågas könsuppdelad statistik. Även vid dialog runt avtal och överenskommelser med verksamheten lyfts frågan om genusperspektiv aktivt från hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN). Utökad uppföljning kommer ske under 2017 då kraven på att rapportera könsuppdelad statistik ökar. Enligt rapportering från produktionsenheterna är det i dagsläget endast en som arbetar med könsuppdelad statistik på detta område. HSN arbetar med implementerings av CEMR-deklarationen när det gäller beslut och beslutsunderlag. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 17 Ökad jämställdhet i hälso- Andel produktionsenheter som Har tidigare inte Skapa Augusti och sjukvården (HSN) använder könsuppdelad statistik för följts upp nuläges-bild 10 % att identifiera, analysera och åtgärda könsrelaterade skillnader i bemötande, vård och behandling Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 21 Ökad jämställdhet i hälsooch sjukvården (HSN) 2015 58 % 22 Ökad jämställdhet i hälsooch sjukvården (HSN) Andel verksamhetsenheter (vårdcentraler) som har kartlagt sjukskrivningsmönstret hos sina patienter utdelat på: Kön Ålder Diagnosgrupper Sjukskrivningslängd Relativ åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom hos kvinnor respektive män April 2015 2% Har tidigare inte följts upp systematiskt En psykiatri- och missbruksvård präglad av öppenhet 25 % Valdierat underlag saknas Skapa ett ingångsvärde 2013-2014: Kvinnor: 30,7 Män:68, 4 Det finns fortsatt stora utmaningar för hälso- och sjukvården kopplat till den psykiska ohälsan. Under de senaste fem åren har antalet patienter med registrerad diagnos inom eller utanför specialistpsykiatrin ökat med drygt 50 procent. 16 procent av befolkningen i Östergötland hade under 2015 minst en registrerad diagnos inom psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar 1. Psykisk ohälsa och tidiga insatser har varit områden som särskilt uppmärksammats av hälso- och sjukvårdsnämnden och flera satsningar har genomförts för att stärka dessa områden. Länets barnhälsor fick under våren utökade resurser och ett utökat uppdrag av nämnden med större fokus på samverkan, kunskapsstöd till befintliga aktörer och mer verksamhet i socioekonomiskt utsatta områden. Uppdraget är i en uppstartsfas och effekterna för barn och närstående har därmed varit begränsade. 1 Psykisk ohälsa i Östergötland 2010-2014 - Epidemiologisk kartläggning baserad på diagnosregistrering i Region Östergötland. Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland. 2016:1, ISSN 1102-3805. Garvin, P. et al www.regionostergotland.se 18
Vidare har också barnhälsovårdsenheten fått ett utökat länsövergripande uppdrag för barn med övervikt eller fetma som är i uppstartsfas. I juni 2016 tillförde hälso- och sjukvårdsnämnden medel till primärvården för att stärka tillgången till tidiga insatser och behandling i första linjen för personer med psykisk ohälsa. Satsningen syftar främst till att öka antalet samtalsbehandlingar inom primärvård, samt stimulera implementeringen av internetbaserad behandling vid psykisk ohälsa. Satsningen sammanfaller med att ett nytt ersättningssystem utvecklas med planerad start i oktober. Under sommaren startade Psykiatripartners en ny barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvårdsverksamhet som ett led i att öka tillgängligheten och kostandseffektiviteteten i regionen. Under juli startade också vårdval inom öppen specialiserad vuxenpsykiatri i hela Östergötland. En förändring som både berör barn och vuxenpsykiatrin är att patienter med autismspektrumtillstånd eller annan neuropsykiatrisk diagnos som inte är förenat med utvecklingsstörning ingår i uppdraget. Tidigare hanterades denna patientgrupp av habiliteringen. I Norrköping startades under april en gemensam och integrerad alkohol- och drogmottagning för att möjliggöra en tydligare samordning av insatser för patienter med samsjuklighet i beroende och psykiatri. Verksamheten bedrivs av medarbetare från både Region Östergötland och Norrköpings kommun och syftar till att stärka omhändertagandet av en utsatt patientgrupp. Här är snabba bedömningar och insatser viktiga. Målgruppen innefattar personer med beroende av alkohol, droger eller läkemedel samt personer som lider av beroendeproblematik och psykisk ohälsa. För en bättre samordnad psykiatri- och missbruksvård har dokumenterade rutiner för samordning vid samsjuklighet tagits fram av psykiatri- och beroendekliniken. Samverkan och samarbete mellan huvudmännen är en viktig del i ett helhetsomhändertagande för patienterna. Utvecklingen i Norrköping är ett steg på vägen men ur ett östgötaperspektiv finns det flera förbättringsområden för en stärkt samverkan mellan region och kommuner gällande missbruk. Inom området missbruk och beroende har varken vårdprogram eller vårdprocessprogram reviderats utifrån de nya nationella riktlinjerna som Socialstyrelsen publicerade i april 2015. Däremot finns ett nytt länsövergripande vårdprogram för suicidprevention för vuxna framtaget som börjar gälla i september. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 18 En psykiatri- och missbruksvård präglad av öppenhet Skapa nulägesbild Andel produktionsenheter som har framtagit och utarbetat former för samordning mellan beroendevården och psykiatrin 2016 jan-apr: 33% (1 av 3 produktionsenhet er) Augusti 33 % (1 av 3 produkti onsenhe ter) Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 23 En psykiatri- och missbruksvård präglad av öppenhet Vårdprocessprogram för omhändertagandet av patienter med samsjuklighet i beroende och psykisk sjukdom 2016 jan-apr: Framtagandet pågår Ska tas fram Framtag andet pågår www.regionostergotland.se 19
Delaktiga och nöjda patienter Förutsättningarna för måluppfyllelse av målet för delaktiga och nöjda patienter vid årets slut bedöms som goda. Flera insatser har genomförts för att stärka delaktigheten, till exempel utökad information och användandet av samordnad individuell plan. Hälso- och sjukvård där patienter och närstående är medskapare Samtliga vårdande centrum har genom sina överenskommelser särskilda utvecklingsområden som relaterar till utökad patientmedverkan för ökad livskvalitet. Bland annat har centrumen arbetat med Journalen via nätet, ökad information till sina patienter genom till exempel standardiserad behandlingsinformation samt så kallad bedside - rapportering, tidsbokning på internet, användande av samordnad individuell plan eller erbjudande om sensorer för diabetiker för att underlätta deras möjlighet att övervaka sin hälsostatus. 40 procent av klinikerna och vårdcentralerna har arbetat med förbättringsarbeten där patienter varit med och påverkat utvecklingen. Samtidigt har 39 procent provat nya arbetssätt för att öka patienters och anhörigas deltagande. Detta visar på en vilja att utveckla arbetet. Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 25 Hälso- och sjukvård där Andel vårdenheter (kliniker och Har tidigare inte 70% Augusti patienter och närstående är vårdcentraler) som har genomfört följts upp systematiskt 40 % medskapare (HSN) förbättringsarbeten med patientmedverkan 26 Hälso- och sjukvård där patienter och närstående är medskapare (HSN) Andel vårdenheter (kliniker och vårdcentraler) som på ett systematiskt sätt prövar något nytt som ökar Har tidigare inte följts upp systematiskt 25% Augusti 39 % patientens egna möjligheter att 27 Hälso- och sjukvård där patienter och närstående är medskapare (HSN) 28 Hälso- och sjukvård där patienter och närstående är medskapare (HSN) kontrollera och följa sitt hälsotillstånd Andel av vårdcentralernas äldre (>75 år) listade patienter minst 5 läkemedel som har genomgått enkel eller fördjupad läkemedelsgenomgång Andel av vårdcentralernas äldre (>75 år) listade som erhållit en journalförd vårdplan Patientfokuserad hälso- och sjukvård Saknas Saknas Öka 10% jfr 2015 Öka 10% jfr 2015 Jan-aug 33 % Jan-aug 2,5 % Våren 2016 genomfördes en omfattande patientenkät i somatisk specialiserad vård där 20 regioner/landsting deltog. Enkätundersökningen omfattade såväl öppen- och slutenvård med fokus på sju områden (dimensioner). Resultatet varierade mellan olika centrum/motsvarande i Östergötland. Östergötlands genomsnitt av de sju dimensionerna placerades i mitten gällande öppenvården och som landets sjätte bästa inom slutenvården. Trygg och ändamålsenlig vård Produktionsenheterna arbetar med att genomföra åtgärder för att uppfylla de krav som hälso- och sjukvårdsnämnden ställt som en följd av genomförda behovsanalyser. Det är dock tveksamt om målen kommer kunna uppfyllas fullt ut under året. Vissa områden når visserligen måluppfyllelse redan efter augusti månad men på andra områden är målet avlägset och en viss tillbakagång har även skett. www.regionostergotland.se 20
God kvalitet i vårdens alla dimensioner Hälso- och sjukvårdsnämnden ger årligen, utifrån gjorda behovsanalyser eller uppmärksammade områden, produktionsenheterna särskilda utvecklingsområden att fokusera på. Områdena inriktar sig på att genomföra förändringar för att stärka behoven som identifierades i analyserna. I år är områdena äldres munhälsa, självdialys, missbruk och beroende, utökad patientmedverkan för ökad livskvalitet, samt asylsökande och nyanlända. Utvecklingen fortskrider inom samtliga områden och beskrivs närmare i hälso- och sjukvårdsnämndens delårsrapport. Antal föräldrar vars barn har uppmärksammats som anhöriga har ökat. Ökningen har under sommaren varit större än tidigare år vilket pekar på att frågan har fått större tyngd. En individuell skriftlig vårdplan, kallad Min vårdplan, ska tas fram för varje patient med cancer. Dokumentet som kan användas som stöd finns i blankettarkivet i Cosmic. 80 procent av berörda kliniker uppger att vård-/rehabiliteringsplan används men det är dock oklart i vilken form och omfattning min vårdplan använd. Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 29 God kvalitet i vårdens alla Antal föräldrar vars barn har jan-apr 2016: 109 Ska öka Jan-aug dimensioner uppmärksammats som anhöriga av 191 vården jan-aug 2015: 156 30 Antal patienter som genomför 2016 jan-apr: 26 30 Augusti peritonealdialys i hemmet 31 Vid årsskiftet 2012 /2013: 23 patienter 31 Antal individer som har varit 2016 jan-apr: Ska minska Jan-aug sjukskrivna över 180 dagar Validerat underlag 518 saknas 33 Andel berörda kliniker som använder vård-/rehabiliteringsplan för cancerpatienter 2016 jan-apr: Mer än 70 % Patienter ska inte behöva drabbas av undvikbara vårdskador 70 % Augusti 80 % Förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI) inom Region Östergötland ligger enligt mätningar mellan nio och tio procent och motsvarar resultatet för 2015. Utfallet ligger högre än regionens målvärde på högst 6 procent. Under 2016 intensifieras därför satsningar för att få ner antalet VRI i regionen. Förebyggande och behandling av trycksår är ett prioriterat utvecklingsområde i Region Östergötland för att undvika vårdskador. Den nationella mätningen visar att andelen patienter som får trycksår har ökat från 14 procent under 2015 till 15,4 procent 2016. Under framgångsfaktorer kopplade till strategiska målet Säker verksamhet beskrivs arbetet med att minska undvikbara vårdskador och trycksår mer i detalj. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 22 Patienter ska inte behöva drabbas av undvikbara vårdskador Andel vårdrelaterade infektioner (VRI) 2015: PPM: 10,8 % Infektionsverktyget: 10,36 % 2014: PPM: 10,5 % 2013: PPM: 10,7 % <6% PPM: 10,3% (utförd i mars) Infektionsverktyget: 10.08 % (tom 22/8) www.regionostergotland.se 21
Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 34 Patienter ska inte behöva Andel patienter med trycksår 2015: 14 % 7 % Mars 2016 drabbas av undvikbara 15,4 % vårdskador Sjukdomsförebyggande insatser ska naturligt ingå i vårdens möten Hälso- och sjukvårdsnämnden rapporterar att det i dagsläget är 29 vårdcentraler som erbjuder hälsosamtal, vilket beskrivs vidare under Säker verksamhet. Sammanlagt har 625 hälsosamtal genomförts under perioden januari till och med maj månad (vilket är den senaste tillgängliga siffran). Levnadsvanor dokumenteras i hälsobladet i Cosmic, registreringarna har dock minskat sedan förra året. Folktandvården ska ha en täckningsgrad på minst 75 procent som erhåller riskbedömning vid 18 månaders ålder. Hittills i år har 1 982 barn erhållit en riskbedömning vilket motsvarar cirka 35 procent av samtliga 18-månaders barn. Folktandvården kommer sannolikt inte att uppnå målet. Vidare strävar folktandvården efter att undersökning och sjukdomsförebyggande åtgärder inom barntandvården ska uppnå 50 procent av omsättningen enligt prislistan. För de första åtta månaderna 2016 utgjordes 48 procent av undersökning och sjukdomsförebyggande åtgärder för barn, vilket är nära målet. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 23 Sjukdomsförebyggande insatser ska naturligt ingå i vårdens möten (HSN) 2015 jan-aug: 6,25 % Andel unika patienter (kvinnor, män, totalt) som har besökt vården och som har levnadsvanor registrerade i journalen (Hälsobladet) >25% Totalt 3,1 % Kvinnor: 2,7 % Män: 3,6 % Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 35 Sjukdomsförebyggande insatser ska naturligt ingå i vårdens möten 2016 jan-apr: 3161 7000 5019 Antal spirometrimätningar som har genomförts på vårdcentralspatienter som är >45 år, rökare eller f d rökare och inte har diagnosen KOL, men där det finns klinisk misstanke eller är > 45år och har diagnosen KOL 2014: Totalt 5426 patienter RÖ VC 4374 patienter Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter För hälso- och sjukvårdsnämnden relaterar aktuellt strategiskt mål till vårdens tillgänglighet. Medborgarna har sammantaget relativt god tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter, även om skillnader förekommer mellan vårdområden. Under det första halvåret kunde Östergötland uppvisa den sammantaget näst bästa tillgängligheten i landet (enligt den nationella så kallade indexmodellen). Tillgängligheten till besök och behandling inom specialistvården har försämrats under sommaren men tillgänglighetssatsningar är planerade. Psykiatrin minskade under våren antal patienter som väntat över tidsgränsen, men antalet har igen ökat i augusti. Primärvårdens tillgänglighet har försämrats under andra kvartalet avseende besök inom sju dagar men har under juli och augusti förbättrats till högre nivåer. www.regionostergotland.se 22
För trafik- och samhällsplaneringsnämnden relaterar målet om Hög tillgänglighet för Region Östergötlands verksamhet till kollektivtrafiken. Fordonen är i hög grad tillgänglighetsanpassade för personer med funktionsnedsättning. Det pågår även en anpassning för trafikinformation i och runt fordonen för att bättre möta samtliga resenärers behov. För regionutvecklingsnämnden relaterar det strategiska målet till god tillgänglighet till kultur. Tillgängligheten till länets kulturverksamheter är god för personer med funktionsnedsättningar, även om konsumtionen av kultur är lägre för denna grupp. Det är prioriterat i regionens kulturplan att förbättra den regionala spridningen av kulturen. Den sammantagna bedömningen är att det strategiska målet hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter inte uppfylls i dagsläget, främst utifrån vissa brister avseende tillgänghet till vård. Med aktiva insatser kan det vara möjligt att uppnå målet vid årets slut. En primärvård som utgör basen i hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämndens rapport visar att primärvårdens andel av alla besök i öppenvården hittills under året har legat runt 57 procent, vilket innebär en minskning från förra året. För att stötta utvecklingen av framtidens primärvård har hälso- oh sjukvårdsnämnden (HSN) under 2016 tillfört resurser för att stimulera implementeringsarbetet. I juni tillförde HSN även en förstärkning inom ramen för den pågående satsningen på rekrytering av ST-läkare till primärvård, samtidigt tillfördes även en förstärkning av resurser för området psykisk ohälsa. En central finansieringskonstruktion för disputerade medarbetare har även införts under året (vilket beskrivs vidare under framgångsfaktorn Effektiv och relevant forskning inom nya områden ). Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 24 En primärvård som utgör basen i hälso- och sjukvården (HSN) Andel östgötar (kvinnor, män, totalt) som har förtroende för sin vårdcentral 71 % 73 % Utfall vid årsskiftet Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 36 En primärvård som utgör basen i hälso- och sjukvården Primärvårdsandel av all sjukvård: Andel av alla besök 62 % Primärvårdens ersättning (exkl. ersättning för allmänläkemedel och hemsjukvård) Jan-april 2016: PV 57,3 % VC 42,1 2015: 1 093 mkr Jan-apr 2015: 375 mkr Ska öka mer än regionindex PV: 57,3% VC: 43,4 % Jan- Aug 2016: 802 mkr God tillgänglighet till besök och behandling Det framgår av hälso- och sjukvårdsnämndens delårsrapport att Sveriges kommuner och landsting har utvecklat ett tillgänglighetsindex som speglar besöks- och telefontillgängligheten i primärvård och besök och behandling i specialiserad vård. Under det första halvåret kunde Östergötland uppvisa den sammantaget näst bästa tillgängligheten i landet. Emellertid har tillgänglighetsresultaten utvecklats negativt mätt på de hårdare målsättningar som internt råder inom regionen. www.regionostergotland.se 23
Tillgänglighet till somatisk specialistvård I den specialiserade vården mäts tillgängligheten till besök, behandling och återbesök. Antalet väntande patienter som väntat mer än två månader på nybesök har ökat under sommaren 2016, samtidigt som även totala antalet väntande har ökat. Antalet patienter som väntat över tid var i augusti drygt 3 000, jämfört med cirka 2 800 ett år tidigare. Antalet som väntade på behandling mer än 60 dagar har ökat i ännu större utsträckning under sommaren 2016. Antalet har ökat med drygt 60 procent jämfört med augusti 2015. Ökning av andel långväntare illustereras i figur 1. Sammantaget har köerna vuxit framför allt till behandlingar och operationer, i augusti väntade 6060 personer. Det är den längsta kön till behandlingar som har mäts sedan januari 2012. Figur 1: Antal väntande på besök och behandling mer än 60 dagar inom specialiserad vård. Köerna har framför allt vuxit till kirurgiska specialiteter. Figur 2 nedan visar att de flesta kirurgiska specialiteter inte uppnår målvärdet att 85 procent av patienterna ska få tillgång till sin behandling eller operation inom 60 dagar. Oroande är också att många specialiteter har stora volymer patienter, vilket framgår av tabellen. Antal patienter Specialitet +61 dagar Ögonsjukvård 609 Öron-näsa-halssjukvård 352 Kirurgi 205 Ortopedi 201 Handkirurgi 172 Plastikkirurgi 135 Urologi 123 Hjärtsjukvård 116 Ryggkirurgi 97 Gynekologi 38 Neurokirurgi 35 Kärlkirurgi 9 Figur 2: Den ljusare linjen i diagrammet visar andel patienter som har väntat mindre än 60 dagar. Tabellen anger hur många patienter hos respektive specialitet som redan väntat mer än 60 dagar i augusti. www.regionostergotland.se 24
Tillgänglighetssatsningar kommer att genomföras inom områden med låg tillgänglighet. Sinnescentrum kommer att beröras avseende ögonsjukvård (kataraktoperationer), ögonnäsa-halssjukvård (halsmandlar och polyper) och plastikkirurgi, då en del av långväntande patienter kommer att erbjudas vård hos andra vårdgivare. Hjärt- och medicincentrum berörs avseende ablationer vid hjärtarytmi och endoskopier. Vårdval planeras inom hudsjukvården med syftet att förbättra tillgängligheten. Samtidigt som köerna växer och allt fler patienter får vänta längre än 60 dagar för sitt besök eller behandling, så klarar samtliga centrum fortfarande sina målvärden för faktiska väntetider. Däremot är det flera centrum som i stort sett under hela året haft problem att klara tillgänglighetsmålen avseende väntande patienter. Det har medfört att flera centrum har betalat viten till hälso- och sjukvårdsnämnden. Sinnescentrum har under våren betalat över 8 miljoner kronor, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård över 4,5 miljoner och Hjärt- och medicincentrum 3,5 miljoner i viten för otillfredsställande tillgänglighetsresultat. Även samtliga av närsjukvårdscentrum förutom Närsjukvården i Finspång har fått betala viten, men ingen mer än 90 tkr. Barn- och kvinnocentrum har inte behövt betala några viten. För att underlätta för centrumen att klara sina tillgänglighetssituationer beslutades att inga viten dras från produktionsenheterna under perioden juni-september avseende tillgänglighet till behandlingar och operationer, även om målen inte skulle vara uppfyllda. Från årsskiftet sammanställs andelen genomförda återbesök hos läkare inom den specialiserade vården. Under första halvåret 2016 genomfördes 74 procent av återbesöken i tid (inom bevakningsdatum ). Resultatet var det femte bästa i landet. 100,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% ANDEL I TID GENOMSNITT Figur 3: Region Östergötlands placering i jämförelse med andra landsting och regionen avseende andel patienter som får genomgå sin återbesök inom den planerade tiden. Tillgänglighet till cancerbehandling Preliminära analyser visar att 71 procent av canceroperationerna genomfördes inom tre veckor under årets andra kvartal. Det innebär en förbättring med sex procentenheter jämfört med kvartalet innan. www.regionostergotland.se 25
90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% andel inom 21 dgar Linjär (andel inom 21 dgar) Figur 4. Tillgänglighet till cancerbehandling I januari 2015 inleddes kvartalsmätningar av påbörjade strålbehandlingar. Resultatet har pendlat mellan 93 och 98 procent påbörjade strålbehandlingar inom 21 dagar. Under årets andra kvartal fick 98 procent av patienterna påbörja strålbehandling inom målgränsen. Tillgänglighet till psykiatrin För det psykiatriska vårdområdet är målet att nybesök, fördjupad utredning respektive behandling ska påbörjas inom 30 dagar. Målgränsen gäller barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri, beroendevård och habilitering. Figuren nedan visar att antalet väntande som väntat mer än 30 dagar på utredning/behandling har ökat sedan hösten 2014. Det beror på tidigare felaktiga registreringar på regionens habiliteringsenheter. Under år 2016 har antalet patienter som väntat för länge minskat successivt. 600 500 400 300 200 100 0 nybesök utredn/behandling Figur 5. Antalet väntande till psykiatrin som har väntat mer än 30 dagar www.regionostergotland.se 26
Primärvårdens tillgänglighet Målet är att minst 95 procent av patienterna ska erbjudas nybesök på vårdcentralerna inom sju dagar. Andelen patienter som tas emot inom tidsgränsen har under årets första sex månader pendlat mellan 91 och 92 procent, men har sedan under juli och augusti förbättrats till 95 respektive 94 procent. I genomsnitt har tillgängligheten till vårdcentralerna totalt under perioden varit 92 procent. Tillgängligheten var densamma till de vårdcentraler som drivs i privat regi som i regionens regi. Figur 6 Andel patienter som erbjuds nybesök inom sju dagar. Punktlinjen representerar vårdcentral med lägst resultat. Vårdcentralerna i centrala länsdelen uppvisade totalt den bästa besökstillgängligheten under januari-augusti 2016 - där 59 procent av vårdcentralerna (10 av 17) i genomsnitt tog emot minst 95 procent av patienterna inom sju dagar. I östra och västra länsdelen tog 10 respektive 13 procent av vårdcentralerna emot minst 95 procent av patienterna i tid. Akutmottagningarnas tillgänglighet Målet är att minst 60 % ska ha fått en beslutsgrundande läkarbedömning inom en timme och att den totala vistelsetiden inte ska överstiga fyra timmar på akutmottagningarna för minst 70 % av patienterna. Såväl tillgängligheten till läkarbedömning som vistelsetiden uppvisar en negativ trend. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% läkarbedömning vistelsetid Figur 7. Tillgänglighet till akutmottagningarna www.regionostergotland.se 27
