På gränsen till succé

kommunal Medlemstidning för Kommunalekonomernas förening # 1 2015 På gränsen till succé Hans Kenttä och Gunnel Simu ser Haparanda lyfta LEDNING & STYRNING Samspel skapar starka kommuner LANDSTING Tio år med plus för Kalmar KRÖNIKAN Lena Lundkvist: Redovisning med ställtid

En effektiv styrning och ledning med Stratsys verktyg Stockholm stad har sedan 2007 hanterat sin löpande styrning och ledningen inom staden i ILS-webb, stadens interna benämning på verktyget Stratsys och styrmodellen ILS, intern styrning och ledning. Stratsys verktyg ger kommunfullmäktige och nämnder stöd i att förmedla övergripande mål inom hela Stockholm stad, ut till förvaltningar, bolag och verksamheter. Övergripande mål fördelas till nämnder i samband med budgetprocessen. Målen planeras, konkretiseras och följs upp av nämnder och verksamheter genom mål, indikatorer och aktiviteter. Rapportering kring måluppföljningen sker i Stratsys där verksamheterna även tar fram verksamhetsplaner, tertialrapporter och verksamhetsberättelser. Med hjälp av ett dedikerat verktyg för styrning och ledning samt ett internt utvecklingsarbete av styrningen har man under åren kunnat se en rad positiva effekter. - Stratsys visualiserar stadens styrning på ett bra sätt så att det blir tydligt på respektive nivå vad som är beslutat av vem. Uppföljningen har effektiviserats genom att strukturen är lika över staden och införandet av indikatorer har också underlättat uppföljningen av målen, berättar Petra Wårstam Larnhed, Stadsledningskontoret, Stockholm Stad. Vi har fått en tydligare målformulering, minskad detaljstyrning samt ett ökat fokus på analys. Ett gemensamt verktyg inom hela staden har även inneburit en ökad transparens och bidrar till en lärande organisation. Petra Wårstam Larnhed, Stadsledningskontoret, Stockholm Stad Gör som 100 kommuner och 60 000 användare! Plan it. Do it. Review it. I Stratsys samlas och struktureras alla planer, möten, mål och aktiviteter på ett ställe. Det spelar ingen roll hur många planer, möten eller projekt ni har. På det här sättet blir det mycket lättare att samarbeta. Med vårt verktyg kan alla involverade se vad som är gjort och vad som är kvar att göra. Planera, gör och slutför allt från ett enda möte till hela kommunens verksamhetsplanering. Kostnadsfritt webinar Läs mer och anmäl dig på www.stratsys.se

xxxxx Föreningsmötet ut på turné Innehåll KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 Nytt år innebär ett avslut på det gamla året och bokslut över vad som hänt. Man summerar allt som går att summera och skriver kommentarer och rapporter. Någonstans i detta måste man ta ett halvt steg bakåt och betrakta helheten. Det där halva steget är viktigt för att skapa perspektiv och för att fundera över vad som har summerats och kommenterats. Det är viktigt är att göra bokslut med eftertanke och fundera över vad som är väsentligt att beskriva. DE FÖRSTA TREVANDE dagarna efter julledigheterna bjöd Kommunalekonomernas förening in till Ekonomichefsdagarna på Hotel Hilton Slussen i Stockholm. En punkt på det välfyllda programmet var finansminister Magdalena Andersson som var inbjuden för att presentera sig för de offentliga beslutsfattarna och ge sin syn på svensk ekonomi. Från sitt finansministerperspektiv såg hon behov av att höja kvaliteten i den offentliga verksamheten och öka resurserna till kommuner och landsting. För att detta ska kunna bli verklighet måste först den egna budgeten komma på plats, vilket verkar vara möjligt efter decemberöverenskommelsen. PÅ TAL OM perspektiv så vill vi återuppta den gamla traditionen att låta föreningsmötet turnera runt i Sverige. Att resa runt med föreningsmötet till olika orter i Sverige är att återuppta en fin tradition från förr. Föreningsmötena hölls då inte sällan på orter som Mölle eller Åre, långt ifrån naturliga kommunikationshubbar. Hundra år senare, med utvecklade och snabba kommunikationer, hamnar vi väldigt ofta i någon av Sveriges tre största städer. Effektivt, men det ger inte alltid nya och nyttiga perspektiv. Föreningsmötet 2015 kommer att hållas i Skellefteå den 20 21 augusti. Mötet kommer att inramas av en intressent konferens, så att vi tar tillfället i akt att bjuda in till kompetensutveckling när vi träffas. Notera dagarna redan nu, så återkommer vi med mer information och innehåll i programmet. HOPPAS ATT DU gillar nyordningen och kommer till mötet! Tanken är att föreningsmötet ska ambulera de år KOMMEK inte arrangeras. Under år då KOMMEK arrangeras hålls föreningsmötet i Malmö, såklart. Varsågod tidningen är din. PETER TELLBERG Nu vill vi återuppta en fin tradition från förr. ORDFÖRANDE KOMMUNALEKONOMERNAS FÖRENING Nästa nummer utkommer 7 april 2015 4. Aktuellt. Staten skaffar bättre koll. 6. Agenda. Kalendarium för ekonomer. 8. Konferens. Oenighet om ekonomiska läget. 10 18 tema: Ledning och styrning 10. Samspel. Underlätta för politiken. 12. Tillit. Misstrons kultur i kommunerna? 14. System. Nytt ledningssystem lyfte Motala. 16 reportage: Haparanda går över gränsen 20. Landsting. Tio år med plus i Kalmar. 22. Styrning. Ökat intresse för medborgardialog. 24. IT. Trender och utveckling. 26. Utbildning. 70 år med förvaltningsutbildningen i Göteborg. 30. Krönika. Lena Lundkvist om redovisning. kommunal Utges av Kommunal ekonomernas förening www.kommunalekonomi.se ANSVARIG UTGIVARE: Peter Tellberg Regionkansliet, Västra Götalandsregionen 405 44 Göteborg peter.tellberg@vgregion.se REDAKTÖR: Thomas Pettersson, Acta Skrivkultur, Björcksgatan 32 B, 416 52 Göteborg, tel 031-13 02 56, acta.skrivkultur@telia.com REDAKTIONSRÅD: Peter Tellberg, Kristina Bertov, Annika Wallenskog, Niklas Anemo, Nils-Hugo Johansson och Pierre Donatella GRAFISK FORM OCH LAYOUT: Long Tall Sally ANNONSER: Karl-Erik Norlander, KEF Tel. 070-233 54 80, karl-erik.norlander@kef.se FRÅGOR OM DIN PRENUMERATION: 026-12 81 85 E-POST: prenumeration@kef.se OMSLAGSBILD: Joakim Nordlund ISSN 0282-0099 Kommunal Ekonomi är TS-kontrollerad. Tryck och repro: Litorapid Media, Göteborg 2015. Miljömärkt Trycksak 341 834

