SORTFÖRSÖK I EKOLOGISK ODLING 2008

Transkript

1 SORTFÖRSÖK I EKOLOGISK ODLING 2008 av Staffan Larsson, SLU Uppsala Under 2008 utfördes totalt 24 sortförsök i ekologisk odling. Jordbruksverket har finansierat 22 av dessa, medan två har bekostats av Hushållningssällskapet på Gotland. Försöken har utförts som renodlade sortförsök i höstvete, vårsäd, ärter och åkerbönor och som artförsök i råg och rågvete. Samtliga försök skördades utom ett åkerbönsförsök i Västergötland. Förutom att ge vägledning för den ekologiske odlaren, ger resultaten även värdefull information om hur moderna sorter uppför sig utan stora insatser av produktionsmedel. Utförliga resultat kommer att presenteras 2009 i "Sortval i ekologisk odling 2009" på där man redan nu kan studera enskilda försök och utförliga sammanställningar (ej kommenterade). Vårvete Vårvetesorterna, tabell 1, provades för andra året vid två kvävenivåer; gårdens gödsling och ett led med ytterligare 30 kg/ha kväve. Kvävegödslingen ökade avkastningen med ca 8 procent, men dessvärre ökade i vissa fall även ogräsförekomsten. Bäst avkastande var Triso och särskilt Eminent. Eminent är en tysk sort som inte provats konventionellt, men som valts pga god kvalitet (E-klass) och bra resistensegenskaper. Proteinhalterna var i genomsnitt ganska bra, och tilläggsgödslingen förbättrade i vissa fall halterna märkbart. Högst proteinhalt hade Quarna och Dacke. Stråstyrkan var god i försöken. Dacke och Eminent var de längsta sorterna. Minst ogräs hade de högavkastande sorterna. Tabell 1. Vårvete. Resultat *. Avkastning och sortegenskaper Avkastning Strå- Strå- Ogräs Rymd Tusen Proteinhalt, längd,styrka vikt, vikt, korn- % av ts Sort kg/ha, ant N1* N2* ant cm g/m2 g/l vikt, g Flerår N1* N2* Vinjett ,3 11,6 13,2 13,3 Triso ,8 11,6 12,5 13,1 Quarna ,4 13,7 14,5 15,1 Eminen ,3 11,5 12,5 13,0 Dacke ,9 12,8 13,8 14,3 * Provningsuppehåll N1=gårdens kvävegiva. N2=N1+30 kg/ha N Vårkorn Vårkornet, tabell 2, innehåller både foder- och maltsorter och det finns högvuxna och korta sorter för att se vad detta kan betyda för ogräskonkurrensen. Skördarna har varierat kraftigt mellan försöksplatser och år beroende på gödsling och nederbörd. Bäst avkastning ger Gustav, följd av Justina, Tipple och Waldemar. År 2008 var även den tidiga sorten Mitja bra, tidiga sorter klarade torkan relativt bra. Tipple och Justina är relativt långa och hade den lägsta ogräsförekomsten. Ogräsförekomsten visar dock inget tydligt samband med strålängden, utan andra faktorer kan ha inverkat. Den kortvuxna sorten Gustastav har mindre ogräs än de högvuxna Baronesse, Orthega och Henley. Däremot verkar det finnas ett samband mellan avkastningsförmåga och ogräsförekomst. 59

2 Tabell 2. Vårkorn. Resultat *. Avkastning och sortegenskaper Avkastning Strå- Strå- Ogräs- Rymd- Tusen- Protein längd, styrka, vikt, vikt, korn- halt, Sort kg/ha, rel ant ant cm g/m2 g/l vikt, g % av ts Baronesse ,0 10,3 Orthega ,3 10,1 Annabell ,3 10,0 Pasadena ,9 10,3 Gustav ,2 10,2 Tipple ,6 9,7 Justina ,7 10,2 Waldemar ,8 10,3 Henley ,5 10,2 Mitja ,4 10,6 *Provningsuppehåll Havre Havren, tabell 3, påverkades av torkan 2008 och avkastade sämre än normalt. Belinda avkastar mycket bra, men Kerstin och Ivory har visat minst lika bra resultat. Under torråret 2008 var Belinda bästa sort. Ivory och Freddy hade minst ogräsförekomst. Havresorterna visar i allmänhet mindre ogräsförekomst än kornsorterna. Ivory är storkärnig, Cilla har bästa rymdvikten, medan Cilla, Ivory och Sang har bäst proteinhalt. Tabell 3. Havre. Resultat *. Avkastning och sortegenskaper Avkastning Strå- Strå- Ogräs- Rymd- Tusen- Protein längd, styrka, vikt, vikt, korn- halt, Sort kg/ha, rel ant ant cm g/m2 g/l vikt, g % av ts Belinda ,0 10,4 Freddy ,1 10,3 Cilla ,8 10,6 Kerstin ,5 10,1 Ivory ,9 10,6 Sang ,7 10,6 *Provningsuppehåll Ärter Ärtsorterna, tabell 4, har endast provats under de senaste tre åren. År 2008 testades ett led med havreinblandning. De nya sorterna Tinker och Rocket har avkastat bäst. Under 2008 var även Crackerjack bra. Samtliga sorter är långa. Clara är den stjälkstyvaste sorten. Samodlingen 2008 med havre förbättrade stjälkstyrkan ytterligare. Även Crackerjack är stjälkstyv. Höjden vid skörd var bäst för Clara, medan det lägsta spillet noterades vid samodlingen. Clara, Tinker och Crackerjack har hög proteinhalt. Den största ogräsmängden fanns i Tinker, trots att den är högvuxen och avkastar bra. 60

