sveriges officiella statistik nationalräkenskaper 2010:4
NATIONALRÄKENSKAPER 2010:4 Statistiska centralbyrån 2011
National accounts GDP Quarterly 2010:4 Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 2011 Tidigare publicering publiceras kvartalsvis Previous publication published quarterly Producent Producer SCB, avdelningen för nationalräkenskaper SCB, National Accounts (Departement) Box 24300, 104 51 Stockholm +46 8 506 940 00 nrinfo@scb.se Förfrågningar Per Ericson, +46 8 506 945 37 Inquiries per.ericson@scb.se Caroline Flodberg, +46 8 506 947 46 caroline.flodberg@scb.se Ansvarig utgivare Monica Nelson Edberg Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, BNP kvartal. Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarebearbetningar av statistiken. This publication is a part of the official statistics of Sweden (SOS). It may be used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, GDP Quarterly. Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing the statistics. ISSN 1654-1332 (online) ISSN 0282-9290 (print) URN:NBN:SE:SCB-2011-NR01TI1101_pdf (pdf) Printed in Sweden Från trycket 2011-03-01 Garnisonstryckeriet 2011
BNP kvartal BNPkvartal 2010:4 Nationalräkenskaper enligt ENS 95 Innehållsförteckning Table of contents Pressmeddelande...5 Kommentarer till beräkningarna kvartal 4 2010...13 Fördjupande texter och avstämningsdokument Tabeller Tables Faktiska värden Actual values 1 BNP från användningssidan, försörjningsbalans GDP: Expenditure approach...34 2 BNP från produktionssidan, efter näringsgren SNI 2002...38 GDP: Production approach, by industrial classification SNI 2002 3 Medelantal sysselsatta, efter näringsgren SNI 2002...46 Average number of employed by industrial classification SNI 2002 4 Arbetade timmar, efter näringsgren SNI 2002 Hours worked by by industrial classification SNI 2002... 52 5 Arbetskostnader, efter näringsgren SNI 2002 Labour costs, by industrial classification SNI 2002...56 6 Hushållens konsumtionsutgifter efter ändamål COICOP...70 Household consumption expenditure by purpose COICOP 7 Hushållens konsumtionsutgifter efter varaktighet Household consumption expenditure by durability... 74 8 Fasta bruttoinvesteringar Gross fixed capital formation...78 9 BNP fördelad på inkomstkomponenter och sektorsvis fördelning av inkomster, transfereringar och sparande GDP by income components and distribution by sector of income, transfers and saving...86 10 Hushållens disponibla inkomster Disposable income of households...96 Kalenderkorrigerade värden Working-day adjusted 11 BNP från produktionssidan, efter näringsgren SNI 2002...98 GDP: Production approach, by industrial classification SNI 2002 12 Arbetade timmar, efter näringsgren SNI 2002 Hours worked by industrial classification SNI 2002...100 Säsongrensade värden Seasonally adjusted 13 BNP från användningssidan, försörjningsbalans GDP: expenditure approach...102 14 BNP från produktionssidan, efter näringsgren SNI 2002...104 GDP: Production approach, by industrial classification SNI 2002 15 Arbetade timmar, efter näringsgren SNI 2002 Hours worked by industrial classification SNI 2002...106 Generell information om nationalräkenskaperna och primärstatistiken General information on the national accounts and primary sources Generell information om Nationalräkenskaperna...108 Nationalräkenskaperna och primärstatistiken... 111 General information on the Swedish national accounts... 114 National accounts and primary sources... 116 Alla Alla tabeller i publikationen BNPkvartal finns även i Statistiska Centralbyråns statistikdatabas. Gå till www.scb.se/nr0103 och välj statistikdatabasen under Senast publicerat. All the tables in the publication BNP kvartal are available in Statistics Sweden s Statistical databases. Go to www.scb.se/nr0103-en and chose Statistical database under Last published. Statistiska centralbyrån 3
4 Statistiska centralbyrån
BNP kvartal Pressmeddelande 1(7) Pressinformation från SCB 2011-03-01 kl. 09:30 Nationalräkenskaper fjärde kvartalet 2010: BNP ökade 7,3 procent Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 7,3 procent det fjärde kvartalet 2010, kalenderkorrigerad och jämförd med motsvarande kvartal 2009. Hushållens konsumtionsutgifter gav det största bidraget till utvecklingen. Även fasta bruttoinvesteringar fortsatte att öka mycket och bidrog starkt till utvecklingen. Säsongrensad och jämförd med det tredje kvartalet 2010 ökade BNP med 1,2 procent. Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. För användningssidan används faktiska värden. För BNP, produktionssidan och arbetade timmar används kalenderkorrigerade värden. Vid stora svängningar i konjunkturen bör säsongrensade uppgifter tolkas med försiktighet. Fjärde kvartalet 2010 innehöll en arbetsdag mer än det fjärde kvartalet 2009. Det innebär att den kalenderkorrigerade BNP-utvecklingen var 0,4 procentenheter lägre än BNP-utvecklingen i faktiska tal. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 4,3 procent. Utgifter för inköp av bilar gav även detta kvartal störst bidrag till utvecklingen. Starka bidrag kom även från utgifter för hemelektronik, svenskars konsumtionsutgifter utomlands samt utgifter för bränsle och elström. Hushållens konsumtionsutgifter bidrog med 2,1 procentenheter till BNP. Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 4,5 procent. Primärkommunernas konsumtionsutgifter steg med 5,5 procent, landstingens med 0,5 procent och statens utgifter steg med 6,2. Primärkommunernas ökning förklaras bland annat av ökad förbrukning av tjänster och material samt ökade inköp av skola-, vårdoch omsorgstjänster utförda av privata företag. Statens ökade konsumtionsutgifter förklaras främst av ökade inköp av försvarsmateriel. Sammantaget bidrog offentliga konsumtionsutgifter med 1,3 procentenheter till BNP-utvecklingen. Fasta bruttoinvesteringar ökade med 9,8 procent. Bostads- och maskininvesteringarna bidrog även detta kvartal mycket till den totala investeringsuppgången. I näringslivet steg investeringarna med 10 procent. Statliga myndigheters investeringar ökade med 5,1 procent och kommunernas med 13 procent. Det var främst landstingens ökade investeringar som bidrog mycket till kommunernas ökning. Fasta bruttoinvesteringar bidrog med 1,8 procentenheter till BNP-tillväxten. Statistiska centralbyrån 5