Xxxxxx Noterat 7,8% Landets arbetslöshet i december 2014, säsongsrensad och utjämnad. Ny prognos. För perioden 2014 2018 räknar SKL med att skatteunderlaget ökar knappt 24 procent (december 2014). KEF på FB. Nu finns föreningen på Facebook. Här hittar du bland annat kurser och lediga jobb! Bättre koll på kommunerna n Finansdepartementet vill ha bättre koll på den kommunala ekonomin och enskilda kommuners situation. Därför skaffar man sig nu verktyg för bättre kunskap och analys. Helheten kan ju se bra ut, fast läget ändå kan vara besvärligt i enskilda kommuner. Även de kommunala bolagen ska med i analysen, säger SKL:s Annika Wallenskog som ihop med Henrik Berggren utrett frågan. En del av uppdraget har inneburit att de har analyserat de största riskerna inom kommunsektorn. Utifrån det har de byggt upp rapporter i ett stödsystem. Vi har tagit fram en metod för att få fram ekonomisk information för hela sektorn. Sedan kan man titta specifikt på kommungrupper, enskilda kommuner, enskilda år och enskilda nyckeltal. En del nya data behöver samlas in. Det rör sig om specificeringar av uppgifter från TEXT: THOMAS PETTERSSON balans- och resultaträkningarna, eventuellt även kassaflödesanalysen. Uppgifter som tas Annika Wallenskog. fram redan idag, så extraarbetet bör bli litet, anser utredarna: Det kan handla om bolagssektorns investeringar eller lån till banker och kreditinstitut, alltså vissa specificeringar av balansräkningen. Där saknas insamlade uppgifter idag. Inga uppgifter blir offentliga. Finansdepartementets material blir inte någon offentlig rapport om enskilda kommuner, utan ett stöd i det egna analysarbetet. Resultatet: Staten får bättre BEREDDA. Staten vill ha bättre koll på ekonomin i kommunerna, bland annat för att ha bättre krisberedskap. kunskap om det ekonomiska läget, ner på enskild kommunnivå. Kunskapen kommer till nytta när det gäller Finansdepartementets arbete, det kan gälla allt från uppdatering av utjämningssystemet till riktade statsbidrag. Ny bok om kommunekonomi n LANDETS POLITIKER i kommuner, landsting och regioner har fått en bok med posten. Det är Dagens Samhälles ekonomireporter Måns Wikstrand som uppdaterat Politikernas Ekonomibok från 2006. Dessutom: bättre handlingsberedskap, exempelvis vid en ny ekonomisk kris. Man kommer att snabbare kunna se vilka kommuner eller landsting som riskerar att råka illa ut, beroende på vad som orsakar krisen, säger Annika Wallenskog. BILD: ISTOCK Konkurrensverket granskar Falu kommun n KOMMUNEN HAR tillsammans med Svenska skidförbundet bildat ett aktiebolag för att förbereda och genomföra skid-vm i Falun. Därefter ska bolaget ha tagit in en tredje part, vilket innebar att kommunen inte längre var majoritetsägare och på så sätt kunde komma runt upphandlingslagstiftningen. Om det är ett konstlat upplägg där syftet egentligen är att kringgå att offentligt upphandla kan det bli fråga om en överträdelse, säger Ewa Wennberg vid verkets enhet för Upphandlingstillsyn. SKIDFEST. Skid-VM blir en fest, men har kommunen genat i upphandlingskurvan? Om jag skulle ha personliga relationer med politiker så skulle det vara en belastning i beslutssituationer. Citat från ekonomichef i Natkoms rapport Hur organiseras samspelet mellan politiker och tjänstemän? 4 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015

Hitta rätt medarbetare direkt! med en platsannons i Kommunal Ekonomi når du merparten av landets kommunalekonomer, ekonomichefer och kommunchefer. Och många fler. kommunal Gratis seminarium: STOPPA SVINNET I KOMMUNEN! Få bort onödiga kostnader i måltidshantering och interndebitering. Göteborg 10 mars 2015 Föredragshållare: Jan Antonsson Medlemstidning för Kommunalekonomernas förening # 1 2014 Anmälan på www.kef.se eller www.atronic.se Välkommen! Möte med... Pedagog med läslust Så här ser vi på beslutsstöd som det borde vara. Vill du veta mer? #1 Resultatinriktat Leder till att beslut kan realiseras, följas upp och ge konkreta resultat. #7 Framtidssäkrat Säkrar att tillväxt och utveckling kan ske i kundens egen takt. #9 Effektivt Gör att tid och resurser kan användas där de gör mest nytta. När vi levererar beslutsstöd menar vi ett sammanhållet stöd för hela beslutskedjan inom ekonomi- och verksamhetsstyrning. Vill du veta mer? Välkommen att höra av dig eller besök oss på hypergene.se.