3 Tabell 4. Ärter. Resultat Avkastning och sortegenskaper Avkastning Stjälk- Stjälk- Höjd v Ogräs- Tusen- Protein längd, styrka, skörd, Spill, vikt, korn- halt, Sort kg/ha, ant ant cm cm kg/ha g/m2 vikt, g % av ts SW Clara ,0 Faust ,4 Exclusive ,4 Tinker ,5 Rocket ,4 Crackerjack ,6 Clara+Belinda ,9 Åkerböna Åkerbönor, tabell 5, har provats i relativt stor omfattning och ett stort antal sorter har ingått under årens lopp. I sammanställningen ingår 5 nya sorter. Fyra av sorterna har hög tanninhalt, Aurora, Marcel, Alexia och Gracia. Dessa har också vanligen högst avkastning och är högväxta förutom Alexia och Gracia. Allra bäst avkastning 2008 hade Alexia. Av de tanninfria sorterna avkastade Paloma och Tattoo bäst. Av de tanninfria sorterna marknadsförs utomlands åtminstone Fuego och Ben som lämpliga för humankonsumtion. Vattenhalten vid skörd kan användas som ett mått på mognaden. Aurora, Columbo, Paloma och Alexia mognar tidigast, medan t.ex. Marcel är sen. Samtliga sorter har tillfredställande höjd vid skörd. Minst spill har Aurora, Gloria och Columbo. Även lupin har provats, dock endast i ett försök per år under senare tid. Det har visat sig vara svårt att hitta sorter med rimlig avkastning och rimlig mognadstid. Resultaten presenteras senare i "Sortval för ekologisk odling 2009". Tabell 5. Åkerböna. Resultat *. Avkastning och sortegenskaper Avkastning Vatten- Stjälk- Stjälk- Höjd v Ogräs TusenProtein halt, längd, styrka, skörd, Spill, vikt, korn- halt, Sort B/V* kg/ha, ant ant % cm cm kg/ha g/m2 vikt, g% av ts Aurora B , ,0 Gloria V , ,3 Columbo V , ,2 Marcel B , ,8 Paloma V , ,6 Tattoo V , ,5 Fuego V , Alexia B , Gracia B , Ben V , *Blomfärg: B = brokblommig (Tanninsort). V = vitblommig (Tanninfri) 61

4 Höstvete Höstvete, tabell 6, provades åter efter ett års uppehåll. I försöken ingick ett led med extra kvävegödsling, 30 kg/ha N. Avkastningen ökade med ca 7 procent för kvävegödslingen. Proteinhalterna ökade med 0,2-0,8 procentenheter. I medeltal har brödvetesorterna Stava, Olivin och Magnifik visat samma avkastningsnivå. Även Opus kan användas till bröd, och har varit den bäst avkastande sorten. Samma kan sägas om Akratos för år Sämst avkastning 2008 hade Akteur, en sort som klassas som elitvete i Tyskland. Fodervetet Marshal ingick också 2008, men har inte avkastat bättre än bröd-sorterna. Sorterna visar relativt små skillnader i odlingsegenskaper och ogräskonkurrens. De högväxta sorterna har dock vanligen mindre ogräs-förekomst. Den bästa rymdvikten har Stava och Olivin. Akratos och Akteur är de mest storkärniga sorterna. Proteinhalterna är låga för samtliga sorter. De sorter som är bäst i detta avseende är Stava och Olivin, samt Akteur. Bakningsförmågan är inte undersökt, men vissa sorter får försämrad bakningsförmåga vid låg protenhalt. Tabell 6. Höstvete. Resultat *. Avkastning och sortegenskaper Avkastning, ant försök Över- Strå- Strå- Ogräs-Rymd- Tusen Proteinhalt, Flerår 2008 vintr. längd,styrka, vikt, vikt, korn- % av ts Sort kg/ha ant Medel N1 N cm g/m2 g/l vikt, g Flerår N1* N2* Stava ,9 10,4 9,9 10,1 Harnesk ,6 10,1 8,7 9,1 Olivin ,6 10,6 9,7 10,2 Opus ,0 10,2 9,3 9,8 Magnifik ,5 10,3 9,6 10,0 Marshal ,5 9,9 9,0 9,4 Akratos ,1 9,9 8,8 9,6 Akteur ,3 10,8 9,8 10,5 *Provn.uppehåll Marshal, Akratos, Akteur end. provade N1=gårdens gödsl. N2=+30 kg/ha N 62

5 Höstråg och rågvete Höstråg och rågvete, tabell 7, provades under 2008 i två artförsök efter ett års uppehåll. I höstrågen har Amilo och Kaskelott provats under tre år och under 2008 tillkom Visello och Marcelo. Hybridsorterna Kaskelott och Visello avkastar klart bättre än Amilo, men även populationssorten Marcelo avkastade mycket bra Resultaten med övriga egenskaper är begränsade. I rågvetet, där Fidelio är mätare, finns relativt många försök. Fidelio är bästa sort och övriga avkastar strax under Fidelio. I konventionell odling är däremot Dinaro bästa sort. Stråstyrkan är god för samtliga sorter. Dinaro har mest ogräs, men resultaten kan ha påverkats av utsädeskvaliteten, som också påverkat avkastningen. Övriga sorter har liten ogräsförekomst, minst den högvuxna Tritikon. Fidelio har god kärnkvalitet. Tabell 7. Höstråg och rågvete. Flerårsresultat*. Avkastning och sortegenskaper Avkastning Över- Strå- Strå- OgräsRymd- Tusen- Proteinvintr., längd, styrka vikt, vikt, korn- halt, Flerår 2008 Sort kg/ha, ant ant cm g/m2 g/l vikt, g % av ts Höstråg Amilo ,8 9,0 Amilo=100 Kaskelott ,5 8,6 Visello ,6 - Marcelo ,0 - Rågvete Fidelio ,6 10,8 Fidelio=100 Lamberto ,9 10,7 Dinaro ,1 10,0 Tritikon ,8 11,6 *Provningsuppehåll

6 SORTFÖRSÖK I HÖSTRAPS Intresset för sortprovning av höstraps var fortsatt stort under Totalt provades 52 sorter i 3 olika serier. I OS 23 provades 27 linjesorter och i OS 24 provades 24 hybridsorter varav tre dvärghybrider. I OS 22 provas 10 av de i OS 23 och 24 ingående sorterna på platser främst i det norra odlingsområdet av höstraps. OS 22 är identisk med serierna L7 822 och VSO 701. Försöken såddes i huvudsak under andra halvan av augusti. Då hösten blev vad som kan kallas normal så blev följden att flera försök i Mellansverige blev svagt utvecklade. Detta är främsta orsaken till att en OS 23 och 3 OS 22 fick strykas eller utgå ur seriesammanställningar. Vintern blev förhållandevis mild och inga försök utsattes för några större vinterpåfrestningar. av Albin Gunnarson, Svensk Raps AB 2008 började med en mycket varm och torr vår och försommar. Den värsta torkan satte in efter blomning i Skåne och mitt under blomning i Mellansverige. I Skåne kan det fina vädret under blomning bidragit till god pollinering och litet sjukdomsangrepp. På sina håll i Mellansverige gjorde torkan i stället att rapsen slutade blomma för tidigt och när sent om sider regnet kom började en del raps att blomma om. Tabell 1. Avkastningsresultat från sortförsök 2008, hybridsorter Sydvästra Sydöstra N Götaland Götaland Götaland och Svealand Område A Område B Område C-F Råfett Antal Råfett Antal Råfett Antal Hybridsorter Rel tal försök Rel tal försök Rel tal försök kg/ha kg/ha kg/ha Carousel (Linje) Status PR46W Petrol PR46W Rally Technic Excalibur Speed RG207/ Karibik Betty Amigo Hornet Nelson Finesse Zeppelin Banjo PR45D Taurus Trabant PR45D DK Secure Calypso Exgold