Tillgänglighet till tandvården Tillgängligheten inom tandvården är bland annat beroende av tillgången till tandläkare. I en liten kommun kan tillgängligheten helt förändras om en tandläkare börjar eller slutar. I Östergötland bedrivs cirka 60 procent av allmäntandvården för vuxna i privat regi. Folktandvården har 30 allmäntandvårdskliniker i länet. Barn och ungdomar som söker allmäntandvård ska i varje kommun bedömas, utredas och prioriteras inom tre månader från kontakt med tandvården. Detta mål uppnås för samtliga barn och ungdomar. Förskjutning av kallelser med mer än tre månader för undersökning inom barn- och ungdomstandvården föreligger för 134 barn och ungdomar. Med de åtgärder som Folktandvården vidtagit görs bedömningen målet kommer att nås under året. Remisser till specialisttandvård, för såväl barn och ungdomar som vuxna, skall bedömas, utredas och prioriteras inom 2 veckor. Folktandvården uppfyller målet inom samtliga specialiteter. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 25 God tillgänglighet till besök och behandling Andel väntande patienter som väntat: - högst 60 dagar på besök och behandling i specialiserad vård - högst 30 dagar inom det psykiatriska vårdområdet Andel patienter som har tagits emot av läkare inom högst sju dagar på vårdcentral (genomförda nybesök) April: Besök: 87 % Behandling: 85 % April: Besök: 90 % Behandling: 32 % April 2016: 91 % 2015: 93 % 2014: 92 % 85 % 85 % 95 % Augusti: Besök 69 % Behandling 61 % Jan-aug besök 82% Behandling 79% Augusti: Besök: 93 % Behandling: 21 % (BUP:83 %) Jan-aug Besök 89 % Behandling 27 % Augusti 94 % Jan-aug 92 % Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 37 God tillgänglighet till besök och behandling >60 % Augusti 48 % Tillgängligheten på akutmottagningen: - Andel som har träffat läkare för beslutsgrundande bedömning inom en timme - Andel som har lämnat mottagningen inom fyra timmar 38 Andel patienter med cancersjukdom som har påbörjat sin behandling inom högst tre veckor 2016 jan-mar: 47 % 2015: 50 % 2016 jan-mar: 63 % 2015: 66 % Canceroperation: April 2016: 63 % 2015 75 % Strålbehandling: April 2016: 94 % 2015: 75 % >70 % 80 % 66 % Apr-jun Operation: 71 % Strålbehandling: 97 % www.regionostergotland.se 28
God patientupplevd tillgänglighet till besök och behandling För årets åtta första månader har 1177 Vårdguiden i Östergötland haft medelväntetid för besvarade samtal på 20,6 minuter. Medelväntetiden har ökat med sex minuter jämfört med årets första tertial. Totalt inkom 229 044 samtal till 1177 Vårdguiden under perioden, varav 67 procent besvarades. Regionen har målsättningen att 45 procent av alla inkomna samtal ska besvaras inom 9 minuter, men bara 28 procent av samtalen har hittills i år uppnått målet. Nationellt kommer antalet samtal till 1177 Vårdguiden som besvaras inom tre respektive nio minuter inte längre att följas, vilket innebär att Östergötlands resultat inte kommer kunna jämföras med andra regioner/landsting. Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 39 God patientupplevd Tillgänglighet till sjukvårdsrådgivningen Ny tidsgräns 2016 45 % Jan-aug tillgänglighet till besök (1177): Jan-apr 2016: 29 % 28 %. och behandling - Andel svarade samtal inom 9 minuter 40 Telefontillgänglighet till kliniker/ enheter: April 2016: må-to: 58 60 % Augusti - Andel som har bemannad telefontid % Mån-tors minst fem timmar per vardag eller TeleQ fre: 41 % 62 % för återuppringning samma dag 2015: 56 % Fre: 52 % 41 Andel patienter som inom 14 dagar från remissankomst/beslut om åtgärd har erbjudits tidpunkt för: - besök/undersökning - operation/åtgärd 2015: 64,5% 6,8 % Utvecklade möjligheter för patienten att använda e-hälsolösningar 70 % Jan-aug 69 % 53 % Under det första kvartalet 2016 har en inventering genomförts av samtliga e-tjänster avseende nationella invånar- och vårdtjänster. Utifrån inventeringens resultat sätts eller justeras mål med kopplade handlings- och införandeplaner för att för öka invånarnas möjligheter att använda e-tjänster. En kommunikationssatsning riktad mot medborgare och patienter genomförs i ett första steg i de områden där piloter för Besök via video pågår (vårdcentralerna Boxholm, Borensberg och Marieberg). Antalet användare av Journalen via nätet ökar. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 27 Utvecklade möjligheter för patienten att använda e- hälsolösningar (HSN) Andel mottagningar (vårdcentraler och kliniker) som via 1177 Vårdguiden erbjuder webbtidbokning direkt, kopplad till patientjournalen 2015 28 % 80 % Augusti 38 % Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 42 Utvecklade möjligheter för patienten att använda e- hälsolösningar Antal ärenden i 1177 vårdguidens e-tjänster per månad 2016 jan-apr: Genomsnittligt antal per månad: 17303 varav 2000 via webtidbok 2015: 15 500 16 000 Genomsnitt ligt antal jan-aug: 17 687/ månad varav 1 934 via webbtidbok www.regionostergotland.se 29
Fler fordon och hållplatser ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning De fordon som används i den allmänna kollektivtrafiken är till stor del tillgänglighetsanpassade enligt SKL:s definition. Hållplatsutrop med ljud, låggolv, ramp eller lift samt rullstolsplats finns i samtliga fordon. Tillgänglig kultur Region Östergötlands arbete med att bredda deltagandet och öka den geografiska spridningen är en strategisk prioritering i Kulturplan för Östergötland 2016-2019. Samtliga kulturinstitutioner som får statligt stöd via Region Östergötland ska också ha tillgänglighetsplaner för sina verksamheter och statusen rapporteras årligen genom en särskild enkät från Kulturrådet. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 29 Tillgänglig kultur Andel regionala kulturverksamheter som har handlingsplaner för enkelt avhjälpta hinder, tillgänglighetsinformation och tillgängliga webbplatser 2016 jan-apr: 100 % 100 % Augusti 100 % Ett rikt och utbrett kultur- och friluftsliv I Region Östergötland är det regionutvecklingsnämnden som har ansvaret för det strategiska målet för ett rikt och utbrett kultur- och friluftsliv. I nämndens delårsrapport görs bedömningen att arbetet med målet utvecklas enligt plan och har förutsättningar för att uppnå måluppfyllelse vid årets slut. Under året pågår satsningar för att stärka kultur för äldre samt barn och unga och för att utveckla möjligheterna till ett aktivt friluftsliv i regionen. God tillgång till kulturupplevelser och eget skapande Vi fördelning av beviljade medel tas hänsyn till geografisk spridning. Det finns stora variationer i tillgång till kultur mellan kommunerna i länet. Region Östergötland verkar för att främja tillgången till kultur inom kommunala verksamheter såsom äldreboenden och skolor, vilket kräver ökad samordning med kommunerna. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 30 God tillgång till Geografisk spridning av arrangemang/ jan-apr 2016: Skapa Underlag kulturupplevelser och eget arrangörsstöd mellan länsdelar Underlag saknas nulägesbild saknas skapande En väl utvecklad infrastruktur för kulturområdet Ett mångfacetterat kulturliv utanför de regionala kulturinstitutionerna behövs för att utveckla regionens kulturliv enligt de intentioner som finns i Östergötlands kulturplan. Föreningar, civilsamhälle och andra organisationer utvecklar på olika sätt kulturen i Östergötland och dessa får verksamhetsstöd från Region Östergötland genom överenskommelser om deras verksamhetsuppdrag. Region Östergötland har under perioden genomfört insatser för att underlätta för nyanlända med kompetens inom kulturområdet att få sysselsättning. www.regionostergotland.se 30
Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 31 En väl utvecklad infrastruktur för kulturområdet 100 % Underlag saknas Ett levande fritt kulturliv Andel av regionala kulturuppdrag som beslutas av Regionutvecklingsnämnden där samverkan är en del av uppdraget jan-apr2016: Inga beslut tagna (alla beslut tas på hösten) Region Östergötland ska skapa förutsättningar för ett aktivt kulturliv som ger möjlighet till konstnärlig förnyelse, försörjningsmöjligheter för professionella kulturskapare och rika kulturupplevelser för medborgarna. Under 2016 har produktionsstödet till dansproduktioner utökats i syfte att stärka dansen inom kulturområdet. En ny struktur för arbetet med Region Östergötlands kulturstipendier har utarbetats som följer Kulturrådets nationella rekommendationer. Till 2016 års kulturstipendier inkom 133 ansökningar som har hanterats i den nya strukturen. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 32 Ett levande fritt kulturliv Antal: arrangemang/ utställningar professionella aktörer/utövare utanför institutionerna jan-apr 2016: Underlag saknas Skapa nulägesbild Underlag saknas God tillgång till natur- och friluftsliv Tillgången till natur- och friluftsliv främjas genom utvecklingsarbete kopplat till Östgötaleden och kommunala friluftsområden. Arbetet har resulterat i utvecklade digitala kartor, enhetliga broschyrer samt en ansökan om medel för att skapa enhetlig skyltning på Östgötaleden. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 33 God tillgång till natur- och friluftsliv Antal besökare på natur- och friluftsguidningar jan-apr 2016: Underlag saknas Ska öka Underlag saknas 2015: 7079 2014: 6000 Goda res- och transportmöjligheter Trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN) har ansvaret för det strategiska målet för Goda res- och transportmöjligheter. Det strategiska målet är baserat på insatser som syftar till att utveckla kollektivtrafiken och infrastrukturen i länet. Förutsättningarna för tillfredsställande måluppfyllelse vid årets slut bedöms som goda. En infrastruktur som möter dagens och morgondagens behov Arbetet med en ny länstransportplan (LTP) initierats. I LTP görs bland annat prioriteringar angående investeringar och förbättringsåtgärder i länets infrastruktur. I februari fick Region Östergötland ett förhandlingsbud från Sverigeförhandlingen med förslag på åtaganden kopplade till byggandet av ett höghastighetsjärnvägsnät. Hittills har det dock inte blivit aktuellt med undertecknande av avtal. www.regionostergotland.se 31
Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 34 En infrastruktur som möter dagens och morgondagens behov Andelen regionala infrastrukturstråk 2 : -med en genomförbar 3 förbättringspotential 4 2016 jan-apr: 9/12 Skapa nulägesbild Augusti 9/12 Andelen av ovanstående stråk som omgattas av nationella eller regionala genomförande planer inom: - 4 år - 5-12 år - inte finns i planeringen 2016 jan-apr: 5 av 9 2 av9 2 av 9 5 av 9 2 av 9 2 av 9 En väl fungerande kollektivtrafik Östgötatrafikens kundnöjdhet har ökat de senaste åren och ligger nu på den högsta nivån sedan mätningarna enligt nuvarande metod startade år 2011. Den positiva resandeutvecklingen fortsätter under årets åtta första månader. Regularitet och punktligheten fortsätter att ligga på en hög nivå. Införandet av ett nytt systemstöd för störningsinformation och prognostid har gett gott resultat. Prognostid för när bussen väntas komma till en viss hållplats är även införd i hela länet och visas i samtliga digitala kanaler. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 35 En väl fungerande kollektivtrafik (TSN) Nöjda resenärer i kollektivtrafiken 2015: 66 % 68 % 67 % Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 46 En väl fungerande kollektivtrafik Antal påstigande i kollektivtrafiken 2016 jan-apr: 10 823 000 2015: 28 595 000 +2,3 % 18 584 0 00 (+2,3 %) 2014: 27 966 000 2013: 27 569 000 2 I enlighet med Länstrafikplan 3 Baserat på en nytto-kostnadskalkyl där kostnaderna inte ska vara orimliga i förhållande till den förväntade nyttan. 4 Avseende tids- och säkerhetsvinster www.regionostergotland.se 32
Processperspektivet Strategiska mål Resultat Framgångsfaktorer Bedömning Tillgängliga och tillämpade kunskapsunderlag utifrån aktuell evidens Systematisk uppföljning och analys av verksamheten, dess kvalitet och Kunskapsbaserad verksamhet Effektiv verksamhet Säker verksamhet En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Klimatneutral och giftfri verksamhet resultat Utveckling av vårdens förhållningssätt och värdegrund för ökad delaktighet och jämlikhet, samt utveckling av sjukdomsförebyggande arbete Ett effektiv politiskt beslutsfattande Effektiva vårdprocesser Optimal dimensionering av vårdplatser Standardiserade vårdflöden Nya effektiva former för yttäckande trafik Stark patientsäkerhetskultur Säkerställd kontinuitetshantering i hela organisationen Aktiva insatser för att minska antibiotikaresistens Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för FoUverksamheten och det ska finnas akademisk verksamhet i alla länsdelar Konkurrenskraftig klinisk forskning Effektiv och relevant forskning inom nya områden Systematiskt miljöarbete i varje verksamhet Miljö- och klimathänsyn i all verksamhet, framförallt vid uppdrag och upphandlingar God hushållning med energi och naturresurser www.regionostergotland.se 33
Kunskapsbaserad verksamhet Regionstyrelsen har det övergripande ansvaret för Kunskapsbaserad verksamhet inom Region Östergötland. Styrelsen har ett särskilt ansvar för hälso- och sjukvårdsverksamheter. För att hälso- och sjukvårdsverksamheterna ska vara kunskapsbaserade krävs systematisk kunskapsinhämtning, implementering, uppföljning och analys. Inom regionutvecklingsnämndens sakområden finns goda underlag för att bedriva systematisk uppföljning och analys av verksamheten genom nationella register och jämförelser inom folkhälso- och kulturområdena. I Trafik- och samhällsplaneringsnämnden rapporteras att Östgötatrafiken deltar i relevanta nationella jämförelser av kvalitet och resultat som grund för systematisk uppföljning av kollektivtrafiken. Bedömningen är att målet inte är fullt uppfyllt idag inom regionstyrelsens ansvarområde i och med att området är stort och alla delar av verksamheten inte har uppnått de högt uppsatta målen. Bedömningen är dock att med ihärdiga insatser kan verksamheterna röra sig mot bättre måluppfyllelse vid årets slut. Tillgängliga och tillämpade kunskapsunderlag utifrån aktuell evidens Inom Region Östergötland fortskrider införandet av dokumenthanteringssystemet Dokumenta. Under sommaren har flytten av medicinska dokument in i Dokumenta påbörjats. En utbildningsinsats behöver göras innan dokumenten blir tillgängliga, vilket beräknas vara klart under oktober. Nya regionsövergripande riktlinjer publiceras nu i Dokumenta istället för i den gamla strukturen. De flesta dokument som berör hela Region Östergötland kommer att vara publicerade under september. Under september fortsätter Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård, Barn- och kvinnocentrum samt ledningsstaben med breddinförandet. Tidplan för övriga centrum finns framtagen. Under perioden januari-augusti har 87 procent av de publicerade medicinska riktlinjerna uppdaterats. Målet nås inte nu, men allt eftersom Dokumenta införs förväntas verksamheterna få bättre förutsättningar och stöd i arbetet med att hålla riktlinjerna. Region Östergötland inledde för ett par år sedan ett arbete med att ta fram ett kunskapsunderlag för kliniskt beslutsstöd, kallat Östgöta-FAKTA. Faktadokumenten, tillsammans med hänvisningar till andra kunskapskällor, utgör ett regionövergripande beslutsstöd i det grundläggande medicinska arbetet. Östgöta-FAKTA riktar sig i dag främst till primärvården. Kunskapsstödet är under utveckling och omfattar i dag sju vårdområden. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 36 Tillgängliga och tillämpade Andel uppdaterade medicinska 2016 jan-apr: 85,6 Augusti kunskapsunderlag utifrån aktuell evidens riktlinjer % 95 % 86,7 % Systematisk uppföljning och analys av verksamheten, dess kvalitet och resultat Regionsstyrelsen har det övergripande ansvaret för regionens samtliga verksamheter, vilket även innebär ansvar för att verksamheterna följs upp och analyseras systematiskt. På det sättet säkerställs att verksamheterna bedrivs med god produktivitet, effektivitet och kvalitet, samt är säkra. Verktyg för att lyckas med detta är bland annat balanserad verksamhetsstyrning, som utgör en gemensam metod för politiska organ och produktionsenheter samt skapar en styrningslogik från de politika målen till verksamheten. Samtliga produktionsenheter har ett uppdrag från styrelsen att systematiskt arbeta med uppföljning och analys av verksamheten. I den övergripande nivån sker det bland annat i form av delårsrapporter och årsredovisning och på den mer detaljerade nivån exempelvis www.regionostergotland.se 34
genom uppföljning av de enskilda verksamheternas resultat, såsom behandlingsresultat inom hälso- och sjukvården. Ett sätt att bedöma verksamheternas resultat är att jämföra dem med motsvarande verksamheter i landet. Det görs lämpligen i form av kvalitetsregister som berör verksamhetsområdena. Regionutvecklingsnämnden (RUN) ansvarar för kvalitetregistren inom områden folkhälsa och kultur och trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN) inom området kollektivtrafik. Utveckling av vårdens förhållningssätt och värdegrund för ökad delaktighet och jämlikhet, samt utveckling av sjukdomsförebyggande arbete Ett hälsofrämjande förhållningssätt i möten inom hälso- och sjukvården bygger på ett personcentrerat förhållningssätt där patienten känner sig delaktig i arbetet kring sin egen hälsa och där fokus är att stärka patientens tilltro till den egna förmågan. Flera centrum genomför seminarier och föreläsningar om personcentrerat förhållningssätt för medarbetarna. Här finns det dock mer kvar att göra och en utmaning är att få patienten mer delaktig i hela vårdprocessen. I dagsläget genomför 29 vårdcentraler Hälsosamtal i Region Östergötland. Målet med Hälsosamtalen är att främja hälsa och förebygga sjukdom i befolkningen, framför allt hjärtoch kärlsjukdom. I utbildningarna som ges till medarbetare som ska hålla Hälsosamtal ingår en MI-utbildning (motiverande samtal) med handledning för att stärka medarbetarna i det hälsofrämjande förhållningssättet. En utveckling inom satsningen är att göra insatser för dem som är svårast att nå, exempelvis de som inte talar svenska. Hälsobladet är sedan april 2012 Region Östergötlands gemensamma dokumentationsmall för levnadsvanor i journalsystemet Cosmic. Verksamheternas resultat vittnar om att följsamheten till att dokumentera i Hälsobladet varierar. Det kan finnas flera orsaker till det, bland annat upplevelsen av dubbeldokumentation. För att öka användarvänligheten har ett förbättringsarbete kring Hälsobladet genomförts och från den 1 juni 2016 är Hälsobladet nu mer lätthanterligt i Cosmic. Av de patienter som besökt vården under januari-augusti 2016 är det 3,1 procent som har fått sina levnadsvanor registrerade i Hälsobladet (2,7 procent av kvinnorna och 3,6 procent av männen). Centrum för hälso- och vårdutveckling arbetar med en förstudie kring jämlik vård, med syfte att titta på hur uppföljningen av jämlik vård skulle kunna ske på ett systematiskt sätt. Majoriteten av vårdenheterna uppger att de arbetar systematiskt för att säkerställa att patienterna får jämlik vård genom analys och jämförelse av sin egen verksamhet eller genom värdegrundsarbete. Nio procent av enheterna uppger dock att de inte arbetar med detta. På liknande vis uppger runt hälften av enheterna att de arbetar med patientrapporterade mått gällande självskattat hälsotillstånd eller gällande hälso- och sjukvårdens bemötande, vård och behandling. 37 procent av enheterna uppger att de inte använder några patientrapporterade mått. En viss försämring i utfallet uppvisas gällande patientrapporterade mått avseende den självskattade hälsan. Försämringen beror troligtvis på mer valida resultat i den senaste mätningen och står sannolikt inte för en försämring i verksamheternas rutiner. Region Östergötlands verksamheter uppvisar stort förbättringspotential när det gäller att HBTQ-certifiera sina verksamheter som ett led i att utveckla förhållningssättet och värdegrunden i vården. I dagsläget är det sex enheter som är hbtq diplomerade. Däremot nås måluppfyllelse för andel vårdenheter som har fastställda rutiner för våld i nära relationer, vilket är en viktig parameter i arbetet för en jämställd vård. www.regionostergotland.se 35
Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 38 Utveckling av vårdens förhållningssätt och Andel vårdenheter (kliniker och vårdcentraler) som på ett systematiskt 2015: Augusti värdegrund för ökad delaktighet och jämlikhet, samt utveckling av sjukdomsförebyggande sätt arbetar för att säkerställa att patienterna får jämlik vård genom: -analys av den egna vården, samt jämförelse med motsvarande enheter 87 % 93 % 85 % arbete (RS) i länet, regionen och landet -värdegrundsarbete och vid behov 84 % 95 % 61 % handlingsplan Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 55 Utveckling av vårdens förhållningssätt och värdegrund för ökad delaktighet och jämlikhet, samt utveckling av sjukdomsförebyggande arbete Andel vårdenheter (kliniker och vårdcentraler) som använder sig av patientrapporterade mått avseende: - upplevelser av den egna hälsan, livskvalitet och sjukdom, - hälso- och sjukvårdens bemötande, vård och behandling, 2016 jan-apr: 89 % (använder minst en av dem) 2016 jan-apr: 79 % 2016 jan-apr: 44 % 75 % Augusti 51,3 % 44 % 56 Utveckling av vårdens förhållningssätt och värdegrund för ökad delaktighet och jämlikhet, samt utveckling av sjukdomsförebyggande arbete (RS) 57 Utveckling av vårdens förhållningssätt och värdegrund för ökad delaktighet och jämlikhet, samt utveckling av sjukdomsförebyggande arbete (RS) 58 Utveckling av vårdens förhållningssätt och värdegrund för ökad delaktighet och jämlikhet, samt utveckling av sjukdomsförebyggande arbete (RS) i syfte att vidta åtgärder för att förbättra vården och/eller förbättra patienternas hälsa Andel vårdenheter (kliniker och vårdcentraler) som är HBTQdiplomerade alt. certifierade Andel vårdenheter (kliniker och vårdcentraler) som har fastställda lokala rutiner för våld i nära relationer Andel vårdcentraler som har rutiner för att informera berörda patienter och närstående och vid behov utfärda intyg om tandvårdsstöd Effektiv verksamhet Nytt mått 25 % Augusti 3,3 % Har tidigare inte följts upp systematiskt Har tidigare inte följts upp systematiskt >50 % Augusti 61 % >50 % Augusti 84,2 % Regionstyrelsen har det övergripande ansvaret för effektiv verksamhet inom Region Östergötland. Styrelsen har ett särskilt ansvar för hälso- och sjukvårdsverksamheter. Även Hälso- och sjukvårdsnämnden har ett visst ansvar för strategiska målet Effektiv verksamhet, utifrån de överenskommelser och avtal som nämnden tecknar med vårdleverantörer. Hälsooch sjukvårdsnämnden gör bedömningen att måluppfyllelsen sannolikt kommer bli tillfredsställande vid årets slut avseende nämndens ansvarsområde. Emellertid har effektivititen inte utvecklats önskvärt under året. Den faktiska produktionen minskar sammantaget något, men samtidigt kan även ökning av skönjas hos några sjukvårdande enheter. Samtidigt är utvecklingen av de måtten som används för att mäta effektivitet, så som antalet läkarbesök och sjukvårdande behandlingar i förhållande till arbetad tid eller utveckling av DRG, negativt. Utifrån utvecklingen hittills i år bedöms målet om effektiv verksamhet inte kunna uppnås fullt ut vid årets slut. www.regionostergotland.se 36
Ett effektivt politiskt beslutsfattande Inom Region Östergötland pågår ett arbete för ett mer effektivt politiskt beslutsfattande. Under den första delen av 2016 har ett förstudiedirektiv påbörjats för ett nytt diariesystem för politiska beslut. Förstudien ska ge förslag på förbättrad tillgänglighet till dokument och handlingar samt förbättrad styrning och kontroll av dokumenthantering i diarieföringsprocessen. Arbetet med förstudiedirektivet är på väg att avslutas och själva förstudien beräknas starta under hösten. Effektiva vårdprocesser Vårdens effektivitet och produktivitet är centrala för att tackla utmaningar med bland annat bristen på vårdplatser och bemanning. Värdering av vårdens effektivitet påbörjas lämpligen med värdering av produktion. Produktion Den ackumulerade sjukvårdsproduktionen har hittills i år minskat jämfört med samma period förra året. Antalet vårddagar i länets sjukhus har sjunkit kraftigt. Den ackumulerade medelvårdtiden var 4,4 dagar under årets första månader, vilket är avsevärt kortare än under samma period förra året. I augusti månad var medelvårdtiden 4,2 dagar. Region Östergötland har haft en period med något längre medelvårdtider och senast som medelvårdtiderna var på samma nivå efter augusti var 2013. Utvecklingen av medelvårdtiderna under de senaste sex åren framgår av figur 8. Figur 8. Utveckling av medelvårdtiden i Region Östergötland per månad 2011-2016. Figuren har bruten skala. Även antalet läkarbesök har minskat hittills i år med totalt 2,4 procent jämfört med förra året. Läkarbesöken hos regionens egna verksamheter har minskat med 1,4 procent. Största minskningen har därmed skett hos privata vårdgivare antingen med vårdavtal (5,8 procent) och övriga privata vårdgivare (8,1 procent). Privata vårdgivarnas ackumulerade produktionsminskning beror på att flera vårdgivare har upphört med sin verksamhet eller att omfattning av avtal har minskat. I vissa fall har även en viss konkret produktivitetsminskning skett, som exempelvis att läkarbesök på privata vårdcentraler har minskat med 2 procent. Motsvarande minskning för regionens primärvådsenheter är hela 4,1 procent. Emellertid har sjukvårdande behandlingar totalt ökat med 1,5 procent. Den största ökningen av sjukvårdande behandlingar har skett hos Hjärt- och medicincentrum med 7,6 procent, samtidigt som även läkarbesök på centrumet har ökat med 0,9 procent. Sjukvårdande www.regionostergotland.se 37