Pressmeddelande BNP kvartal 2(7) Pressinformation från SCB 2011-03-01 Lagerinvesteringarna bidrog med 1,5 procentenheter till BNP-utvecklingen. Det var lager av produkter i arbete samt färdigvaror inom industrin som gav det största bidraget till uppgången. Exporten ökade med drygt 13 procent och importen med knappt 13 procent. Varuexporten ökade med 17 procent och varuimporten med 15 procent. Handeln med motorfordon, teleprodukter och metallvaror lämnade starka bidrag till utvecklingen. Tjänsteexporten ökade med 5,0 procent och tjänsteimporten med 6,7 procent. Exportnettot gav ett positivt bidrag med 1,1 procentenheter till BNP-tillväxten. Produktionen inom näringslivet ökade med 9,9 procent. De varuproducerande branscherna ökade med knappt 17 procent och tjänstebranscherna med 6,5 procent. Flera branscher uppvisade starka utvecklingstal. Bland de varuproducerande branscherna gav maskinindustrin det största bidraget. Motorfordonsbranschen föll mycket kraftigt under krisen och förädlingsvärdet mer än halverades. Återhämtningen 2010 har varit mycket stark och ökningen fjärde kvartalet uppgick till 100 procent. Bland tjänstebranscherna bidrog partioch detaljhandeln mest till utvecklingen. Offentliga myndigheters produktion minskade med 0,6 procent. Antalet sysselsatta i hela ekonomin steg med 2,4 och antalet arbetade timmar ökade med 2,8 procent jämfört med motsvarande kvartal 2009. Medelarbetstiden fortsatte därmed att öka. I näringslivet ökade antalet arbetade timmar med 4,0 procent och i offentliga myndigheter minskade antalet arbetade timmar med 0,1 procent. Arbetsproduktiviteten inom näringslivet ökade med 5,7 procent. Säsongrensad och jämförd med tredje kvartalet 2010 ökade antalet arbetade timmar i ekonomin med 0,7 procent. Hushållens disponibla inkomster ökade med 4,6 procent i löpande priser det fjärde kvartalet 2010 jämfört med motsvarande kvartal 2009. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 3,4 procent. Hushållens finansiella sparande minskade med 7,9 miljarder kronor och uppgick till 10 miljarder kronor i löpande priser. Sparkvoten, exklusive sparandet i premieoch tjänstepensioner, uppgick till -1,8 procent. Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till -47 miljarder kronor. Det är en minskning med 14 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal 2009. Statens finansiella sparande uppgick till -28 miljarder kronor och socialförsäkringssektorns finansiella sparande till 0,2 miljarder kronor. Kommunsektorns finansiella sparande uppgick till -19 miljarder kronor varav primärkommuners -16 och landstingens -3,1 miljarder kronor. 6 Statistiska centralbyrån
BNP kvartal Pressmeddelande Helåret 2010 3(7) Pressinformation från SCB 2011-03-01 BNP ökade med 5,5 procent jämfört med 2009 vilket är den största uppgången sedan 1970. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 3,5 procent. Utgifter för inköp av fordon, utgifter för hemelektronik samt svenskars konsumtion utomlands bidrog starkast till uppgången för helåret. Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 2,6 procent. Primärkommunernas utgifter ökade med 2,5 procent, landstingens med 0,6 procent och statens utgifter steg med 4,7 procent. Fasta bruttoinvesteringar ökade med 6,3 procent. Investeringarna i näringslivet steg med 6,8 procent och offentliga myndigheters investeringar ökade med 4,3 procent. Lagerinvesteringarna höjde BNP-utvecklingen med 2,1 procentenheter. Exporten ökade med knappt 11 procent och importen med knappt 13 procent. Export och import av varor utvecklades starkt medan utrikeshandeln med tjänster hade en svagare utveckling. Exportnettot drog ner BNP-utvecklingen med 0,1 procentenheter. Produktionen i näringslivet ökade med 7,4 procent. De varuproducerande branscherna ökade med 13 procent och de tjänsteproducerande med 4,7 procent. Bland de varuproducerande branscherna bidrog bland annat maskinvaru- och motorfordonsindustrin starkt till utvecklingen. Bland de tjänsteproducerande branscherna gav parti- och detaljhandeln samt andra företagstjänster starka bidrag. Offentliga myndigheters produktion minskade med 0,1 procent. Antalet arbetade timmar i den totala ekonomin ökade med 2,5 procent och antalet sysselsatta med 1,1 procent. I näringslivet ökade antalet arbetade timmar med 3,7 procent och antalet sysselsatta med 2,1 procent. I offentliga myndigheter minskade antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta med 0,3 respektive 1,0 procent. Arbetsproduktiviteten i näringslivet ökade med 3,6 procent. År 2010 uppgick hushållens disponibla inkomster till 1 684 miljarder kronor vilket var en ökning med 2,7 procent i löpande priser jämfört med 2009. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 1,4 procent. Hushållens sparande minskade med 32 miljarder kronor och uppgick till 193 miljarder kronor i löpande priser år 2010. Sparkvoten, beräknad exklusive premie- och tjänstepensionssparande uppgick till 5,0 procent. Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till minus 11 miljarder kronor under 2010 (- 0,3 procent av BNP) vilket var en förbättring med 18 miljarder kronor jämfört med 2009 då det finansiella sparandet uppgick till -29 miljarder kronor (-0,9 procent av BNP). Statistiska centralbyrån 7
Pressmeddelande BNP kvartal 4(7) Pressinformation från SCB 2011-03-01 Icke-finansiella företagssektorn, inklusive ofördelade poster, uppvisade ett finansiellt sparande på 11 miljarder kronor under 2010 vilket var en ökning med 17 miljarder kronor jämfört med 2009. Finansiella företagssektorns finansiella sparande minskade något under 2010 och uppgick till 46 miljarder kronor vilket var 4 miljarder lägre än året innan. Revideringar Jämfört med publiceringen den 29 november 2010 har den faktiska och kalenderkorrigerade BNP-utvecklingen för första kvartalet 2010 reviderats ned med 0,2 procentenheter till 2,5 procent. Säsongrensad BNP har reviderats ned med 0,1 procentenheter första kvartalet 2010 och upp 0,1 procentenheter andra kvartalet 2010. Offentliga konsumtionsutgifter och lagerinvesteringar har ändrade utvecklingstal 2009 på grund av ändrade kvartalsmönster. Kvartalsmönstret för produktskatter och produktsubventioner har reviderats för åren 1999 och 2008. Nettot