7 De försök som ingår i seriesammanställningarna betecknas alla som jämna och representativa. Försök med kraftiga vinterskador som orsakat ojämnt försöksresultat med höga CV-värden ingår inte i seriesammanställningar vad gäller skörd, däremot i vinterhärdighetsgraderingar. Dvärghybrider Sedan 2006 har en ny typ av hybrider provats, så kallade dvärghybrider. Dvärghybrider är framförallt kortare än vanlig hybridraps. Från 2008 finns resultat från tre dvärghybrider. PR45D01 är prövad 3 år och har medelgod avkastning. DK Secure (CWH086D) är prövad under 2 år och PR45D03 är prövad 1 år. PR45D01 har bäst avkastning medan DK Secure har utmärkt sig med extremt god övervintringsförmåga i flera försök som haft stora vinterpåfrestningar. I framtiden kommer vi troligen att se mer sorter med dvärgegenskaper. Tabell 2. Avkastningsresultat från sortförsök 2008, linjesorter Sydvästra Sydöstra N Götaland Götaland Götaland och Svealand Område A Område B Område C-F Råfett Antal Råfett Antal Råfett Antal Linjesorter Rel tal försök Rel tal försök Rel tal försök kg/ha kg/ha kg/ha Carousel Status (hybrid) Galileo Alpaga Catalina Cult Lioness Azur Vision Castille Insider Ovation Nemax Bravour Gospel Goya Oase Satori Canti Astrid Antonia Fair DSV VL 140 O Beluga Cindi Californium Lorenz SER HSN Winner

8 Resultat Utbudet av sorter är mycket stort och det finns inga möjligheter att här kommentera varje enskild sort. Till detta hänvisas till "Sortval" utgiven vid SLU. Det finns dock några sorter som kan nämnas särskilt vid en studie av flerårsmedeltal. Av de sorter som är provade i 3 år eller mer ligger linjesorten Catalina i topp utom i område D. Catalina är prövad, 2005, 2007 och I område A-B går annars hybriderna PR46W31 väldigt bra tillsammans med hybriden Excalibur men med färre försök och försöksår. Excalibur och PR45D01 ser ut att gå riktigt bra i område C-F. Längst i norr, område F, fortsätter Banjo och Status att vara beprövade trotjänare. Andra lovande sorter för Svensk marknad men med endast 2 år i provning är Galileo, Alpaga, Hornet och PR46W09. Tabell 3. Flerårssammanställning höstraps Sydvästra Götaland Sydöstra Götaland N Götaland o Svealand Område A Område B Område C-F Råfett Antal Råfett Antal Råfett Antal Linjesorter Rel tal försök Rel tal försök Rel tal försök kg råfett/ha kg råfett/ha kg råfett/ha Carousel Status, Hybrid Catalina Vision Lioness Fair Insider Nemax Oase Gospel Castille Beluga Bravour Winner Californium Astrid Lorentz Hybridsorter Status PR46W PR46W Hornet Excalibur Amigo Banjo PR45D Finesse Taurus Calypso Trabant Nelson DK Secure Exgold

9 Sortegenskaper Skillnaden i mognadstid är liten mellan sorterna i försöken. Troligt är att denna skillnad är större i praktisk odling. Tidiga sorter är exempelvis Catalina och Excalibur, sena sorter är Vision och Oase. Hybriderna är numera kortare än Banjo och stjälkstyrkan är bättre. Generellt så har hybriderna haft något bättre övervintringsförmåga men linjesorterna har blivit bättre. Allra bäst vinterhärdighet har dvärghybriden DK Secure följt av linjesorten Californium och hybriderna Excalibur och Hornet. Tabell 4. Sortegenskaper Övervintring Stjälk- Stjälk- Mognad Råfett styrka längd dagar % av ts Linjesorter cm Astrid ,9 Beluga ,3 Bravour ,1 Californium ,5 Carousel ,8 Castille ,0 Catalina ,3 Gospel ,7 Insider ,9 Lioness ,6 Lorenz ,9 Nemax ,7 Oase ,7 Winner ,6 Vision ,3 Hybridsorter Amigo ,6 Banjo ,3 Calypso ,9 Disco ,9 DK Secure ,0 Excalibur ,3 Exgold ,2 Fair ,2 Finesse ,9 Hornet ,8 Nelson ,1 PR 46 W09 H ,0 PR45D01H ,3 PR46W31H ,2 Status ,0 Taurus ,7 Trabant ,7 67

10 Etablering och luckringsbehov för höstraps - resultat från 2007 och 2008 av Johan Arvidsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2007 och 2008 har olika typer av etableringsmetoder för höstraps jämförts, inklusive etablering med bredspridning där fröna sedan inarbetats med tallrikskultivator eller kultivator. Under 2008 var skördenivån något lägre i plöjningsfria jämfört med plöjda led, medan skillnaderna under 2007 var små. Djupluckring har i regel inte höjt skörden. Bakgrund Under 2006 startades ett forskningsprojekt, finansierat av SLF, Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning och Partnerskap Alnarp för att studera etableringsmetoder och luckringsbehov för oljeväxter. Här presenteras resultat från ett av delprojekten: Etablering och luckringsbehov för höstraps. Att etablera höstraps är ofta en svår uppgift, speciellt på styva jordar i mellansverige. Tidigare har en stor del av höstrapsen såtts efter träda, men i takt med att all mark behövs för produktion måste rapsen också sås efter andra grödor, t.ex. spannmål. Tiden mellan skörd av spannmålsgrödan och optimal såtid blir ofta mycket kort. Jorden är också ofta uttorkad och får ett grovt bruk om den plöjs. Olika former av plöjningsfria bearbetningsmetoder kan därför innebära stora fördelar - minskad tidsåtgång, finare såbädd och minskad avdunstning. Plöjningen är dock effektiv för att bruka in halm och luckrar hela matjordslagret. Oljeväxter anses generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov. Försöksplan Hösten 2006 startades en försöksserie med olika bearbetningsmetoder vid höstrapssådd. Försöksplanen innehåller följande led: A=Normalt plöjningsdjup B=Grunt plöjningsdjup C=Ytlig bearbetning med tallrikskultivator (Carrier el. liknande) D=Kultivator cm E=Bredsådd i stubb inarbetas med tallrikskultivator, vältning F=Bredsådd i stubb inarbetas med kultivator, vältn. G=Djupluckring, ytlig bearbetning (som i led C) I led A-D och G görs sådd med konventionell såmaskin, oftast en Väderstad Rapid med skivbillar. Före detta görs en behovsanpassad såbäddsberedning, vilket oftast inneburit en eller flera överfarter i plöjda led medan ingen extra körning gjorts i plöjningsfria led. Djupluckring gjordes med ett icke-vändande redskap med skär på ca 30 cm djup med minimal störning av markytan. Två försök med ovanstående plan kunde skördas 2007: ett i Västergötland (Bjertorp) och ett i Skåne (Lönnstorp). Dessutom genomfördes tre försök med leden A-F ovan, ett i Halland (Lilla Böslid), ett i Kalmar län (Rockneby) och ett på Gotland (Stenstugu). Led E och F såddes med högre utsädesmängd i försöken i Skåne och Västergötland, i övriga försök var utsädesmängden samma i alla led. År 2008 genomfördes ytterligare försök i samma serie. Här redovisas resultat från fyra av dessa försök: Stenstugu (lättlera, sådatum 24 aug), Lilla Böslid (svagt lerig sand, sådatum 24 aug), Lönnstorp, moränlättlera, sådatum 24 aug), Helleberga i Östergötland (mellanlera, sådatum 21 aug). Förhöjd utsädesmängd (50 % extra) användes i led E och F på Lönnstorp och Helleberga. Några försök i serien tas inte med i denna redovisning pga låg skördenivå eller stort försöksfel. I försöken har gjorts ett stort antal mätningar, framförallt av plantegenskaper vid invintring. Några av dessa resultat presenteras också här, tillsammans med mätningar av markens penetrationsmotstånd. 68