4 Ekonomens agenda NY KOMMUNALLAG n Utredning om en kommunallag för framtiden. Utredare: Johan Höök. Slutredovisning senast 31 mars 2015. Finansdepartementet (Dir 2012:105). UTREDNING OM KOMMUNAL REDOVISNING n En särskild utredare ska se över lagen om kommunal redovisning. Syftet är att åstadkomma en ändamålsenlig redovisningslagstiftning för kommuner och landsting. Utgångspunkten ska bland annat vara att särskilt beakta de redovisningsprinciper som är av vikt för kommunsektorn. Redovisas senast 30 mars 2016. Finansdepartementet. Dir. 2014:125. ÄNDRAD INKOMSTUTJÄMNING FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING n I en promemoria föreslås att inkomstutjämningsavgiften höjs för de kommuner och landsting som betalar avgift vilket sker genom en återgång till de regler för beräkning av inkomstutjämningsavgifter som gällde fram till utgången av 2013. Finansdepartementet: Fi 2015/379. INRÄTTANDE AV UPPHANDLINGS- MYNDIGHETEN n En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för upphandlingsstöd, Upphandlingsmyndigheten. Uppdraget redovisas: senast 31 augusti 2015. Finansdepartementet (Dir. 2014:161). DIGITALA TJÄNSTER INOM SOCIALTJÄNST OCH HEMSJUKVÅRD n Myndigheten för delaktighet ska bland annat: inrätta en funktion med ett utåtriktat uppdrag att stödja kommuner gällande införande, användning och implementering av välfärdsteknologi. inventera kommunernas behov av kravspecifikationer avseende välfärdsteknologi, Uppdraget redovisas: senast 15 mars 2016. Social departementet (S2014/1398/FST). SKL n 23 FEBRUARI: SKL publicerar ny skatteunderlagsprognos och MakroNytt 1/2015. n FEBRUARI MARS: Budgetdagarna 2015 i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. n 5 MARS (preliminärt) SCB presenterar kommunernas och landstingens resultat för 2014. n 18 MARS Seminarium om modellverktyget Skatter & bidrag (kommuner) i Stockholm. n 15 APRIL Regeringen presenterar vårpropositionen. n 17 APRIL (preliminärt) SKL presenterar cirkulär och EkonomiNytt om vårpropositionen. RIKSBANKEN n 12 FEBRUARI: Nytt beslut om reporäntan. Penningpolitisk rapport publiceras. n 29 APRIL: Nytt beslut om reporäntan. Penningpolitisk uppföljning publiceras. KONJUNKTURINSTITUTET n 20 FEBRUARI: Konjunkturbarometern n 25 MARS: Konjunkturläget och konjunkturbarometern EKONOMISTYRNINGSVERKET n Regeringen överväger att helt gå över till e-faktura till offentlig sektor. Därför ska Ekonomistyrningsverket utreda konsekvenser av ett krav på e-faktura till offentlig sektor, och hur det i så fall kan gå till. Rapporteras senast den 31 maj. RKA n RKA har lanserat Jämföraren, ett nytt verktyg i Kolada. Urval och vyer är färdiga, och det finns goda möjligheter till vidare analys av resultaten ända ner på enhetsnivå. SCB n 6 MARS: Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting. n 19 MARS: Kommuner och landstings finansiella tillgångar och skulder n 20 MARS: Kommunalekonomisk utjämning och utjämning av LSS-kostnader Nyckeltal för Sverige Inflationstakt -0,3 % (december 2014 jämfört december 2013) Konsumentprisindex, KPI 314,05 (Index 1980 = 100, december 2014) Omsättning i detaljhandeln 112,4 (Index 2010 = 100, november 2014) Nationalräkenskaper, BNP 2,1 % (kvartal 3 2014 jämfört samma kvartal 2013) Källa: SCB Ledarstudie gav KEF-stipendium n Årets KEF-stipendiater i Gävle/Dalakretsen heter Suley man Alp och Ronnie Huan g. I uppsatsen Torsbergsandan. Kultur och motivation belyser de hur ledare kan inspirera sina medarbetare. TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT För Suleyman Alp innebär stipendiet från KEF:s Gävle/Dalakrets och Högskolan i Gävleborg inte bara en bekräftelse på att han gjort ett bra examensarbete det hjälpte honom också att få sitt första jobb som ekonom. Sedan början av november finns han på ekonomienheten i Ockelbo kommun. Det betyder jättemycket att få stipendiet. Utmärkelsen visar jag är en ansvarsfull person, säger han. Varken Suleyman Alp eller hans medförfattare Ronnie Huang hade möjlighet att närvara då stipendiet delades ut vid Gävle/ Dalakretsens årsmöte i Tällberg i slutet av november. Suleyman fick inte ledigt från jobbet och Ronnie har flyttat till Kina. Han har fått jobb som marknadsförare på ett företag, förklarar Suleyman Alp. Tillsammans har de intervjuat rektorer, lärare och elever vid Torsbergsgymnasiet i Bollnäs. Vad kom ni fram till, hur kan rektorerna inspirera?? En metod rektorerna använder sig av för att motivera lärarna är att bjuda in föreläsare i olika ämnen. Skolan jobbar också med pedagogiska möten där lärarna utbyter erfarenheter och inspirerar varandra. Stipendiet har syftet att väcka studenters intresse för kommunsektorn, prissumman är 5 000 kronor och det har delats ut i mer än tio år. 6 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015

Nu har Kolada blivit ännu lättare att använda Gå in på kolada.se och prova nya Jämföraren! Kvalitet och resultat Nyhet! Befolkning detaljerat 2000 Ekonomisk hållbarhet 1500 1000 500 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Födda, antal Döda, antal Utflyttade, antal Inflyttade, antal 2011 2012 2013 Visa underliggande data 2011 2012 2013 Visa underliggande data Nu har vi lanserat Jämföraren en ny funktion som gör det enklare än någonsin att göra jämförelser i Kolada. Med Jämföraren kan du enkelt få en översiktlig bild av kommunens resultat på olika nivåer, tack vare vårt nyckeltalsurval och våra visuella index med tydliga färger. Du kan också till exempel se utvecklingen över tid och visualisera dina jämförelser i diagramform. Dessutom har vi passat på att ge hela Kolada en ansiktslyftning. Kommun- och landstingsdatabasen Kolada förvaltas och utvecklas av RKA och är helt gratis att använda. Om du behöver stöd i ditt analysarbete, hör gärna av dig till oss! Läs mer på www.rka.nu kolada.se

Ekonomichefsdagarna 2015 BEKYMRAD. Vi har ett strukturellt underskott på nästan 1 procent av BNP, sade finansministern. Ministern byter pengar mot bostäder n Så fort de rödgröna får sin egen budget på plats kan kommuner och landsting räkna med bättre tider, lovade finansminister Magdalena Andersson. Men den som hoppas få del av tillväxtmiljarden måste börja bygga bostäder. TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT BILD: STEFAN BOHLIN Något utrymme för ofinansierade reformer finns inte, förklarade finansminister Magdalena Andersson (S), när hon framträdde under Ekonomichefsdagarna 2015 i Stockholm. Underskottet i de offentliga finanserna är ett bekymmer. Det beror inte bara på dålig konjunktur, vi har också ett strukturellt underskott på nästan en procent av BNP, sade hon. Något stort besparingspaket är inte planerat, försäkrade finansministern. Istället ska underskottet bearbetas steg för steg under mandatperioden. MAGDALENA ANDERSSON UPPREPADE flera gånger att regeringen vill höja kvaliteten i de offentliga verksamheterna och öka resurserna till kommuner och landsting. Vår ambition är att det ska finnas goda förutsättningar Vi vill att tillväxtmiljarden går till dem som ser till att det blir tillväxt i huvudsak genom att bygga bostäder. för att bedriva en verksamhet så att medborgarna känner sig trygga i livets olika skeden. Hon slog fast att det till exempel inte går att uppnå bättre resultat i skolan och öka läraryrkets attraktivitet utan att tillskjuta resurser. Regeringen vill också sluta så kallade stadsmiljöavtal med kommunerna, där man kommer överens om investeringar i infrastruktur. Kommunerna får pengar för infrastruktursatsningar mot att de förbinder sig att bygga bostäder. Tillväxtmiljarden tänker Magdalena Andersson sprida till fler kommuner. Istället för att miljarden går till vissa kommuner oavsett om de gör något eller inte, vill vi att den går till dem som ser till att det blir tillväxt i huvudsak genom att bygga bostäder. ENLIGT FINANSMINISTERN INNEBÄR riksdagens budgetbeslut, där Alliansens förslag fick majoritet, att kommunerna går miste om fyra miljarder jämfört med den rödgröna budgeten. Tack vare decemberöverenskommelsen ser hon ändå goda möjligheter att styra den ekonomiska politiken i rödgrön riktning redan i vårbudgeten. Det går inte att ändra inkomstskatter mer än på helårsbasis, men det finns andra skatter som man kan ändra vid halvårsskiften eller månadsskiften. Magdalena Andersson meddelade också att regeringen ska ge en utredare i uppdrag att föreslå en reglering av rätten till offentlig finansiering av privat utförd välfärd. Principen kommer vara att säkra att de skattemedel vi tar in för att använda i välfärden också ska gå till välfärden och inte till privata vinster som kanske hamnar i ett skatteparadis. Stora vinster ska återinvesteras i verksamheten. 8 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015