behandlingar ökar betydligt även hos Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård med 6,9 procent och läkarbesöken med 2,7 procent. Mer statistik finns i figur 9 nedan. Läkarbesök Sjukvårdande behandling Förändring i faktisk produktion aug 2014- aug 2015 aug 2015- aug 2016 aug 2014- aug 2015 aug 2015- aug 2016 Närsjukvården i Finspång 2,0% -8,4% 0,3% -5,0% Närsjukvård i centrala Östergötland 2,4% -4,0% 0,4% 2,9% Närsjukvård i östra Östergötland 2,1% -0,2% -2,5% 4,0% Närsjukvård i västra Östergötland 0,9% -1,0% -7,6% -2,7% Hjärt- och medicincentrum 7,6% 0,9% 6,0% 7,6% Barn- o kvinnocentrum 4,9% -2,1% 5,0% -5,6% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 6,9% 2,7% 11,7% 6,9% Sinnescentrum -0,3% -1,2% -0,1% 2,4% Diagnostikcentrum -3,8% -5,9% -5,7% -4,9% Privata vårdgivare med vårdavtal 2,6% -5,8% 2,1% 6,6% Övriga privata vårdgivare -3,2% -8,1% 0,7% -1,8% Totalt 2,4% -2,4% -0,5% 1,5% Figur 9. Förändring i faktisk produktion mätt i antalet läkarbesök och sjukvårdande behandlingar, januariaugusti 2014-2015 och januari-augusti 2015-2016. Effektivitet Ett mått för vårdens effektivitet är att värdera den genomförda produktionen i förhållande till de resurser som går åt för att genomföra den. Hos Region Östergötland görs den analysen med hjälp av DRG. Analysen visar att den produktion som genomförs hos regionen ökar i kostnad, samtidigt som kostnadsökningen inte verkar vara fullt motiverad utifrån patienternas tillstånd, då DRG-vikten inte ökar. Mer om DRG-analysen finns att läsa under ekonomiavsnittets strategiska mål Kostnadseffektivitet i hälso- och sjukvården över tid som står sig väl i nationell jämförelse. I nedanstående tabell summeras produktionen och ändringarna i DRG-vikterna under perioden med jämförelse till samma period förra året. Sammanställningen visar att det långsiktiga problemet med att allt fler patienter söker till länets akutmottagningar verkar ha vänt och hittills i år har antalet läkarbesök minskat med 2,8 procent jämfört med samma period förra året. Figur 10. Faktiskt produktion mätt i antalet läkarbesök och sjukvårdande behandlingar. www.regionostergotland.se 38
Arbete för att påverka effektivitet och särskild prioriterade vårdprocesser Flera olika faktorer kan påverka vårdens effektivitet, vilket medför behov av ständigt arbete för att optimera befintliga processer och hitta nya lösningar. Exempel på insatser som kan påverka effektiviteten positivt är ändamålsenligt och tydlig ansvarsfördelning mellan olika vårdspecialiseringar, ökade möjligheter för vård på distans eller i patientens hem, involvering av patienten i sin vårdprocess, bättre samordning med andra samhällsaktörer och rätt använd kompetens inom vården. Tillämpning av olika typer av e-hälsolösningar och -tjänster har en stor potential för att öka effektiviteten i hälso- och sjukvårdens processer. Mer om regionens arbete med e- hälsotjänster kan läsas på sidan 28. För att kunna klara av att möta patienters behov så effektiv som möjligt krävs bra planering. Region Östergötland har under längre tid arbetat med att introducera produktionsplanering i organisationen. Projektet Balans II pågår idag för att etablera ett gemensamt process och ITstöd för produktionsplanering. Region Östergötlands ledningsgrupp har beslutat om en enhetlig strategi för produktionsplanering i regionen. Målet är att grundläggande rutiner och regler inte skall skilja mellan olika kliniker och produktionsenheter. Det nya IT-stödet testas nu i en första version hos ett par pilotenheter. Fyra vårdprocesser i Region Östergötland har prioriterats och tilldelas extra stöd i form av arbetssätt och kompetens från Centrum för hälso- och vårdutveckling. De prioriterade processerna är TBC-processen, bröstprocessen, prostataprocessen och hudtumörprocessen. TBC-processen har gjort stora framsteg och arbetet har kommit långt i att skapa en gemensam mottagning för hela familjer med TBC-problematik. Bröstprocessen har utvecklats vidare och står inför utmaningen att integreras med standardiserade vårdförlopp. Mer kan läsas om arbetet med standardiserade vårdförlopp på sidan 42. Prostataprocessen har under det senaste året genomgått konkreta förbättringar. Under våren 2016 har en struktur sjösatts för att få kontinuitet i arbetet. Det innebar att en processledare har anställts från och med 1 mars för att samordna och driva på utvecklingen. En processledningsgrupp har formerats och målen för processen kommer definieras under hösten. Arbetet med den gemensamma uro-onkologiska mottagningen fortsätter att utvecklas och fylls på med fler patienter. Kriterierna för vilka patientgrupper som är lämpliga utökas hela tiden och kontaktsjuksköterskorna på urologen och onkologen samarbetar mer med berörda patienter än tidigare. Svarstiderna på PAD-svar har förbättrats och är numera cirka 21 dagar mot tidigare 28 dagar vilket är en central del i att minska den totala ledtiden i standardiserat vårdförlopp (SVF). I samband med införandet av standardiserat vårdförlopp har även ett arbete med produktionsplanering startat för att tydligare se hur mycket resurser som behövs för att möta kraven ifrån SVF. Inom hudtumörprocessen har förändringar genomförts i möjligheten att använda telemedicin och att flytta arbetsuppgifter mellan olika medarbetargrupper för att skapa förutsättningar att hantera en allt större volym av patienter. Under våren har hudkliniken genomfört en förstudie om teledermatologi som mynnat ut i en fördjupad förstudie med nytt kamerasystem och bildhanteringssystem. Hälso-och sjukvårdsnämnden främjar också i sina överenskommelser skapandet av effektiva vårdprocesser genom att ställa krav på vårdleverantörerna. Patientens rätt att vid behov få en fast vårdkontakt och samordnad individuell plan (SIP) är exempel på detta. Vårdgivarens ansvar för samordning av vårdkontakter är ett annat viktigt krav. www.regionostergotland.se 39
Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 40 Effektiva vårdprocesser Antal vårdverksamheter (kliniker och jan-apr 2016: Skapa Jan-aug vårdcentraler) som använder 45,5% nulägesbild 66 % produktionsplanering Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 60 Effektiva vårdprocesser minst två förbättringsprojekt Andel vårdenheter (kliniker och jan-apr2016: 93,7 Skapa Jan-aug vårdcentraler) som har genomfört % nulägesbild 83,4 % 61 Andel lediga tider för tandvårdsbehandling inom en månad jan-apr 2016: 50 % 2015: 50 % 2014: 50 % >60 % Jan-aug 42 % 62 Svarstider inom diagnostiken: Apr 2016: 7-62 % Augusti - PAD inom 14 dagar 2015: 8-66 % >70 % 8-64 % - Cytologi inom 14 dagar 63 Andel verksamhetsenheter (vårdcentraler och kliniker) som har en funktion för koordinering för effektiv samverkan med Försäkringskassan 64 Andel kliniker som använder SMSpåminnelser 2016 jan-apr: 79-99 % 2015: 88-99 % 2016 jan-apr: 56,3 % 2015: 57 % 2015 80 % 2014: 65 % >95 % 80-99 % 75 % Augusti 61,4 % >50 % Augusti 85,4 % 65 Medelvårdtid 2016 jan-apr: jan-apr: 4,5 dgr apr: 4,4 dgr 2015: 4,7 2014: 4,6 66 Andel dagkirurgiska operationer av Ny indikator alla operationer Skall vara oförändrad /minska Skapa nuläges-bild Jan-aug: 4,4 dgr Jan-aug 55 % 67 Antal av verksamheten uppmärksammande fokuspatienter (säker hemgång) 1054 patienter >2250 Jan-aug 553 Optimal dimensionering av vårdplatser Vårdplatssituationen har varit en stor utmaning hittills under året. Hos flertalet produktionsenheter upplevs brist på sjuksköterskor, vilket har lett till neddragningar av vårdplatser. För att kunna svara på om vårdplatser är rätt dimensionerade behöver flera olika aspekter analyseras. Viktigaste måtten som underlag för analys är antal vårddygn för utlokaliserade patienter, beläggningsgrad och återinläggningar. Dessa mått ger indikationer på hur väl sjukhusens processer fungerar. För att ytterligare kunna svara på om vårdplatser är optimalt dimensionerade behöver analysen fördjupas med analys av köutvecklingen, vilket ger en bild på hur många individer som väntar på att komma in till vården. Under januariaugusti 2016 uppvisades en minsking av de registrerade disponibla vårdplatserna med cirka 50 platser per dag i jämförelse med samma period förra året. Inför sommaren 2016 fanns farhågor om att antalet vårdplatser och bemanning kunde bidra till problem inom vården, men effekterna av minskade vårdplatser och lägre bemanning blev få och bedömningen är att vården bedrevs på ett bra sätt även under dessa omständigheter. Utlokalisering av patienter Utlokaliseringen av patienter beskriver hur många patienter som placeras på andra vårdavdelningar än där de normalt ska vårdas. Figur 11 visar hur många vårddygn per månad som patienter har varit utlokaliserade på Universitetsjukhuset och Vrinnevisjukhuset. Fortfarande sker många fler utlokaliseringar varje månad än målet på maximalt 100 utlokaliserade vårddygn. I år har utlokaliseringen relativt stadigt varit cirka 350 till 400 www.regionostergotland.se 40
patienter i månaden. I augusti utlokaliserades totalt 391 patienter. Anmärkningsvärt är att Vrinnevisjukhuset hade 67 utlokaliserade patienter under augusti, vilket är det högsta antalet så lång som jämförelsebar statistik finns (januari 2013). De flesta utlokaliserade patienterna vid Vrinnevisjukhuset härstammade från kirurgiska kliniken. Vid Universitetssjukhuset härstammade de flesta patienter från mag- och tarmmedicinska kliniken och endokrinmedicinska-kliniken. Figur 11. Antal utlokaliserade vårddygn per månad på Universitetssjukhuset i Linköping samt Vrinnevisjukhuset. Samtidigt som det finns kliniker som måste utlokalisera sina patienter ofta, finns det på sjukhusen kliniker som regelbundet är stora mottagarare av utlokaliserade patienter, det vill säga så kallade satelitpatienter. Dessa patienter genererar en inkomst till mottagande klinik och det är tydligt idag att flertal kliniker är ständiga mottagare av satelitpatienter. Sammantaget kan detta indikera på att vårdplatserna inte är optimalt fördelade utifrån var största behoven finns. Beläggningsgrad Beläggningsgraden mäter hur stor del av de tillgängliga vårdplatserna som utnyttjas. Riktvärdet för beläggningsgraden är 90 procent. En högre beläggningsgrad än så anses medföra risker för patientsäkerheten. Den totala beläggningsgraden i regionen var i augusti 94 procent. Figur 12 visar beläggningsgraden av akutvårdsflöden vid regionens tre sjukhus. Beläggningen av regionens alla akutvårdsflöden uppgick i augusti till 97 procent. Beläggningsgrad på Universitetssjukhuset i Linköping var 99 procent, på Vrinnevisjukhuset 93 procent och på Lasarettet i Motala 98 procent. Sett över tid har utveckling av den akuta beläggningsgraden varit relativt oförändrad. Vrinnevisjukhusets beläggningsgrad har dock successivt förbättrats och även vid Lasarettet i Motala sjunker beläggningsgraden. Sammantaget indikerar den höga beläggningsgraden att dimensioneringen av vårdplatser inte är optimal, eftersom överbeläggning av vårdplatser förekommer frekvent. www.regionostergotland.se 41
Figur 12. Akutvårdsflöde för regionens sjukhus. Återinläggningar Återinläggningar är ett mått som kan indikera ifall patienter skrivs ut för tidigt från sjukhusen. Ytterligare kan måttet indikera hur väl samverkan fungerar med andra huvudmän, samt hur goda möjligheter kommunerna har att ta emot färdigbehandlade äldre. Sammantaget blev 10,7 procent av alla patienter som vårdades inlagda på regionens sjukhus återinlagda inom 30 dagar under årets åtta första månader. Motsvarande blev 15,8 procent av patienterna som är över 65 år återinlagda och 16,9 procent av särskilda fokuspatienter. Andelen återinläggningar för samtliga patienter har minskat med 4,5 procent i jämförelse med samma period 2015 och med 11 procent för fokuspatienter. Andelen återinläggningar för patienter över 65 år är oförändrad. Detta skulle kunna tyda på att inga större förändringar har skett för att minska återinläggningarna för äldre, antingen inom vården eller hos regionens vårdgrannar, vilket skulle kunna föranleda en minskad återinläggningsfrekvens. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 41 Optimal dimensionering av vårdplatser Beläggningsgraden av vårdplatser: - Totalt Apr: 96 % Mar 2016: 95 % <90 % Augusti 94 % Apr 2015: 92 % - Akutvårdsflödet 2016 jan-apr: 99 % Mar 2016: 98 % 97 % Apr 2015: 95 % Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 68 Optimal dimensionering av vårdplatser (RS) Utlokaliserade patienter - Antal vårddygn/månad 69 Minskade återinläggningar inom 30 dagar för: - samtliga patienter - fokuspatienter - patienter 65 år 2016 jan-apr: 444 (US 424, ViN 20) 2015: 368 2014: 204 2013: 214 Jan-apr 2016: 13,3 % Jan-aug 2015: 11,2 % jan-apr 2016:18,5 % jan-aug 2015: 19% jan-apr 2016: 15,8 < 100 Jan-aug Genomsn itt 383/mån ad 10 % 10 % 15 % Jan-aug 10,7 % 16,9 % 15,8 % www.regionostergotland.se 42
Andel som väntat mindre än 60 dagar Antal patienter (kö) Delårsrapport % Jan-aug 2015: 15,8 % Utveckling av köer Utifrån analys av beläggningsgrad, utlokaliseringar och återinläggningar tycks dimensioneringen av vårdplatser inte vara optimal. För att ytterligare fördjupa analysen behöver utveckling av kön till operationer och behandlingar analyseras. Under medborgarperspektivets strategiska mål Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter presenteras mer utförlig analys av tillgängligheten. Figuren nedan illusterar dock att kön till behandlingar och operationer har ökat och allt mindre andel patienter får genomgå sin behandling eller operation inom 60 dagar. Detta skulle kunna tyda på betydande obalans i systemet, eftersom kön växer samtidigt som vårdplatssituationen är otillfredsställande på sjukhusen, vilket i sin tur kan leda till att elektiva operationer ställs in på grund av brist av vårdplatser. Detta i sin tur leder till att köerna ökar ytterligare. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Antal väntande (kö) Andel som väntat mindre än 60 dagar Linjär (Andel som väntat mindre än 60 dagar) 6500 6000 5500 5000 4500 4000 3500 3000 2500 Figur 13. Andel som väntat mindre än 60 dagar samt antal patienter i kö Standardiserade vårdflöden För att vårdens resurser ska räcka till växande behov måste vårdens effektivitet öka och det kan delvis uppnås genom ökad standardisering. Nationellt pågår en satsning på standardiserade vårdförlopp som framför allt fokuserar på flödesarbete i samband med utredning och fram till start av första behandling, alternativt att vårdförloppet avslutas utan att en cancerdiagnos verifierats. Regionstyrelsen har ansvar för att dessa vårdförlopp tillämpas i Region Östergötland för berörda diagnoser. Under 2016 har införandet av standardiserade vårdförlopp intensifierats och till den 1 november ska totalt 18 standardiserade vårdförlopp vara igång. För flertalet vårdförlopp kommer de inledande kontakterna med patienterna tas av enheten för samordnad cancerutredning. Många av dessa patienter kan redan nu erbjudas förbokade tider och i några förlopp kan patienten exempelvis välja en tidigare tid till röntgen på annan ort inom länet. I samband med införandeprocess av två vårdförlopp, ett för allvarliga ospecifika symtom och ett för okänd primärtumör har även regionens utredningsenheter involverats i processen. Variationen mellan individer i dessa två förlopp ställer höga krav på flexibilitet och www.regionostergotland.se 43
kompetens där tidig multidisciplinär samverkan blir avgörande för individens upplevelse av utredningstiden. Ledtiden kan innefatta många andra typer av insatser som exempelvis medicinska-, diagnostiska-, rehabiliterande- eller palliativa insatser. Nyckelindikatorn för att mäta hur väl fokus på de standardiserade vårdförloppen lyckas leda till att de målsatta väntetiderna ska nås för berörda cancerdiagnoser är fortfarande för tidig att mätas. Idag kan regionen ändå se patienternas tid från välgrundad misstanke till avslut innan start av behandling, det vill säga till besked om att misstanken har avskrivits, samt från välgrundad misstanke till start av behandling. I några av fallen har patienten själv valt att inte gå vidare till behandling. Nedanstående tabell redovisar utfallet för tiden mellan välgrundad misstanke till start av behandling. När det gäller tid från beslut om välgrundad misstanke till avslut innan start av behandling varierar tiderna mycket både inom och mellan förloppen (mellan 1-138 dagar). Förloppet för prostatacancer är det förlopp som har längst medelväntetid när det gäller såväl tid till avslut innan behandling som tid till start av behandling. SVF Huvud- och halscancer; Huvud- och halscancer UNS Cancer i matsmältningsorgan; Matstrupeoch magsäckscancer Cancer i matsmältningsorgan; Cancer i gallblåsa och gallgång Cancer i manliga könsorgan; Prostatacancer Cancer i urinorgan; Cancer i urinblåsan och urinvägarna Kortast tid från välgrundad misstanke till start av behandling Längsta tid från välgrundad misstanke till start av behandling Medeltid från välgrundad misstanke till start av behandling Antal patienter 17 17 17 1 5 43 21 6 5 5 5 1 2 155 69 58 18 82 32 28 Lymfom, myelom och leukemi; Myelom 9 9 9 1 Övrig och misstänkt cancer; Cancer med okänd primärtumör - CUP 8 44 23 4 Figur 14: Antal dagar från beslut om välgrundadmisstanke till start av behandling. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 42 Standardiserade vårdflöden Andel uppfyllda tillgänglighetsmål för SVF: Väntetid från välgrundad misstanke och start av behandling jan-apr 2016: Underlag saknas 60 % av 5 diagnoser Underlag saknas Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 72 Standardiserade vårdflöden Responstid ambulans vid prio 1 larm: Andel av livshotande tillstånd där befolkningen nås inom 10 minuter 2016 jan-apr: 76 % 2015: 75 % 2014: 75 % 75 % 2016 janaug: 75 % Nya effektiva former för yttäckande trafik Under sommaren infördes konceptet närtrafik. I glesbygd med lågt resandeunderlag utspritt över större ytor kan aldrig traditionell kollektivtrafik bli effektiv. För att ändå tillgodose medborgarnas behov av kollektivtrafik infördes närtrafik, som erbjuds till och från alla adresser i Östergötland som ligger mer än två kilometer från en hållplats i linjetrafiken. Med begränsade resurser finns det målkonflikter mellan att å ena sidan öka kollektivtrafikens andel av resorna i förhållande till bilen, vilket kräver att resurserna fokuseras där det finns www.regionostergotland.se 44
stora resandeunderlag, och å andra sidan säkerställa ett rimligt utbud av hållbara resmöjligheter även för andra delar av länet. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 43 Nya effektiva former för yttäckande trafik Etablera trafikkonceptet Säker verksamhet Antal resande i Närtrafik jan-apr 2016: Etablering enligt tidplan Juli-augusti: 1474 resande En stark patientsäkerhetskultur som genomsyrar hela organisationen är en förutsättning för att verksamheten ska betraktas som säker. I det arbetet krävs systematik att analysera både brister och det som fungerar väl i syfte att stärka och lära från det positiva och för att kunna eliminera framtida avvikelser. Bedömning är att Region Östergötlands vårdverksamheter generellt är att betrakta som säkra, samtidigt som det finns en förbättringspotential i de framgångsfaktorer som tillsammans utgör underlag för bedömning av säker verksamhet. Flera arbeten pågår för att göra verksamheten mer säker och för att minska risken för patienterna att skadas inom vården. Bland annat genomförs insatser för att minska vårdrelaterade infektioner och trycksår, samt att gröna korset utbildar regionens verksamheter i sin visualiseringsmetod för daglig identifiering av risker och vårdskador. Under året har också vidareutveckling av kontinuitetshantering skett hos regionens verksamheter. Sammantaget kvarstår dock arbete för att uppnå helt säker verksamhet och bedömningen är därför att målet inte kommer att uppnås full ut under året. Stark patientsäkerhetskultur En del av uppbyggnationen av en stark patientsäkerhetskultur är systematiskt arbete att värdera verksamhetensresultat som kan indikera hur väl verksamheten arbetar med förbättring av faktorer som kan påverka säkerheten positivt. Utifrån resultaten behöver verksamheterna vidta åtgärder vid behov som ska leda till att minska risker och försärka och lära av de positiva resultaten. Årets medarbetarenkät visade att allt fler medarbetare uppger att patientsäkerhetsbedömningar görs på arbetsplatserna. Ökningen är markant, från 35 procent förra året till 51 procent i år. Medarbetarnas följsamhet till kläd- och hygienregler indikerar hur väl verksamheten har tagit till sig och tillämpat kunskapen om smittspridning i vården och hur den kan förebyggas.. Följsamheten till hygienriktlinjerna följs varje månad genom observationer i verksamheten. Målet för följsamheten är 95 procent för både klädregler och hygienregler. Aktuella resultat i augusti var 98 procent för klädreglerna och 88 procent för hygienreglerna. I tabell 4 presenteras resultaten per centrum. Samtliga centrum uppnår nu målvärdet för klädriktlinjer, däremot är det bara Närsjukvården i Finspång som uppnådde resultatet för hygienriktlinjer. www.regionostergotland.se 45
Följsamhet till hygienriktlinjer Figur 15: Arbetet mot vårdrelaterade infektioner (VRI) fortgår bland annat genom ökad samordning samt i olika långsiktiga och kortsiktiga arbeten. Under våren 2016 avslutades det första så kallade genombrottsprojektet mot VRI och under hösten planeras ytterligare omgång. Framgångsfaktorn i satsningen är dels att verksamheterna genom projektet erhåller ett metodstöd för arbetet för att minska VRI:er, och dels att en tillsatt expertgrupp erbjuder sin kompetens och erfarenhet till verksamheterna. Registrering av VRI:er i journalen ses som ett viktigt förbättringsarbete för att bättre kunna identifiera VRI:er och arbeta för att minska dem. Arbete för att komma igång med registeringen påbörjas under hösten. Därutöver pågår många lokala förbättringsarbeten i syfte att minska VRI i regionens verksamheter. Ytterligare stödjer Region Östergötland kommunerna i punktprevalensmätningar på äldreboenden, HALT. Arbetet med att förebygga trycksår behöver intensifieras genom olika åtgärder, bland annat genom fler riskbedömningar för trycksår vid inskrivning på sjukhus. Under 2016 kommer även en regionövergripande riktlinje för förebyggande av trycksår att färdigställas och implementeras. Allt färre riskbedömningar på patienter som är över 70 år görs och registreras i kvalitetsregister Senior Alert. Trenden har varit sjunkande under de senaste tre åren. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 44 Stark patientsäkerhetskultur Andel verksamhetsenheter 2015: 35 % >50% 2016: (RS) (kliniker eller vårdcentraler) som 51 % uppnår index 70 i medarbetar- /patientsäkerhetskulturenkäten avseende frågan gör en bedömning av patientsäkerhetsnivån på din arbetsplats Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 74 Stark patientsäkerhetskultur > 95 % Augusti (RS) 98 % Andel observationer som visar att hygienriktlinjerna följs avseende: - klädregler - hygienregler April 2016: 97 % 2015: 97 % 2014: 96 % April 2016: 86 % 2015: 88 % 2014: 86 % > 95 % Augusti 88 % www.regionostergotland.se 46