av de båda är oförändrat. Sektorräkenskaperna har reviderats kvartal 1-3 2010. Bland annat har statens finansiella sparande reviderats ner med 6,6 miljarder kronor. Hushållens finansiella sparande har reviderats upp med 12 miljarder kronor. Ändrad bokföring av garantier har medfört revideringar 2007-2009 vilket innebär att statens finansiella sparande reviderats med + 1,4 miljarder kronor 2007, +0,4 miljarder kronor 2008 och + 0,5 miljarder kronor 2009. Mer information om revideringarna finns i Kommentarer till kvartalsberäkningarna i publikationen BNPkvartal 2010:4 samt under Temaartiklar och kommentarer på www.scb.se/nr0103. Fördjupning Publikationen BNP kvartal 2010:4 innehåller även flera fördjupningsartiklar. I denna publicering sker fördjupning i bland annat följande ämnen: Offentlig konsumtion ökar kraftigt Sysselsättningsnedgången återhämtad Stark avslutning på året för näringslivets produktion Dokumentet finns under Temaartiklar och kommentarer på http://www.scb.se/nr0103. 8 Statistiska centralbyrån
BNP kvartal Pressmeddelande 5(7) Pressinformation från SCB 2011-03-01 Tabell 1. BNP från produktionssidan, kalenderkorrigerad (1), volymförändring (procent). GDP production approach, working-day adjusted, change in volume (percent). BNP från produktionssidan 2009:1 2009:2 2009:3 2009:4 2010:1 2010:2 2010:3 2010:4 BNP till marknadspris -6,6-6,2-6,4-1,7 2,5 4,5 6,9 7,3 Därav Varuproduktion (SNI 01-45) -14,2-14,8-15,5-6,5 6,0 10,3 16,1 16,6 del Tillv. ind (SNI 10-37) -19,4-20,0-19,4-12,1 5,5 12,5 19,8 21,7 Tjänsteproduktion (SNI 50-95) -6,3-5,3-5,3-0,5 2,0 4,0 5,7 6,5 S:a näringsliv (2) -9,3-8,8-8,8-2,6 3,4 6,1 9,2 9,9 Offentliga myndigheters produktion 1,4 1,5 1,4 0,1-0,5-0,5-1,1-0,6 Arbetsinsats, arbetade timmar -1,7-4,1-2,1-2,5 0,4 2,1 2,2 2,8 (1) Kalenderkorrigerad BNP innebär att det faktiska värdet är korrigerat för effekten av olika antal arbetsdagar inom kvartalen. Volymförändringen avser en jämförelse med motsvarande period föregående år. (2) Exklusive tullar och produktskatter netto. Tabell 2 BNP, säsongrensad, volymförändring (procent) (1) GDP, Seasonally adjusted, change in volume (percent) År Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 2000 0,7 2,0 0,6 0,2 2001-0,4 0,3 0,7 1,1 2002-0,1 1,4 0,1 0,8 2003 1,0-0,4 1,1 0,5 2004 1,7 0,8 0,8 0,6 2005 0,6 0,8 1,4 0,4 2006 1,5 1,4 1,4 0,2 2007 1,2 0,6 0,6 1,1 2008-1,0 0,0 0,0-4,1 2009-2,6 0,3-0,1 0,8 2010 1,6 2,1 2,1 1,2 (1) Volymförändringen avser en jämförelse med närmast föregående period. Statistiska centralbyrån 9
Pressmeddelande BNP kvartal 6(7) Pressinformation från SCB 2011-03-01 Diagram 1 BNP, säsongrensad, volymförändring (procent) (1) GDP, Seasonally adjusted, change in volume (percent) 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0 kv4 kv3 kv 2 2010 kv1 kv 4 kv 3 kv 2 2009 kv1 kv 4 kv 3 kv 2 2008 kv1 kv 4 kv 3 kv 2 2007 kv1 kv 4 kv 3 kv 2 2006 kv1 kv 4 kv 3 kv 2 2005 kv1 kv 4 kv 3 kv 2 2004 kv1 kv 4 kv 3 kv 2 2003 kv1 kv 4 kv 3 kv 2 2002 kv1 kv 4 kv 3 kv 2 2001 kv1 kv 4 kv 3 kv 2 2000 kv1-3,0-4,0-5,0-6,0 (1) Volymförändringen avser en jämförelse med närmast föregående period. Tabell 3. BNP från användningssidan, försörjningsbalans, volymförändring (procent) samt faktiska värden GDP: expenditure approach, change in volume (percent) and actual values Volymförändring (procent) i förhållande till motsvarande period föregående år Miljoner kronor BNP från användningssidan 2009:1 2009:2 2009:3 2009:4 2009:1-4 2010:1 2010:2 2010:3 2010:4 2010:1-4 2010 Kv 4 BNP till marknadspris -6,6-7,1-6,4-1,3-5,3 2,5 5,0 6,9 7,7 5,5 889 453 Import -15,7-20,7-12,8-5,1-13,7 5,5 18,7 13,9 12,7 12,7 387 387 Varor (SNI 01-45) -19,0-25,3-15,4-4,2-16,2 9,2 26,4 19,0 15,0 17,3 285 001 Tjänster (SNI 50-93) -6,0-7,1-5,9-7,4-6,6-3,4 0,9 2,1 6,7 1,6 102 386 S:a Tillgång -9,5-11,4-8,5-2,5-8,0 3,4 8,8 9,0 9,2 7,6 1 276 840 Hushållens konsumtionsutgifter -2,4-1,2-0,1 1,9-0,4 3,7 2,5 3,6 4,3 3,5 420 392 Egentliga hushåll -2,6-1,5-0,1 1,9-0,6 3,8 2,5 3,6 4,4 3,6 407 178 HIO (1) 3,2 5,0 2,6 3,0 3,5-0,3 0,9 3,2-0,5 0,8 13 214 Offentliga konsumtionsutgifter 2,7 0,2 1,2 2,8 1,7 0,5 3,5 1,7 4,5 2,6 249 519 Staten 2,1-1,1-0,4 3,9 1,2 1,7 8,1 1,6 6,2 4,7 70 506 Kommunerna 2,9 0,7 1,7 2,3 1,9 0,1 1,7 1,7 3,8 1,9 179 013 Fast bruttoinvestering -18,6-19,7-15,4-11,6-16,3-1,4 5,1 11,3 9,8 6,3 167 906 Lagerinvestering (2) -1,1-2,5-2,7 0,1-1,5 1,2 3,0 2,6 1,5 2,1-2 610 Export -16,5-17,9-12,9-5,8-13,4 3,9 13,2 12,2 13,4 10,7 441 469 Varor (SNI 01-45) -21,6-23,5-17,5-6,0-17,5 6,5 17,4 15,6 17,4 14,3 308 429 Tjänster (SNI 50-93) -2,8-2,9-1,9-5,7-3,4-1,7 4,3 5,1 5,0 3,2 133 040 S:a Användning (3) -9,5-11,4-8,5-2,5-8,0 3,4 8,8 9,0 9,2 7,6 1 276 840 (1) Hushållens icke-vinstdrivande organisationer (2) Förändring i procent av BNP för jämförelseperioden. (3) Inklusive förändring i värdeföremål. 10 Statistiska centralbyrån
BNP kvartal Pressmeddelande 7(7) Pressinformation från SCB 2011-03-01 Definitioner och förklaringar Volymförändringar: I texten angivna procenttal avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år. För BNP, produktion och sysselsättning används kalenderkorrigerade värden. Kalenderkorrigerad (dagkorrigerad): Används för jämförelse mellan samma kvartal eller halvår olika år. Innebär korrigering för effekten av olikheter i antalet arbetsdagar under ett kvartal eller halvår. Helårssiffror redovisas utan kalenderkorrigering. Säsongrensad: Används för jämförelse mellan två på varandra följande kvartal. Säsongrensning görs för att utjämna återkommande variationer under året. Faktiska värden: Används vid jämförelse mellan hela kalenderår, samt vid kvartalsjämförelser för användningssidans komponenter mellan samma kvartal olika år. Fasta priser: BNP och dess komponenter är beräknade i föregående års prisnivå och därefter kedjade till referensår 2009. Denna metod medför att serier med värden i fast pris med referensår 2009 inte är additiva för åren före referensåret. En summering av till exempel försörjningsbalansens komponenter ger inte värdet på BNP. Värdena för de två senaste aktuella åren är däremot additiva. Se gärna artikeln Kedjning med Annual overlap under Temaartiklar och kommentarer på www.scb.se/nr0103 för mer information om kedjeindexmetoder. Bidrag till BNP-utvecklingen: De uppgifter som