Ekonomichefsdagarna 2015 Fel med nollränta och tomma lador n Talet om tomma lador klingar illa i bankekonomen Annika Winsths öron. Det är dumt att uttrycka sig på det sättet. Det är kontra produktivt och det kostar. Nordeas chefsekonom Annika Winsth presenterade sig som förband till finansministern, men gjorde klart att hon inte delar Magdalena Anderssons bedömning av det ekonomiska läget. Att säga att ladorna är tomma ger landet dåligt rykte och skrämmer investerarna. Värderingsinstituten börjar fundera över om Sverige verkligen ska ha trippel A-rating. Istället framhöll Annika Winsth en rad hälsotecken i den svenska ekonomin: Konsumtionen ligger på en hög nivå, sysselsättningen och de disponibla inkomsterna ökar, många nya jobb har skapats. Vi är inget krisland, underströk hon. ÄVEN RIKSBANKSCHEFEN Stefan Ingves fick en släng av sleven. Att ligga på nollränta är fel, slog Annika Winsth fast. Redan för ett år sedan trodde hon att botten var nådd i det internationella ränteläget och nu ser hon att risken ökar för en obehaglig reaktion. Vad händer när de första centralbankerna börjar höja räntan? Det stora kapitalet på marknaden är pensionsfonderna och de har lovat att vi ska få avkastning på våra pengar. Därför ligger de med hög risk. Om centralbankerna höjer räntan kommer marknaden bli nervös och gå mot högre säkerhet. Om alla går samtidigt blir rörelserna gigantiska. Hur ränteläget och marknaden utvecklas beror i hög grad på konjunkturen. Annika Winsth tror på återhämtning, men väntar sig ingen stark högkonjunktur den närmsta tiden. Längst fram ligger USA och Storbritannien. USA har gjort en bra resa och är idag långt över den nivå där man låg när man gick in i krisen. Storbritannien Min känsla är att många kommuner och landsting har glömt hur det kändes när det brann. NOLL FEL. Att ligga på nollränta är fel, ansåg chefsekonom på Nordea. hade det jobbigt i många år, men har ryckt upp sig senaste året. De två länderna är inte bekymrade över konjunkturen, de pratar om vad som blir nästa steg i utvecklingen. EFTER SEX ÅR med en väldigt expansiv penningpolitik kan marknaden bli stökig under 2015, varnade Annika Winsth. Min känsla är att många kommuner och landsting har glömt hur det kändes när det brann, sade hon. Enkät Vilka är din kommuns största utmaningar 2015? Margareta Tamm-Persson, ekonomichef, Nordanstig: Hur vi ska klara vår verksamhet med de medel vi har. Vi måste få till en bra skola och klara de ökade kostnaderna inom hemtjänsten. Vi har svårt att rekrytera personal till våra äldreboenden, även om de äldsta inte ökar så mycket i antal just nu. Karoline Sundström, ekonomichef, Bollnäs: Om utjämningssystemet förändras så att kommuner som bygger bostäder premieras är jag orolig över hur det kommer att slå för oss i Bollnäs kommun. Vår stora utmaning är fler äldreäldre och färre medborgare i arbetsför ålder. Charlotta Rosenquist, ekonom, Gnesta: Just nu genomför vi bland annat stora förändringar vad gäller resursfördelning inom socialförvaltningen, för att vi i slutändan ska bli mer kostnadseffektiva. Det är en av mina största utmaningar, eftersom jag i första hand arbetar mot den förvaltningen. KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 9

Ledning och styrning Samspelet politiker och tjänstemän är avgörande för hur väl kommunsektorn lycka s med sitt uppdrag. Vilket gäller alla nivåer, inte bara högsta ledningen. Det är en ständigt pågående uppgift att skapa tillit och fungerande relationer, kan temat sammanfattas. Gott samspel gynnar medborgarna n Bra beslutsunderlag i all ära, men lika viktigt är att ge politikerna fungerande rapporter så de kan berätta vad som utförs i verksamheterna. Politikerna blir inte levande för medborgarna om de inte kan berätta vad som görs, säger Lena Lindgren på SKL. TEXT: THOMAS PETTERSSON Så var det dags för en ny mandatperiod i kommuner och landsting. Ett stort antal nyvalda kommunpolitiker ska skolas in i det politiska livet. En viktig del av uppgiften handlar om att hitta en väl fungerande relation med tjänstemännen, en ständigt pågående uppgift även för rutinerade politiker. Det är lång väg för ett politiskt beslut att vandra innan dess effekter kan bedömas av brukarna. Ett bra samspel mellan politiker och tjänstemän ökar möjligheten för de politiska besluten att få genomslag i verksamheten. I slutändan gynnas medborgarna när samspelet i kommunledningen fungerar, säger Lena Lindgren på SKL:s sektion för demokrati och styrning. ENLIGT KOMMUNALLAGEN BÄR politikerna ansvaret för verksamhet och beslut, i praktiken fungerar det inte så. Det räcker inte med modellen politiker sysslar med vad-frågor och tjänstemän med hur-frågor, därtill gråzonen är alldeles för stor. OK för att man har en delegationsordning, men det räcker inte. Det uppstår alltid situationer som inte täcks in av det formella. Det handlar väldigt mycket om att PRATA med varandra, säger hon och fortsätter: Det är två olika styrsystem som möts. Politikerna drivs ytterst av medborgarnas förtroende, tjänstemännen av sin profession. Man måste ha respekt och förståelse för varandras uppdrag, säger hon. För tjänstemän handlar det mycket om att förstå att de flesta förtroendevalda är fritidspolitiker. Tjänstemän kan skriva 50-sidiga rapporter de räknar med att politikerna ska hinna läsa. Det gör de inte! Det är viktigt att inse, inte minst för ekonomer som sitter i en kunskapsbaserad maktposition. Det är inte säkert att politikerna vågar fråga om de inte förstår sammanhangen. Användbara och anpassade beslutsunderlag är viktigt för politikerna. Minst lika viktigt är att rapportera vad som faktiskt utförts i verksamheten: Det är mycket viktigt att politikerna får veta vad man gjort det glöms ofta bort. Vad ska annars politikerna säga när man möter medborgarna? säger hon bestämt. DET HANDLAR OM att politikerna har ett mindre antal viktiga mål och prioriteringar som man kan relatera till inför medborgarna. Och, förstås, även målsättningar där politiken inte lyckats. Politikerna blir inte levande för medborgarna om de inte kan berätta vad som utförts i verksamheterna. Man blir inte en 10 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015

