Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU

Relevanta dokument
anses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat

I. Optimal markstruktur för oljeväxtodling introduktion

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Effekter av packning på avkastning

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU

LER MJ MO SA GR MH PH 2.0 lit.butisan Top MATJ lit.focus Ultra ALV

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

GRÖDA: Höstraps GÖDSLING DATUM MÄNGD SORT: Beluga AXAN SÅTT DEN: KG/HA: FÖRFRUKT: Vårkorn

Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU

Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Etablering av höstraps för högst skörd Jordbrukaredagar 2010

Rapport från 20/20 projektet

Etablering av höstraps för hög skörd. Johan Biärsjö, Svensk Raps

Etablering och snigelförsök

Vägen till 5 ton. Rapport från Svensk Raps AB Projekt 20/20

Försöket är utlagt för att skapa en förståelse

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

JORDBEARBETNING. Jordbearbetningssystem

Reducerad jordbearbetning, L Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne

Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland

Direktsådd under svenska förhållanden Direct drilling under Swedish conditions

Aktuella ogräsförsök 2015

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN

JORDBEARBETNINGENS ÅRSRAPPORT 2009

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Försök med reducerad bearbetning i Skåne och Halland.

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

13 dagar gav 14 säckar

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

MEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

Maskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

Aktuella försök L5-810P Höstraps plöjt försök Västergötland 2016

Dragkraftsbehov och maskinkostnad för olika redskap och bearbetningssystem

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Betydelsen av mellangröda vid olika grundbearbetning. Djupbearbetning under betraden

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

JORDBEARBETNING. Jordbearbetningsstrategier, L Jordbearbetning. Olika jordbearbetningsstrategier och etableringsmetoder

Tips och Råd. för reducerad bearbetning

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.

Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd

Kvävestrategier till höstraps

Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Jordbearbetningsstrategier

JORDBEARBETNINGSAVDELNINGENS ÅRSRAPPORT 2000

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Bekämpning av rotogräs. Nässjö, 10/ Ann-Marie Dock Gustavsson

SORTFÖRSÖK I EKOLOGISK ODLING 2008

Packningens påverkan på infiltration

Bilaga 1. Åtgärder pargårdar

Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling

SLF-projekt: Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN

Framgångsrik precisionssådd

Slamspridning på åkermark

APPORTER FRÅN ORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Säker etablering av ekologiska höstoljeväxter

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

David Hansson Inst. för biosystem och teknologi, SLU Alnarp. Ogräsbekämpningsstrategi. Falska såbäddar & såbäddsberedning

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Plöjningsfritt och djupbearbetning på Ädelholm 2005

Slutrapport för projektet

On-landplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen?

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling

Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne

Ett hot mot Mälardalens höstveteodling?!

Bekämpning av rotogräs. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

BoT-A. Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning. Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling. Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014

Försök med olika såbäddsberedning och sådd till våroljeväxter

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

JORDBEARBETNINGSA VDELNINGENS

Aktuella försök 2015

Slamspridning på åkermark

Minnesanteckningar fört vid möte om utsädesmängder i sortförsök, telefonmöte den

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

Transkript:

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU

Frågor vi speciellt ville besvara var bl.a.: Är höstraps mer packningskänsligt än övriga grödor? Hur påverkas etablering, tillväxt och skörd av olika bearbetningssystem? Vilken bearbetning ger bäst ekonomi?

Vad säger tidigare försök?

Skörderesultat plöjningsfritt, olika grödor, 1986-2011 Gröda Skördeår Konv. bearb. Plöjningsfritt Korn 242 4684 99 Höstvete 284 6537 98 Vårvete 44 5100 102 Havre 94 4830 98 Höstraps 47 3820 96 Våroljeväxter 63 2183 99 Ärter 15 3309 90 Sockerbetor 23 100 95

Resultat långliggande försök på Alnarp 1975-2008 Led Plöjt Plöjningsfritt, Plöjningsfritt plöjning till betor Korn (9 ) 5430 105 104 Höstvete (7 ) 6840 100 96 Höstraps (6) 3580 98 92 Sockerbetor (8) 9920 97 92 Medel 100 100 96

Packningsförsök av Inge Håkansson på 70-talet 1. Ingen packning 2. En överfart med lätt traktor (ca 2 ton) 0,7 bar ringtryck 3. En överfart med tung traktor (ca 3,5 ton), 1,4 bar ringtryck 4. Tre överfarter med tung traktor, 1,8 bar ringtryck

Skörd som funktion av packning

Skörd som funktion av packning Carl-Johan Pettersson, 2011

Packning efter plöjning. 4 försök i Skåne 2007-2009 Relativ skörd 102 100 98 96 94 92 90 88 86 84 Ingen packning 1 överfart 3 överfarter

Försökstyp 1. Serie L2-, R2-4141. A=Normalt plöjningsdjup B=Grunt plöjningsdjup C=Ytlig bearbetning med tallrikskultivator (Carrier el. liknande) D=Kultivator 10-15 cm E=Bredsådd i stubb inarbetas med tallrikskultivator följt av vältning F=Bredsådd i stubb inarbetas med kultivator följt av vältning G=Djupluckring plus ytlig bearbetning (som i led C), vissa försök 15 försök i Skåne, Halland, Västergötland, Kalmar län, Östergötland, Uppland 2007-2010

Djupluckring med Agrisem Cultiplow Foto: www.agrisem.com

Antal plantor/m 2 i försök med höstraps, R2-4141, medeltal för samtliga försök 2007-2010 Antal plantor/m 2 Uppkomst, % A.Normal plöjning 57 86 B.Grund plöjning 54 81 C.Tallrikskult. 53 80 D.Kultivator 51 77 E.Bredsådd, tallrikskult. 55 70 F.Bredsådd, kultivator 48 64