redovisas som bidrag till BNPutvecklingen avser faktiska värden och är inklusive importinnehållet i respektive delaggregat. Jämförbarhet med primärstatistik: Vid sammanställning av nationalräkenskaper används en mängd primärstatistiska uppgifter. Statistiken har ofta täckning och definitioner som inte helt motsvarar NR-systemets krav, varför tillägg och korrigeringar görs. Om tillgängliga data inte ger en samstämmig bild av den ekonomiska utvecklingen vidtas justeringar i NR. Detta leder till att publicerade uppgifter från primärstatistik och NR ibland kan avvika från varandra. Avvikelser kan också förekomma på grund av att aktualiteten kan vara olika. Se till exempel publikation BNP kvartal 2008:1 för en beskrivning av skillnaderna mellan kalenderkorrigeringen i NR och AKU. Avstämning: BNP beräknas med hjälp av tillgänglig statistik såväl från användningssidan som från produktionssidan. Dessa beräkningar ger inte exakt samma resultat. För att eliminera differenserna görs därför avstämningsjusteringar. Sparkvot: Sparkvoten definieras som sparande i förhållande till disponibel inkomst. Sparandet, och därmed sparkvoten, kan beräknas inklusive eller exklusive sparandet i tjänste- och premiepensioner. Publikation Se publikation BNP-kvartal på SCB:s webbplats www.scb.se/nr0103 under publikationer. De aktuella tabellerna för BNP kvartal från 1993- finns även i Excel under fliken Tabeller & Diagram på denna sida. Statistikdatabasen Vissa uppgifter redovisas i databaserna som avgiftsfritt är åtkomliga via SCB:s webbplats, www.scb.se. Mer om... Information om statistikens kvalitet, framställningssätt, avstämningsförfarande samt de mest efterfrågade tabellerna och diagrammen, med mera, finns på www.scb.se/nr0103. Nästa publiceringstillfälle Nästa pressmeddelande i serien publiceras 2011-05-27 kl. 09.30. Statistiska centralbyrån 11
12 Statistiska centralbyrån
BNP kvartal Kommentarer Kommentarer till beräkningarna av fjärde kvartalet 2010 Fördjupningstexter Efter fördjupningstexterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida som gjorts i samband med beräkningarna. Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. I samband med beräkningarna av fjärde kvartalet 2010 har uppgifter reviderats. I texten om revideringar finns en beskrivning av de viktigaste förändringarna och dess konsekvenser för estimaten. I samband med fjärde kvartalet 2010 publiceras fördjupningstexter inom följande områden: Fortsatt stark utveckling av den svenska ekonomin Bred uppgång för hushållskonsumtionen Offentlig konsumtion ökade kraftigt Investeringar på väg att hämta i kapp Minskade lager men positivt BNP-bidrag Positivt exportnetto Stark avslutning på året för näringslivets produktion Sysselsättningsnedgången återhämtad Hushållens disponibla inkomster och sparande Avstämning av fjärde kvartalet 2010 Revideringar vid beräkningen av fjärde kvartalet 2010 Statistiska centralbyrån 13
Kommentarer BNP kvartal BNP-utvecklingen fjärde kvartalet 2010 Fortsatt stark utveckling av den svenska ekonomin Den kraftiga tillväxten tredje kvartalet fortsatte även det fjärde. BNPutvecklingen jämfört med motsvarande kvartal förra året blev 7,3 procent att jämföra med tredje kvartalet som ökade med 6,9 procent. Nedgången i den svenska ekonomin pågick under fyra kvartal med start fjärde kvartalet 2008 varför jämförelseperioderna vid jämförelse med motsvarande period föregående år har varit tämligen likartade för 2010 års kvartal även om fjärde kvartalet 2009 var bättre än de övriga kvartalen 2009. Säsongrensat och jämfört med föregående kvartal var ökningen fjärde kvartalet 1,2 procent, en fortsatt stark utveckling men lägre än andra respektive tredje kvartalet. Alla delar av användningen har gått starkt men utmärkande för fjärde kvartalet 2010 har varit att utvecklingstakten för exporten ökat jämfört med tidigare kvartal medan importen tappat fart. Exportnettots bidrag till BNP blev för fjärde kvartalet 1,1 procentenheter från att de två första kvartalen 2010 varit negativt och noll för tredje kvartalet. Kraftiga exportökningar gällde samma varor som tidigare kvartal; teleprodukter, motorfordon, metallvaror och maskiner. För importen var det samma varor som uppvisade stora ökningstal men en viss dämpning har skett. Att importen minskar kan ha samband med att lageruppbyggnaden efter den stora lageravtappningen under krisen har klingat av något. Lagerbidraget till BNP-utvecklingen, som var 3,0 respektive 2,6 procentenheter andra respektive tredje kvartalet, föll fjärde kvartalet till 1,5 procentenheter. Den offentliga konsumtionen tog fart fjärde kvartalet med en ökning på 4,5 procent jämfört med fjärde kvartalet 2009 och bidraget till BNP-utvecklingen blev 1,3 procentenheter. Den statistik som insamlas för produktionen gav sammantaget en lägre utveckling än användningen. Att skillnader uppstår beror till stor del på att man inte samlar in kvartalsuppgifter för förädlingsvärden som är produktionssidans bidrag till BNP. Generellt insamlas från produktionssidan endast produktionsvärden, omsättningsdata eller leveransdata. Uppgifter om förbrukningen saknas och därför görs i kvartalsberäkningarna ett antagande om att förbrukningen förändras likadant som produktionen. Årsstatistiken som är mer komplett visar emellertid att skillnader i utveckling förekommer och skillnaderna varierar med i vilket läge ekonomin befinner sig. I den starka uppgång ekonomin befunnit sig i under 2010 finns det tydliga skäl att justera upp produktionen för att ligga närmare den preliminära skattningen av användningssidan istället för att följa den preliminära produktionsskattningen. De senaste årens kraftiga svängningar i ekonomin har inneburit att skillnaden mellan den första preliminära beräkningen av BNP från produktions- respektive användningssidan skiljer sig åt mer än tidigare år. 14 Statistiska centralbyrån