Ledning och styrning Ekonomichefen tillbaka i ekonomens roll n Ekonomicheferna har tagit ett steg tillbaka, medan kommun chefen flyttat fram sina positioner. Kommunalrådet är fortfarande oomstridd ledare i kommunen, inte minst i budgetsammanhang. FULL fart. En kommun med styrfart behöver en ledning som tar ut kursen och eldar på. ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND framgångsrik politiker om man inte kan tala om vad man gjort, säger hon. Lena Lindgren har ett mantra hon gärna upprepar, både för sig själv och de tjänstemän hon möter: Hur kan jag leda mina politiker så att de kan styra mig bättre? Om jag servar politikerna med bra beslutsunderlag, samtal och verksamhetsresultat så får jag bra beslut och god styrning tillbaka. Så fungerar det. Hur kan jag leda mina politiker så att de kan styra mig bättre? Lena Lindgren. Vi skriver 2015 och landets ekonomichefer pustar ut lite efter den ekonomiska kris som kom av sig. Och, de kan kosta på sig att kliva ett steg tillbaka och ta en mer naturlig ekonomroll. Uppgifter som att vara innovativ, visionär och drivande i nya projekt har tonats ner. Under krisåren vägdes ekonomichefens ord på guldvåg. Idag kan man ägna sig mer åt det traditionella ekonomiarbetet och åt att vara chef, säger Rolf Solli som följt utvecklingen bland landets ekonomichefer i fyra rapporter sedan 1998. Samtidigt har arenan för den kommunala ekonomin blivit större efter krisåren. Ekonomin har fått en större plats, absolut. Ska man verka i kommunledningen måste man behärska det ekonomiska språket, annars får man problem. ETT BRA EXEMPEL på en tung ekonomisk arena är budgetarbetet. Där upplever ekonomicheferna att den egna positionen stärkts över tid, men den stora vinnaren är kommunchefen som tredubblat inflytandet. Samtidigt är kommunstyrelsens ordförande helt outstanding i budgetsammanhang. När det gäller kommunchefer är det många som tidigare varit Rolf Solli. ekonomichefer, de behåller förmodligen ett ekonomifokus i sin nya roll, säger han. I DEN FÖRSTA mätningen 1998 visade inte ekonomicheferna något stort intresse för att samarbeta med politikerna. Så är det fortfarande: Jo, för ekonomicheferna är det viktigare att arbeta nära kollegor och andra ekonomer. Politikerna är inte lika viktiga för dem, säger han. De uttalade samarbetsproblemen med politiker och andra tjänstemän har legat på samma nivå över tid. Ungefär en av tio anger det som en (av flera möjliga) anledningar till att man slutat jobbet. Det är väl så att andelen envisa ekonomichefer är ganska konstant, säger han, skrattar lite och fortsätter: Det är dock mer än dubbelt så vanligt att kommunchefen får sluta än att ekonomichefen får sparken. DET ÄR VARKEN kollegor eller politiker som varit det största irritationsmomentet över tid, utan staten. Så icke idag, efter bland annat statens frikostiga stöd under krisåren. Den största förändringen är annars att andelen kvinnliga ekonomichefer är så mycket större idag. Vi ser det på att enkätsvarens medelvärden blir mera kvinnolika, i så motto att andelen kvinnor nu är så stor att medelvärden påverkas. Till sist: skulle ekonomicheferna tjäna på att få sin befattning reglerad i lag? Kommunala chefer vill gärna bli lagreglerade för att yrkesrollen ska bli tydliggjord. För ekonomicheferna skulle det kanske vara bra i vissa lägen, man kanske skulle kunna reservera sig mot boksluten. Men, det är ändå svårt att tänka sig hur en reglering i lag skulle kunna fungera. För ekonomicheferna är det viktigare att arbeta nära kollegor och andra ekonomer. Politikerna är inte lika viktiga för dem. KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 11

Ledning och styrning Politikernas misstro en n På föreningens höstkonferens i Tällberg var temat ledning och styrning. Tidningen kunde hämta en hel matnyttigt till vårt eget tema. Som att SKL:s nyblivna chefsekonom Bettina Kashefi inte trodde sina öron när hon besökte några kommuner och pratade med politiker. Jag blev chockad, aldrig har jag varit med om ett sådant misstroende mot tjänstemännen, sade hon. TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT BILD: HENRIK HANSSON Bettina Kashefi har inte bara arbetat med varenda finansminister i modern tid. Hon har också mer än de flesta haft anledning att fundera över rollfördelningen mellan politiker och tjänstemän. Jag blir väldigt förvånad när jag hör representanter för kommunstyrelsen säga att det där vet tjänstemännen, men det berättar de inte för oss. Varför är det så? frågade hon både sig själv och åhörarna. I statsförvaltningen är det en helt annan relation mellan politiker och tjänstemän. Tjänstemannarollen är tydligare reglerad och man kan luta sig mot regeringsformen. Den vägleder en i allt man gör som tjänsteman. FÖR TYDLIGHETENS SKULL läste Bettina Kashefi högt ur lagtexten: Regeringen styr riket, regeringskansliet bereder dess ärenden och stöttar statsråden i utövandet av makten. Hon konstaterade att kommunallagen visserligen slår fast att politikerna bestämmer, men att det finns en gråzon som kräver öppenhet och tydlighet mellan de förtroendevalda och tjänstemännen. Det räcker inte med delegationsordning och andra vägledande dokument. Det måste också finnas respekt och ett ömsesidigt förtroendet. Vi kan inte bara dra ett streck och säga att här leker ni och här leker vi. Dialogen är viktigast. NÄRKONTAKT. Bettina Kashefi har arbetat med flera statsråd. Det gällde för mig att krypa in under skinnet på dem och förstå hur de tänkte, sade hon. UNDER SINA MÅNGA år i statsförvaltningen var Bettina Kashefi bland annat stats- 12 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015