11 Resultat och diskussion I tabell 1 visas antalet etablerade plantor i olika led i försök med skördeår I medeltal var skillnaderna små mellan leden, utom för led E och F där utsädesmängden varit högre. Hösten 2006 var ovanligt varm vilket gav en kraftig utveckling av plantorna i samtliga försök. På Lönnstorp blev etableringen dålig, framförallt i plöjda led, p.g.a. stora regnmängder efter sådd. Också när det gäller skörd blev skillnaderna mellan leden i medeltal små (tabell 2). Det finns en tendens att enbart ytlig bearbetning gav något sänkt skörd jämfört med plöjning på de lättaste jordarna (Lilla Böslid och Rockneby). Kultivator kombinerat med konventionell sådd hävdade sig väl på samtliga platser. Hösten 2007 var betydligt svalare och tillväxten under hösten var relativt svag. Antalet plantor skiljde sig i medeltal inte så mycket mellan leden (tabell 3). I försöket på Helleberga var såbädden torr och uppkomsten långsam, speciellt i plöjda led. Rotvikt och plantvikt (g/planta) visas i tabell 4 och 5. Plantorna på Stenstugu och Lönnstorp var väl utvecklade, medan plantorna på Helleberga var små, speciellt i plöjda led. Plantorna var störst efter bredspridning, vilket kan ha berott på att planttätheten var lägst där. På Lilla Böslid blev tillväxten under hösten klart sämre i de plöjningsfria leden, det gick också att observera en tydlig färgskillnad med grönare plantor i plöjda led. Också på Lönnstorp växte grödan på hösten bättre i plöjt jämfört med plöjningsfritt. Tillväxten blev också bättre efter djupluckring (led G) än efter enbart ytlig bearbetning (led C). På Stenstugu var etablering och tillväxt god i samtliga led. Plantorna var något större i led C och E. Vid beståndsgraderingen graderades dock dessa led som något sämre. Tabell 1. Antal plantor/m2 i försök med höstraps, serie R och L Stenstugu Lilla Böslid Rockneby Lönnstorp Bjertorp Medel A=Normalt plöjningsdjup B=Grunt plöjningsdjup C=Ytlig bearbetning D=Kultivator cm E=Bredsådd, Carrier F=Bredsådd, kultivator G=Djupluckr. + ytlig bearb Probvärde 0,25 0,2 0,12 0,04 0,23 Tabell 2. Skörd kg/ha och relativtal i försök med höstraps, serie R och L Lilla Böslid Stenstugu Rockneby Lönnstorp Bjertorp Medel A=Normalt plöjningsdjup= B=Grunt plöjningsdjup C=Ytlig bearbetning D=Kultivator cm E=Bredsådd, Carrier F=Bredsådd, kultivator G=Djupluckr. + ytlig bearb Probvärde 0,04 0,002 0,39 0,27 0,92 69

12 Tabell 3. Plantantal höst i försök med höstraps, serie R och L Stenstugu Lilla Böslid Lönnstorp Helleberga Bjertorp Medel A=Normalt plöjningsdjup ,25 44 B=Grunt plöjningsdjup ,25 39 C=Ytlig bearbetning D=Kultivator cm ,5 44 E=Bredsådd, Carrier ,25 52 F=Bredsådd, kultivator ,25 52 G=Djupluckr. + ytlig bearb Probvärde 0,79 0,19 0,27 0,04 Tabell 4. Rotvikt höst i försök med höstraps, serie R och L Plats Stenstugu Lilla Böslid Lönnstorp Helleberga A=Normalt plöjningsdjup 0,20 1,00 0,07 B=Grunt plöjningsdjup 0,17 0,90 0,05 C=Ytlig bearbetning 0,13 0,90 0,08 D=Kultivator cm 0,17 0,80 0,09 E=Bredsådd, Carrier 0,07 0,90 0,14 F=Bredsådd, kultivator 0,20 1,00 0,21 G=Djupluckr. + ytlig bearb. 1,00 0,10 Probvärde 0,02 0,88 0,1 0,03 Tabell 5. Plantvikt (g/planta) höst i försök med höstraps, serie R och L Plats Stenstugu Lilla Böslid Lönnstorp Helleberga A=Normalt plöjningsdjup 4,7 1,2 7,5 0,4 B=Grunt plöjningsdjup 4,0 1,0 6,8 0,3 C=Ytlig bearbetning 6,1 0,5 4,9 0,5 D=Kultivator cm 4,6 0,5 5,9 0,6 E=Bredsådd, Carrier 6,8 1,0 5,8 1,1 F=Bredsådd, kultivator 4,0 0,8 7,1 1,3 G=Djupluckr. + ytlig bearb. 7,7 0,7 Probvärde 0,02 0,03 0,04 0,04 Penetrometermotstånd på Lilla Böslid och Helleberga visas i figur 1. På Lilla Böslid var motståndet klart högre i plöjningsfria jämfört med plöjda led, det gick dock inte att se någon skillnad mellan kultivator och tallrikskultivator. Djupluckring sänkte penetrationsmotståndet i försöket på Helleberga. Generellt sett avkastade plöjningsfria led sämre än plöjda år 2008 (tabell 6). Jämfört med 2007 verkar luckringsbehovet ha varit större i år, kanske beroende på en regnig sommar med svag strukturutveckling under Skördenivån blev låg på Lilla Böslid, främst pga torka. Skörden blev där klart lägre för plöjningsfria och bredspridda led jämfört med plöjning, det är dock ej klart varför led D avkastat klart bättre än led C. På Lönnstorp och Stenstugu ligger de plöjningfria leden något under de plöjda i skörd, skillnaderna var dock ej signifikanta. På Helleberga blev också den slutliga skillnaden i skörd liten, trots att plöjningsfria led hade större plantor vid invintring. 70