BNP kvartal Kommentarer Bred uppgång för hushållskonsumtionen De egentliga hushållens konsumtionsutgifter 1 ökade med 4,4 procent fjärde kvartalet 2010 i jämförelse med motsvarande kvartal 2009. Bland annat bidrog utgifter för inköp av transporter, hemelektronik och svensk konsumtion utomlands till ökningen. Bidraget till BNP-utvecklingen uppgick till 2,1 procentenheter. Hushållskonsumtionen fjärde kvartalet 2010 fortsatte liksom de tidigare kvartalen 2010 att öka och fick även detta kvartal fortsatt skjuts av den stärkta kronkursen som gjort att svensk konsumtion utomlands ökat. Diagram 1. De egentliga hushållens konsumtionsutgifter totalt, volymförändring i procent. 8 6 4 2 0-2 -4-6 12341234123412341234123412341234123412341234123412341234123412341234 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Uppgången av hushållens konsumtionsutgifter var bred fjärde kvartalet och samtliga aggregerade utgiftsposter bidrog positivt till ökningen förutom konsumtionen av alkohol och tobak som gav ett negativt bidrag. Bilar är en konjunkturkänslig variabel inom hushållskonsumtionen. Precis som under 2008 och 2009 och de tre första kvartalen 2010 påverkade hushållens utgifter för bilar utvecklingen mycket. År 2008 och 2009 gav minskade inköp av bilar kraftigt negativa bidrag och 2010 har inköp av bilar bidragit positivt till utvecklingen. Fjärde kvartalet 2010 ökade hushållens inköp av bilar med 39 procent. Förutom inköp av bilar bidrog även hushållens inköp av terrängfordon och motorcyklar positivt. Dessa har under en lång tid uppvisat kraftiga minskningar men ökade fjärde kvartalet för första gången sedan första kvartalet 2008. Hushållskonsumtionen av flygtransporter ökade med knappt 12 procent i volym medan utgifter för tågtransporter bidrog negativt. 1 Exklusive hushållens icke vinstdrivande organisationer. Statistiska centralbyrån 15
Kommentarer BNP kvartal Tabell 1. Bidrag till hushållskonsumtionen och volymutveckling per COICOP fjärde kvartalet 2010, procentenheter och volymförändring i procent. COICOP Bidrag Volymutveckling 01 Livsmedel 0,0 0,2 02 Alkohol och tobak -0,1-1,5 03 Kläder och skor 0,3 6,6 04 Bostad 0,5 1,7 05 Möbler 0,1 1,8 06 Hälso- och sjukvård 0,1 1,7 07 Transporter 1,0 8,1 08 Kommunikation 0,2 7,4 09 Fritid och Underhållning 0,7 5,8 10 Utbildning 0,0 3,1 11 Hotell och restaurang 0,3 5,5 12 Övriga varor och tjänster 0,3 3,2 Total konsumtion exkl. ofördelad konsumtion 3,4 3,4 15 Svensk konsumtion utomlands 0,8 18,1 16 Utländsk konsumtion i Sverige 0,2-4,6 TOTALT 4,4 4,4 Den stränga kylan under december månad har också fått genomslag på utvecklingen av konsumtionen då den lett till en kraftigt ökad el- och fjärrvärmeanvändning. Konsumtionsutgifterna för el ökade med 7,1 procent i volym och fjärrvärmen med drygt 12 procent. Detta alltså till följd av att det var betydligt kallare det fjärde kvartalet 2010 i jämförelse med det fjärde kvartalet 2009. Konsumtionen av detaljhandelsvaror ökade totalt med 3,5 procent i volym och det var främst ökade utgifter för hemelektronik samt kläder och skor som bidrog till ökningen. Tillsammans bidrog utgifterna för hemelektronik och kläder och skor med 1,0 procentenheter till den totala ökningen av konsumtionen. Konsumtionen av charterresor ökade med 8,2 procent och svensk konsumtion utomlands ökade med drygt 18 procent. Det finns flera potentiella förklaringar till svenskarnas ökade reslusta. En del av ökningen förklaras sannolikt av att den svenska kronan stärktes med 8 procent 2 i jämförelse med fjärde kvartalet 2009. En annan möjlig förklaring var att kylan ökade efterfrågan på resor till varmare länder. Ökningen av den svenska konsumtionen utomlands var den största sedan det tredje kvartalet år 2000. Utländska besökares konsumtion i Sverige minskade med 4,6 procent vilket kan bero på att det blev relativt sett dyrare att semestra i Sverige. Eftersom utländska besökares konsumtion i Sverige är en avdragspost från den totala konsumtionen innebar volymminskningen att bidraget till konsumtionsutvecklingen blev positivt. 2 Enligt svenskt TCW-index. www.riksbank.se 16 Statistiska centralbyrån
BNP kvartal Kommentarer Offentlig konsumtion ökade kraftigt Konsumtionsutgifterna för offentliga myndigheter steg kraftigt med 4,5 procent fjärde kvartalet 2010 jämfört med motsvarande period föregående år. Det är den största ökningen som uppmätts för ett enskilt kvartal under 2000-talet. En bidragande orsak var kommunernas 3 starka konsumtionsökning på 5,5 procent. Diagram 2. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent. 5 4 3 2 1 0-1 -2-3 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Kommunernas konsumtionsutgifter, som ökade 5,5 procent, svarade för ungefär hälften av de totala offentliga konsumtionsutgifterna. Kommunernas konsumtionsutgifter var svaga i början av året för att sedan öka mer och mer för varje kvartal. Kommunernas faktiska arbetade timmar steg under fjärde kvartalet efter tre kvartal i rad med minskningar, ökningen var 1,7 procent. Lönesumman ökade med 6,4 procent i löpande priser jämfört med motsvarande period föregående år, vilket beror på nya löneavtal. Dessa avtal som slöts under våren betalades ut under fjärde kvartalet, med stora retroaktiva utbetalningar som följd. En annan förklaring till kommunernas ökade konsumtionsutgifter var ökad förbrukning av tjänster och material samt ökade sociala naturaförmåner. Kommunernas sociala naturaförmåner ökade med 13,2 procent, vilket berodde på att de valde att anlita företag i den privata sektorn för tjänster inom framför allt förskola och gymnasieskola. Variationerna är stora mellan kommunerna, i vissa kommuner finns det inga elever hos privata företag och i andra kommuner dominerar den privata sektorn. Det är framförallt i storstadsområden och större städer som trenden var mest tydlig. 3 Med kommuner avses primärkommuner och kommunalförbund Statistiska centralbyrån 17