Tillväxtpunktens höjd Rothalsdiameter

Tallrikskultivator

Djupluckring+tallrik+sådd

Plöjning

Plantegenskaper vid invintring, medeltal för samtliga försök Antal Rot- Rothals- Tillväxt- Rotvikt Bladvikt blad längd diameterpunkt /planta /planta mm mm g g A.Normal plöjning 8,9 104 7,2 16 0,80 4,5 B.Grund plöjning 8,6 96 6,7 14 0,72 4,0 C.Carrier 8,6 99 6,7 14 0,69 3,3 D.Kultivator 8,6 105 6,7 14 0,73 3,5 E.Bredsådd carrier 9,0 103 7,0 14 0,71 4,2 F.Bredsådd kultivator 8,6 103 6,7 15 0,82 4,2

Skörd kg/ha och relativtal i försök med höstraps, serie R2-4141 och L2-4141 medeltal 2007-2010 Skörd 1 Skörd 2 A=Normalt plöjningsdjup=100 4151 4060 B=Grunt plöjningsdjup 98 99 C=Ytlig bearbetning 98 100 D=Kultivator 10-15 cm 99 100 E=Bredsådd, Carrier 96 99 F=Bredsådd, kultivator 97 100 G=Djupluckr. + ytlig bearb. 100 1 Medeltal av 15 försök. 2 Medeltal av 8 försök

Försök typ 2. Serie R2-4143. A=Plöjning ca 20 cm, såbäddsberedning B=Carrier eller TopDown grunt, ca 5-10 cm C=TopDown grunt ca 10 cm, biodrill (frösålåda) D=TopDown djupt ca 20 cm, biodrill E=Direktsådd Rapid med förredskap F=Direktsådd Rapid utan förredskap 5 försök: Skåne, Östergötland, Uppland

Carrier 1 gång + sådd Direktsådd

Antal plantor vid invintring i försöksserie R2-4143 A=Plöjning, Rapidsådd 57 B=Topdown grunt, Rapidsådd 52 C=Top-down grunt, biodrill 50 D=Top-down djupt, biodrill 51 E=Direktsådd med systemdisc 43 F=Direktsådd utan systemdisc 41

Skörd i serie R2-4143 2008-2010. Medeltal av 5 försök A=Plöjning, Rapidsådd=100 3520 B=Grund bearbetn, Rapidsådd 100 C=Top-down grunt, biodrill 100 D=Top-down djupt, biodrill 99 E=Direktsådd med förredskap 94 F=Direktsådd utan förredskap 92

Lönar sig extra luckring? Undersöktes på ett fält/år hos Adam Giertta, Munsö Fältets hårdhet karteras först med penetrometer Fältet djupluckras före sådd i 27 m breda band Fältet skördekarteras

Antal bearbetningar i serie R2-4141 (överfarter/ha i medeltal) samt beräknad bearbetningskostnad A B C D E F Plöjning 1 Grund plöjning 1 Tallrikskult. 0.5 0.3 1.5 0.1 1.3 0.1 Kultivator 0.1 0.1 1.6 1.2 Sådd 1.0 1.0 0.7 1.0 0.0 0.0 Bredspridning 0.3 1.0 1.0 Harvning 1.3 1.3 Vältning 0.1 0.1 0.1 1.0 1.0 Kostnad kr/ha 1657 1559 742 965 598 594

13000 12500 Netto (kr/ha) 12000 11500 11000 Intäkt bearbetning Intäkt bearbetning extra bek. extra utsäde 10500 10000

Antal bearbetningar i serie R2-4143 (överfarter/ha i medeltal) samt beräknad bearbetningskostnad Bearbetning A B C D E F Plog 1 Harv 0,6 Kultivator 0,4 Carrier 1,2 0,4 0,4 0,4 0,2 Topdown 10 cm 1 0,2 0,2 Topdown 10 cm+frösålåda 1 Topdown 20 cm+frösålåda 1 Rapid med förredskap 1 1 0,8 Rapid utan förredskap 0,2 1 Kostnad (kr/ha) 1800 1094 622 686 640 562

11500 11000 Netto (kr/ha) 10500 10000 9500 Intäkt bearbetning Intäkt bearbetning extra kem. extra utsäde 9000

Sammanfattning Höstraps är mer känsligt för packning än spannmålsgrödor och ger i medeltal något lägre skörd i plöjningsfri odling I våra försök i medeltal något bättre etablering och tillväxt efter plöjning men små skillnader i slutlig skörd Plöjningsfritt större risk när grödan utsätts för stora påfrestningar, ex. vid sen sådd, stora nederbördsmängder och långvarig vinter Djupluckring ger sällan utslag i slutlig skörd Vemmerlövsmetoden ger färre plantor och kräver ökad utsädesmängd men har oftast givit fullgod skörd Stor risk för dålig etablering vid direktsådd Små skillnader i lönsamhet mellan system om hänsyn tas till ökade kemkostnader men bäst för kultivatorsådd

Ett stort tack till olika personer som deltagit, främst: Marcus Pedersen, Olof Carlsson, Anders Månsson, Erik Pettersson, Thomas Keller, Elisabeth Bölenius, Tobias Wejde, Bertil Christensson, Inge Håkansson, Carl-Johan Pettersson Albin Gunnarsson och Johan Biärsjö, Svensk Raps Stiftelsen Lantbruksforskning Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning

Temperatur i ett försök i Östergötland 2009 C 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 Dagar efter sådd A plöjd jord F direktsådd jord Luft (A, F)