13 Trots något lägre avkastning under 2008 har plöjningsfria led hävdat sig väl jämfört med plöjning sammantaget för 2007 och Tabell 6. Skörd kg/ha och relativtal i försök med höstraps, serie R och L Plats Skillnader i rotutveckling mellan olika bearbetningssystem har varit betydligt mindre än vad som förväntades vid projektets start. Lilla Böslid Stenstugu Lönnstorp Helleberga Medel (vägt) A=Normalt plöjningsdjup= B=Grunt plöjningsdjup C=Ytlig bearbetning D=Kultivator cm E=Bredsådd, Carrier F=Bredsådd, kultivator G=Djupluckr. + ytlig bearb Probvärde 0,33 0,005 0,97 0,06 Motstånd (MPa) Lilla Böslid 5 10 Djup (cm) Plöjning Grund plöjning Tallrikskult. Kultivator Motstånd Helleberga 5 Djup (cm) Plöjning Tallrikskult Kultivator Djupluckring Figur 1. Penetrationsmotstånd i forsök i serie L2-, R Överst Lilla Böslid, nederst Helleberga. 71

14 KYCKLINGGÖDSEL TILL VÅRKORN Av Sofia Delin, SLU Skara Växtnäringseffekterna av fjäderfägödsel efter olika spridningstidpunkter och mängder undersöktes i totalt sju olika försök i vårsäd under åren i Västergötland, Halland och på Öland. Här redovisas främst 2008 års resultat, vilket innebär förstaårseffekten i ett försök i Halland och ett på Öland samt andraårseffekten av ett försök i Halland. Sammanfattningen gäller dock alla sju försök. Sammanfattning * Efter gödsling (i inkubationer) minskade mineralkväveinnehållet från ca 75 till 60 % av totalkvävet i kletgödsel från höns, medan det ökade från 20 till 50 % av totalkvävet i fastgödsel från kycklingar. * Trots olika sammansättning av ammonium, urinsyra och övrigt kväve har totalkvävet i olika typer av fjäderfägödsel gett likvärdigeffekt, motsvarade 75 % av urinsyrakvävet plus 50 % av ammoniumkvävet. * Spridning av höns- eller kycklinggödsel till vårsäd tidigt på våren eller vid sådd gav mineralgödseleffekt motsvarande % av totalkvävet i gödseln det första året och ca 5 % av totalkvävet det andra året efter gödsling. * Vilken spridningstidpunkt som var bäst varierade mellan försöken. Troligtvis har förhållanden som påverkar ammoniakavgången (väder och tid för nedbrukning) spelat in i vissa fall. I några fall har vårvinterspridning varit något mer gynnsamt än spridning vid sådd, speciellt vid högre gödslingsgivor. Försöksutförande Två försök lades ut 2006 på lättare jord, ett i Halland (Lilla Böslid) och ett på Öland 2006, för att studera växtnäringseffekten av två olika givor av kycklinggödsel i samband med vårsådd (Delin, 2007). Året efter studerades kväveefterverkan i höstraps (Delin, 2008a). Åren utfördes ytterligare två försök per år i dessa områden, då både olika givor och gödslingstidpunkter studerades (Delin, 2008a). Ett av försöken 2007 ströks dock p.g.a. ojämn sådd. Kväveefterverkan 2008 av gödslingen 2007 studerades i rågvete. Två fältförsök placerades på lerjord på Lanna försöksstation i Västergötland under 2005 respektive 2006 (Delin, 2008b). I dessa jämfördes växtnäringseffekten för olika typer av fjäderfägödsel efter olika spridningstidpunkter med stigande mängder av handelsgödselkväve. I anslutning till försöken studerades kvävemineralisering från gödseln i inkubationer. Året efter respektive försök studerades kväveefterverkan i havre. Resultat Skördeeffekten av totalkvävet i fjäderfägödseln 2008 motsvarade i medeltal en ca 40 % så stor giva med mineralgödselkväve (tabell 1-2), vilket ligger i linje med tidigare resultat (Delin, 2007; Delin, 2008a). Den högre gödslingsgivan i Halland gav signifikant högre kväveskörd efter gödsling på vårvintern än gödsling vid vårsådd, men i övrigt var det inte några signifikanta skillnader mellan gödslingstidpunkterna. Tendensen var dock densamma på Öland, vilket visar sig i en lägre effekt per kg totalkväve av den höga givan vid sådd (tabell 1-2). Detta skulle kunna hänga samman med att en större mängd kväve blir tillgänglig relativt sent och är svårare för grödan att tillgodogöra sig. Tendensen till lägre effekt vid tidig spridning jämfört med sen spridning av den lägre dosen på båda försöksplatserna är däremot svårare att förklara, och är inte heller statistiskt signifikant. 72

15 Tabell 1. Skörd, kväveskörd och gödselns ersättningsvärde jämfört med mineralgödsel i de olika kycklinggödselleden i Halland år Led Kycklinggödsel- Skörd Kväve- Mineral- Mineralgiva kg/ha skörd gödselvärde* gödselvärde* kg/ha kg/ha % på skörd % på N-skörd A Kontroll (0 kg N/ha) B Vårvinter 120 kg N C Vårvinter 200 kg N D Vår 120 kg N E Vår 200 kg N LSD Tabell 2. Skörd, kväveskörd och gödselns ersättningsvärde jämfört med mineralgödsel i de olika kycklinggödselleden på Öland år Led Kycklinggödsel- Skörd Kväve- Mineral- Mineralgiva kg/ha skörd gödselvärde* gödselvärde* kg/ha kg/ha % på skörd % på N-skörd A Kontroll (0 kg N/ha) B Vårvinter 120 kg N C Vårvinter 200 kg N D Vår 120 kg N E Vår 200 kg N LSD * med mineralgödselvärde menas hur stor andel (%) av totalkvävet i den tillförda stallgödseln som motsvarar den kvävemängd med mineralgödsel som krävs för att åstadkomma samma skörd eller kväveskörd. Efterverkanseffekt Varken skörden eller kväveskörden av rågvete 2008 efter gödsling 2007 skiljde sig mellan kycklinggödslade led och det led som fått 40 kg N per ha med mineralgödsel Efterverkanseffekten av kycklinggödsel blev därmed 0 % om man jämför med mineralgödslat led som haft liknande skördenivå året innan. Jämfört med ogödslat led återfinner man ca 5 kg mer kväve i skörden i gödslade led än i ogödslat vilket motsvarar ca 3 % av tillfört totalkväve i kycklinggödseln. Tabell 3. Skörd och kväveskörd 2008 efter gödsling 2007 i Halland Skörd Kväveskörd Led 2007 kg/ha kg/ha A. Kontroll (0 kg N/ha) B. Kycklinggödsel vårvinter 120 kg N/ha C. Kycklinggödsel vårvinter 200 kg N/ha D. Kycklinggödsel vår 120 kg N/ha E. Kycklinggödsel vår 200 kg N/ha F. Mineralgödsel (40 kg N/ha) Referenser Delin, S Kycklinggödsel till vårkorn. Animaliebältets försöksrapport 2006, s. 81. Delin, S. 2008a. Kycklinggödsel till vårkorn. Animaliebältets försöksrapport 2007, s