Kommentarer BNP kvartal Ökade sociala naturaförmåner inom utbildning samt sjuk- och hälsovård innebär inte automatiskt ökad offentlig konsumtion. Kommuner och landsting får ökade utgifter för sociala naturaförmåner men samtidigt reduceras deras egna löne- och förbrukningskostnader. Landstingen visade, trots tillfälliga statsbidrag, endast en måttlig konsumtionsökning med 0,5 procent. Den verksamhet som sker inom landstingens egen förvaltning minskade, medan kostnader för att köpa verksamhet från privata vårdgivare samt kostnader för läkemedelsförmånen ökade. Statens konsumtionsutgifter ökade med 6,2 procent fjärde kvartalet. Detta förklaras delvis av att försvarets varaktiga varor nästan fördubblades. De sociala naturaförmånerna var däremot svaga fjärde kvartalet. Diagram 3. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent. 10 8 6 4 2 0 Stat Kommun Landsting -2 1 2 3 4 1 2 3 4 2009 2010 Investeringarna på väg att hämta i kapp Fjärde kvartalet 2010 ökade de fasta bruttoinvesteringarna med 9,8 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Den kraftiga ökningen förklaras framför allt av starkt växande bostads- och maskininvesteringar. Investeringarnas bidrag till BNP-tillväxten uppgick till 1,8 procentenheter. Fjärde kvartalet 2010 blev det tredje kvartalet i rad med växande investeringar. De senaste kvartalens investeringsökningar tyder på en ökad investeringsvilja. Investeringsnivån för de totala investeringarna var fjärde kvartalet cirka 6 procent lägre än vid motsvarande kvartal 2007 4. Fjärde kvartalet 2009 var skillnaden cirka 15 procent vid motsvarande jämförelse. 4 Då investeringarna började falla brant i samband med konjunkturnedgången det andra halvåret 2008 görs jämförelsen med fjärde kvartalet 2007. 18 Statistiska centralbyrån
BNP kvartal Kommentarer Diagram 4. Totala fasta bruttoinvesteringar. Volymförändring i procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. 15 10 5 0-5 -10-15 -20-25 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 De flesta större investeringstyper gav positiva bidrag till de totala investeringarna. Bostads- respektive maskininvesteringar exklusive transportmedel bidrog mest till den totala investeringsuppgången. Investeringarna i transportmedel ökade relativt kraftigt men gav ett mindre bidrag. Byggnads- och anläggningsinvesteringar inklusive vägar ökade relativt starkt och gav ett bidrag till investeringsuppgången på 1,6 procentenheter. Väginvesteringarna som står för cirka 12 procent av aggregatets investeringar minskade och gav ett negativt bidrag på 0,4 procentenheter. Programvaruinvesteringarna ökade starkt och bidrog med 1,2 procentenheter till investeringsuppgången. Den kraftiga volymutvecklingen för de leasingfinansierade maskininvesteringarna exklusive transportmedel dämpades fjärde kvartalet i jämförelse med tidigare kvartal 2010. Däremot stärktes investeringsutvecklingen för de icke leasingfinansierade maskininvesteringar exkl. transportmedel som ökade med 13,1 procent och bidrog med 3,6 procentenheter till den totala uppgången. Statistiska centralbyrån 19
Kommentarer BNP kvartal Tabell 2. Bidrag samt volymutveckling per investeringstyp fjärde kvartalet 2010. Procentenheter respektive volymförändring i procent. Investeringstyper i NR Bidrag Volym Maskiner inkl. transportmedel och inventarier 4,5 11,8 därav leasingfinansierade investeringar 0,5 6,6 därav icke leasingfinansierade investeringar 4,0 13,0 Maskiner och inventarier exkl. transportmedel 3,9 12,2 därav leasingfinansierade investeringar 0,3 6,7 därav icke leasingfinansierade investeringar 3,6 13,1 Transportmedel 0,7 9,8 Bilar lastbilar bussar m.m. 0,8 23,5 Billeasing 0,2 6,5 Transportmedel exkl. bilar -0,3-38,3 Bostäder 2,8 19,2 Byggnader inkl. vägar 1,6 5,3 därav vägar -0,4-10,1 Programvara m.m. 0,9 5,4 Totalt 9,8 9,8 Bred uppgång inom näringslivet I näringslivet som helhet ökade de fasta bruttoinvesteringarna med 10,0 procent och investeringsuppgången omfattade både varu- och tjänstebranscherna. Dragloket för näringslivets investeringar var tjänstebranscherna vars investeringar ökade med 11,9 procent. Exkluderas bostadsbyggandet var ökningen 9,0 procent. Bilden inom tjänstebranscherna var relativt entydig, då de flesta branscher ökade sina investeringar. Sammantaget minskade industriinvesteringarna med 1,0 procent. Inom den tungt vägande tillverkningsindustrin ökade investeringarna med 3,9 procent, vilket var den starkaste ökningen sedan fjärde kvartalet 2007. Däremot fortsatte gruv- och mineralutvinningsindustrins investeringar att falla kraftigt, vilket också skett de senaste åtta kvartalen. Inom övriga varubranscher fortsatte byggindustrins investeringar utvecklas starkt med 21,2 procent. Energiinvesteringarna som sammantaget minskat de tre första kvartalen 2010 ökade det fjärde kvartalet med 12,2 procent. Den kraftiga ökningen berodde främst på att den tungt vägande delen el- och värmeverk ökade sina investeringar. Nivån på näringslivets investeringar fjärde kvartalet låg cirka 11 procent lägre än förkrisnivån, vilket kan jämföras med cirka 20 procent det fjärde kvartalet 2009. 20 Statistiska centralbyrån
BNP kvartal Kommentarer Tabell 3. Bidrag samt volymutveckling fasta bruttoinvesteringar fjärde kvartalet 2010. Procentenheter respektive volymförändring i procent. Fasta bruttoinvesteringar Bidrag Volym Varubranscher 1,7 6,3 därav: Industri -0,1-1,0 Tjänstebranscher 6,0 11,9 därav: Bostäder 2,8 19,2 Näringslivet 7,7 10,0 Offentliga myndigheter 2,1 9,3 Totalt 9,8 9,8 Ombyggnationen av småhus gav fortsatt stort bidrag De totala bostadsinvesteringarna ökade 19,2 procent fjärde kvartalet och bidrog med 2,8 procentenheter till den totala investeringsökningen. Nyinvesteringarna i flerbostads- och småhus 5 ökade fjärde kvartalet med 27,7 respektive 5,3 procent jämfört med samma period föregående år. Ombyggnationsinvesteringarna fortsatte att utvecklas starkt fjärde kvartalet både för flerbostads- och småhus. Ombyggnationsinvesteringarna i småhus bromsade in något i jämförelse med de tre första kvartalen 2010 men tillväxten var ändå mycket hög. Bland bostadsinvesteringarna stod ombyggnationen av småhus för det största bidraget till den totala investeringsökningen, 1,2 procentenheter. Offentliga myndigheters investeringar ökade Sammantaget växte de offentliga myndigheternas investeringar med 9,3 procent i jämförelse med motsvarande tidsperiod föregående år. De statliga investeringarna har vuxit starkt sedan andra kvartalet 2009 med undantag för andra kvartalet 2010 och steg 5,1 procent fjärde kvartalet 2010. Uppgången berodde främst på ökande järnvägsinvesteringar. De kommunala investeringarna växte med 13,1 procent fjärde kvartalet. Den starka utvecklingen förklaras främst av ökade investeringar inom Landstingen, som bland annat lyftes av byggprojektet Nya Karolinska sjukhuset i Solna. Andra stora investeringar som pågår är Citybanan och Universitetssjukhuset i Malmö. 5 Kategorin lägenheter i småhus består av friliggande enbostadshus, rad- par och kedjehus samt friliggande tvåbostadshus. Statistiska centralbyrån 21