75 Stark patientsäkerhetskultur (RS) 76 Stark patientsäkerhetskultur (RS) 77 Stark patientsäkerhetskultur (RS) Andel vårdenheter som tillämpar säkerställda utskrivningsrutiner som minimerar risker för patienter genom samordnad vårdplanering Andel patienter som vid utskrivning har en registerad kvåkodad läkemedelsgenomgång och/eller -berättelse Andel riskbedömningar på patienter 70 år på berörda enheter i Senior Alert Ny indikator >60% Augusti 80,7 % 2015 jan-apr: 22 % 2014: 28 % 2015: 26 % >60% Jan-aug 39,1 % 50 % Jan-aug 24 % Säkerställd kontinuitetshantering i hela organisationen Region Östergötland ska leverera kritiska tjänster i vård och omsorg även vid störningar och avbrott. Ansvaret ligger på alla verksamheter som ska leverera patientsäkra tjänster i en god arbetsmiljö. Därför har metoden kontinuitetshantering implementerats i verksamheterna, för att skapa och underhålla nödvändiga reservrutiner. Våren 2016 övergick kontinuitetshantering till förvaltning och därefter har verksamheterna erbjudits anpassat stöd utifrån respektive verksamhets aktuella utmaningar. Stödet har resulterat i att en större andel av verksamheterna har vidareutvecklat sitt säkerhetsarbete, bland annat har flera kontinuitetsplaner inklusive reservrutiner utvecklats. I april publicerades en översikt över regionala reservrutiner som ger kärnverksamheterna en bättre uppfattning om vad som levereras vid störningar från regionens stödenheter och därmed avlastar kärnverksamheternas planering. Region Östergötland har som mål för 2016 att 75 procent av verksamheterna ska fylla i RHcheck och utifrån analyserat resultat ta fram handlingsplaner. Andelen registrerade RHcheck den sista augusti var tio procent fler än motsvarande period året innan. För helåret 2015 var andelen vårdverksamheter som registrerade RH-check 72 procent och utifrån detta görs bedömningen att målet för året kommer att uppnås. Regionens säkerhetsgrupp genomför under hösten 2016 ett utvecklingsarbete med syfte att underlätta för och motivera verksamheterna till att arbeta med RH-check. Efter augusti månad hade 74 procent av Region Östergötlands samhällsviktiga verksamheter angett att de har kontinuitetsplaner och reservrutiner för sina kritiska aktiviteter. Beräkningen är gjord utifrån registreringar av RH-check avseende kontinuitets-, avvikelseoch riskhantering kompletterat med enkät till de verksamheter där svar saknats i RH-check. För helåret 2016 är målet att 95 procent ska ha kontinuitetsplanering och bedömningen är att målet är möjligt att uppnå. Bedömningen grundar sig på att behovsanpassat stöd erbjuds verksamheterna i en större omfattning, där de samhällsviktiga verksamheterna prioriteras. Aktiva insatser för att minska antibiotikaresistens Region Östergötland bedriver ett långsiktigt arbete för en ändamålsenlig användning och förskrivning av antibiotika. Ett önskat delresultat är att förskrivningen av antibiotika ska minska i öppenvården. Ett nationellt mål har varit att minska antalet öppenvårdsrecept till 250 recept/1000 invånare och år. Att undvika eller kraftigt minska det som uppfattas som onödig antibiotikaanvändning är en del i arbetet med att minska utvecklingen av antibiotikaresistens. Regionens strategi har hela tiden varit att rätt patient skall få rätt antibiotika vid rätt tillfälle, vilket ska leda till minskad förskrivning och till en mera effektiv och ändamålsenlig användning av antibiotika. Detta ligger också i linje med regeringens riktlinjer. www.regionostergotland.se 47
Under 2016 har informations- och stödarbetet riktat till samtliga vårdcentraler fortsatt. Positiva förändringar kan ses, som en minskad antibiotikaanvändning vid akuta luftvägsinfektioner och fortsatt lägre förskrivning av resistensdrivande antibiotika vid urinvägsinfektioner. Nya funktioner, diagnosbaserade mikrobiologiska data, har tagits fram på Stramaportalen (validering pågår) som förhoppningsvis ska hjälpa verksamheterna ytterligare i att välja optimal behandling. De senaste tolv månadernas receptförskrivning har minskat med två procent (6 recept/1000 invånare) vilket följer en långsamt nedåtgående trend för regionen. Inom slutenvården ligger fokus främst på att använda den mest ändamålsenliga behandlingen vid varje tillfälle och att så snabbt som möjligt, utan att riskera patientsäkerheten, byta till antibiotikakombinationer som ger så liten påverkan som möjligt på resistensutvecklingen. Inom slutenvården håller regionen på att utveckla ett effektivare stöd till klinikernas stramaansvariga läkare och arbetar också för att snabbare få fram mikrobiologiska data som beslutsunderlag. Under hösten kommer det hållas två halvdagar på Vrinnevisjukhuset där antibiotikaanvändning står i fokus utifrån det lokala perspektivet, men också antibiotikaresistens i världen och hur antibiotika i djurhållning påverkar oss. En särskild stramadag planeras också för stramaläkare inom sluten- och öppenvård med utgångspunkt att antibiotikaanvändningen ska bli mer ändmålsenlig. För att kunna vidareutveckla arbetet med minskad antibiotikaresistens är tillgången till god data avgörande. Möjligheten att följa resistensutvecklingen och diagnosbaserad antibiotikabehandling är faktorer som kräver tillgång till valida underlag. En kvalitetssäkring av infektionsverktyget pågår för närvarande i syfte att säkerställa (och vid behov förbättra) befintlig data. Sammanfattningsvis ses en fortsatt minskad förskrivning av antibiotika i öppenvård och antibiotika används också mera ändamålsenligt. Arbetet inom slutenvården behöver dock stärkas ytterligare. Målet på 5 procents minskning av förskrivningen har inte uppnåtts hittills i år. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Målupp -fyllelse 46 Aktiva insatser för att minska antibiotikaresistens Antibiotika förskrivning i öppenvård (recept/1000 invånare) Sept 2015-aug 2016: 310 1 maj 2015 30 april 2016: 308 Jfr mot samma period 2014/2015: -3 % 2015: 313 2014: 317 Minska 5 % jämfört med år 2014 En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Jfr mot 2014: -2,2 % Utifrån framgångsfaktorernas utfall och den förväntande utvecklingen är bedömningen på helårsbasis att Region Östergötland kommer att uppnå målet för en aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet. Detta baseras bland annat på att Region Östergötland nu tydligare premierar vetenskapliga projekt av hög kvalitet vid fördelning av ALF-medel, att stödstrukturer för forskning och utveckling etablerats i form av forskningschefer och forskningsdirektör samt att regionen satsar på forskning på arbetstid inom primärvården. Antalet publicerade vetenskapliga artiklar med koppling till Region Östergötland har ökat och medarbetarna upplever i hög grad ett positivt forsknings- och utvecklingsklimat på arbetsplatsen. www.regionostergotland.se 48
Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för FoUverksamheten och det ska finnas akademisk verksamhet i alla länsdelar Resultaten av Öppna jämförelser visar att kvaliteten i sjukvården i Region Östergötland, men även i sydöstra sjukvårdsregionen, är mycket hög. Universitetsjukhuset i Linköping utsågs under våren av tidningen Dagens Medicin till Sveriges bästa universitetssjukhus. Vrinnevisjukhuset respektive Lasarettet i Motala rangordnades på andra respektive fjärde plats i sina kategorier. Samarbetsklimatet i Sydöstra sjukvårdsregionen är positivt och även konstruktivt. Forskningssamverkan i sydöstra sjukvårdsregionen sker i stor utsträckning inom ramen för Forskningsrådet i Sydöstra Sverige (FORSS), där forskare från US leder merparten av projekten. Samordning av infrastrukturer för klinisk forskning i respektive region/landsting (Region Jönköpings län, Landstinget i Kalmar och Region Östergötland) sker inom ramen för Forum Sydost. Ny- och ombyggnationerna på US förväntas bidra till säkrare vård och bättre utbildningsoch forskningsförutsättningar. En modell för uppföljning av effekthemtagning av de nya förutsättningarna och ändrat arbetssätt i takt med inflyttning i nya lokaler är framtagen. Ett flertal verksamheter har nu flyttat in i nya lokaler och arbetet med att förändra arbetssätt och vidarutveckla samband inom och mellan verksamheterna intensifieras. Under 2016 har verksamheter som flyttat in i nya vårdavdelningar successivt utvecklat sitt arbetssätt med hjälp av de nya förutsättningarna. Undervisningslokalerna vid norra entrén är i drift sedan terminsstarten. I augusti 2016 fattades ett nationellt beslut om vilka kriterier som ska gälla för Universitetssjukvårdsenheter (USV). Under hösten kommer dialoger genomföras med ledningen för varje sjukvårdande centrum för att fastställa situationen, både gällande enheter som redan nu uppfyller kriterierna samt vilka enheter som kan bli aktuella i framtiden. Av särskild vikt är att Region Östergötland och Medicinska Fakulteten vid Linköpings Universitet gemensamt bevakar åldersutvecklingen inom forskarkåren, då medelåldern är mycket hög i ledande akademiska befattningar. Även i Sydöstra sjukvårdsregionen är frågan om USV aktuell, då planen är att Kalmar läns Landsting och Region Jönköpings län ska vara fullständigt delaktiga från år 2021. För många enheter kommer det innebära ett stort steg att bli en USV-enhet, därför har ledningsgruppen för universitetssjukvårdens forskning, utveckling och utbildning för avsikt att tillfälligt skapa ett mellansteg- så kallade RALF-enheter (läs mer i nästa avsnitt). Konkurrenskraftig klinisk forsking Vetenskaplig produktion Under 2015 publicerades 627 artiklar med koppling till Region Östergötland, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Detta innebär att Region Östergötlands mål för antalet publicerade artiklar har uppnåtts. Det är dock inte möjligt att uttala sig om Region Östergötlands konkurrenskraft på den nationella arenan, då denna utvärdering inte genomförs förrän år 2017. Strukturer för forskningsverksamhet Det nationella ALF- avtalet från 1 januari 2015 innehöll en del nyheter, varav de viktigaste var att det infördes en kvalitetsbaserad resursfördelningsmodell för den kliniska forskningen samt etableringen av begreppet universitetssjukvård. För att möta dessa förändringar presenterade RALF-avtalet (Regionalt avtal om läkarutbildning och forskning) en ny ledningsstruktur; ledningsgrupp för universitetssjukvårdens forskning, utveckling och www.regionostergotland.se 49
utbildning (LUFU). LUFU är partsammansatt mellan Region Östergötland och Linköpings universitet. Under 2016 har förutsättningarna som en konsekvens av nytt ALF-avtal för ALFfinansierade forskningsprojekt ändrats. Den tidigare benämningen klinik-alf byts ut till forsknings-alf men det är fortfarande klinikernas forsknings- och undervisningsinsatser som ligger till grund för fördelningen av ALF-medlen. Skillnaden är att ansökningarna och medlen inom ett centrum samlas ihop och granskas gemensamt. Detta görs för att Region Östergötland ska stå bättre rustad i den nationella konkurrensen om ALF-medel. En annan förändring är att medel tilldelas för projekt om ett till tre år. Alla disputerade, som är minst halvtidsanställda vid Region Östergötland eller Linköpings Universitet, som bedriver klinisk forskning kan lämna in en ansökan om Forsknings-ALF. Anställd vid privat vårdgivare med vårdgivaravtal med Region Östergötland betraktas som anställd inom Region Östergötland. För att koppla sjukvården och forskningen ännu närmare varandra har nu funktionen forskningschef installerats vid de flesta sjukvårdande produktionsenheterna. Syftet är att stärka den gemensamma ledningen av universitetssjukvården. Vidare har en ny funktion i form av forskningsdirektör för Region Östergötland inrättats och rekrytering till tjänsten har genomförts under året. Tillträde sker under hösten. På uppdrag av den formellt beslutande LUFU har den första ansökningsomgången av Forsknings-ALF hållits. De gamla så kallade Klinik-ALF-ansökningarna har övergetts till förmån för ett system med syfte att premiera vetenskapliga projekt av hög kvalitet och som kan tänkas gynna Region Östergötland i den nationella konkurrensen. Ansökningarna har granskats av granskningsgrupper som bestått av både externa samt interna granskare och LUFU har sedan beslutat om tilldelning av medel från forskningspotten (90 procent). Forskningscheferna fick sedan under sommaren 2016 i uppdrag att fördela medel från undervisningspotten (10 procent). För att rekrytera, behålla och attrahera medarbetare med forskningskompetens har regionstyrelsen instiftat en särskild satsning på forskningstid som disputerad/icke disputerad inom primärvården. Detta beskrivs vidare i nästa avsnitt. Av den årliga medarbetarenkäten framgår att medarbetarna i högre grad, jämfört med föregående år, upplever att det inom Region Östergötland råder ett positivt forsknings- och utvecklingsklimat. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 47 Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för FoUverksamheten och det ska finnas akademisk verksamhet i alla länsdelar (RS) Medarbetare som tycker att Region Östergötland har ett positivt forsknings- och utvecklingsklimat 2015: 69 2014: 67 70 2016: 70 48 Konkurrenskraftig klinisk forskning (RS) Publicerade vetenskapliga artiklar med koppling till RÖ och registrerade i DiVA (LiU) 2014: 557 (ett års eftersläp på resultaten) Ökning 2015: 627 Effektiv och relevant forskning inom nya områden Genom en satsning av hälso- och sjukvårdsnämnden ska medarbetare kunna söka medel för fortsatt allmänmedicinsk forskning. Syftet med satsningen är att stärka den allmänmedicinska forskningen och ge primärvårdens medarbetare större möjligheter att fortsätta forska även efter att de har disputerat. Satsningen innebär att den som har disputerat och arbetar inom primärvården kan få möjlighet att forska på 20 procent. Efter www.regionostergotland.se 50
första ansökningsomgången inkom tre ansökningar varav en bedömdes uppfylla samtliga kriterier. Under 2016 avsätts 800 000 kr för satsningen och från och med 2017 kommer den att inarbetas inom ersättningsmodellen för vårdval primärvård. ALF-ansökningsomgången inför år 2017 har avslutats och besked har lämnats till samtliga sökande. Arbetet startar nu med att utvärdera den första ansökningsomgången och om att omhänderta förslag till förbättringar inför nästa ansökningsomgång. Det nya nationella ALF-avtalet innebär också årliga utvärderingar av den kliniska forskningens kvalitet. I syfte att stödja universitetssjukvårdens utveckling ska en utvärdering genomföras vart fjärde år. Första nationella utvärderingen sker 2017-2018. Kriterierna för vad som kommer att räknas som en universitetssjukvårdsenhet är nyligen satta nationellt och centrumen har startat upp arbetet med att identifiera vilka kliniker/enheter som kommer att uppfylla kraven för att vara en universitetssjukvårdsenhet. Region Östergötland stöttar även forskning i områden utanför hälso- och sjukvården. Under 2016 har en regional utvecklingsberedning, kallad RUB, initierats från Region Östergötland. Här samlas ledningen för regional utveckling i Region Östergötland tillsammans med Linköpings universitets fyra dekaner. Syftet med RUB är att samla den gemensamma utvecklingskraften i Östergötland och skapa en stark koppling mellan våra regionala utvecklingsutmaningar och akademisk forskning. I mars beslutade Vinnova att utse Region Östergötlands satsning Visual Sweden till en vinnare i den nationella tävlingen Vinnväxt-programmet. Visual Sweden är en tioårig tillväxtsatsning med utgångspunkt i att mängden data i världen kräver lösningar på användargränssnitt som gör att stora datamängder kan tas emot och omvandlas till gripbar och användbar kunskap. Initiativet genomförs i samverkan med Linköpings universitet, Mjärdevi Science Park och Norrköping Science Park, flera av de myndigheter som finns i regionen och ett 50-tal stora och små företag. Efterfrågan på denna typ av lösningar är stor, exempelvis från sjukvården, industrin samt inom områden som samhällssäkerhet trafik. Regionens medel kommer främst gå till att finansiera arenor för samskapande, som till exempel interaktiva labb och demonstratorer som inledningsvis ska handla om beslutsstöd vid komplexa datamängder (till exempel trafikövervakning och processtyrning) och sammanfogning och tolkning av information från många videokameror (till exempel för säkerhetsövervakning och brottsanalyser). Region Östergötland stöttar även ett antal andra forskningsprojekt, till exempel: PEA, Printed Electronics Arena. Region Östergötland bidrar tillsammans med Norrköpings kommun, Vinnova och strukturfonder med projektmedel för att bygga upp och utveckla en forsknings- och testmiljö för att trycka elektronik med inbyggda funktioner, till exempel fuktsensorer som kan byggas in i byggnader och kommunicera när de blir fuktiga. Projektet testar även inbyggda biosensorer på organiska kroppar samt livsmedelsförpackningar. Grönovation. Region Östergötland bidrar med finansiering tillsammans med Vinnova och Linköpings Universitet är projektledare i samverkan med ett 50-tal företag. Huvudspåret är forskning kring hur utveckling och konkurrenskraft kan stärkas med innovationer inom agrara näringar. Forskning kring komposit och lättviktsmaterial mot både flyg och övrig marknad. Region Östergötland stödjer ett utvecklingsarbete av testmiljöer och nya affärsområden i samverkan med forskningsinstitutet Swerea och Strategiska innovationsområdet Lighter som är ett nationellt forskningsprogram CleanSky2 är ett forskningsområde direkt under EU-kommissionen för flygforskning och tillämpningar för ett renare och mer miljöanpassat flyg. Region Östergötland har www.regionostergotland.se 51
skrivit ett partneravtal för att underlätta för företag och andra aktörer i regionen att lättare medverka i dessa forsknings- och utvecklingsprogram. Flera av de forskningsnära projekt som regionen stödjer har fokus på hur forskningen kan tillämpas inom ett eller flera områden i enlighet med strategin för smart specialisering. Klimatneutral och giftfri verksamhet Regionstyrelsen har det övergripande ansvaret för arbetet gällande målet om en klimatneutral och giftfri verksamhet inom Region Östergötland. Samtliga nämnder har dock ett ansvar att säkerställa miljö- och klimathänsyn i sina respektive ansvarsområden. Inom regionens produktionsenheter pågår arbete för att stärka det systematiska miljöarbetet och för att hushålla med energi och naturresurser på ett hållbart sätt. Det finns dock fortfarande mycket att göra inom dessa områden. Regionutvecklingsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden rapporterar i sina delårsrapporter att målet för att främja en klimatneutral och giftfri verksamhet är beroende av de avtal och uppdrag som ges till andra aktörer. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden rapporterar i sin delårsrapport att i samtliga trafikupphandlingar som Östgötatrafiken genomför, ställs omfattande miljökrav och allteftersom marknaden utvecklas förändras kraven som ställs. I och med starten av nya trafikavtal i juni avseende landsbygdstrafiken i länet körs nu samtliga bussar på förnyelsebara drivmedel. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden främjar på många vis Region Östergötland som en klimatneutral och giftfri organisation men på grund av att all kollektivtrafik inte drivs på förnyelsebara drivmedel kan inte nämnden bidra till fullständig måluppfyllelse av det strategiska målet. Regionens arbete för att ställa miljökrav vid uppdrag och upphandlingar utvecklas ständigt men även här finns det utvecklingspotential. Trots det ständiga arbete som pågår är bedömningen att målet inte kommer att kunna uppnås helt tillfredställande vid årets slut. Systematiskt miljöarbete i varje verksamhet Region Östergötland har de senaste åren kartlagt verksamheternas påverkan på miljö och klimat och utrett ett antal koncept för att minska den negativa påverkan. Det finns i dag ett gediget underlag som stöd i arbetet med att skapa en klimatneutral, giftfri och miljöcertifierad organisation. Alla verksamhetsenheter har 2017 på sig att genomföra Vårda miljön. Hittills under året har tio procent (34 stycken) av enheterna genomfört miljöförbättrande åtgärder i enlighet med Vårda miljön. Målet för hela året är att 75 procent ska ha genomfört åtgärder, vilket i detta läge inte bedöms kunna uppnås. Enligt produktionsenheternas egen rapportering har dock långt fler än tio procent av enheterna arbetat med Vårda miljön genom att gå igenom material, dela ut broschyrer och dylikt. För att måluppfyllelse ska nås krävs dock att enheterna rapporterar in vidtagna åtgärder som är kopplade till Vårda miljö. Här föreligger alltså brister Vid en analys av produktionsenheternas preliminära delårsrapporter 08 konstateras att 5 av 18 produktionsenheter beskriver hur miljöperspektivet utvecklats och stärkt på ett väl dokumenterat sätt. Lika många beskriver sitt miljöarbete med ett delvis dokumenterat genomslag, och resterande åtta produktionsenheter beskriver inte sitt miljöarbete alls. Det pågående projekt som syftar till att införa ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO 14001 fortskrider enligt plan. Informationsseminarier har hållits för samtliga chefer inom Barn- och kvinnocentrum samt FM centrum som är pilotcentrum. Analys har också genomförts av befintlig miljöstyrning och kring vad som behöver kompletteras denna. www.regionostergotland.se 52
Miljö- och säkerhetsenheten har utvecklat stödverksamheten för miljöarbete genom att erbjuda internkonsulter som kan bistå verksamhetscheferna i miljöarbetet. Stödet är uppbyggt inom ett antal huvudområden där organisationen behöver arbeta mer med miljöfrågorna. Aktuella områden är kemikalier, transporter, läkemedel och avfall som idag bidrar till negativ miljöpåverkan. Information om de tjänster och stöd som erbjuds kommer inom kort finnas i Stöd och serviceportalen på intranätet. För att stärka integreringen av miljöfrågor i produktionsenheternas verksamhetsplaner för 2017 har Miljö- och säkerhetsenheten erbjudit workshops och stödmöten för att stötta arbetet. FM-centrum har också tagit fram en energistrategi som under perioden har fastställds av regiondirektören. Strategin innefattar ett antal delstrategier som inriktar arbetet med att göra Region Östergötland till en mer energieffektiv organisation. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 50 Systematiskt miljöarbete i Andel verksamhetsenheter 2015: 33 % 75 % Augusti varje verksamhet (RS) (vårdcentraler, kliniker eller 10 % motsv.) som har utfört miljöförbättrande åtgärder i enlighet med fastställd plan - Vårda miljön Miljö- och klimathänsyn i all verksamhet, framförallt vid uppdrag och upphandlingar För att uppnå mål om giftfri miljö och klimatneutralitet är kravformulering i upphandlingar ett viktigt verktyg. Genom att ställa specifika miljökrav i upphandlingar kan förutsägbara resultat uppnås. Upphandling kan användas som ett verktyg för att påverka marknaden och på så sätt bidra till en hållbar utveckling. För att säkerställa att miljö beaktas i de upphandlingar som Region Östergötland genomför krävs ett systematiskt arbete. En strategi för detta arbete håller på att tas fram där följande delar ingår: Miljöriktlinjer för vilka krav regionen ska ställa på exempelvis miljöledningssystem, förpackningar, kemikalier, energianvändning samt hur miljökrav ska följas upp. Grundläggande miljökrav som ska ställas i samtliga upphandlingar. Genomlysning av vilka upphandlingar som har störst klimatpåverkan för att sedan kunna ta fram anpassade miljökrav Framtagande av en utfasningslista över vilka kemiska ämnen som regionen har valt att prioritera bort som även ska minska genom krav i upphandlingar. Framtagande av en plan för uppföljning av leverantörers miljöarbete. Förbrukningsartiklar som används i vården har en betydande miljöbelastning. Därför prioriteras dessa upphandlingar ur ett miljöperspektiv. Under hösten påbörjas upphandling av medicinska engångshandskar. I denna upphandling läggs stor vikt vid att ställa relevanta miljökrav så att patienters och vårdpersonasl exponering för hälso- eller miljöfarliga ämnen ska minska. Under hösten påbörjas även upphandling av Ortoser, en produkt som patienten har långvarig kroppskontakt med. Genom att ställa miljökrav kan vi minska exponering för kemiska ämnen vilket är bra för patient men även i leverantörskedjan då tillverkning kan utsätta personerna som tillverkar plastprodukterna för hälsoskadliga ämnen. Region Östergötland har i sitt mål- och uppföljningsdokument en nyckelindikator som relaterar till Andel upphandlingar där miljöperspektivet har fått ett dokumenterat genomslag. I nuläget är det inte möjligt att följa upp denna indikator till fullo då strategi och arbetssätt för att mäta miljöeffekter ännu inte är inarbetat. www.regionostergotland.se 53
Trafik- och samhällsplaneringsnämnden redogör i sin delårsrapport att Östgötatrafiken i samtliga trafikupphandlingar ställer omfattande miljökrav, bland annat på miljöklassade fordon, utsläppsvärden, val av drivmedel och arbete för att aktivt minska drivmedelsförbrukningen. Det ställs också krav på att entreprenörerna ska ha ett miljöledningssystem eller motsvarande strukturerat miljöledningsarbete. Som uppföljning skall entreprenören även en gång per år redovisa hur arbetet med att minska drivmedelsförbrukningen bedrivs. Regionutvecklingsnämnden redogör i sin delårsrapport att i uppdraget till Scenkonstbolaget finns uppdrag om att ta fram miljöpolicy. När det gäller övriga regionala kulturuppdrag saknas idag krav på miljö- och klimathänsyn. Dessa uppdrag löper över en treårsperiod och frågan kommer att aktualiseras efterhand som uppdragen förnyas. Hälso- och sjukvårdsnämnden uppger i sin delårsrapport att de ställer krav i sina generella villkor till leverantörerna att verksamheter ska bedrivas på ett miljömässigt sätt och att leverantören ska arbeta systematiskt med miljöfrågor. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 51 Miljö- och klimathänsyn i all verksamhet, framförallt vid uppdrag och upphandlingar Andel upphandlingar där miljöperspektivet har fått ett dokumenterat genomslag 2016 jan-apr: Underlag saknas Förbättringspotential föreligger 75 % Utfall saknas på RÖ-nivå (TSN/Ötraf 100 %) God hushållning med energi och naturresurser En regionövergripande miljöutredning är färdigställd och samtliga centrum har godkända miljöutredningar för den egna verksamheten. Miljöutredningarna innehåller en förteckning över miljöaspekter med prioritering. Varje centrum har, baserat på de egna prioriterade miljöaspekterna, beslutat om tre ytterligare miljöåtgärder som ska genomföras under 2016 utöver vad som beslutats i verksamhetsplan. Det innebär 60 ytterligare miljöåtgärder inom Region Östergötland. Uppföljning visar att 75 procent av dessa åtgärder har genomförts. Arbete pågår med att analysera Region Östergötlands klimatpåverkan enligt Greenhouse Gas Protocol, en internationell standard för beräkning och redovisning av utsläpp av växthusgaser för organisationer och företag. www.regionostergotland.se 54