16 KVÄVESTRATEGIER I HÖSTRAPS av Albin Gunnarson, Svensk Raps AB Under säsongen har 6 försök i en helt ny försöksserie med kvävestegar på hösten levererat mycket intressanta resultat. I serien OS 188 gödslas kväve i steg om 20 kg från 0 till 80 kg på hösten kompletterat med 140 eller 180 kg N på våren. Försöken studeras mycket detaljerat under hela året genom flera extra undersökningar finansierade av Svensk Raps 20/20 projekt. Kväveupptag på hösten Hösten 2007 etablerades 4 försök i Skåne och 2 försök i Västergötland. Redan under hösten förlorades dock ett försök i Skåne genom kraftiga angrepp av sniglar. Genom mätningar med N-sensor samt klippningar för bestämning av ovanjordisk ts-halt insamlas många intressanta iaktagelser. Syftet med detta är att senare kunna fastställa bland annat rätt kvävebehov på våren. Målsättningen är att med ett stort antal försök sedan kunna fastställa höstkvävegivans betydelse av såtidpunkt. Med det menas att vi försöker visa att en sent sådd höstraps förmodligen behöver lite mer kväve medan en tidigt sådd raps har större förutsättningar för att ta upp fritt kväve ur marken. En annan hypotes är att rapsen samlar på sig en stor del av sitt växtnäringsbehov redan på hösten och att en kraftig raps vid invintring ger en hög skörd. Ledet med 80 kg N på hösten skall illustrera en extrem situation och skall kunna provocera grödan till utvintring. Under oktober-november månad i fjol gjordes mätningar med N-sensor och klippningar. Man kunde redan då se att en högre kvävegiva gett större och kraftigare plantor. På flera försöksplatser syntes tydligt effekterna av en kvävestege. Mätningarna visade redan då tidigt att raps tar upp mycket kväve på hösten vilket är viktigt att notera i exempelvis debatten om läckande växtnäring från jordbruket. Undersökningarna visade redan i slutet av november att rapsen tagit upp i vissa fall så mycket som 35 kg N i ogödslade led. Samtidigt hade rapsen tagit upp kanske ytterligare 40 kg N i de högst gödslade leden, Tabell 1. OS-188, Kväve till höstraps. 3 försök skördade Bengtsro Holmåkra Egonsborg Tollarp Borrby Trelleborg Medel Råfett Råfett Råfett Råfett Led kg/ha Rel kg/ha Rel kg/ha Rel kg/ha Rel 1A. 0 N höst, 140 N vår B. 20 N höst, 140 N vår C. 40 N höst, 140 N vår D. 60 N höst, 140 N vår E. 80 N höst, 140 N vår A. 0 N höst, 180 N vår B. 20 N höst, 180 N vår C. 40 N höst, 180 N vår D. 60 N höst, 180 N vår E. 80 N höst, 180 N vår A. 0 N höst, 0 N vår

17 mätt i ovanjordiskt material. Observera dock att rapsen fortfarande vid tidpunkten för dessa mätningar tar upp kväve så länge marken är otjälad och temperaturen är ovanför 0-grader strecket. Tyvärr fortsatte oturen i försöksserien med att det myckna regnandet på våren i Västergötland dränkte de båda Västsvenska försöksplatserna. Således fanns i maj bara 3 av 6 försök kvar att jobba med. Resultat Kvarvarande försök utvecklades mycket väl och gav grundskördar, dvs skördar med totalt tillfört 0 kg N men med tillförsel av P,K & S, på mellan 1 och 2 ton. De tre försök som skördades ger samtliga en mycket likartad bild. Ju mer kväve som tillförts på hösten - destå högre skörd. Högst skörd i samtliga försök har den högsta höstkvävegivan, 80 kg N, följt av 140 kg N på våren fått. Samtidigt har i samtliga försök även visats att genom att tillföra 20 kg mer kväve på hösten har effekten av en 40 kg högre vårkvävegiva utraderats. Alltså visade de 3 skördade skånska försöken 2008 att 20 kg mer kväve på hösten kan spara 40 kg kväve på våren. Figur 1. Medel råfettskörd OS 188 i tre försök i Skåne OS 188 Medel råfett kg råfett/ha A. 0 N höst, 140 N vår 2A. 0 N höst, 180 N vår 1B. 20 N höst, 140 N vår 2B. 20 1C. 40 2C. 40 1D. 60 2D. 60 N höst, N höst, N höst, N höst, N höst, 180 N vår 140 N vår 180 N vår 140 N vår 180 N vår 1E. 80 N höst, 140 N vår 2E. 80 N höst, 180 N vår 3A. 0 N höst, 0 N vår Plus 20 kilo kväve på hösten och 140 kilo kväve på våren gav samma eller högre skörd som 180 kilo kväve på våren oavsett höstkvävegiva. 75