chock Ledning och styrning Mötet på gatan väger tyngst sekreterare och chef för analysenheten på finansdepartementet. I sitt anförande I Tällberg gav hon lite inblickar i hur hon försökte förstå de statsråd hon arbetade för. Det gällde för mig att krypa in under skinnet på dem och förstå hur de tänkte. Vi får inte glömma bort att det är politikerna vi tjänstemän ska serva och jag myntade därför begreppet jobba i chefs anda. BETTINA KASHEFI FRAMHÖLL också vikten av att man som tjänsteman har integritet och vågar säga vad man tycker. Det är bra för den egna självkänslan, men väcker också respekt hos de förtroendevalda. Jag tror att integritet skapar inkludering. I bästa fall blir det ett självspelande piano. Inför Tällbergskonferensen hade Bettina Kashefi hittat en undersökning som trots sina nästan tio år på nacken kändes mycket aktuell. Forskarna bakom rapporten Makten och möjligheten i kommunpolitiken hade ställt frågor om rollfördelningen mellan politiker och tjänstmän till fullmäktigepolitiker i 17 kommuner. MÅNGA POLITIKER UPPGAV att de tyckte att beslutsunderlagen var svåra att förstå och att tjänstemännen levererade för få beslutsalternativ att ta ställning till. Hälften ansåg att de skriftliga beslutsunderlagen inte beskrev konsekvenserna på ett tillfredsställande sätt. Karl Erik Norlander, utbildningsledare på KEF, var en av flera som tyckte att resultatet var oroväckande. Jag tycker att vi ekonomer, som en del av dem som skapar underlaget till politikerna, bör ta det här till oss och fundera över på vilket sätt vi kan förbättra det underlag vi tar fram. Vi måste fundera över hur vi med hjälp av IT-stöd och våra kunskaper om verksamheten kan ge politikerna bästa möjliga underlag, sa han. I statsförvaltningen är det en helt annan relation mellan politiker och tjänstemän. n Två rutinerade politikerrävar delade med sig av sin långa erfarenhet. Stig Henriksson (V) och Carina Blank (S) lämnade vid årsskiftet sina uppdrag som kommunstyrelsens ordförande i Fagersta och Gävle. Vi sorterar deras samtal under några rubriker. Förtroendets betydelse Stig: Sluta misstänkliggöra människors motiv. Inom politiken är det lätt att tänka att det bara är man själv som gör saker med ädla motiv. Misstänksamhetskulturen är vanlig inom partierna och även mellan politik och förvaltning. Den är förödande och gör det svårt att bygga upp ett förtroendefullt samarbete. Carina: På vilket sätt stärker man varandra? Den diskussionen är särskilt viktig i kommuner med gemensamt ledarskap. För mig är det också jätteviktigt att känna förtroende för de tjänstemän jag har omkring mig, inte minst ekonomerna. Jag hade inte klarat mitt ledarskap utan att ha tillgång till oerhört skickliga medarbetare som kan presentera den dagliga verksamheten med nyckeltal. Om relationer Stig: Är det något ord som är missbrukat så är det ordet personkemi. Relationer handlar i första hand om att bygga upp något successivt. Det finns många bra saker som sitter i väggarna, inte bara negativa. Uppmuntra en öppen och prestigelös dialog. Carina: Om man inte kan lämna över vissa delar till någon annan, eller göra saker ihop, ja då finns det heller ingen arena för samarbete. Lika eller olika? Stig: Visst blir det mycket trevligare och kortare möten om alla är överens. Olikheter gör att möten blir jobbiga, men olikheter behövs. Sedan försöker man ändå få så många som möjligt att så ofta som möjligt gå åt samma håll. Carina: Olika är bra. Är det två som är precis lika i ett rum kan en lika gärna gå hem. De tråkigaste mötena är de där man lika gärna skulle kunna ligga hemma och tänka ut precis vem som skulle säga vad. LÅNG VANA. Politikerna Stig Henriksson och Carina Blank var överens om misstrons nedbrytande effekt. Nå ut till medborgarna Stig: Det viktiga är hur du beter dig när du rör dig på stadens gator eller till exempel går på en hockeymatch. Sen kan man dessutom utveckla hemsidan, dela ut en sammanfattning av budgeten och annat. Men viktigast är ändå mötet med medborgarna. Carina: Dialogen med medborgarna ska vi föra via alla kommunens medarbetare. När man presenterar något för medborgarna kan de börja håna en och förlöjliga olika idéer. Hur försvarar och förklarar vi en idé på ett bra sätt? Måste det försvaras och förklaras, och vem gör det? Om jag gör det är risken stor att det uppfattas som ett partipolitiskt utspel och då är hälften emot. Eller ska vi låta kommundirektören göra det med risk för att han eller hon blir desavouerad inför sina förvaltningschefer. Om dokumentation Stig: Jag tycker att det är bra med värdegrunder och policys, men de förändrar inte världen. Inget hindrar att man har en massa dokument, men de lever inte sitt eget liv. En översiktsplan måste vara känd om den ska vara angelägen. Processen för att ta fram olika dokument är viktigare än exakt vad som står i dem. Carina: Vi är en starkt värderingsstyrd organisation och de som jobbar inom kommunen ska veta vilka värderingar vi står för. Varumärkesbyggande Stig: För de allra flesta är det förskolan, skolan och andra delar av den kommunala grå vardagen som är det väsentliga. När man som politiker har hållit på med det några år tycker man att det är sådär roligt. Då vill man göra nya spännande saker, men de är inte alltid viktiga för medborgarna. Vardagsarbetet skapar varumärket, inte att en konsult kommer och rör om. Carina: Vad kommunen har för varumärke är tämligen ointressant. Mer intressant är vad platsen har för symbol. KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 13

Ledning och styrning STUDERAR SYSTEM. Arbetet med det nya ledningssystemet i Motala har fört med sig ett nytt sätt att jobba, konstaterar forskaren Leif Jonsson. Skarpare politiker i Motala n Tydligare rollfördelning skapar mer professionell ledning. Det konstaterar forskaren Leif Jonsson efter att ha följt arbetet med att ta fram ett nytt ledningssystem i Motala. Politikerna har tagit befälet, säger han. TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT BILD: HENRIK HANSSON Tjänstemännen är noga med att följa statliga regler och bryr sig därför ibland mer om den nationella politiken än den lokala. Den lokala politikens möte med förvaltningen står i fokus för Leif Jonsson, forskare vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), Linköpings universitet. Sedan 2010 har han följt framväxten av ett nytt ledningssystem i Motala. Ett år återstår av studien, men redan nu har han en ganska klar bild. Man har fått in lokalpolitiken i de styrande dokumenten och lyckats höja statusen på ledningssystemet. Efter decennier med socialdemokratiskt styre blev det 2006 regimskifte i Motala. Alliansen tog över makten med stöd av Miljöpartiet. Den nya majoriteten såg snart tröga strukturer i organisationen och bestämde sig för att införa ett nytt ledningssystem. Man upplevde också svårigheter att integrera den lokala politiken med den statliga och med EU-politiken. Det var också svårt att integrera ekonomistyrning med verksamhetsstyrning, förklarade Leif Jonsson. INSIKTEN RESULTERADE I ett projekt som sökte svar på frågan hur man får den lokala politiken att smälta in i ett ledningssystem. Leif Jonsson erbjöds att följa arbetet. Han räknar med att avsluta studien nästa år, men gjorde redan nu några sammanfattande reflektioner. Det är uppenbart att när man har jobbat med lednings systemet har man fått in lokalpolitiken i de styrande dokumenten. I valet 2010 återtog Socialdemokraterna makten och därför är det nu partiets valmanifest som har mest genomslag i kommunens politiska styrdokument. Den politiska styrningen har även blivit mer centraliserad. Däremot har det inte varit så lätt att gifta ihop den lokala politiken med den nationella. De förtroendevalda i Motala är så besjälade av den lokala politiken att de glömmer bort att de har ansvar för att genomföra den nationella. Tjänstemännen är noga med att följa statliga regler och bryr sig därför ibland mer om den nationella politiken än den lokala. NAVET I ARBETET i Motala har varit en beredning under fullmäktige, som tillsattes med uppdrag att ta fram en ny lokal utvecklingsplan. I beredningen sitter förtroendevalda som är väl förtrogna med både ledningsfrågor och lokal politik. Tjänstemännen är nöjda med den lokala utvecklingsplanen och att det nu för första gången finns ett tydligt politiskt styrdokument som inte är skrivet för tjänstemän. Det visar att den lokala politiken funnit sin väg in i dokumentet. Arbetet med ledningssystemet har på flera sätt fört med sig ett helt nytt sätt att jobba i kommunen. För första gången finns politiska sekreterare två socialdemokrater, en miljöpartist och en vänsterpartist. De har utgjort skrivargruppen och tagit fram textunderlag till den politiska ledningen. NUMERA FINNS OCKSÅ en strategiberedning med uppgift att se till att ledningssystemet fungerar. Politikerna i beredningen diskuterar ledningsfrågor med controllers och ledande tjänstemän, åker ut till nämnderna och frågar hur det går att sköta ledning och styrning. På det sättet får man mer uppmärksamhet kring frågorna. Politikerrollen har blivit blir mer professionaliserad. Man har lyckats höja statusen på ledningssystemet, framhöll Leif Jonsson. 14 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015