Medarbetarperspektivet Strategiska mål Resultat Framgångsfaktorer Bedömning Ett engagerat medarbetarskap Medarbetare som är delaktiga Möjligheter att delta i förbättringsoch utvecklingsarbete Strategisk En arbetsgivare som är attraktiv kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida Strukturerat och långsiktigt arbete utmaningar med kompetensförsörjning Rätt använd kompetens Tydligt chefskap God kommunikation och dialog Ett engagerat medarbetarskap Region Östergötland verkar för att det ska finnas förutsättningar för ett engagerat medarbetarskap. Medarbetarna ska uppleva att kulturen på arbetsplatsen uppmuntrar till förbättrings- och utvecklingsarbete och att de ges möjlighet att delta i det arbetet. Motivation och engagemang skapas i miljöer där öppenhet och respekt råder och där medarbetarna har förståelse och insikt i verksamhetens uppdrag och utmaningar. Åter igen når Region Östergötland en mycket hög svarsfrekvens, 86 procent, i årets medarbetaruppföljning. Svarsfrekvensen visar att medarbetarna är engagerade och vill ta ansvar för att utveckla sin egen arbetsplats och regionens verksamhet. Medarbetaruppföljningen är ett verktyg som ger möjlighet för såväl regionen som helhet och de enskilda arbetsplatserna att följa upp, föra dialog om och utveckla områden som leder till engagemang. Arbetet med utvecklade arbetsplatsträffar ger chefer och medarbetare, med stöd av HR, möjlighet att utveckla dialog och samverkan för ett gott arbetsklimat och en god arbetsmiljö. Samverkan med de fackliga organisationerna gällande ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, har också gett en bra genomlysning och grund för utveckling, där så krävs, av arbetsmiljöområdet. Regionen har högt ställda ambitioner vad gäller ett engagerat medarbetarskap med utmanande målnivåer. Sammanfattningsvis bedöms dock att målet kommer uppnås under året. Medarbetare som är delaktiga Region Östergötlands medarbetare upplever fortsatt i hög grad att de är delaktiga i planering av sitt eget arbete. Av alla resultat i årets medarbetaruppföljning där jämförelse är möjlig med andra landsting/regioner så är detta det resultat där Region Östergötland uppvisar väsentligt mycket högre resultat. Fortsatt utbildning i samverkansgrupper kring samverkansavtalet genomförs under året. Många arbetsplatser utbildar, med hjälp av HR, i hur arbetsplatsträffarna (APT) kan utvecklas till att bli väl fungerande forum för delaktighet och utveckling. Resultatet i medarbetarenkäten för medarbetare som upplever att de på arbetsplatsen har välfungerande APT har också förbättrats något jämfört med föregående år. www.regionostergotland.se 55
Medarbetarna är också fortsatt stolta över att vara en del av verksamheten och tycker att det är roligt att gå till jobbet. Medarbetarna uppger också i medarbetarenkäten att de anser att cheferna i högre grad än tidigare uppmuntrar till samarbete inom och mellan enheter för patientens bästa. Det återspeglas i att även medarbetarna samarbetar i högre utsträckning med varandra inom arbetsplatsen och med andra enheter. En liten förbättring kan också ses i upplevelsen av öppet klimat på arbetsplatsen och för regionen. Ett exempel på sådan insats är FM-centrums medarbetarprogram som genomförts under ett par år. Syftet med programmet är bland annat utveckling av medarbetarna för samarbete med andra genom att förbättrad kommunikativ förmåga. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 53 Medarbetare som är Medarbetare som är delaktiga i 2015: 80 81 2016: delaktiga (RS) hur arbetet planeras 80 Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 90 Medarbetare som är Medarbetare som upplever att det 2015: 73 74 2016: delaktiga (RS) är ett öppet klimat på 74 arbetsplatsen 91 Medarbetare som är delaktiga (RS) 92 Medarbetare som är delaktiga (RS) Medarbetare som inom arbetsplatsen samarbetar för att uppnå verksamhetens mål Medarbetare som upplever att det finns arbetsglädje på arbetsplatsen 2015: 78 79 2016: 79 2015: 74 75 2016: 75 Möjligheter att delta i förbättrings- och utvecklingsarbete Förbättrings- och utvecklingsarbete Årets medarbetaruppföljning visar att cheferna i högre grad ger förutsättningar för medarbetare att arbeta med förbättrings- och utvecklingsarbete. Resultatet har också förbättrats gällande arbete med ständiga förbättringar inom arbetsplatsen och att forskningsresultat för att utveckla verksamheten används. En ökning jämfört med föregående år uppvisas också i att medarbetarna lär av varandra och att arbetet upplevs som utvecklande och lärorikt. Allas lika värde I årets medarbetaruppföljning ställdes en ny fråga om närmaste chef strävar efter likabehandling och icke-diskriminering på arbetsplatsen. Resultatet var väldigt positivt med ett svarsindex på 82 (på en skala 1-100). Resultatet 2016 är också bättre för frågor om öppet klimat och fortsatt mycket höga resultat uppvisas gällande att alla medarbetare är lika viktiga på arbetsplatsen. Resultaten visar att det inom Region Östergötland finns många arbetsplatser där medarbetarna upplever att de är värdefulla och viktiga. Även i år ställdes frågor relaterat till medarbetare utsatthet för hot/våld, kränkande särbehandling/mobbning, trakasserier eller sexuella trakasserier. Något fler jämfört med förra året har varit utsatta för kränkande särbehandling eller mobbning och dessutom hade något färre än förra året också pratat om händelsen med någon eller anser att händelsen är utredd/hanterad. Även om Region Östergötlands resultat av dessa frågor i jämförelse med andra ligger lågt så är det områden att arbeta vidare med då nolltolerans råder för denna typ av handlingar. Under hösten tas beslut om ny riktlinje för regionen gällande kränkande särbehandling och trakasserier. Riktlinjen fokuserar mer främjande och förebyggande åtgärder inom området än tidigare riktlinje. Regionen fortsätter också att anonymt erbjuda samtalsstöd hos företagshälsovården för medarbetare som vill ha hjälp med att hantera händelser inom dessa områden. I år har det dock varit något färre som sökt stöd hos företagshälsovården. www.regionostergotland.se 56
Arenor för dialog Med syfte att aktualisera Arbetsmiljöverkets nya föreskrift AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö har en partsgemensam arbetsgrupp arbetat fram målsättningar, verktyg och kunskapsstöd inom området för hälsofrämjande arbetsplatser. Arbetsgruppen har konstaterat att de verktyg som regionen har idag inom området väl stödjer kraven enligt den nya föreskriften. Förändringar när det gäller målformuleringar i arbetsmiljöpolicyn och uppföljning av dessa kommer att göras för att harmonisera krav i den nya föreskriften. Under hösten kommer alla chefer att erbjudas information om innehållet i den nya föreskriften Sjukfrånvaro Regionens totala sjukfrånvaro uppgick under augusti till 4,3 procent och är i stort sett oförändrad sedan motsvarande period förra året. Den totala sjukfrånvaron avser både kortidssjukfrånvaro och långtidsjukfrånvaro. Även långtidssjukfrånvaron ligger i linje med samma månad föregående år. Figur 16. Total sjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro fördelat på yrkeskategorier. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 54 Möjligheter att delta i Medarbetare som medverkar 2015: 79 80 2016: förbättrings- och aktivt i att utveckla verksamheten 79 utvecklingsarbete (RS) Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 93 Möjligheter att delta i förbättrings- och utvecklingsarbete (RS) Medarbetare som upplever att närmaste chef skapar förutsättningar för förbättringsoch utvecklingsarbete 2015: 72 73 2016: 74 Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar Faktorer som påverkar regionens strategiska kompetensförsörjning är nuvarande och potentiella framtida medarbetares upplevelse av Region Östergötland som ett attraktiv arbetsgivare och ett strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning och rätt användning av kompetens. Inom det strategiska målet uppnås huvuddelen av de fastställda www.regionostergotland.se 57
målvärdena. Region Östergötland har också utsetts av Karriärföretagen till en av landets mest spännande arbetsgivare i offentlig sektor 2016. Flera av regionens verksamheter rapporterar däremot om stora utmaningar inom kompetensförsörjning och det pågår en rad förbättringsinsatser som omprövar nuvarande arbetssätt och användning av kompetens. Det är utmaningar som generellt sett delas av samtliga svenska huvudmän inom vård- och omsorgssektorn och som bland annat understryks i den nationella utredning om effektiv vård SOU 2016:02 som presenterades 2016. Region Östergötlands insatser för strategisk kompetensförsörjning bedöms vara adekvata och följer en omfattande långsiktig utvecklingsplan. Goda exempel är regionens satsningar på språksnabbspår, kompetensutveckling genom utbildningstjänster för specialistsjuksköterskeutbildning och fokuseringen på sjukvårdande verksamheter som bedriver dygnet-runt-verksamhet. Den sammantagna bedömningen är dock att måluppfyllelsen för en strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar inte kommer vara helt tillfredsställande vid årets slut. En arbetsgivare som är attraktiv Region Östergötland ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare där många vill arbeta, studera och forska. Återigen har årets resultat i medarbetaruppföljningen förbättrats vilket påvisar regionens attraktivitet som arbetsgivare. Jämfört med första mätningen 2010 har det skett en jämn positiv utveckling av medarbetarnas upplevelse av regionen som attraktiv arbetsgivare och målvärdet har återigen uppnåtts. Särskilt positiva är yngre medarbetare under 30 år. I jämförelse med övriga regioner/landsting ligger Region Östergötland väl till. Utvecklingen av antal anställda visar att Region Östergötland är en attraktiv arbetsgivare i den bemärkelsen att antalet anställda sedan årsskiftet har ökat med 295 medarbetare omräknat i heltidsmått (se tabell 6). Den yrkesgrupp som har ökat mest sedan årsskiftet är sjuksköterskor. Ökningen av antalet sjuksköterskor under denna period beror bland annat på lyckad rekrytering av nyutexaminerade studenter i samband med terminsavslut. Även inrättandet av ett antal utbildningstjänster för sjuksköterskor som startar i september leder till flera ersättningsrekryteringar för de som utbildar sig till specialistsjuksköterskor. Jämfört med motsvarande period förra året har antalet medarbetade omräknat i heltidsmått ökat med 345 medarbetare. I bilaga 1 redovisas fördelning av antalet anställda på produktionsenheterna. Majoriteten av produktionsenheterna har ökat antalet anställda sedan årsskiftet. Figur 17. Antalet anställda 2009-2016 i Region Östergötland www.regionostergotland.se 58
Figur 18. Antal anställda i heltidsmått per yrkesgrupp Avrundningsvariationer kan förekomma På grund av att kostnadsutvecklingen inte inbromsat i tillräcklig takt togs ett politiskt beslut från regionstyrelsen i juni där regiondirektören bland annat fick i uppdrag att införa en restriktiv bedömning vid rekryteringar. Syftet är att prioritera rätt områden och rätt rekryteringar. Prioriterade områden vid bedömningen är tjänster inom dygnet-runtverksamheten (24sju) och konverteringeringar av kostsamma bemanningslösningar. Den ökande kostnadsutvecklingen samt vårdplatsbristen var några av skälen till att regionstyrelsen i september förra året beslutade om en utfasning av bemanningsföretag från och med 2016 (läs mer under nästa avsnitt samt under Insatsområden ). Samtidigt sker en stor satsning på de egna sjuksköterskorna. Satsningen handlar dels om införande av ett bonusprogram dels om en extraordinär satsning på grundlön för sjuksköterskor som arbetar 24sju(kvällar, nätter och helger). 24sju-bonus utbetalas två gånger om året i juni och december. Vid regionens första bonusutbetalning erhöll 1 485 sjuksköterskor 24sju-bonus. I genomsnitt utbetalades bonus på 9 671 kr. Regionens kostnad var 22,6 miljoner inklusive arbetsgivareavgifter, vilket var inom budgeterad ram. Region Östergötland fortsätter att strategiskt arbeta med extern marknadsföring av regionen som en attraktiv arbetsgivare. Som en del i arbetet har Region Östergötland hittills deltagit i flera rekryteringsmässor, exempelvis KALAS-mottagningen, Framtidens Specialistläkare och #dinframtid som riktar sig till högstadieelever. Från och med juni detta år har regionen haft möjlighet att använda den nya rekryteringsprofilen, såväl i tryckt media (annonser), mässmaterial (som roll-ups) och rekryteringsbroschyr vilket tagits emot väl av mässdeltagare. En annan återkommande satsning är regionens sommarjobb för gymnasieungdomar. Centrala medel avsätts för cirka 110 sommarjobbsplatser årligen. Detta år har även kontakter etablerats för att skapa ett samarbete med gymnasieskolor och skapa förutsättningar för ungdomar med funktionsnedsättning att söka sommarjobb. Det har varit kontakter med gymnasieskolor och andra organ i samhället som arbetar med att slussa ut personer i arbete. Det har lett till att några ungdomar med funktionsnedsättning fått sommarjobb nom regionen. Detta är en del av ett arbete för att regionen skall uppfattas som en attraktiv arbetsgivare samt att i förlängningen skapa förutsättningar för att öka andelen anställda med funktionsnedsättning. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 55 En arbetsgivare som är Medarbetare som upplever att 2015: 62 63 2016: attraktiv (RS) region Östergötland är en attraktiv 63 arbetsgivare www.regionostergotland.se 59
jan-13 mar-13 maj-13 jul-13 sep-13 nov-13 jan-14 mar-14 maj-14 jul-14 sep-14 nov-14 jan-15 mar-15 maj-15 jul-15 sep-15 nov-15 jan-16 mar-16 maj-16 jul-16 Delårsrapport Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning Medarbetare som upplever att närmaste chef stödjer och stimulerar till kompetensutveckling ingår som en viktig del i ett strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning. En värdefull arena för dialog mellan medarbetare och chef om kompetensutveckling är det årliga utvecklingssamtalet där den individuella utvecklingsplanen bestäms. Särskilt strategiska aktiviteter som stödjer en positiv utveckling är fortsatt satsning på ledarutbildningar i utvecklingssamtal. Även de internutbildningar i att sätta mål utifrån lönekriterier som genomförs för chefer och medarbetare under året har ett starkt fokus på utvecklingsplanen. Andelen medarbetare som har en egen utvecklingsplan uppgår numera till nästan 90 %, vilket är ett förbättrat resultat med drygt tre procentenheter jämfört med föregående års uppföljning och är ett mycket gott resultat sett till branschen som ligger nästan fem procentenheter lägre. Möjligtvis påverkas det goda resultatet också av att medarbetare via det nya IT-stödet Kompetensportalen numera själva kan följa sin utvecklingsplan och ansvara för måluppfyllelsen. Även medarbetarnas upplevelser av närmaste chefs stimulans till kompetensutveckling har förbättrats och årets resultat överstiger det satta målvärdet 75. Exempelvis har Närsjukvården i Västra Östergötland arbetat med framgångsrikt med strukturerad kompetensutveckling för sjuksköterskor som en av flera åtgärder för att öka möjligheterna att lyckas rekrytera till befintliga vakanser. Regionen har strategiska utmaningar när det gäller kompetensförsörjningen inom flera yrkesgrupper. Att genom ett språksnabbspår snabbare och bättre integrera nyanlända med kompetens inom hälso- och sjukvård är en långsiktig strategi att bredda rekryteringsbasen inom hälso- och sjukvård på sikt. Förberedelser och planeringsarbete pågår för att till årsskiftet kunna starta med språksnabbspåret för regionen. Ett annat sätt att arbeta för kompetensförsörjning och överföring av kunskap mellan generationer är att fler medarbetare fortsätter arbeta efter 65 år. I augusti finns det cirka 650 medarbetare som är över 65 år vilka tillsammans genererar 127 heltider. Region Östergötland vill också stimulera medarbetare att arbeta efter 65 års ålder. Arbetet pågår med att analysera hinder och möjligheter för ett längre arbetsliv med målet att hitta konkreta åtgärder som bidrar till att regionens medarbetare vill arbeta längre. Åtgärder som undersöks är bland annat förbättrad arbetsmiljö, stärka de äldres möjlighet att tillvarata och utveckla sin kompetens, ökad information samt möjligheter till ekonomiska incitament. De senaste åren har en kraftig kostnadsutveckling för anlitande av bemanningsföretag konstaterats. Att anlita bemanningsföretag inom vården är dock inte endast en kostnadsfråga. Det leder till bristande kontinuitet och kan påverka patientsäkerheten. Till och med augusti månad minskade kostnaderna för köp från bemanningsföretag med 2,6 procent (utan hänsyn till administrativa tjänster) jämfört med samma period förra året. Från och med april anlitas inte längre grundutbildade sjuksköterskor från bemanningsföretag. Detta är i linje med regionens strategi för utfasning av bemanningsföretag (läs mer under Insatsområden ). Figurer 19-22 nedan visar denna utveckling. 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 Läkare primärvård (exkl momskompensation) www.regionostergotland.se 60
jan-13 mar-13 maj-13 jul-13 sep-13 nov-13 jan-14 mar-14 maj-14 jul-14 sep-14 nov-14 jan-15 mar-15 maj-15 jul-15 sep-15 nov-15 jan-16 mar-16 maj-16 jul-16 jan-13 mar-13 maj-13 jul-13 sep-13 nov-13 jan-14 mar-14 maj-14 jul-14 sep-14 nov-14 jan-15 mar-15 maj-15 jul-15 sep-15 nov-15 jan-16 mar-16 maj-16 jul-16 jan-13 mar-13 maj-13 jul-13 sep-13 nov-13 jan-14 mar-14 maj-14 jul-14 sep-14 nov-14 jan-15 mar-15 maj-15 jul-15 sep-15 nov-15 jan-16 mar-16 maj-16 jul-16 Delårsrapport 8 000 000 6 000 000 4 000 000 2 000 000 0 Läkare specialist (exkl momskompensation) 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 Sjuksköterska allmän (exkl momskompensation) 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 Sjuksköterska specialist (exkl momskompensation) Figur 19-22: Kostnadsutveckling för bemanningsföretag för läkare respektive grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 56 Strukturerat och långsiktigt Medarbetare som upplever att 2015: 74 75 2016: arbete med närmaste chef stimulerar till 76 kompetensförsörjning (RS) kompetensutveckling Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 97 Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning Kostnader för bemanningsföretag jan-apr 2016: 43 303 tkr 90 000 tkr Jan-aug 77 120 tkr jan-aug2015: 81 429 tkr 2015: 132 350 tkr 2014: 98 076 tkr 2013: 77 090 tkr www.regionostergotland.se 61
Rätt använd kompetens Årets medarbetaruppföljning visar att andelen medarbetare som upplever att kompetensen tas till vara av närmaste chef återigen har ökat och uppnår målvärdet 76. Framförallt inom de sjukvårdande verksamheterna pågår flera aktiviteter som omprövar nuvarande arbetssätt och användning av kompetens, för en mer effektiv arbetsfördelning och rätt använd kompetens. I produktionsenheternas delårsrapporter, framförallt inom de sjukvårdande verksamheterna, beskrivs flera pågående aktiviteter som omprövar nuvarande arbetssätt och användning av kompetens för en mer effektiv arbetsfördelning och rätt använd kompetens. Exempel på strategiska insatser för rätt använd kompetens som genomförs inom Region Östergötland är pilotavdelningar för utökad vårdnära service, service inom ortopedi- och medicinkliniker, där särskilt utbildad servicepersonal arbetar tillsammans med medarbetare i vården. Jämfört med före pilotprojektet anger fler att de huvudsakligen arbetar med uppgifter i linje med sin utbildning och att de i högre utstreckning får använda sin kompetens på bästa sätt. Uppföljningar indikerar också förbättrat stressindex och förbättrad arbetsmiljö för vårdpersonalen. Den tid som har frigjorts för undersköterskorna har använts till ökad direkt patienttid, mer samtal med oroliga anhöriga och att fler riskbedömningar görs enligt kvalitetsregistret Senior Alert. Samtidigt har städkvaliteten i patientens viktiga närmiljö såsom sängbord och sänggrindar förbättrats när städningen utförs av särskilt utbildad servicepersonal som arbetar nära medarbetarna på avdelningen. Piloterna har nu förlängts för att bland annat undersöka om tid även kan frigöras för sjuksköterskegruppen, det vill säga uppgiftsväxling mellan undersköterskor och sjuksköterskor. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 57 Rätt använd kompetens (RS) Medarbetare som upplever att 2015: 75 76 2016: närmaste chef tar tillvara 76 kompetens Tydligt chefskap Chefen spelar en avgörande roll för att verksamheten ska nå sina mål och för hälsofrämjande arbetsplatser i utveckling. Region Östergötland verkar för att skapa förutsättningar och stöd för chefer att framgångsrikt leda verksamhet och medarbetare. Det innefattar bland annat utvecklad uppdragsdialog, stöd från den egna chefen genom tydliga mål, dialog och uppföljning, bra administrativt stöd och ledningsstöd samt olika former av kompetensutveckling. Sammanfattningsvis bedöms att målet om tydligt chefskap kommer att uppnås under året. God kommunikation och dialog Tydliga och kommunicerade uppdrag Chefer som är chefer över andra chefer har blivit bättre än föregående år på att tydliggöra verksamhetens mål och att återkoppla resultat i förhållande till mål till sina underställda chefer. Hela 88 procent av regionens chefer har haft ett utvecklingssamtal med sin chef under året. Möjligheten till återkoppling och dialog med sin närmaste chef är viktigt för att kunna prioritera i chefsuppdraget. Det är också viktigt för att i nästa led skapa tydlighet i uppdrag, mål och prioriteringar för medarbetare. Medarbetarna å sin sida uppger i något högre grad jämfört med föregående år att de bidrar till dialog med sin chef. www.regionostergotland.se 62
Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 58 God kommunikation och dialog (RS) Medarbetare som upplever att närmaste chef ger återkoppling på hur de presterat i förhållande till verksamhetens mål 2015: 70 71 2016: 72 Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 99 God kommunikation och dialog (RS) Medarbetare som bidrar till dialog med sin närmaste chef 2015: 83 83 2016: 84 Chefer som har rätt förutsättningar och som får stöd Administrativt stöd och ledningsstöd För att frigöra tid för chef- och ledarskapet ska Region Östergötlands chefer ha tillgång till bra administrativt stöd och ledningsstöd. I maj startades en arbetsgrupp med fokus att se över och minska HR-administrationen för chefer. I samband med omarbetning av chefsutvecklingen inom regionen har också en genomgång gjorts tillsammans med produktionsenheternas staber i hur de bättre ska kunna bidra till chefens utveckling genom praktiskt stöd i det vardagliga arbetet. Fortsatt arbete inom dessa områden görs under hösten. Utvecklingsarbete ny chefsutveckling Under 2016 genomförs ett omfattande utvecklingsarbete med utarbetande av nya utvecklingsprogram för chefer. Under sommaren har nya program konkretiserats och i december startar ett nytt program för första linjechefer och ett för verksamhetschefer. Syftet med utvecklingsprogrammen för chefer är främst att bidra till, och stödja, hållbart chef- och ledarskap i organisationen. Regionen eftersträvar chefer som är tydliga i sin arbetsgivar- och ledarroll och som har ett fokus på ständiga förbättringar. Utvecklingsprogrammen är ett led i att skapa förutsättningar för chefer att framgångsrikt leda verksamhet och medarbetare. Fokus i programmet är rollen som första linjechef eller verksamhetschef. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 59 Chefer som har rätt Chefer som upplever att närmaste 73 73 2016: förutsättningar och som får chef ger återkoppling på hur de har 74 stöd (RS) presterat i förhållande till verksamhetens mål Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 100 Chefer som har rätt Chefer som upplever att närmaste 80 80 2016: förutsättningar och som får chef ger stöd och vägledning i 80 stöd (RS) arbetet när det behövs 101 Chefer som har rätt förutsättningar och som får stöd (RS) Andel chefer som har en individuell utvecklingsplan 82 % 82 % 2016: 85 % www.regionostergotland.se 63