18 OGRÄSFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH MAJS 2008 av Henrik Hallgvist, SJV Växtskyddsenheten, Alnarp Statistisk bearbetning av Robert Anderson, SLU, Uppsala Hösten hade ganska normalt väder, med återigen en mild och snöfattig vinter. Generellt sett fungerade ogräsbekämpningen på hösten bra i försöken. Februari och mars var nederbördsrika månader och vårsådden skedde i de flesta fall sent. Våren och försommaren var sedan relativt varma och nederbördsfattiga. Förhållanden vid ogräsbekämpningen på våren var både i höstsäd och i vårsäd i de flesta fall gynnsamma. I slutet av juni och i juli föll en del nederbörd och de flesta försök har skördats med bra kvalitet. Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda i Skåne och Animaliebältet under 2008 redovisas här (tabell 1-3). Mot åkerven och örtogräs genomfördes i höstvete, L i Skåne och i Animaliebältet. Skördeökningen blev relativt stor och varierade mellan kg/ha i medeltal. De flesta godkända preparat/preparatkombinationer hade över 90 procents effekt på åkerven och örtogräs. I försöksserien L5-2435, bekämpning av vitgröe i höstvete utfördes två försök. I försöket med måttliga mängder vitgröe och örtogräs varierade skördeökningen mellan kg/ ha. Bäst ogräseffekt och högst skörd hade höstbekämpning med 1,5 l Cougar eller 1,5 l Boxer+0,15 l Bacara. Även bekämpning med 1,0 l Boxer +0,25 l Bacara på hösten och 75 g Hussar+0,5 l Renol på våren hade lika bra resultat som de bästa höstbekämpningarna. Mot örtogräs i höstvete genomfördes försöksserien L i Skåne. Skördeökningen blev mellan kg/ha i medeltal. Högst skörd och bäst ogräseffekt hade 0,3 l Bacara på hösten kompletterat med 0,075 l Primus +vätmedel eller 0,5-1,0 l Starane XL på våren. Mot örtogräs i vårkorn genomfördes L5-400 i Skåne och i Animaliebältet. Mycket hög skördeökning uppmättes i ett försök på Gotland tack vare ett högt ogrästryck. Högst skörd 0,5 tablett Express + 0,5 l Starane XL + 0,1 l vätmedel i detta försök. I majs genomfördes en försökserie L5-840 i Skåne och i Animaliebältet. I försöken förekom rikligt med ogräs, som en följd av detta blev skördeökningen mycket hög. De nya preparaten Callisto och MaisTer gav en mycket hög skördeökning med en mycket bra ogräseffekt. För att uppnå ett bra resultat är det viktigt att anpassa till de lokala förhållandena. Det finns många goda alternativ att välja på. Försök 2008 Ogräsförsöken finansieras genom att varje företag anmäler och betalar för sina led. Ett stort tack till de företag som hjälpt till att finansiera försöken. I tabell 1-3 redovisas genomförda serier samt försöksplatserna i de olika områdena. De enskilda försöken med statistik kan hämtas på Fältforsks hemsida: Statistiska begrepp I artikeln förekommer några statistiska begrepp som hjälpmedel att tolka resultaten. Nedan ges en förklaring till vad de betyder. Variationskoefficient (CV %) Anger hur stor variationen är i försöket. Högt CV kan bero på t.ex. variation i jordart eller i ogräsförekomst eller av andra orsaker. För skörd i stråsäd kan man ha följande riktvärden: <3 mycket jämnt försök 3-6 jämnt försök, 6-10 något ojämnt >10 Kasseras i de flesta fall ur sammanställningen. I andra grödor t.ex. majs och oljeväxter är ofta variationskoefficienten betydligt högre än i stråsäd utan att försöken har sämre kvalitet. 76

19 Probvärde - P-värde Anger sannolikheten för att det finns skillnader i försöket. Normalt används gränsen 0,05 för att man skall anse att det finns signifikanta skillnader i försöket. Är probvärdet över den gränsen är försöket inte signifikant och LSDvärdet redovisas ej. * signifikant på nivån 5 % ** signifikant på nivån 1 % *** signifikant på nivån 0,1 % LSD-Minsta signifikanta skillnad Anger hur stor skillnad det måste vara mellan två led för att de skall vara signifikant skilda. Anges för enstjärnig signifikans. Är försöket inte signifikant redovisas inte LSD värdet. Tabell 1. Försöksserier gräs- och örtogräs i stråsäd L L Ört- och gräsogräs i höstvete Örtogräs och vitgröe i höstvete H-025/07 Boo gård, Kalmar LA-113/07 Helgegården, Kristianstad M-318/07 Tullingagården, Mörarp MC-837/07 Almåkra, Klagstorp LB-271/07 Västergård, Hammenhög MC-834/07 Linelund,N Åby, Anderslöv Tabell 2. Försöksserier örtogräs i stråsäd L L5-400 Örtogräs i höstvete Örtogräs i vårkorn LA-114/07 Helgegården, Kristianstad LB-259/07 Sandby Boställe, Borrby M-319/07 Stävie Hage, Furulund* MC-839/07 Gislöv, Trelleborg * försöket kasserat H-24/08 Ingelstorpsskolan, Kalmar* I-183/08 Dalhem, Visby LA-18/08 Helgegården, Kristianstad MC-937/08 Ågerup,Blentarp N-526/08 Marielund, Kvibille Tabell 3. Försöksserie majs L5-840 Ogräsreglering i majs H-25/08 Bårby, Mörbylånga LA-031/08 Karsholm, Kristianstad LA-032/08 Nygård, Vittskövle Ört och gräsogräs i höstvete L Allmänt om försöken Försöken såddes mellan 16 och 25 september. Höstbekämpningen utfördes enligt plan mellan den 4 och 22 oktober. Vårbekämpningen utfördes också enligt plan mellan den 14 och 24 april. Två försöksplaner Fyra försök utfördes med en gemensam försöksplan i Skåne och i Animaliebältet (tabell 4). Den gemensamma försöksplanen kompletterades med ytterligare några led D-H, L och N. Dessa extra led förekom endast i Skåne (tabell 5). 77

20 Skördeeffekter Behandlingarna har i genomsnitt gett upphov till stora skördeökningar på kg/ ha. De är signifikant skilda från obehandlat i medeltal (tabell 4 och 5). Ogräseffekter Mängden ogräs och ögräsfloran varierade i försöken och särskilt i ett försök i Skåne förkom rikligt med örtogräs. I tre försök förekom åkerven. Vanliga örtogräs var lomme, raps, snärjmåra, viol och våtarv. Över 90 procents effekt mot åkerven hade de flesta preparat/preparatkombinationer i genomsnitt (tabell 4). Höstbehandling med 1,25 l Bacara hade dock betydligt sämre effekt än 90 procent. Behandlingsskador Övergående relativt stark gulfärgning förekom i alla behandlingskombinationer där Boxer blandades med andra preparat. Tabell 4. L Skörd och ogräsvikt relativtal, 4 försök Försöksled Skörd Skörd Summa Åkerkg/ha rel.tal örtogräs ven A. Obehandlat, skörd kg/ha ogräs g/m A. Obehandlat. Relativtal B. 1,25 l Bacara 1) M D. 1,5 l Boxer + 50 g Pico + 10 g Lexus 1) E. 0,3 l Bac. 1) o 0,075 l Primus +12,5 g Monitor +0, vtm 2) F. 0,3 l Bac. 1) o 30 g Attribut Tw g Huss. + 0, vtm 2) G. 0,3 l Bac. 1) o 60 g Attribut Tw g Huss ,2 vtm 2) H. 0,5 l Bacara 1) o 100 g Hussar + 0,5 l Renol 2) I. 1,5 l Boxer + 0,15 l Bac. 1) o 2,0 tab Harm.plus ,2 vtm 2) J. 10 g Lexus + 1,0 l Boxer + 0,15 l Bacara 1) K. 0,3 l Bac g Attribut Tw g Huss. + 0, vtm 2) L. 0,3 l Bacara g Hussar + 0,5 l Renol 2) M. 20,0 g Monitor tab Express + 0,2 vtm. 2) CV % Variationskoefficient 6,0 Probvärde: ** LSD: Minsta signifikanta skillnad kg/ha 850 Antal försök: ) Höst grödan 1,5 blad 2) Vår tillväxtens början 78