Kommentarer BNP kvartal Minskade lager men positivt BNP-bidrag Lageromslaget under fjärde kvartalet bidrog till BNP-utvecklingen med 1,5 procentenheter. Det var främst industrins lager som låg bakom bidraget men även handelns lager. BNP-påverkan beräknas som lagerförändringen under kvartalet minus lagerförändringen motsvarande kvartal föregående år i procent av BNP för jämförelseperioden. Lagerinvesteringarna har under 2010 gett kraftiga bidrag till BNP-utvecklingen. Första kvartalet var bidraget 1,2 procentenheter, för att andra och tredje kvartalet öka till 3,0 respektive 2,6 procentenheter. För fjärde kvartalet uppgick BNP-bidraget till 1,5 procentenheter, vilket historiskt är ett kraftigt bidrag men ändå betydligt lägre än de två föregående kvartalen. Anledningen till de stora lagerbidragen var den extrema lagernedgång som skedde under krisen med lagerminskningar på över 60 miljarder kronor från fjärde kvartalet 2008 till och med fjärde kvartalet 2009. Lageråterhämtningen 2010 uppgick till 20 miljarder kronor. Under fjärde kvartalet minskade lagren med cirka 3 miljarder, men då lagerneddragningarna var mycket större fjärde kvartalet 2009, 13 miljarder kronor, innebär det ändå ett positivt bidrag till BNP på 1,5 procentenheter jämfört med motsvarande kvartal 2009. Lagerneddragningar under fjärde kvartalet är vanligt förekommande. Lagren byggs normalt upp första och tredje kvartalen och tappas av andra och fjärde kvartalen. Det var främst lager inom industri som låg bakom bidraget med produkter i arbete och färdigvaror som bidrog med 0,7 procentenheter och insatsvaror som bidrog med 0,3 procentenheter. Även lagren inom varuhandeln bidrog positivt till utvecklingen med 0,4 procentenheter, främst sällanköpsvaror och motorhandeln låg bakom bidraget. Diagram 5. Lagerbidrag till BNP-utvecklingen, procentenheter. 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 22 Statistiska centralbyrån
BNP kvartal Kommentarer Positivt exportnetto Fjärde kvartalet 2010 växte exporten med 13 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Varuexporten ökade med hela 17 procent. Importen steg med 13 procent. Exportnettot gav ett positivt bidrag till BNP-tillväxten med 1,1 procentenheter. Det är det största bidraget sedan första kvartalet 2006. De senaste kvartalens starka utveckling för utrikeshandeln har resulterat i att såväl exporten som importen är uppe på samma nivåer som innan finanskrisen. Diagram 6. Export, import och handelnettot i miljoner kronor referensårspriser 2009. Export Import Exportnetto 500 000 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Varu- och tjänstehandeln Tabell 4. Volymförändring fjärde kvartalet 2010 jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Utrikeshandel Export 13 Export varor 17 Export tjänster 5 Import 13 Import varor 15 Import tjänster 7 Totalt ökade varuexporten med 17 procent medan tjänsteexporten steg med 5 procent. Motorfordon stod för den största positiva volymutvecklingen med 52 procent följt av teleprodukter samt maskiner, ej kontorsmaskiner, som ökade med 36 respektive 17 procent. Statistiska centralbyrån 23
Kommentarer BNP kvartal Inom tjänsteexporten var det främst spedition, 65 procent, licenser och royalties, 23 procent, samt juridiska och ekonomiska konsulttjänster, 10 procent, som bidrog. Importen visade en något lägre tillväxttakt jämfört med tidigare kvartal. Totalt ökade importen med 13 procent och precis som på exportsidan var det varuhandeln som bidrog mest till ökningen. Importen av varor ökade med 15 procent och importen av tjänster ökade med 6,7 procent. Gällande varuimporten ökade teleprodukter, 37 procent, motorfordon, 36 procent, och maskiner, ej kontorsmaskiner, 25 procent. Den svenska konsumtionen utomlands bidrog till tjänsteimportens starka utveckling. Stark avslutning på året för näringslivets produktion Näringslivets produktion fortsatte att öka fjärde kvartalet 2010 jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Näringslivets produktion ökade med 9,9 procent fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Varuproduktionen ökade med knappt 17 procent och bidrog med 3,8 procentenheter till BNP-utvecklingen. Tjänsteproduktionen ökade med 6,5 procent och bidrog med 2,9 procentenheter till BNP-utvecklingen. Tjänsteproduktionen har passerat den nivå som förelåg före nedgången medan varuproduktionen fortfarande ligger på en något lägre nivå. Diagram 7. Näringslivets förädlingsvärde i fasta priser med referensår 2009, säsongrensade värden. Index 100 = första kvartalet 2005. 120,00 Hela näringslivet Varuproducenter Tjänsteproducenter 115,00 110,00 105,00 100,00 95,00 90,00 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2005 2006 2007 2008 2009 2010 24 Statistiska centralbyrån
BNP kvartal Kommentarer Stark tillväxt inom verkstadsindustrin Tillverkningsindustrin ökade med 22 procent fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Återigen var det de typiska exportbranscherna metallvaru-, maskin- och motorfordonsbranschen som utvecklades starkt. Verkstadsindustrin steg totalt med 32 procent. Kemisk industri, där läkemedelsbranschen utgör största delen, ökade med 16 procent. Kombinationen av robust industrikonjunktur och högt uppvärmningsbehov till följd av ovanligt kallt väder under fjärde kvartalet bidrog positivt till el- gas- värme- och vattenindustrin. Den starka efterfrågan möttes av en ökad produktion på 9,3 procent jämfört med fjärde kvartalet föregående år. Byggindustrin arbetade för högtryck under perioden. Utvecklingstalen för byggbranschen har varit positiva sedan fjärde kvartalet 2009 och ökade fjärde kvartalet med 9,5 procent jämfört med fjärde kvartalet 2009. Produktionen inom motor-, parti- och detaljhandeln ökade 9,7 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Uthyrnings-, data- och övriga företagstjänster ökade fjärde kvartalet med 8,1 procent. Bemanningsbranschen visade återigen stark utveckling då jobbåterväxten inom industrin skedde till stor del med inhyrd personal. Bemanningsbranschen drabbades inte lika hårt under krisåren som övriga näringslivet, utan har haft en snabb återhämtning och även haft möjlighet att växa ytterligare under konjunkturuppgången. Arkitekter och tekniska konsulter var en bransch