Hallå där... Ledning och styrning Från cykelställ till strategi BILD: ISTOCK n Politikerna i Motala fick ny energi när deras uppdrag blev tydligare. Det är roligare att ägna sig åt de stora dragen, säger Ingrid Carlsson (S), ordförande i strategiberedningen. Tillsammans med beredningens ledamöter har hon ansvaret för att kommunstyrelsen och nämnderna arbetar enligt kommunens nya ledningssystem. Vi försöker se till att politikerna gör sitt jobb och att tjänstemännen gör sitt. Ingrid Carlsson har varit politiker i Motala i 16 år och var tidigare förtroendevald i en annan kommun. Att nu ställa om till helikopterperspektiv var inte helt lätt. Som politiker vill man gärna ta tag i det medborgarna ber en om. Behövs det ett nytt cykelställ vill man fixa fram det. Om någon klagar är det också svårt att säga att det där är en sak för tjänstemännen. Då tycker väljarna att man skyller ifrån sig. När rollfördelningen mellan politiker och tjänstemän ses över passar man också på att rensa bland de många detaljerade styrdokumenten. De centrala dokumenten ska innehålla huvudlinjerna och sen ska respektive nämnd ta fram egna nedbrutna mål, säger Ingrid Carlsson. PÅ GATAN. Politikerna tar gärna ett samtal på gatan. Men de bör akta sig för att hamna i situationer där de tar på sig ansvar för småsaker. Hallå där, Johan Höök, som utreder frågan om en ny kommunallag. Det är snart dags att presentera utredningen En kommunallag för framtiden. Var hamnade ni det gäller de anställdas roll? Vi lutar åt att reglera kommundirektörens roll. Dels att kommunen ska ha en kommundirektör, dels att direktören har ansvaret för att bereda och verkställa beslut. Vi vill synliggöra det ansvaret i lagen. OK, det blir en lagreglering, men bara för kommundirektörer. Inte för andra tjänstemän, då? Nej, delegationen till andra tjänstemän fungerar så pass olika. Det blir svårt att hitta en reglering som säger vad de faktiskt ska göra. Något mer, som rör kommundirektören? Vi vill även ställa krav på processen, att man ska ha en lokal instruktion som reglerar vad kommundirektören ska göra och inte. Betyder det här att kommundirektören blir chefernas chef? Nej, det blir en fråga man får reglera för varje kommun, i den lokala instruktionen. Hur har politikerna i SKL ställt sig till frågan? De har varit tveksamma och ifrågasatt om det finns ett behov av en lagreglering. Men de är inte direkt emot en reglering. Kommundirektörernas förening, vad anser man där? De är positiva till förslaget, de har länge drivit frågan. TEXT: THOMAS PETTERSSON KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 15

Ledning och styrning Barents Center n Nysatsningen Barents Center ligger mitt på gränsen mot Finland och genomförs och finansie ras av Avalanche Capital. Företaget, i sam verkan med Haparanda kommun, ligger bakom projektet som föregåtts av en omfattande dialogupphandling. När centrumet är färdigt ska det rymma en galleria med ett sjuttiotal butiker, caféer och restauranger. Till detta en multiarena och en gymnasieskola (som kommunen hyr av investerarna delar av året) samt ett hotell byggt av norske entreprenören Petter Stordalen. Det första spadtaget togs i december 2014 och projektet ska vara klart 2016. n Efter IKEA:s uppmärksammade etable ring i Haparanda tar kommunen nästa steg med Barents Center. En väl organiserad och medveten kommun ledning och koll på ekonomin är några av framgångsfaktorerna. TEXT: THOMAS PETTERSSON BILD: JOAKIM NORDLUND Haparanda lever Be en sörlänning associera till Haparanda och svaret blir förmodligen gränsstad. Så var det åtminstone för tio år sedan. Idag kan svaret lika gärna bli IKEA. Så stor är betydelsen av företagets etablering i staden, anser avgående kommunalrådet Gunnel Simu (S). IKEA:s etablering är historisk för oss. Först var det freden med ryssarna 1809, sedan kommer IKEA:s etablering 2006, säger Gunnel Simu, skrattar lite och fortsätter: Vi har ett starkt varumärke idag. Företagare tittar Samarbetet Haparanda-Tornio n Utmärkande för Haparanda stad är det väl utvecklade samarbetet med Tornio på andra sidan älven sedan mer än 25 år tillbaka. För något år sedan öppnade ett gemensamt resecentrum för att förbättra kollektivtrafiken. Det politiska samarbetet innefattar bland annat två gemensamma fullmäktigesamlingar per år och två kommunstyrelsemöten. På tjänstemannasidan finns en heltidstjänst som gränssamarbetsutvecklare i Haparanda. Vidare finns det bland annat gemensamma arbetsgrupper för framför allt skola, fritid, samhällsplanering och näringsliv. på hur andra framgångsrika företagare gör. Om Ingvar Kamprad satsar på Haparanda har han förstås goda skäl, säger hon. Det mesta av IKEA:s etablering förs alltså in på kommunens allmänna pluskonto. Ska någon missräkning dras fram är det väl befolkningstillväxten. Det är fortsatt stor inpendling till kommunen, från båda sidor gränsen. Det blev inte den befolkningstillväxt kommunen hoppades på, säger ekonomichef Hans Kenttä som återvänt till kommunen efter fem år på IKEA och Swedbank. Inpendling är en trend, inte bara här hos oss. Många vill ha kvar sitt sociala nätverk. Dessutom är husen dyrare i Haparanda än i grannkommunerna, förklarar Gunnel Simu. Den stora utmaningen är förstås att långsiktigt ta vara på de positiva effekterna av IKEA:s etablering. Haparandas lösning är att satsa vidare på handel, upplevelser och logistik. Vi har ju 3 miljoner besökare om året som vi måste ta vara på. Det ger oss unika möjligheter säger Hans Kenttä. Följdriktigt sätter Haparanda spaden i jorden för nästa steg: mötesplatsen Barents Center mitt på gränsen Sverige-Finland. 16 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015