Ekonomiperspektivet Strategiska mål Resultat Framgångsfaktorer Bedömning Ekonomi som ger handlingsfrihet Långsiktigt hållbar ekonomi Kostnadseffektiv verksamhet Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Avsättningar för framtiden Kostnadseffektivitet i hälso- och sjukvården över tid som står sig väl i nationell jämförelse Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Aktivt arbete och sökning av projektstöd Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem Ekonomi som ger handlingsfrihet Det strategiska målet Ekonomi som ger handlingsfrihet är delvis uppfyllt på grund av en fortsatt betydande obalans inom de sjukvårdande produktionsenheterna. Lönekostnadsutvecklingen har förbättrats jämfört med föregående år och förväntas uppgå till 4,7 procent för helåret 2016. Den ekonomiska utvecklingen har följts under året och med anledning av resultatutvecklingen inom de sjukvårdande produktionsenheterna beslutade regionstyrelsen i juni om kompletterande åtgärder, bland annat att alla anställningar ska godkännas av regiondirektören. Dessa kompletterande åtgärder bör ge bättre förutsättningar för att det strategiska målet ska kunna uppnås vid året slut. Region Östergötlands resultat Region Östergötlands totala resultat till och med augusti är 580 miljoner kronor, vilket är något bättre än förväntat med hänsyn till resultatets säsongsvariation. Se figur 23. Figur 23. Ekonomiskt resultat och helårsbedömning (mkr) www.regionostergotland.se 64
Mer detaljerad information om helårsbedömning och resultat efter augusti finns i bilaga 8 och 9. Verksamhetens samlade resultat (det vill säga samtliga produktionsenheter inklusive styrelse och nämnder) uppgår till 48 miljoner kronor. Det är 25 miljoner kronor sämre än motsvarande period föregående år. Samtidigt har verksamheten tillförts medel 2016 för ökad produktion under tidigare år. Försämringen beror på fortsatta underskott inom de sjukvårdande produktionsenheterna. Efter augusti är underskottet för dessa enheter 76 miljoner kronor. Överskott inom de olika nämnderna bidrar positivt till resultatet. Regiongemensamma poster bidrar positivt till regionens resultat med 532 miljoner kronor. De regiongemensamma posterna är 10 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år. Det finansiella nettot är 177 miljoner kronor efter augusti. Oron på den finansiella marknaden kvarstår men bedömningen är att det finansiella nettot för helåret kommer att motsvara budget, det vill säga 205 miljoner kronor. Figur 24. Diagram Utveckling finansnetto, ackumulerat (mkr). Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Hösten 2015 fattade regionstyrelsen beslut om ett åtgärdsprogram för inbromsning av kostnadsutvecklingen med ett långsiktigt ansvarstagande (RS 2015-752). Verksamheten arbetar nu utifrån åtgärdsprogrammet med både befintliga och nya åtgärder. Produktionsenheterna visar sammantaget ett negativt resultat. Helårsbedömningen är minus 201 miljoner kronor, vilket är en försämring med 38 miljoner kronor jämfört med föregående helårsbedömning. Underskott och försämring beror i huvudsak på en fortsatt obalans inom de sjukvårdande produktionsenheterna. Den ekonomiska utvecklingen inom de sjukvårdande produktionsenheterna är fortsatt bekymmersam. Kostnadsutvecklingen är lägre än föregående år men inte i nivå med beslutad budget. Den ekonomiska utvecklingen har följts under året och i juni beslutade regionstyrelsen om kompletterande åtgärder, bland annat att alla anställningar ska godkännas av regiondirektören. Rutinen för nyanställningar infördes från och med september. Antalet anställda (omräknat till antal heltidstjänster) har ökat med 293 medarbetare sedan årsskiftet. Delar av ökningen av antalet anställda avser semestervikarier som anställts mer än 3 månader. www.regionostergotland.se 65
Produktionsenheternas försämrade ekonomi 2016 får konsekvenser även för kommande år, vilket kommer innebära omprövning av fattade beslut samt nya åtgärder i samband med finansplan 2017-2019. Särskild dialog förs med Sinnescentrum och Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård. Det pågår en fördjupad analys och översyn av dessa centrums ekonomi som kommer att avrapporteras till regionstyrelsen i november. Obalans i sjukvården Sjukvården visar efter augusti ett resultat på minus 76 miljoner kronor, vilket är 51 miljoner kronor bättre än motsvarande period föregående år. Samtidigt har de sjukvårdande enheterna fått en förstärkning i samband med åtgärdsprogrammet som till och med augusti är 87 miljoner kronor (förstärkning motsvarande totalt 130 miljoner kronor 2016). Godkänd årsbudget för de sjukvårdande enheterna är minus 72 miljoner kronor. En trendanalys, baserad på årets första åtta månader, visar ett årsresultat på minus 214 miljoner kronor. Analysen bygger på att resultatnivån under perioden januari augusti ligger kvar hela året. Figur 25. Resultat, sjukvårdande enheter (mkr) Helårsbedömningen som de sjukvårdande produktionsenheterna lämnat är minus 211 miljoner kronor. En bedömning som är 139 miljoner kronor sämre än godkänd budget. Försämringen förklaras av uteblivna eller i tid förskjutna effekter av åtgärder och ökade kostnader, bland annat på grund av ökad produktion, vårdplatsbrist samt rekryterings- och bemanningsproblem inom vissa yrkesgrupper. Figur 26. Helårsbedömning 08 per centrum (mkr) Röd/svart stapel = helårsbedömning 08 Rosa/grå stapel = helårsbedömning 04 www.regionostergotland.se 66
Av de sjukvårdande produktionsenheterna är det tre enheter som efter åtta månader gör bedömningen att årsresultatet kommer avvika negativt mot uppsatt budgetmål: Sinnescentrum, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård samt Närsjukvården i östra Östergötland. Övriga sjukvårdande produktionsenheter har ett resultat som efter augusti pekar mot ett helårsresultat i nivå med budget eller bättre. När det gäller övriga produktionsenheter är det två enheter som efter åtta månader gör bedömningen att årsresultatet kommer avvika negativt mot uppsatt budgetmål: Naturbruksgymnasiet och Katastrofmedicinskt centrum. Övriga enheter har efter augusti ett resultat som pekar mot ett helårsresultat i nivå med budget eller bättre. Nedan följer en presentation av utvalda produktionsenheter. Närsjukvården i centrala Östergötland 5 redovisar ett resultat på 7 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor bättre än motsvarande period föregående år. Akutkliniken och Medicinska och geriatriska akutkliniken har dock underskott men där pågår ett arbete för att nå balans. Helårsbedömningen är ett nollresultat för 2016. Produktionsenheten förväntas uppnå målet med att halvera kostnaden för inhyrda medarbetare och läkemedelskostnaderna hålls inom rimliga gränser genom ett aktivt arbete med uppföljning på klinik- och vårdcentralsnivå. Närsjukvården i östra Östergötland 5 redovisar ett resultat på minus 22 miljoner kronor. Den ekonomiska obalans som finns inom produktionsenheten kvarstår men samtidigt finns en medvetenhet om att det krävs kraftiga ansträngningar för att nå godkänd budget, även efter tillskottet på 25 miljoner kronor 2015. Helårsbedömningen är minus 35 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor sämre än föregående helårsbedömning. Försämringen förklaras med att den ekonomiska effekten av aktuella åtgärder i nuvarande handlingsplan försenats eller helt uteblivit. Närsjukvården i västra Östergötland 5 redovisar ett resultat på 32 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor bättre än motsvarande period föregående år. Produktionsenheten gör bedömningen att resultatet ska vara positivt för 2016, motsvarande 10 miljoner kronor. Dock finns det verksamheter inom enheten som har och förväntas ha obalans i ekonomin hela 2016. I helårsbedömningen förväntas provtagningsverksamheten inom Flyktingmedicinskt centrum återgå till normal nivå och vakanta tjänster bli återbesatta. Detta samtidigt som det inom psykiatrin införs rörliga ersättningar. Närsjukvården i Finspång 5 redovisar ett resultat på 0,4 miljoner kronor. Detta trots, enligt produktionsenheten, svårigheter i att rekrytera medarbetare, vilket skapat ett behov av att hyra in medarbetare eller andra kostnadsdrivande alternativ. Utifrån handlingsplaner arbetar verksamheten med åtgärder främst kring bemanning och läkemedel. Helårsbedömningen är 1 miljon kronor, vilket är bättre än godkänd budget. Hjärt- och medicincentrum redovisar ett resultat på minus 2 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor bättre än motsvarande period föregående år. Produktionsenheten förklarar förbättringen med att kostnaderna inte ökat i samma takt som tidigare. Medvetna åtgärder och lägre produktion orsakad av brist på nyckelkompetens och vårdplaster är, enligt produktionsenheten, förklaringen till den lägre kostnadsökningstakten. Produktionsenheten arbetar vidare med befintlig åtgärdsplan men ser risker i form av eventuella tillgänglighetsviten, kostnader för tillgänglighetssatsningar och kostnader för utlokaliserade patienter. Helårsbedömningen är minus 20 miljoner kronor, vilket motsvarar godkänd budget. 5 I bilaga 10 finns ytterligare information om primärvårdsdelen. www.regionostergotland.se 67
Barn- och kvinnocentrum i Östergötland redovisar ett resultat på 11 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor bättre än motsvarande period föregående år. Enligt produktionsenheten är höstens utmaningar stora men alla enheter arbetar målmedvetet och systematiskt. Det råder en hög kostnadsmedvetenhet och återhållsamhet och sparsamhet präglar verksamheten. Helårsbedömningen är ett nollresultat för 2016. Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård redovisar ett resultat på minus 47 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor sämre än motsvarande period föregående år. Centrumet befinner sig i ett fortsatt bekymmersamt ekonomiskt läge trots ett resurstillskott på 70 miljoner kronor för 2016. Produktionsenheten fortsätter med genomförandet av planerade åtgärdsplaner. Helårsbedömningen är ett resultat på minus 70 miljoner kronor, vilket är 35 miljoner kronor sämre än föregående helårsbedömning. Försämringen beror, enligt produktionsenheten, på att produktionen fortsätter att öka och att vidtagna åtgärder hittills inte fått avsedd ekonomisk effekt. Produktionsenheten genomför efter 2015 års resultat en fördjupad analys och översyn som ska avrapporteras till regionstyrelsen i november 2016. Sinnescentrum redovisar ett resultat på minus 50 miljoner kronor. Resultatet efter augusti förklaras främst av högre kostnader än planerat för medarbetare och verksamhetsnära material, en utveckling som är kvar sedan senhösten 2015. Helårsbedömningen är minus 87 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor bättre än föregående helårsbedömning. Produktionsenheten genomför efter 2015 års resultat en fördjupad analys och översyn som ska avrapporteras till regionstyrelsen i november 2016. Diagnostikcentrum redovisar ett resultat på minus 5 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor bättre än motsvarande period föregående år. Ökad produktion och god kostnadskontroll från april månad har enligt produktionsenheten bidragit till en positiv utveckling. Samtidigt har vidtagna åtgärder fått effekt. Helårsbedömningen är att centrumet kommer att klara godkänd budget och nå ett resultat på minus 10 miljoner kronor. Osäkerheter finns dock avseende effektuering av investeringar samt möjligheter att rekrytera medarbetare. Att notera är att 6 miljoner kronor kan hänvisas till framflyttade och förskjutna investeringar, vilket innebär att kostnader skjutits på framtiden. Folktandvården redovisar ett resultat på 15 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor bättre än motsvarande period föregående år. Folktandvårdens ekonomiska situation är, enligt produktionsenheten, fortsatt stabil. Alla klinker arbetar på ett ansvarsfullt sätt för att vara kostnadseffektiva och med olika resultatkrav utifrån aktuella förutsättningar. Helårsbedömningen är ett resultat på 13 miljoner kronor, vilket är bättre än budget. Naturbruksgymnasiet redovisar ett resultat på minus 8 miljoner kronor och helårsbedömningen är ett resultat på minus 5 miljoner kronor. Underskottet är bland annat, enligt produktionsenheten, en konsekvens av att den budgeterade elevvolymen inte är uppnådd efter intagningen till höstterminen. I ett läge med vikande elevunderlag och stora fasta kostnader måste åtgärder vidtas och produktionsenheten har arbetat fram en handlingsplan för att komma tillrätta med obalansen i ekonomin. Verksamhetens fasta och halvfasta kostnader utgör en betydande del av den totala kostnadsmassan, varför återhämtande av det negativa egna kapitalet inte kan genomföras helt inom det innevarande året. Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens intäkter och kostnader Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat är 90 miljoner kronor efter augusti. Områdena närsjukvård, länssjukvård samt privata vårdgivare redovisar de största överskotten. Överskottet beror främst på att villkoren för vissa rörliga ersättningar ännu inte har följts upp och utbetalats. Detta beräknas inte vara bestående och helårsbedömningen är oförändrad jämfört med tidigare, det vill säga ett nollresultat. www.regionostergotland.se 68
Balans mellan trafik- och samhällsplaneringsnämndens intäkter och kostnader Trafik- och samhällsplaneringsnämndens förväntas ha ett nollresultat vid årets slut. I helårsbedömningen ingår ett underskott för Östgötatrafiken på 1,5 miljoner kronor som förklaras av kostnadsökningar till följd av ett ökat resande inom länsfärdtjänsten. Nämnden redovisar ett resultat på 3 miljoner kronor efter augusti. Resultatet förklaras till lika delar av en momskompensation för länsfärdtjänst och av ett överskott inom område samhällsplanering Balans mellan regionutvecklingsnämndens intäkter och kostnader Regionutvecklingsnämnden förväntas ha ett nollresultat vid årets slut. Nämnden redovisar ett resultat på 3 miljoner kronor efter augusti. Överskottet beror bland annat på att medel avsedda för ersättning för folkhögskoleelever utbetalas först efter terminsslut. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 60 Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Produktionsenheternas sammanlagda resultat (exkl. styrelse, nämnder samt finans och pension) 2016: -163 mkr (helårsbedömning 04) 2015: -249 mkr -59 mkr 2016: -201 mkr (helårsbedömning 08) 2014: -229 mkr 2013: 4 mkr Det ekonomiska resultatet för: Hälso- och sjukvårdsnämnden Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 2016: 0 mkr (helårsbedömning 04) 2015: 37 mkr 2014: 20 mkr 2013: 7 mkr 2016: 0 mkr (helårsbedömning 04) 2015: 19 mkr 2014: 105 mkr 2013: 19 mkr 0 mkr 0 mkr 2016: 0 kr (helårsbedömning 08) 2016: 0 mkr (helårsbedömning 08) Regionutvecklingsnämnden 2016: 0 mkr (helårsbedömning 04) 2015: 0 mkr 0 mkr 2016: 0 mkr (helårsbedömning 08) Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Lönekostnadsutveckling I det regionövergripande åtgärdsprogrammet som beslutades 2015 ingår bland annat en satsning på en bonus till de sjuksköteskor som arbetar i dygnetruntverksamhet. Programmet innehåller även en lönesatsning riktad till alla sjuksköterskor samtidigt som övriga yrkeskategorier fick en reducerad löneökning. Utfasning av bemanningsföretag är också en ingående del. I samband med beslutet om ett åtgärdsprogram genomfördes en beräkning av lönekostnadsutvecklingen utifrån de åtgärder som ingick i programmet samt förändrad verksamhet. Lönekostnadsutvecklingen beräknades då till 4,7 procent för 2016. Lönekostnaderna förväntas öka med 4,7 procent för helåret, vilket motsvarar beräknad lönekostnadsutveckling utifrån åtgärdsprogram och förändrad verksamhet. Ur ett ekonomiskt perspektiv är kostnadsökningen för medarbetarnas löner inte hållbar i förhållande Region Östergötlands ekonomiska förutsättningar. Dock är och förväntas lönekostnadsutvecklingen vara lägre än under de senaste tre åren, då den legat runt 6 procent. www.regionostergotland.se 69
Lönekostnadsutvecklingen efter augusti är 4,9 procent jämfört med motsvarande period föregående år 6. De ökade kostnaderna beror bland annat på ökad volym. Antalet arbetade timmar har ökat med 2,7 procent. Samtidigt har övertidskostnaden ökat. Antalet anställda (omräknat till antal heltidstjänster) har ökat med 293 medarbetare sedan årsskiftet. Delar av ökningen av antalet anställda avser semestervikarier som anställts mer än 3 månader. År 2015 köpte Region Östergötland tjänster från bemanningsföretag motsvarande 132 miljoner kronor. Från och med 1 april 2016 anlitas inte längre grundutbildade sjuksköterskor från bemanningsföretag, vilket inneburit att kostnaderna för inhyrda medarbetare minskar. Samtidigt förväntas inte kostnaderna minska i sådan omfattning att fastställt målvärde inom medarbetarperspektivet kan uppnås (se avsnittet medarbetarperspektivet). Utfasningen av bemanningsföretag inom Region Östergötland beräknas vara slutförd 2017. Läkemedelskostnader Läkemedelsenhetens samlade bedömning är att kostnaderna för läkemedel ökar med 7,6 procent jämfört med 2015. Produktionsenheternas bedömning är en ökning med 6,7 procent 7. Nuvarande utveckling inom de kostnadsdrivande läkemedelsgrupperna förväntas fortsätta samtidigt som mängden förskrivna och rekvirerade läkemedel ökar. Även kostnaderna för allmänläkemedel förväntas öka mer än planerat. Kostnaderna för samtliga läkemedel uppgår efter augusti till 1 004 miljoner kronor, en ökning med 7,7 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Volymen har under samma period ökat med 2,4 procent. Kostnadsökningen är något större än under samma period 2015 och förklaras förutom av riksdagsbeslutet om fria läkemedel till barn främst av ökade kostnader för monoklonala antikroppar och proteinkinashämmare, vilka används inom cancervården. TNF-alfa hämmare och övriga immunsuppressiva läkemedel som används vid inflammatoriska sjukdomar samt nya antikoagulantia, vilka används för prevention av stroke vid icke valvulärt förmaksflimmer, bidrar också till kostnadsökningen. Enligt 2016 års överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting beräknas statsbidraget för läkemedel till Region Östergötland öka med 85 miljoner kronor, jämfört med 2015 års bidrag, vilket delvis kommer täcka kostnadsökningen. Merparten av det ökade statsbidraget är inkluderat i nuvarande budget. Kostnaden för allmänläkemedel har under perioden ökat mer än målvärdet för helåret. Det är framförallt kostnaderna för astma- och hudpreparat samt neuroleptika/lugnande medel och sömnmedel förskrivet till barn som ökat Nettokostnadsutveckling Nettokostnadsutvecklingen förväntas bli 6,8 procent för helåret (justerat för jämförelsestörande poster 6,4 procent). Kostnadsökningen ligger kvar på en hög nivå medan skatter och generella statsbidrag endast förväntas öka med 5,2 procent (rensat för jämförelsestörande poster). Regionens nettokostnadsutveckling är inte hållbar över tid. Efter augusti är nettokostnadsutvecklingen 5,8 procent jämfört med motsvarande period föregående år (justerat för jämförelsestörande poster). Det är främst kostnader för verksamhetsnära material och tjänster såsom bland annat läkemedel samt kostnader kopplade till fastighetsinvesteringarna som har ökat mer än planerat. 6 Efter juli var lönekostnadsutvecklingen 5,9 procent och efter juni 5,1 procent. De stora svängningarna i utvecklingen är främst en konsekvens av ett förhållandevis litet uttag av semester i juli och ett mycket stort uttag i augusti. 7 I produktionsenheternas bedömning ingår inte kostnaden för riksdagsbeslutet om fria läkemedel till barn. Deras kostnader påverkas inte av beslutet. www.regionostergotland.se 70
En jämförelse med övriga landsting/regioner visar att region Östergötlands nettokostnad även i år ökar mer än för riket som helhet. För samtliga landsting/regioner är nettokostnadsutvecklingen 4,2 procent efter juli. Regiongemensamma poster De regiongemensamma posterna svarar för 532 miljoner kronor av resultatet till och med augusti, vilket är 371 miljoner kronor bättre än åtta tolftedelar av budgeten. Figur 27. Resultat och helårsbedömning för regiongemensamma poster Det finansiella nettot är 177 miljoner kronor till och med augusti 2016. Under januari var det en kraftig nedgång på den finansiella marknaden, men därefter har placeringarna återhämtat sig. Oron på den finansiella marknaden kvarstår men bedömning är att det finansiella nettot för helåret kommer att motsvara budget, det vill säga 205 miljoner kronor. Helårsbedömningen för de regiongemensamma posterna är 443 miljoner kronor, vilket är en förbättring med 144 miljoner kronor jämfört med budget. Skatter och statsbidrag beräknas öka med 52 miljoner kronor. Ökningen förklaras främst av statsbidraget avseende flyktingsituationen som beslutades i slutet av 2015 och därmed saknas i budgeten. Detta innebar ett ökat generellt statsbidrag på 53 miljoner kronor 2016. Även statsbidraget för läkemedel bedöms, enligt den senaste utbetalningsprognosen från Sveriges kommuner och landsting, bli 23 miljoner högre än budget. Skatterna bedöms enligt Sveriges kommuner och landsting bli 40 miljoner kronor lägre än budget. Det är 60 miljoner kronor lägre än föregående helårsbedömning. Posten övrigt inom finansförvaltningen är oförändrad på totalnivå jämfört med budget men de ingående delarna framgår av tabellen nedan. Figur 28. Specifikation av övrigt inom regiongemensamma poster Utfallet för specialdestinerade statsbidrag förväntas bli 28 miljoner kronor högre än budget. Det är framförallt statsbidrag för psykisk ohälsa som beräknas bidra positivt till resultatet. www.regionostergotland.se 71
Fastighetskostnaderna ger sammantaget en positiv avvikelse på 34 miljoner kronor. Avvikelsen hänförs till att kapitalkostnaden, som FM centrum betalar till finansförvaltningen, bedöms bli högre än budgeterat (64 miljoner kronor). De avsatta medlen för övriga kostnader överstiger budget med 30 miljoner kronor. Det är ökade driftkostnader (hyreshöjningar) och projektomkostnader samt ökade kostnader för tomma lokaler som bedöms bli betydligt högre än budget. Återföringen av utbetalt regionbidrag som inte kommer att förbrukas under året beräknas uppgå till 14 miljoner kronor. Beloppet är ett nettobelopp som består av återförda medel som lämnades tillbaka i bokslut 2015 och ny bedömning för återlämnade medel i kommande bokslut för 2016. Det är endast regionstyrelsen som återbetalar medel till finansförvaltningen. Beloppet på minus 50 miljoner kronor i ökade reserveringar beror främst på ökade kostnader kopplade till statsbidraget avseende flyktingsituationen. Denna reservering har utökats i denna helårsbedömning. Övriga reserveringar i budgeten bedöms också bli använda under året. Regionsgemensamma intäkter och kostnader har under ett antal år genererat ett överskott, främst eftersom att kostnaderna inom Centrum för medicinskt teknik och IT varit lägre än budgeterat. I år bedöms dock kostnaderna öka med 20 miljoner kronor. Anledningen är ett omförhandlat avtal för vårdsystemet. Regionstyrelsen har tilldelats medel från och med 2017 för denna utökning (treårsbudget 2017-2019). Under posten övrigt finns ett antal olika poster som sammantaget jämfört med budget blir noll. Det är premien till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) som blev 12 miljoner kronor högre än budgeterat och en justering har gjorts av räntor på 7 miljoner kronor inom finansförvaltningen. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärd e 61 Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Regionens totala lönekostnadsutveckling (löneoch personalförändringar) 2016 jan-apr: 5,3 % 2015 5,4 % 2014 6,0 % 2013 6,4 % Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärd e 102 Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen (RS, HSN, TSN, RUN) 0 % Läkemedelskostnadsutvecklingen : -Allmänläkemedel -Totalt 2016 jan-apr: 0,1 % 2016 jan-apr: 8,6 % (helårsbedömning 04) 2015: -1,3 % +4,6 % 2014: 4,4% 6,7% Utfall <3,0 % 8 2016 jan-aug: 4,9 procent (4,7 procent helårsbedömni ng 08) 4 % Utfall 2016: 1,0 procent (helårsbedömn ing DÅ08) 7,6 procent (helårsbedömn ing DÅ08) Måluppfyllelse Måluppfyllelse 2013: -3,5 % +2,0 % 103 Kostnad för inhyrda medarbetare DÅ04: 43 mkr 2015: 132 mkr 2014: 100 mkr Ska minska 2016 jan-aug: 77 mkr 8 I samband med beslutet om ett åtgärdsprogram genomfördes en beräkning av lönekostnadsutvecklingen utifrån de åtgärder som ingick i programmet samt förändrad verksamhet. Lönekostnadsutvecklingen beräknades då till 4,7 procent för 2016. www.regionostergotland.se 72