som gick bra i kölvattnet av den goda byggkonjunkturen. Transport och kommunikation visade en ökning på 8,8 procent. Järnvägsbranschen hade ett utmanande fjärde kvartal. Snö, kyla och blåst begränsade framkomligheten på järnvägarna och järnvägstransporter var en av de fåtal branscher med vikande produktion. Rederier och lufttransporter utvecklades däremot starkt under fjärde kvartalet. Luftfartsindustrin redovisade betydande produktionstapp under 2009 och stora delar av 2010. Ökningen under fjärde kvartalet 2010 skedde därför från mycket låga nivåer. Den offentliga produktionen minskade med 0,6 procent. Sysselsättningsnedgången återhämtad Antalet sysselsatta ökade med 2,4 procent fjärde kvartalet 2010 i jämförelse med motsvarande kvartal föregående år. Antalet sysselsatta var därmed åter drygt 4,5 miljoner, vilket var den nivå som rådde före nedgången under 2009. Sysselsättningen inom näringslivet ökade med 3,4 procent, varav tillverkningsindustrin ökade med 1,9 procent och tjänstesektorn ökade med 3,5 procent. Sysselsättningen inom de offentliga myndigheterna var oförändrad. Ingen sektor uppvisade någon nedgång i sysselsättningsutvecklingen, vilket var första gången sedan andra kvartalet 2007. De offentliga myndigheterna noterade en oförändrad procentuell förändring jämfört med motsvarande kvartal 2009. I likhet med tredje kvartalet 2010 drog värnpliktiga ned sysselsättningsutvecklingen inom de offentliga myndigheterna även detta kvartal. 2009-års riksdagsbeslut om att Statistiska centralbyrån 25
Kommentarer BNP kvartal avskaffa värnplikten från och med 1 juli 2010 resulterade i att antalet värnpliktiga minskade med cirka 4000 personer fjärde kvartalet 2010 i jämförelse med motsvarande kvartal 2009. Utan denna förändring skulle antalet sysselsatta inom de offentliga myndigheterna ökat med 0,4 procent. Diagram 8. Antal sysselsatta. Procentuell förändring jämfört med motsvarande period föregående år. 6 4 2 0-2 -4-6 -8-10 -12-14 Hela ekonomin Offentliga myndigheter Tjänsteproducenter Tillverkningsindustrin 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Antal arbetade timmar Det faktiska antalet arbetade timmar ökade med 4,0 procent fjärde kvartalet 2010 i jämförelse med motsvarande kvartal föregående år. Fjärde kvartalet 2010 hade en arbetsdag mer än motsvarande kvartal 2009. Kalendereffekten var 1,2 procent. Kalenderkorrigerat och i jämförelse med motsvarande kvartal föregående år ökade antalet arbetade timmar med 2,8 procent. Störst ökning av antalet arbetade timmar stod tillverkningsindustrin för, den faktiska ökningen var 5,3 procent. Den kalenderkorrigerade ökningen i tillverkningsindustrin var 3,9 procent. Även tjänstebranscherna ökade starkt, det faktiska antalet arbetade timmar steg med 5,0 procent och kalenderkorrigerat var ökningen 3,8 procent. Medelarbetstiden i hela ekonomin ökade med 1,6 procent räknat på faktiskt arbetade timmar i jämförelse med fjärde kvartalet 2009. Arbetsproduktivitet i näringslivet Arbetsproduktiviteten inom näringslivet ökade med 5,7 procent fjärde kvartalet 2010. Produktivitetsökningen var störst inom tillverkningsindustrin, 17,1 procent. Produktiviteten i tjänstebranscherna ökade med 2,6 procent. Inom offentliga sektorn minskade produktiviteten med 0,5 procent. 26 Statistiska centralbyrån
BNP kvartal Kommentarer Arbetskostnader Totalt ökade lönesummorna med 5,9 procent fjärde kvartalet 2010 i jämförelse med motsvarande kvartal föregående år. I näringslivet ökade lönesummorna med 6,1 procent och inom de offentliga myndigheterna ökade de med 5,9 procent. Totalt ökade lönesumman per anställd med 3,5 procent och lönesumman per arbetad timme ökade med 3,1 procent. Hushållens disponibla inkomster och sparande Hushållens disponibla inkomster uppgick till 413 mdkr under fjärde kvartalet vilket var en ökning med 4,6 procent nominellt och 3,4 procent realt. Hushållssektorns finansiella sparande uppgick till 10 mdkr vilket var en minskning med 7,9 mdkr jämfört med motsvarande kvartal 2009. Hushållens sparande uppgick till 19 mdkr vilket var en nedgång med 7 mdkr. Sparkvoten minskade från 6,1 procent fjärde kvartalet 2009 till 4,4 procent fjärde kvartalet 2010. Löneinkomsterna uppgick till 343 mdkr under fjärde kvartalet vilket var en ökning med 6,1 procent jämfört med motsvarande kvartal 2009. Kapitalinkomstnettot var totalt 6 mdkr under fjärde kvartalet 2010 vilket var en minskning med 23 procent i löpande priser. I kapitalinkomstnettot ingår räntor, utdelningar, kapitalinkomster tillräknade försäkringstagarna samt övriga kapitalinkomster och -utgifter. Studerar man enbart hushållens räntenetto var detta negativt. Räntenettot uppgick till -18 mdkr medan det FISIM-justerade räntenettot uppgick till -8 mdkr under fjärde kvartalet 2010. Mellanskillnaden beror på att en del av de räntor som betalas respektive erhålls räknas som konsumtion eller insatsförbrukning. Andelen bestäms av den så kallade referensräntan, vilken är den ränta bankerna betalar varandra vid sin upplåning sinsemellan. Transfereringsinkomsterna uppgick till 166 mdkr under fjärde kvartalet och var oförändrade jämfört med motsvarande kvartal 2009. Av transfereringsinkomsterna uppgick de sociala förmånerna andra än in natura till 145 mdkr vilket var en ökning med 0,2 procent och andra löpande transfereringar uppgick till 22 mdkr vilket var en minskning med 1,7 procent i löpande priser. I begreppet sociala förmåner andra än in natura inryms kontanta utbetalningar i form av exempelvis pensionsutbetalningar, aktivitets- och sjukersättningar, sjukpenning, a-kassa, föräldraförsäkring, barnbidrag och bostadsbidrag med flera. I begreppet andra löpande transfereringar ingår exempelvis skadeförsäkringsutbetalningar och inkomsttillägg för bostadsrätter. Transfereringsutgifterna exklusive sociala avgifter uppgick till 155 mdkr, en ökning med 1,5 procent. Den största delen av transfereringsutgifterna utgörs av skatter. Dessa ökade med 2,3 procent och uppgick till 132 mdkr under fjärde kvartalet. Hushållens konsumtionsutgifter ökade starkt även detta kvartal. Konsumtionsutgifterna ökade med 5,5 procent eller 22 miljarder kronor i löpande priser. Det var framförallt ökade inköp av bilar och hemelektronik som drog upp hushållens konsumtion. Statistiska centralbyrån 27