SAMARBETE. Ekonomichef Hans Kenttä och förra kommunalrådet Gunnel Simu ( S) är en del av traditionen med starka kommunledningar. på gränsen Det projektet har jag ägnat mycket tid åt under mandatperioden. Barents Center är det största byggprojektet norr om Stockholm just nu. Det rör sig om investeringar på närmare 1,5 miljarder kronor. Vi räknar med 450 nya jobb, säger Gunnel Simu. FÖR ATT VARA en traditionellt stark socialdemokratisk norrlandskommun låter det som tilltron till marknadskrafterna är överraskande stark. Har IKEA inneburit ett nytänk för den S-märkta fullmäktigegruppen? Nejdå, Haparanda har en stark tradition som gammal handelsplats, säger Gunnel Simu och Hans Kenttä fyller i: Inom en radie på tre mil bor det 70 000 människor - det ger köpkraft. Gränsen är vår möjlighet brukar vi säga. I en SKL-rapport om innovativa kommuner landet runt som publicerades 2009 tog Haparanda en given plats. En framgångsfaktor som lyftes fram i rapporten var samspelet mellan politiker och tjänstemän. Gunnel och Hans håller med, Haparanda har en bra blandning av formellt och informellt samspel. Jag tycker att vi är noga med att respektera varandras roller. Och vi har ett antal planerade möten med tjänstemännen, exempelvis planeringsdagar inför budgeten med tjänstemännens ledningsgrupp och kommunstyrelsens arbetsutskott, säger Gunnel Simu. Inför IKEA:s etablering var det dåvarande kommunalrådet Sven-Erik Bucht (S) och kommunchefen Christina Lugnet som angav tonen. Efter framgången gick båda vidare, till rikspolitiken i Buchts fall och Lugnet blev generaldirektör för Tillväxtverket. Hur behåller man momentum efter en sådan generationsväxling? Det är jätteviktigt att vårt sätt att arbeta inte är personbundet. Vi har vår vision, våra mål och vår styrmodell, det lägger grunden för vårt sätt att arbeta, säger Gunnel Simu, Vi måste hela tiden jobba på att inte bli beroende av nyckelpersoner. Det gäller inte minst oss tjänstemän. Hur kan vi jobba smartare, hur kan vi samarbeta med andra kommuner när det gäller nyckelfunktioner? säger Hans Kenttä. UNDER DE SENASTE åren har kommunledningen delvis flyttat fokus till det inre arbetet i förvaltningen. Inte så konstigt kanske, efter en period av utåtriktat arbete. Vi har jobbat mycket med värderingar och medarbetarskap, så att vi alla drar åt samma håll. Då är det också lättare att generationsväxla i ledningen, säger Gunnel Simu. Vi har ett mantra: Det är med resultat man bygger framtid. KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 17

PRISVÄRD. Röda Hapa randa har varit en marknadsplats sedan medeltiden. Gunnel Simu synar de röda prislapparna på IKEA. Vi har ett bättre internt klimat idag än för fem år sedan. Bara det här att ledningsgruppen sitter i samma rum i ett öppet kontorslandskap. Det ger oss mycket bättre förutsättningar för alla chefer att ta på sig helhetskepsen. Man snöar inte in på enbart den egna förvaltningen, säger Hans Kenttä. Till avdelningen framgångsfaktorer för mindre kommuner som vill ta nya grepp hör även ekonomin. Jag har haft ett uttalat uppdrag att jobba mer med uppföljningen. Vi måste ha god kvalitet i våra verksamheter till låga kostnader så att vi får utrymme att satsa. Årets resultat ser bra ut, plus 18 miljoner i senaste delårsrapporten säger Hans Kenttä och fortsätter: Vi har ett mantra: Det är med resultat man bygger framtid. Det är så man skapar alternativa vägval. Det blir exempelvis mycket billigare med planerat underhåll, då slipper vi kostsamma brandkårsutryckningar. KOMMUNLEDNINGEN SER FRAMÅT med tillförsikt. Men, bilden är motsägelsefull. Å ena sidan visar kommunledningen politisk handlingskraft, å andra sidan är valdeltagandet landets lägsta. Här har vi verkligen ansträngt oss hårt, inte bara i valrörelsen. Stor andel finska medborgare, samt stor inoch utflyttning skapar en känsla av utanförskap. Det är tråkigt att vi inte lyckas bättre, säger Gunnel Simu. Å ena sidan stora lyckosamma företagssatsningar, å andra sidan svaga resultat i Svenskt Näringslivs företagsklimatsranking. Där är nog delvis förklaringen att kommunen saknar flygförbindelser och persontrafik på tågen. Men, det råder ju inte kommunen själv över. Sedan har det nog funnits en osäkerhet inför projektet Barents Center, säger Gunnel Simu. Å ena sidan nöjda medarbetare i kommunens medarbetarundersökningar, å andra sidan hårt stressade chefer. Vi har haft många vakanta chefstjänster, vilket belastat andra chefer. Vi borde kunna samarbeta med andra kommuner om vissa nyckeltjänster. Och kompetensutveckla de medarbetare vi redan har, som redan delar värdegrund och visioner. Så jobbar man på IKEA, säger Hans Kenttä. När det bara är någon vecka kvar innan Gunnel Simu lämnar kommunalrådsposten delger hon gärna sina tankar om framtiden Min vision är att samarbetet Haparanda och Tornio tar ett steg till. Att vi exempelvis inrättar gemensamma planerings- och näringslivsfunktioner. Hindren ligger i lagstiftningen, inte hos oss i kommunerna. KEF:s kurser i februari mars Under februari och mars har du hela 26 olika kurser, seminarier och konferenser att välja bland på vår hemsida, kef.se. För några kurser är det hög tid att anmäla sig, för en del kurser har du fortfarande chans att får rabatt om du anmäler dig tidigt. Här nedan ser du ett urval av de kurser vi erbjuder: Grundkurs för omsorgsekonomer 14 Excel-kurser, på fem orter Ekonom i ledningsgrupp Att tala och skriva ekonomi Temadag, jämförelser i Kolada, på två orter Två skattedagar, på två orter Powerpoint, ekonomiska presentationer, på fyra orter Årsmöte i Krets 1 Välkommen till vår hemsida kef.se och ta del av vårt smörgåsbord. Sedan årsskiftet har vi en ny hemsida med bättre överblick av vårt utbud av kurser, seminarier och konferenser. 18 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015