Långsiktigt hållbar ekonomi Region Östergötland har i grunden en hållbar ekonomi i och med att regionen dels förväntas uppnå ett resultat som är 2 procent av skatter och generella statsbidrag och dels förväntas ha ett positivt eget kapital som vid årets slut överstiger 500 miljoner kronor. Avsättningar för framtiden Region Östergötlands resultat i förhållande till skatter och generella statsbidrag förväntas i nivå med målvärdet på 2 procent. Det ekonomiska överskottet ska ge en buffert att möta framtida behov såsom utveckling av nya medicinska metoder, ny- och återinvesteringar i fastigheter och utrustning samt kompetensförsörjning. Överskottet ska även göra det möjligt att hantera konjunktursvängningar. Om värdeförändringen av regionens placeringar exkluderas är det finansiella nyckeltalet 0,3 procent, att jämföra med målet på 0,5 procent. Det egna kapitalet per 2016-12-31 bedöms bli 631 miljoner kronor, vilket är i nivå med budgeterat målvärde. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 62 Avsättningar för framtiden Regionens samlade resultat i 2016: 2 % 2,0 % 2016: förhållande till skatter och generella statsbidrag (helårsbedömning 04) 1,9 procent (helårsbed ömning 08) 2015: 3,0 % Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 107 Avsättningar för framtiden Regionens egna kapital 2016: 631 mkr 631 mkr 2016: (helårsbedömning 04) 2015: 391 mkr (omräknat när utfall för 2015 631 mkr (helårsbed ömning 08) 2014: 40 mkr var känt) 2013: -896 mkr Kostnadseffektiv verksamhet Målet om en Kostnadseffektiv verksamhet är delvis uppfyllt och har goda förutsättningar att uppnås på några års sikt. Produktiviteten, mätt som kostnad per DRG, har minskat under senare tid till följd av att kostnadsutvecklingen är högre än ökningen av utförd verksamhet. Samtidigt pågår flera aktiviteter som är positiva för produktivitetsutvecklingen, till exempel arbete kring processutveckling, ständiga förbättringar och standardiserade vårdflöden. Även ersättningar i regionens ersättningssystem kan motivera till effektivitet och kostnadskontroll. Arbetet med att söka projektmedel fortlöper positivt. Kostnadseffektivitet i hälso- och sjukvården över tid som står sig väl i nationell jämförelse Ett sätt att bedöma verksamhetens kostnadseffektivitet är att kontinuerligt göra jämförelser med sig själv över tid och med andra landsting och regioner. Kostnad per DRG-poäng (diagnosrelaterade grupper) är ett sådant nationellt jämförelsemått. Produktiviteten minskar när kostnaderna per DRG-poäng ökar. www.regionostergotland.se 73
Jämfört med augusti 2015 har produktiviteten, mätt som kostnad per DRG, minskat med 6,2 procent. Kostnaden per DRG-poäng ökar, förutom för Närsjukvården i Finspång och Närsjukvården i västra Östergötland. Figur 29. Kostnad per DRG-poäng inom regionens sjukvårdande enheter (kronor). I figur 15 nedan visas hur den totala produktiviteten har utvecklats över tid 9. Orsaken till att produktiviteten (enligt denna definition) minskat de senaste åren är att verksamhetens kostnadsutveckling har varit betydligt högre än ökningen av utförd verksamhet eller sjukvårdsproduktion mätt i DRG, se tabell 30. Av figur 10 i processperspektivet framgår även att DRG-vikten inte ökar. Figur 30. Kostnad per DRG-poäng utifrån rullande 12-månadersvärden De sjukvårdande produktionsenheterna förklarar utvecklingen med bland annat en ökad poliklinisering, då övergången från sluten- till öppenvård minskar DRG-viktningen. Även ökade hyreskostnader i samband med Framtidens universitetssjukhus, ej optimalt nyttjande av resurser på grund av vårdplatsbrist och att verksamheten inte lyckats kompensera prisoch löneökningar med en ökad produktivitet anges som förklaringar till den minskade produktiviteten. Måttet kostnad per DRG-poäng speglar hela resursinsatsen väl men innehåller samtidigt brister, exempelvis att en kostnad finns med i totalkostnaden men inte speglas av DRG, att vissa kostnader kan öka alternativt minska språngvis utan koppling till produktiviten såsom hyror. Genom att även följa upp personalkostnad per DRG och DRG per arbetad timme går 9 Kostnad per DRG-poäng utifrån rullande 12-månadersvärden. www.regionostergotland.se 74
det att kompensera för några av de brister som finns i måttet kostnad per DRG. Alla tre mått visar en avtagande produktivitet. Framöver behöver klinikerna följa upp sin produktivetet med mått som är relevanta för den egna verksamheten. Produktivitet bör även vara ett verktyg i den styrning som bedrivs på klinikerna. I nationella jämförelser har Östergötland under längre tid haft en låg kostnadsbild och eventuella förändringar kommer att värderas i årsredovisningen. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 63 Kostnadseffektivitet i Kostnad per DRG poäng 2016 jan-apr: Ska 2016 janaug: 54 hälso- och sjukvård över tid och som står sig väl i nationell jämförelse (kostnadsproduktivitet) 53 932 kr 2015: 51 922 2014: 50 380 minska 852 2013: 49 618 Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 109 Kostnadseffektivitet i Kostnad/konsumerad DRG-poäng 2016 jan-apr: Ska Utfall hälso- och sjukvården över tid och som står sig väl i nationell jämförelse (RS) Utfall finns endast för helår. 2015: 50009 minska finns endast för helår. 2014: 47404 2013: 44532 Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Ersättningssystem är ett styrmedel som används för att påverka utvecklingen inom hälsooch sjukvården. I överenskommelserna mellan hälso- och sjukvårdsnämnden används olika former av ersättningar. Merparten av ersättningen är fast och ändras inte över tid medan en mindre del av ersättningen är rörlig och syftar till önskvärda förändringar och resultat. Ett sådant område är en god tillgänglighet där vårdgivarna får betala in vite till hälso- och sjukvårdsnämnden om de överenskomna målen inte nås. Måluppfyllelsen för tillgänglighet är 67 procent för perioden januari - augusti, vilket är lägre än fastställt målvärde och något sämre än utfallet efter mars. Det är framförallt länssjukvården och områdena ögonsjukvård, hand- och plastikkirurgi, öron- näsahalssjukvård, hudsjukvård, hjärt- och kärlsjukdomar samt ryggkirurgi som har svårt att nå sina tillgänglighetsmål. Verksamheterna arbetar för att förbättra situationen genom produktionsplanering, effektiviseringar och köp från regionens externa vårdgivare. Trots ett utfall som är lägre än målvärdet bedöms målet för framgångsfaktorn vara uppfyllt i och med att Hälso- och sjukvårdsnämndens överenskommelser med vårdgivarna till övervägande del innehåller ersättningar som motiverar till effektivitet och kostnadskontroll. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 64 Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Andel utbetalda tillgänglighetsersättningar vård i rimlig tid i enlighet med målen i överenskommelserna 2016 jan-mar: 72 % 10 2015: 76 % 100 % 2016 janaug: 67 % 10 Utfall för perioden januari mars 2016. www.regionostergotland.se 75
Nr Framgångsfaktor Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 115 Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling (RS, HSN, TSN) Andel utbetalda ersättningar för strokevården i enlighet med processmålen i överenskommelserna Från ÅR 2015: Utfall saknas för 2015. Ersättning kommer att betalas ut under 2016. 100% 2016 janaug: Data saknas, ingen mätning gjord Aktivt arbete och sökning av projektstöd Region Östergötland ska aktivt söka och överväga möjligheter till extern finansiering för att förstärka ordinarie verksamhet och arbeta med prioriterade utvecklingsområden. När Region Östergötland, via regional utveckling, söker extern finansiering kan rollen vara såväl som huvudansvarig för projektet, som partner eller som medfinansiär till någon av våra närstående verksamheter som vi göra en projektsatsning. Utifrån en omfattande erfarenhet av att leda stora projekt är det relativt vanligt att Region Östergötland fungerar som samordnande och huvudansvarig för stora projekt. Inom hälso- och sjukvårdområdet finns ett antal riktade statliga stimulansmedel som antingen rekvireras eller betalas ut grundat på invånarantalet i landstinget/regionen. Det krävs oftast motprestation i form av handlingsplaner, uppföljning och prestationer. År 2016 riktas stimulansmedel för olika behovsgrupper mot kvinnors hälsa, psykisk ohälsa och en förbättrad sjukskrivningsprocess. Även inom området medarbetare, kompetensutveckling och IT får regionen statliga stimulansmedel via den så kallade professionsmiljarden. Region Östergötland bevakar också externa finansieringsformer genom olika EU-fonder via regionens Brysselkontor. Arbete pågår för närvarande med många olika utvecklingsarbeten och aktiviteter kopplade till stimulansmedlen. Planering pågår även kring ansökan om EUmedel inom området migration. Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse 65 Aktivt arbete och sökning av projektstöd Andel externa projektmedel Ska öka 2016 jan-apr: Saknar tillförlitlig mätmetod 2016 janaug: Saknar tillförlitlig mätmetod Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem Trafik- och samhällsplaneringsnämnden redovisar i sin delårsrapport att Östgötatrafiken har ett uppdrag att minska samhällsfinansieringsgraden av den allmänna kollektivtrafiken. En lägre finansiering via skattemedel indikerar att utförd trafik möter östgötarnas behov av kollektivtrafik på ett effektivt sätt. Lägre samhällsfinansieringsgrad uppnås dels av ett ökat resande som ger nya intäkter dels av att en större andel av trafiken har tillräckligt hög kostnadstäckningsgrad. Östgötatrafiken jobbar kontinuerligt för att öka resandet genom att till exempel förenkla betalsystem och utveckla trafiken där det finns goda resandeunderlag. Samtidigt sker en kontinuerlig översyn av trafik med lägre resandeunderlag för att kunna styra resurserna till mer efterfrågad trafik. Stråk och trafikområden där biljettintäkterna understiger 20 procent ses över enligt den process som påbörjades under 2014. www.regionostergotland.se 76
Investeringar och balanskravsutredning Investeringar Investeringarna beräknas 2016 bli 300 miljoner kronor lägre än godkänd budget (se bilaga 7). Den lägre nivån beror främst på att fastighetsinvesteringar förskjutits. Dessa investeringar beräknas bli cirka 270 miljoner kronor lägre än budgeterad nivå. Det är endast tidpunkten då projekten får påverkan på investeringsnivån som har förskjutits. Projekten beräknas vara färdigställda enligt fastställda tidplaner. Investeringsvolymerna de nästkommande åren beror främst på genomförandet av Framtidens universitetssjukhus, byggnation för Rättspsykiatri i Vadstena, och upprustning av Vrinnevisjukhuset (Vision 2020). Projektet Framtidens universitetsjukhus pågår till och med 2020. Etapp 1, som innehåller de olika nybyggnationerna som ska anslutas till huvudblocket, färdigställdes till största del 2015 och inflyttning pågår. Etapp 2, med ombyggnationer i huvudblocket, pågår. Planering och förstudie för etapp 3, pågår. Upprustningen av Vrinnevisjukhuset har börjat och byggnationen för Rättspsykiatrin pågår. Balanskravsutredning Balanskravet enligt kommunallagen innebär att intäkterna varje år ska balansera kostnaderna, det vill säga vara lika stora eller större. Ett negativt resultat ska återställas inom tre år. För regionen är huvudalternativet vid beräkning av balanskravsresultatet fullfonderingsmodellen, men även lagens krav på blandmodell presenteras. Blandmodellen innebär att endast pensioner som intjänats från och med 1998 ingår i pensionsskulden. Balanskravet uppfylls enligt fullfonderingsmodellen men inte enligt blandmodellen. Den nya prognosen avseende pensionsskulden innebar lägre kostnader för ansvarsförbindelsen 2016 medan kostnaderna för skulden, inarbetad från och med 1998, i stort sett var oförändrade. Figur 31. Balanskravsresultat (mkr) www.regionostergotland.se 77
Sammanställd redovisning I samband med delårsrapport 08 lämnar de bolag som regionen har ett betydande ägarinflytande i ett delårsbokslut och en helårsbedömning inklusive en förvaltningsberättelse. Bolagens resultat konsolideras i utfall till och med augusti. I helårsbedömningen har dock konsolidering gjorts utifrån bedömt resultat och preliminära justeringar av interna poster har även gjorts i resultaträkning och i balansräkning. Koncernföretagens delårsrapporter finns samlade på Region Östergötlands webbplats under planering och uppföljning där övriga produktionsenheters delårsrapporter finns och nedan kommenteras resultaten kortfattat. Resultat och helårsbedömning är före bokslutsdispositioner och skatt. Påverkan från bolagen i den sammanställda redovisningen är plus 5 miljoner kronor efter augusti, medan helårsbedömningen är minus 1 miljon kronor. Det innebär att helårsbedömningen för 2016 enligt sammanställd redovisning blir 239 miljoner kronor. AB Östgötatrafiken redovisar endast så mycket intäkter från regionen att resultatet blir noll. I samband med både delårsbokslut och helårsbedömning informerar Östgötatrafiken om aktuellt belopp att boka upp/ta hänsyn till och därmed redovisas det korrekta resultatet inom regionen. Helårsresultatet bedöms av Östgötatrafiken bli ett underskott på minus 2 miljoner kronor, vilket påverkat regionens resultat men förändrar inte resultatet i den sammanställda redovisningen. Detta eftersom underskottet redovisas under Trafik- och samhällsplaneringsnämnden. Underskottet i kollektivtrafiken beror främst på en engångskostnad på minus 10 miljoner kronor avseende trafikkostnader för buss och spårvagn genom en tidsbegränsad direktupphandling. Ett ökat resande över länsgränserna bidrar positivt till ökade biljettintäkter. Bolaget följer ägardirektiv. HjälpmedelsCentrum i Östergötland AB såldes 2015-05-31. Resultat till och med maj ingår i den sammanställda redovisningen för jämförelseåret, men påverkar inte balansräkningarna då regionen inte längre äger någon andel i bolaget. TvNo Textilservice AB redovisar ett resultat på 2 miljoner kronor. Det positiva resultatet förklaras främst av en ökad efterfrågan på plagg, beroende på en utfasning av kundunika plagg. Helårsbedömningen är ett resultat vid årets slut på 2 miljoner kronor varav 1 miljon kronor avser Region Östergötland. I bedömningen ingår en förändring av pensionsskulden. Bolaget följer ägardirektiv. ALMI Företagspartner Östergötland AB. Bolaget upprättar sitt delårsbokslut per sista juni, i enlighet med moderbolaget, ALMI Företagspartner AB:s direktiv. Resultat efter juni är ett underskott på minus 0,5 miljoner kronor. Helårsbedömningen är däremot ett överskott på 0,5 miljoner kronor varav 0,2 miljoner kronor avser Region Östergötland. Överskottet motsvarar budget. Verksamhetsområdet finansiering ligger över budget, medan affärsrådgivning följer budget. Bolaget följer ägardirektiv. Energikontoret Östra Götaland AB: s verksamhet bedrivs i huvudsak i projektform och i nära sammarbete med samarbetspartner. Under året har sex nya ansökningar tagits fram och skickats till stödgivarorganisationer. Projektet följer projektplan samt budget och helårsresultatet bedöms bli ett nollresultat. Bolaget följer ägardirektiv. Scenkonstbolaget i Östergötland AB bildades 2015, men startade sin verksamhete först 1 januari 2016. Resultatet för perioden är ett överskott på 5 miljoner kronor medan helårsbedömningen är ett underskott på minus 4 miljoner kronor, varav 2 miljoner avser Region Östergötland. Detta ger en förbättring jämfört med det budgeterat resultat på minus 7 www.regionostergotland.se 78
miljoner kronor. Förbättringen förklaras av ökade biljettintäkter och externa uppdrag. Bolaget följer ägardirektiv. Figur 32. Konsoliderade koncernföretag, resultat före bokslutsdispositioner och skatt (tkr). www.regionostergotland.se 79
Uppföljning av insatsområden I nämndens verksamhetsplan beskrivs ett antal insatsområden där insatser ska göras under verksamhetsåret. Nedan beskrivs verksamheten för dessa mellan januari-april. Implementera handlingsplan för e-hälsa Under första kvartalet 2016 har en inventering av samtliga e-tjänster avseende nationella invånar- och vårdtjänster och andra e-tjänster genomförts. Utifrån inventeringens resultat tas nu förslag fram på mål alternativt justering av befintliga mål. Till målen kopplas handlings- och införandeplaner för att för möjliggöra ett ökat nyttjande av e-tjänster för Östergötlands medborgre. Ett förvaltningsobjekt för e-hälsa med fokus på nationella invånartjänster och vissa vårdtjänster kommer att etableras under hösten 2016. En kommunikationsplan för extra kommunikationssatsningar under året håller på att tas fram, där målgrupper är både medborgare och medarbetare i Region Östergötland. Exempel på andra aktiviteter som genomförts är: Journalen via nätet, där det planeras för att ansluta ytterligare informationsmängder och enheter under året. Tidbokningen via webben, där det pågår ett intensivt arbete med att få fler enheter (vårdcentraler och kliniker) att ansluta sig och erbjuda tidsbokning via webben. Under hösten intensifieras arbetet, då samtliga enheter inom regionen ska besökas och erbjudas metodstöd för anslutning. Besök via Video erbjuds via pilottest på tre vårdcentraler i västra länsdelen, där patienten via video kan göra sitt besök på vårdcentralen. Utveckling av information mellan fler aktörer. Från flera vårdcentraler, Alma-team och kommuner påtalas behoven av att kunna ta del av nödvändig information kring patienten för att kunna ge en god vård och få en sammanhållen och säker vårdprocess kring patienten. Dessutom behövs system för att kunna kommunicera och meddela sig mellan varandra. Ett inledande arbete för att möta upp behoven är påbörjat med förhoppning att komma igång med piloter under 2016/2017 Vårdnära service Pilotprojekt med vårdnära service pågår på fyra avdelningar; ortopedens båda vårdavdelningar, avdelning 30 och 31 på Universitetssjukhuset i Linköping (32 vårdplatser), avdelning 13 geriatriska akutvårdsavdelningen (16 vårdplatser) på Lasarettet i Motala avdelning 14 medicinska akutvårdsavdelningen/stroke-enheten (16+8 vårdplatser) på Lasarettet i Motala. Pilotprojektet startade i slutet av 2015 och avslutas i augusti 2016. Delrapporten beräknas vara klar i september 2016. ISS är serviceleverantör för både centrala och västra länsdelen och därmed också i pilotprojektet. Då östra länsdelen bytte serviceleverantör till Sodexo under året så ingår Vrinnevisjukhuset inte i pilotprojektet. Genom projektet sker överföring av arbetsuppgifter från vård till service utifrån vårdens behov och önskemål. På samtliga pilotavdelningar innebär det till exempel måltidshantering, slutstädning när patient skrivs ut, dagligt patientnära städ, påfyllning av närförråd samt patienttransporter. Det är framför allt undersköterskor som påverkas av arbetsuppgiftsomfördelningen från vård till service och som får frigjord tid att använda till vårdrelaterat patientnära arbete. Projektet har inte hanterat avlastning för sjuksköterskorna ännu. Diskussioner pågår om det finns ytterligare arbetsuppgifter som kan föras över från sjuksköterskorna till undersköterskorna än de som redan tidigare överförts. Utvärderingen visar att kvaliteten på omvårdnaden förbättrats. Exempel på detta är att fler patienter äter i matsalen och medarbetarna hinner hjälpa fler patienter att duscha, hinner samtala med www.regionostergotland.se 80
patienter i lugn och ro, hinner göra omläggningar utan att känna stress och patienten ges mer tid att själv sköta sin ADL (Allmän daglig livsföring). Patienterna upplevs lugnare och ringer mindre på klockan. Servicepersonalens närvaro på pilotavdelningarna har också inneburit att både ortopeden och avdelning 14 i Motala har kunnat öppna ytterligare ett vårdlag tillfälligt för att möta det stora antalet överbeläggningar som förekommit tidvis under våren. Pilotprojektet utvärderas ur flera olika aspekter, bland annar patient, medarbetare, städkvalitet och ekonomi. Utvärderingen visar att korttidsfrånvaron (1-7 dagar) har minskat med 0,61% på pilotavdelningarna jämfört med 0,02% för hela regionen. Även antalet övertidstimmar har minskat för pilotenheterna. Mätningarna av städkvaliteten visar en tydlig tendens att det blir renare när servicepersonalen utför det dagliga patientnära städet jämfört med när vårdpersonalen städar. Pilotenheterna i Motala har bättre resultat på hygienmätningarna, vilket cheferna tillskriver att projektet medför mer tid till omvårdnad. Även täckningsgraden i Senior Alert har ökat på pilotavdelningarn. Slututvärdering av övriga parametrar pågår. FM-Centrum håller i avtalsdiskussioner med ISS för ett eventuellt breddinförande. Inom regionen pågår diskussioner om fortsättningen för UVNS på en strategisk nivå och beslut väntas under september. Arbete mot diskriminering och för ett bättre bemötande Ett utvecklingsarbete är påbörjat för att ge verksamheterna kunskap att systematiskt arbeta mot diskriminering och ett bättre bemötande. I Region Östergötland ska såväl medarbetare som patienter uppleva sig likabehandlade och väl bemötta oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, religion, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller etnicitet. I medarbetaruppföljningen ställdes en ny fråga om närmaste chef strävar efter lika-behandling och icke-diskriminering på arbetsplatsen. Den nya frågan ger möjlighet att på arbetsplatsen analysera och diskutera eventuella skillnader mellan hur chefen agerar och om medarbetarna upplever att alla är lika viktiga. Tillsammans med frågorna om bemötande och öppet klimat ger det bra verktyg för att arbeta med dessa frågor inom arbetsplatsen. Utvecklingsarbetet syftar till att ta fram ett material för användning på arbetsplatsträffar som ett sätt att öka kunskapen inom diskriminering. Detta arbete ligger även i linje med eventuellt kommande förändringar inom diskrimineringslagstiftningen. Strategi för minskning av behovet av bemanningsföretag Hösten 2015 fattade regionstyrelsen beslut om en strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag. Strategins intention är att avveckla beroendet och enbart nyttja bemanningsföretag som tillfälliga lösningar. För att klara en minskning innehåller strategin både lång- och kortsiktiga åtgärder. De kortsiktiga åtgärderna handlar om att nyttjandet av bemanningsföretag för grundutbildade sjuksköterskor och läkare ska fasas ut under 2016 samt för specialistutbildade sjuksköterskor under 2016-2017. Första steget i implementeringen av strategin togs första kvartalet 2016 då utfasningen av bemanningsföretag för grundutbildade sjuksköterskor realiserades från och med 1 april 2016 i hela organisationen och sedan dess har inga grundutbildade sjuksköterskor hyrts in. Nästa steg blir utfasningen av läkare, med fokus framför allt på specialister inom allmänmedicin, under resten av 2016. Inom närsjukvården har en gemensam handlingsplan tagits fram som arbetas aktivt med för att nå målet till årsskiftet. Parallellt med Region Östergötlands arbete inom området pågår även en nationell kraftsamling inom ramen för landstings-och regiondirektörernas nätverk inom SKL. Processledare inom varje landsting/region har under sommaren utsetts. Dessa kommer att ingå i ett gemensamt forum för samarbete, lärande, inspiration och stöd. Förhoppningen är att regionen kan dra nytta av detta nationella forum i sitt arbete kommande år. www.regionostergotland.se 81
Effekthemtagning av fastighetsinvesteringar och projekt I Strategisk treårsplan med treårsbudget 2012-2014 beslutades om hantering av ökad kostnad i samband med Framtidens universitetssjukhus. I beslutsunderlag till landstingsstyrelsen 2013-02-04 (LiÖ 2013-212) fastställdes en princip för hanteringen. Principen innebär att nya verksamhetsanpassade lokaler kompenseras med centralt avsatta medel för 90 procent av driftkostnadsökningen som uppstår i form av hyresökning för vård av östgötar. En konsekvens av principen är att verksamheterna blir ansvariga för att hantera återstående 10 procent som ett rationaliseringskrav samt finansiera avskrivningskostnader för ny utrustning. En annan konsekvens är att verksamheterna ska justera priser för utomlänsvård till den högre kostnadsnivån. 2015 flyttade de första verksamheterna in och under 2016 fortsätter inflyttning kontinuerligt. Hyran som FM centrum debiterar baseras på preliminärt kvadratmeterpris som avser spegla hyresnivån när ombyggnationerna är klara. I praktiken kommer inte detta slutligt fastställas förrän alla byggnationer inom Framtidens universitetssjukhus är klara. Rationaliseringskravet, som utgör de 10 procent som inte kompenseras och merkostnaden för avskrivning av ny utrustning som sker, har benämnts Effekthemtagning. I september 2016 uppdaterade produktionsenheterna sin planering som kvantifieras nedan avseende US. Aktuell kartläggning visar att ökad nettokostnad för hyror, efter erhållen kompensation, uppskattas till 30 miljoner kronor per år. Produktionsenheterna beräknar också att ökad kostnad för avskrivningar av ny utrustning och verksamhetsanpassning av lokaler motsvarande 38 miljoner kronor. Effekthemtagningsbehovet uppgår därmed till 68 miljoner kronor varav 57 miljoner kronor har identifierade åtgärder. För återstående 10 miljoner kronor saknas i nuläget identifierade åtgärder och huvudelen av skillnaden återfinns vid Sinnescentrum. Arbetet kring effekthemtagningarna är på planeringsstadiet. Det kommer krävas insatser för att planerna ska effektueras. Planerna kommer också förändras över åren, då de olika delprojekten i de stora byggprojekten infaller vid olika tidpunkter. Miljöutredningar i alla verksamheter För att nå det strategiska målet om klimatneutralitet och giftfri region krävs ett systematiskt arbete i verksamheten. Ett sätt att åstadkomma detta är genom att produktionsenheterna genomför miljöutredningar som belyser betydande miljöaspekterna. Detta förbereder även införandet av miljöledningssystem. Samtliga produktionsenheter har tagit fram miljöutredningar. Tre workshopar har genomförts i syftat till att höja den grundläggande miljökunskapen och för att fungera som hjälp och stöd i arbetet att ta fram miljöutredning per centrum. Det har varit ett stort engagemang och delaktighet från samtliga produktionsenhetsledningar. Arbetet har syftat till att ge produktionsenheterna en god bild över det egna centrumets miljöpåverkan och inom vilka områden insatser behöver prioriteras. Arbetet har delats in i de fyra områdena som även finns inom Vårda miljön; produkter och avfall, energi, mark och vattenanvändning, läkemedel och kemikalier samt kommunikation och resande. Till det har även ett femte område lagts till gemensamma perspektiv som innefattar bland annat ledning, risk, livscykel, kompetens och upphandling. Kvaliteten på miljöutredningarna har bedömts. Fyra produktionsenheter har bedömts ha en god kvalitet på sina miljöutredningar ((Naturbruksgymnasiet, FM centrum, Sinnescentrum, CMIT). Övriga 15 produktionsenheter har bedömts behöva göra kompletteringar där en av dem saknar stora delar. www.regionostergotland.se 82
Miljöutredningarna och dess miljöaspektsbedömning är en viktig karta för att kunna göra rätt prioriteringar inför verksamhetsplanering 2017. I arbetet har produktionsenheterna även beslutat om ytterligare 60 miljöåtgärder, utöver vad de fastlagt i sina nuvarande verksamhetsplaner, som ska vidtas under året på centrumnivå. Många gånger sammanfaller hög miljömedvetenhet med minskade kostnader (till exempel resfria möten, energieffektivisering, minskade risker, minskade avfallskostnader). Miljöutredningarna och miljöaspektsbedömningarna hjälper ledningen att fatta beslut med en bredare kunskapsbas. Stöd till forskning på områden utanför hälso- och sjukvården Region Östergötland stöttar forskning även i områden utanför hälso- och sjukvården. Bland annat beslutade Vinnova i mars att utse Region Östergötlands satsning Visual Sweden till en vinnare i den nationella tävlingen Vinnväxt-programmet. Visual Sweden är en tioårig tillväxtsatsning med utgångspunkt i att mängden data i världen som utvecklas i en explosiv takt, kräver lösningar på användargränssnitt som gör att stora datamängder kan tas emot och omvandlas till gripbar och användbar kunskap. Initiativet genomförs i samverkan med Linköpings universitet, Mjärdevi Science Park och Norrköping Science Park, flera av de myndigheter som finns i regionen och ett 50-tal stora och små företag. Efterfrågan på denna typ av lösningar är stor, exempelvis från sjukvården, industrin samt inom områden som samhällssäkerhet trafik. Regionens medel kommer främst gå till att finansiera arenor för samskapande, som till exempel interaktiva labb och demonstratorer som inledningsvis ska handla om beslutsstöd vid komplexa datamängder (till exempel trafikövervakning och processtyrning) och sammanfogning och tolkning av information från många videokameror (till exempel för säkerhetsövervakning och brottsanalyser). Region Östergötland stöttar även ett antal andra forskningsprojekt, till exempel: PEA, Printed Electronics Arena. Region Östergötland bidrar tillsammans med Norrköpings kommun, Vinnova och strukturfonder med projektmedel för att bygga upp och utveckla en forsknings- och testmiljö för att trycka elektronik med inbyggda funktioner, till exempel fuktsensorer som kan byggas in i byggnader och kommunicera när de blir fuktiga. Projektet testar även inbyggda biosensorer på organiska kroppar samt livsmedelsförpackningar. Grönovation. Region Östergötland bidrar med finansiering tillsammans med Vinnova och Linköpings Universitet är projektledare i samverkan med ett 50-tal företag. Huvudspåret är forskning kring hur utveckling och konkurrenskraft kan stärkas med innovationer inom agrara näringar. Forskning kring komposit och lättviktsmaterial mot både flyg och övrig marknad. Region Östergötland stödjer ett utvecklingsarbete av testmiljöer och nya affärsområden i samverkan med forskningsinstitutet Swerea och Strategiska innovationsområdet Lighter som är ett nationellt forskningsprogram CleanSky2 är ett forskningsområde direkt under EU-kommissionen för flygforskning och tillämpningar för ett renare och mer miljöanpassat flyg. Region Östergötland har skrivit ett partneravtal för att underlätta för företag och andra aktörer i regionen att lättare medverka i dessa forsknings- och utvecklingsprogram. Flera av de forskningsnära projekt som regionen stödjer har fokus på hur forskningen kan användas inom ett eller flera områden i enlighet med strategin för smart specialisering. www.regionostergotland.se 83
Bilaga 1 Bilaga 1 - Basfakta medarbetarperspektivet www.regionostergotland.se 1
Bilaga 2 Bilaga 2 - Resultat och eget kapital per nämnd/enhet Resultat per nämnd/enhet (mkr) Resultat jan-aug 2016 Resultat jan-aug 2015 Helårsbedömning 08 2016 Helårsbedömning 04 2016 Godkänd budget 2016 Resultat bokslut 2015 Nämnd/Styrelse Hälso- och sjukvårdsnämnden 90,3 134,3 0,0 0,0 0,0 37,5 Regionstyrelsen -1,4 2,2-2,0-2,0 0,0-1,7 Regionutvecklingsnämnden 2,5 4,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 3,0 17,2 0,0 0,0 0,0 18,5 Sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland 6,7 0,1 0,0 0,0 0,0-6,9 Närsjukvården i östra Östergötland -21,9-18,7-35,0-15,0-15,0-36,0 Närsjukvården i västra Östergötland 32,3 11,3 10,0 3,0 0,0 6,0 Närsjukvården i Finspång 0,4 1,3 1,0 0,9 0,0 0,3 Hjärt- och medicincentrum -2,2-26,9-20,0-20,0-20,0-45,1 Barn- och kvinnocentrum 10,8 6,6 0,0 0,0 0,0 10,3 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård -46,9-44,4-70,0-35,0 0,0-92,9 Sinnescentrum -50,5-37,1-87,0-93,0-27,0-93,4 Diagnostikcentrum -4,7-19,2-10,0-14,3-10,0-19,2 Summa sjukvård -76,0-127,0-211,0-173,4-72,0-276,9 Tandvård Folktandvården 15,1 10,3 13,0 9,8 9,8 18,1 Utbildning Lunnevads folkhögskola 0,6 0,7 0,0 0,0 0,0 0,1 Naturbruksgymnasiet -8,3 1,8-5,1-1,1 3,0 1,3 Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum -1,4 0,8-2,0-1,2-1,2-4,8 FM centrum 13,2 8,6 1,1 2,7 1,0 8,6 Centrum för medicinsk teknik och IT 1,0 2,0 0,0 0,0 1,0 0,0 Centrum för hälso- och vårdutveckling 7,9 7,5 1,0 0,0 0,0 2,0 Upphandlingscentrum 1,8 1,7 2,0 0,5 0,0 1,5 Resurscentrum 0,2 8,6 0,0-0,5-0,5 1,1 Pensionsförvaltningen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa Verksamheten 48,5 73,2-203,0-165,2-58,9-194,7 Finansförvaltningen 531,5 542,4 443,0 405,2 298,9 545,8 Summa Region Östergötland 580,0 615,6 240,0 240,0 240,0 351,1 www.regionostergotland.se 1
Bilaga 3 Bilaga 3 - Lönekostnadsutveckling www.regionostergotland.se 1
Bilaga 4 Bilaga 4 - Kostnadsutveckling läkemedel www.regionostergotland.se 1
Bilaga 5 Bilaga 5 - Intäkts- kostnadsutveckling www.regionostergotland.se 1
Bilaga 6 Bilaga 6 - Omfördelningar Åtgärdsprogram I oktober fattade regionstyrelsen beslut om ett Åtgärdsprogram (RS 2015-742). I beslutet ingick kostnadsreducerande åtgärder men även satsningar på sjuksköterskor i dygnet-runtverksamhet. Icke vårdande enheter fick i uppdrag att reducera sina kostnader och lönemålen sattes lägre än index för dessa enheter. Frigjorda medel omfördelas till enheter som har sjuksköterskor i dygnet-runt-verksamhet, medel omfördelas från regionstyrelsen, regionutvecklingsnämnden och finansförvaltningen, totalt 7,9 miljoner kronor. Omfördelningen gäller från och med 2017-01-01 och är i 2016 års prisläge. 2017 (regionbidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) RS HSN 7 097 RUN HSN 83 Finansförvaltningen HSN 753 Disk och spolo Kostnader för disk- och spoloutrustning ingår idag i den hyra FM-centrum debiterar ut. Detta innebär att samtliga hyresgäster, i en fastighet som är utrustade med disk och spolo, får betala för utrustningen även om utrustning saknas i aktuell lokal. Från och med 2017 ska Centrum för medicinsk teknik och IT debitera den verksamhet som hyr och använder disk och spolos. Förändringen ger en annan fördelning per kund och regionbidrag omfördelas. Finansförvaltningens kostnad för tomma lokaler minskar i och med förändringen. Omfördelningen gäller från och med 2017-01-01 och är i 2016 års prisläge. 2017 (regionbidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) Finansförvaltningen HSN 1 484 Byggnadsinvestering för klinisk mikrobiologi, byggnad 420, på Universitetssjukhuset i Linköping LiÖ 2012-1860 Strategisk fastighetsinvestering År 2012 beslutade dåvarande landstingstyrelse om att godkänna en ombyggnad av hus 420. Samtidigt värderades att ombyggnaden skulle klassas som strategisk, och kompenseras till 90 procent i likhet med andra beslutade byggprojekt som Framtidens universitetssjukhus, Vision 2020 och Rättspsykatriska kliniken i Vadstena. Hyresökningen för hyresgäster inom regionen kompenseras till 90 procent. 2016 (koncernbidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) Finansförvaltningen DC 3 977 2017 (regionbidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) Finansförvaltningen HSN 3 876 www.regionostergotland.se 1
Bilaga 6 Kläder hemsjukvård Ny logga I samband med att Region Östergötland bildades beslutade RS om att kompensera verksamheterna för merkostnader på grund av ny logga (LS 2104-1155). Verksamheter som arbetar inom hemsjukvåden har först under 2016 bytt ut sina kläder. Sortimentet omfattar skaljackor, fleecetröjor samt byxor. Berörda medarbetare finns inom LAH, habilitering samt rehabilitering. Finansförvaltningen kompenserar berörda enheter för engångskostander i samband med inköp av nya kläder, totalt 1 975 tkr. Finansiering av informationssäkerhetsuppdrag Informationssäkerhetsuppdraget har från och med den 1 januari 2016 överförts från juridiska enheten vid ledningsstaben till Centrum för medicinsk teknik och IT. Ersättningen för uppdraget är på helår 478 000 kronor 2016. 2017 ingår medlen inom ramen för IT och infrastruktur. Medlen för uppdraget omfördelas därför från och med 2016 inom Regionstyrelsen från området Ledningsstab till området Regiongemensamma verksamheter/projekt. www.regionostergotland.se 2
Bilaga 7 Bilaga 7 - Investeringar www.regionostergotland.se 1
Bilaga 8 Bilaga 8 - Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning Region Östergötland www.regionostergotland.se 1
Bilaga 8 www.regionostergotland.se 2
Bilaga 8 www.regionostergotland.se 3
Bilaga 9 Bilaga 9 - Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning sammanställd redovisning Koncern www.regionostergotland.se 1
Bilaga 9 www.regionostergotland.se 2
Bilaga 9 www.regionostergotland.se 3
Bilaga 9 Noter till resultaträkning 1. Budgeten för verksamhetens intäkter har reducerats med 45 miljoner kronor. Dessa har flyttats till generella statsbidrag. Anledningen är att statsbidraget för extra resursförstärkning hälso- och sjukvård klassades om efter att budgeten fastställdes. 2. Totalt bedöms skatteintäkter och generella statsbidrag öka med 52 miljoner kronor jämfört med budget, varav skatteintäkterna minskar med 40 miljoner kronor och generella statsbidrag ökar med 92 miljoner kronor. Ökningen förklaras av högre statsbidrag för läkemedel samt att bidraget för flyktingsituationen som betalades ut 2015 men som till 12/13 periodiserades till 2016. 2. Det finansiella nettot som avser avkastning på placerade medel bedöms bli som budgeterat även i denna helårsbedömning, det vill säga 205 miljoner kronor. Pensionskostnaderna som ska bokföras som finansiella bedöms bli 117 miljoner kronor i bokslut 2016 enligt senaste bedömningen från KPA i augusti, jämfört med 185 miljoner kronor i föregående helårsbedömning. År 2015 ingår i resultatet en realisationsvinst på 58 miljoner kronor som avser försäljning av HjälpmedelsCentrum AB per 2015-05-31. 3. Resultaten för de konsoliderade koncernföretagen presenteras i förvaltningsberättelsen under ekonomiperspektivet. Det är ägd andel som konsolideras. I helårsbedömningen är det konsoliderade resultatet korrekt men elimineringar har gjorts utifrån en bedömning på totalnivå. Resultatet varierar under året enligt en normal årskurva och är efter sommaren relativt högt. Semesterkostnad bokförs i samband med intjänandet under året och produktionen och köp av tjänster/investeringar med mera går till viss del ned under sommarmånaderna. Skatteintäkterna betalas dock ut i tolftedelar. 5. Avser periodens resultat enligt blandmodellen, det vill säga när endast pensioner inarbetade efter 1998 ingår. I pensionsförvaltningens resultat- och balansräkning specificeras detta mer ingående. Den nya prognosen som gjordes av KPA i augusti innebar lägre kostnader för de delar som avsåg ansvarsförbindelsen. Med ett oförändrat bedömt totalresultat innebar detta att resultatet enligt blandmodell blev negativt. De poster som påverkas vid eliminering till blandmodell är: Utfall till och med augusti: Verksamhetens kostnader: -249 miljoner kronor Finansiella kostnader: 46 miljoner kronor Total påverkan på landstingets resultat jämfört med fullfondering: -203 miljoner kronor Helårsbedömning 08: Verksamhetens kostnader: -373 miljoner kronor Finansiella kostnader: 68 miljoner kronor Total påverkan på landstingets resultat jämfört med fullfondering: -305 miljoner kronor 6. Investeringarna är enligt inlämnade delårsrapporter. Koncernbolagen lämnade aldrig in investeringsnivåer och i den sammanställda redovisingen har en baklängesräkning gjorts utifrån balansräkningen. Det är därmed en viss osäkerhet omkring dessa nivåer. www.regionostergotland.se 4
Bilaga 9 Noter till kassaflödesanalysen 7. Kassaflödesanalys är frivillig i samband med delårsrapport enligt gällande rekommendationer. Inom Region Östergötland görs kassaflödesanalys i samband med bokslut och i helårsbedömning på både totalnivå och på produktionsenhetsnivå. 8. I helårsbedömningen ingår nedskrivning med 10 miljoner kronor, till största delen avses anläggningstillgångar som skrivits ned inom FC, främst på US. Dessa specificeras i FM:s centrums dokument Uppföljning strategisk fastighetsplan 2016 som ingår som en del i enhetens delårsrapport. Not 9. Justering av ingående eget kapital med 15,1 miljoner kronor har gjorts 2016 avseende Scenkonstbolaget i Östergötland som konsolideras fr.o.m. 2016. 10. Se not 6 i resultaträkningen. 11. Region Östergötland har betalat in 5 miljoner kronor avseende Citybanan. Övrig minskning avser koncernbolagen. Noter till balansräkningen 12. I beloppet för regionen ingår följande aktier och förändringen jämfört med föregående år inklusive återföringen av garantikapitalet till LÖF. Fördelningen specificeras nedan (tkr). Aktiebolag 2016-12-31 2015-12-31 TvNo Textilservice AB 1,5 1,5 Aktiebolaget Östgötatrafiken 12,5 12,5 AB Kinda Kanal 0,0 0,0 Sjukvårdsrådgivningen SVR AB (f d Infomedica) 0,1 0,1 Transitio AB 1,0 1,0 Mälardalstrafik MÄLAB AB 0,1 0,1 Marknadsbolag i Fjärde Storstadsregionen AB 0,1 0,1 Industrikompetens i Östergötland AB 0,8 0,8 Almi Företagspartner Östergötland AB 0,0 0,0 Energikontoret Östra Götaland AB 0,6 0,6 Östsvenska Yrkeshögskolan AB 0,1 0,1 Samverkansprojekt E22AB 0,0 0,0 Nyköping-Östgötalänken AB 0,0 0,0 Scenkonstbolaget i Östergötland AB 15,1 15,1 Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg 0,5 0,5 Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag 63,7 63,7 Summa aktier 96,1 96,1 Eliminering av konsoliderat aktiekapital -29,7-14,6 Aktier och andelar - koncernföretag 0,2 0,2 Summa sammanställd redovisning 66,6 81,7 www.regionostergotland.se 5
Bilaga 9 Därutöver finns en fordran på Liljeholmens folkhögskola på 0,4 miljoner kronor. 13. Kassan är negativ i regionens balansräkning på grund av att regionen får betala en ränteavgift när saldot är positivt (checkkrediten används). Regionen har en checkkredit på 800 miljoner kronor vilken används för att göra placeringar i en korträntefond. 14. Inom regionen har skulden beräknats av KPA i augusti. Skulden har kompletterats med semesterlöneskuld, jour och övertidsskulder m.m. på samma sätt som vid årsbokslut. Prognosen innebar att skulden minskade mer än enligt prognosen gjord i samband med bokslutet 2015. 15. Beloppet på 29 miljoner kronor avser avsättningar för ostlänken 24 miljoner kronor och citybanan 5 miljoner kronor. En utbetalning har gjorts 2016 avseende citybanan med 5 miljoner kronor. 16. Inom regionen består beloppet på 18 miljoner kronor i helårsbedömning enbart av tidigare inbetalda investeringsbidrag. I takt med användning återförs dessa till resultaträkningen. Av de totala långfristiga skulderna svarar Östgötatrafiken för resterande 592 miljoner kronor. 17. Regionen redovisar endast kompletta balansräkningar enligt fullfonderingsmodellen. Om regionen skulle redovisa enligt blandmodellen skulle pensionsskulden minska och eget kapital öka med på raden angivna belopp avseende pensionsskulden inarbetad före 1998. Not 18 (mkr). Borgensåtagande (övre gräns) 2016-12-31 2015-12-31 TvNo Textilservice AB 13 13 Marieborgs folkhögskola 2 2 Östgötateatern 1 1 Totalt övre gräns för borgen 16 16 Pensionsåtagande för visstidsanställda 1 1 Pensionsåtagande för förtroendevalda 16 16 Pensionsåtaganden 17 17 Totala ansvarsförbindelser 33 33 Östgötatrafiken har inte några tåg som finansierats via Transitio AB varför nettoengagemanget mot Transitio AB är noll. Bedömningen är att det är osannolikt att regionen skulle behöva fullgöra sin betalningsförpliktelse och åtagandet redovisas inte som ett borgensåtagande. www.regionostergotland.se 6
Bilaga 10 Bilaga 10 - Vårdval primärvård Alla som bor i Östergötland har en fast vårdcentral och medborgaren kan själv välja vårdcentral. Region Östergötland har ett valfrihetssystem som inte bygger på priskonkurrens utan utgångspunkten är konkurrens utifrån kvalitet. Alla leverantörer erhåller samma ersättning, oavsett ägarform och konkurrensneutralitet ska gälla. Region Östergötlands primärvård i egen regi omsätter cirka 2 miljarder kronor och helårsbedömningen för året är ett underskott motsvarande 0,7 procent, det vill säga knappt 11 miljoner kronor. Underskottet fördelar sig olika mellan länsdelarna, se tabell nedan. Primärvård Resultat helårsbedömning 08 Primärvården i central länsdelen -2,8 mkr (ingående balans eget kapital 6,6 mkr) Primärvården i östra länsdelen -5,4 mkr (ingående balans eget kapital -29,3 mkr) Primärvården i västra länsdelen 0,0 mkr (ingående balans eget kapital -2,5 mkr) Primärvården i Finspång -2,4 mkr (ingående balans eget kapital 1,8 mkr) Primärvården i Centrala länsdelen Enligt helårsbedömningen inom primärvården i Centrala länsdelen finns mindre underskott på sex utav fjorton vårdcentraler; Vårdcentralen Ljungsbro, Vårdcentralen Kärna, Vårdcentralen Linghem samt de tre glesbygdsvårdcentralerna i Åtvidaberg, Kisa och Österbymo. Samtliga vårdcentraler arbetar aktivt med handlingsplaner som består av åtgärder såsom sidledsansvar mellan vårdcentraler avseende läkarbemanning, konsekvensanalys vid avveckling av hyrläkare, analys av läkemedelskostnader, analys av kostnader för asylsökande samt flyktingströmmar. Den fortsatta satsningen på ST-läkare i allmänmedicin har varit lyckad. Det finns ett fortsatt behov av hyrläkare på flera vårdcentraler och med hänsyn till avvecklingen av hyrläkare från och med 2017 pågår ett ständigt arbete med läkarförsörjning och rätt använd kompetens. På vårdcentralen i Österbymo påbörjas ett arbete med telemedicin och läkare på länk, vilket kan vara ett framtida arbetssätt för att säkra tillgången på läkare. Vårdcentralerna i glesbygd har en utmaning i att finna arbetssätt som säkrar det större uppdrag som finns då de geografiskt ligger längre ifrån specialistklinikerna och samtidigt uppnå en ekonomi i balans. Primärvården i Östra länsdelen Enligt helårsbedömningen inom primärvård i Östra länsdelen förväntas underskott uppkomma på främst tre tre av åtta (för närvarande sju) vårdcentraler; Cityhälsan centrum, Vårdcentralen Söderköping och Vårdcentralen Valdemarsvik. Vårdcentralen Söderköping stängdes i april med anledning av underskott under en följd av år. Orsaken till underskottet på Cityhälsan Centrum är läkarvakanser som bemannats med hyrläkare. Vårdcentralen har en plan för utfasning av hyrläkare och räknar med en lösning under innevarande år. Även Vårdcentralen Valdemarsvik har problem med läkarbemanning som löses med hyrläkare. Positivt är att den pågående ST-läkarrekryteringen hittills har varit gynnsam. Det pågår också inom primärvården en analys av nuvarande ersättningsmodell med fokus på förutsättningar att bedriva primärvård utanför tätort. En annan utmaning för primärvårdsverksamheten är antalet flyktingar och asylsökande. Även om inflödet mattats av något, så har östra länsdelen flest antal boendeplatser i länet. Nya modeller för att klara sjukvårdsuppdraget testas, bland annat på Vårdcentralen Kolmården. www.regionostergotland.se 1
Bilaga 10 Den ingående balansen/egna kapitalet är negativ. Inom Primärvården i Östra länsdelen har det genomförts flera större förändringar sedan vårdval infördes. Förändringar i form av sammanslagning respektive avveckling av vårdcentraler. Samtliga omställnings- och avvecklingskostnader ingår i det egna kapitalet, inga regleringar har gjorts. Primärvården i Västra länsdelen Primärvården i Västra länsdelen beräknas ha en ekonomi i balans för året, framförallt tack vare högre rörliga intäkter än förväntat. Fyra av länets tio vårdcentraler har ett mindre underskott och framförallt vårdcentralerna i Borensberg och Boxholm har ekonomiska problem. Läkemedelskostnaderna är det största problemområdet, där samtliga vårdcentraler har problem. Trots ihållande fokus och bra följsamhet till Rekommendationslistan minskar inte kostnaderna i samma omfattning som ersättningen reducerats. Ett annat problemområde är kostnader för provtagning som är högre än förväntat. Det finns kostnader för bemanningsföretag, men rent ekonomiskt har vakanser skapat utrymme för detta. Mycket förbättringsarbete pågår, bland annat deltar Vårdcentralen Boxholm i Flippen, ett projekt via Sveriges kommuner och landsting som arbetar för ett förbättrat hälsoläge, att minska den psykiska ohälsan, pröva webblösningar i TeleQ och införa fler sköterskeledda mottagningar. Vårdcentralen Brinken har provat utökad sjukgymnastmottagning, att patient träffar sjukgymnast direkt istället för läkare. Tre vårdcentraler har provat besök via webben. Primärvården i Finspång Ett prognostiserat underskott beräknas finnas på en av två vårdcentraler inom primärvården i Finspång; Vårdcentralen Skärblacka. Underskottet förklaras av en längre tid av rekryteringssvårigheter, främst på läkarsidan. Detta har inneburit behov av bemanningsföretag eller andra kostnadsdrivande alternativ. Svårigheten att bemanna har även fått konsekvenser i den övriga verksamheten, vilket lett till ökade kostnader och minskade möjligheter att öka rörliga intäkter. För att uppnå balans har handlingsplaner i första hand fokuserat på åtgärder angående rätt bemanning och översyn av läkemedelskostnader. Inom primärvården pågår ett pilotprojekt för införandet av produktionsplanering, som ett led i att arbeta med utveckling av arbetssätt och anpassa processer. Ett annat arbete med starka förhoppningar om en positiv påverkan i verksamheten är "Framtidens bästa primärvård där arbete pågår kring multiprofessionella arbetssätt för optimal användning av resurser inom alla flöden. www.regionostergotland.se 2