21 Tabell 5. L Åkerven och örtogräs i höstvete. Kalmar 2008 Försöksled Skörd Skörd Summa Åkerkg/ha rel.tal örtogräs ven A. Obehandlat. Skörd kg/ha, ogräs g/m A. Obehandlat. Relativtal B. 1,25 l Bacara 1) D. 1,5 Boxer 50 g Pico + 10 g Lexus 1) E. 0,3 Boxer 1) + 0,075 l Primus +12,5 g monitor + vm ) F. 0,3 Bacara 1) + (30 g + 60 g) Attribut Twin + vm 2) G. 0,3 Bacara 1) + (60 g g) Attribut Twin + vm 2) H. 0,5 l Bacara 1) g Hussar + 0,5 l Renol 2) I. 1,5 l Boxer + 0,15 l Bacara 1) + 2 tabl. Harmony Plus vm 2) J. 1,0 l Boxer + 10 g Lexus + 0,15 l Bacara 1) K. 0,3 l Bacara + (60 g g) Attribut Twin + vm 2) L. 0,3 l Bacara g Hussar + 0,5 l Renol 2) M. 20 g Monitor + 1 tabl. Express + vm 2) CV % 1,8 PROB.0001 LSD 330 1) Höst: grödan 1,5 blad 2) Vår: tillväxtens början Örtogräs och vitgröe i höstvete L Allmänt om försöket Försök 1 såddes i normal tid 17 september efter vårkorn. Höstbekämpningen utfördes enligt plan den 5 oktober. Vårbehandlingen utfördes den 14 april och den 24 april. Försök 2 såddes också den 17 september efter inte plöjd höstraps. Höstbekämpningen utfördes enligt plan den 9 oktober. Vårbehandlingen utfördes den 18 april och den 30 april. Skördeeffekt Behandlingarna har i genomsnitt gett upphov till skördeökningar på kg/ha i försök 1 och kg/ha i försök 2. Alla behandlingar utom ledet med endast bekämpning på våren är signifikant skilda från obehandlat (tabell 6 och 7). Ogräseffekter I försök 1 förekom måttligt med vitgröe och små till måttliga mängder av plister, veronika och viol. Alla behandlingar utom ledet med dubbelbehandling med 12,5 g Monitor + vätmedel på våren hade över 90 procents effekt på vitgröe och örtogräs. I försök 2 förekom det rikligt med vitgröe och rikligt med vallmo. Eftersom försöket inte plöjdes så var förmodligen (ingen notering) vitgröen lite för stor innan höstbekämpningen och det förklarar varför effekterna är såpass svaga. Utanför försöket hade lantbrukaren också besvär med vitgröen. 79

22 Tabell 6. L Skörd och ogräsvikt relativtal, försök (LB-271/07). Försöksled Skörd Skörd Summa Vitkg/ha rel.tal örtogräs gröe A. Obehandlat, skörd kg/ha, ogräs g/m A. Obehandlat. Relativtal B. 1,5 l Cougar 1) M C. 1,0 l Boxer + 0,25 l Bac. 1) o 75 g Hussar ,5 Renol 3) D. 12,5 g Monitor+0,2 vtm. 2) + 12,5 g Monitor ,2 vtm. 3) E. 0,5 l Bacara 1) och 12,5 g Monitor+0,2 vtm. 2) ,5 g Monitor+0,2 vtm. 3) F. 1,5 l Boxer + 0,15 l Bacara 1) CV % Variationskoefficient 2,2 Probvärde: ** LSD: Minsta signifikanta skillnad kg/ha 480 1) Höst grödan 1-2 blad 2) Vår tillväxtens början 3) 10 dagar senare efter tillväxtens början Tabell 7. L Skörd och ogräsvikt relativtal, försök (MC-834/07). Förfrukt: ej plöjd höstraps. Försöksled Skörd Skörd Summa Vitkg/ha rel.tal örtogräs gröe A. Obehandlat, skörd kg/ha, ogräs g/m A. Obehandlat. Relativtal B. 1,5 l Cougar 1) M C. 1,0 l Boxer + 0,25 l Bac. 1) o 75 g Hussar ,5 Renol 3) D. 12,5 g Monitor+0,2 vtm. 2) + 12,5 g Monitor ,2 vtm. 3) E. 0,5 l Bacara 1) och 12,5 g Monitor+0,2 vtm. 2) ,5 g Monitor+0,2 vtm. 3) F. 1,5 l Boxer + 0,15 l Bacara 1) CV % Variationskoefficient 4,2 Probvärde: *** LSD: Minsta signifikanta skillnad kg/ha 600 1) Höst grödan 1-2 blad 2) Vår tillväxtens början 3) 10 dagar senare efter tillväxtens början 80

23 Örtogräs i höstvete L Allmänt om försöken Försöken såddes den 24 september. Höstbekämpningen vid grödans 1,5 bladstadium utfördes mellan den 11 oktober och den 16 oktober. Bekämpningarna på våren utfördes mellan 14 april och 5 maj. Ogräseffekter och skörd Behandlingarna har i genomsnitt gett upphov till skördeökningar på kg/ha och de är signifikant skilda från obehandlat (tabell 8). I ett av försöken fanns det rikligt med ogräs, medan de andra hade måttligt med ogräs. Ogräsfloran var ganska olika mellan de olika försöksplatserna. Ogräsfloran dominerades av snärjmåra, vallmo, veronika, viol och våtarv. Alla behandlingskombinationer med både höst- och vårbekämpning hade över 90 procents effekt (tabell 11). Mätarledet 1,5 tablett Express och 0,6 l Starane + 0,1 l vätmedel på våren hade svag effekt på veronika och viol. Tabell 8. L Skörd och ogräsvikt relativtal, 3 försök Försöksled Skörd Skörd Örtogräs kg/ha rel.tal A. Obehandlat, skörd kg/ha ogräs g/m A. Obehandlat. Relativtal B. 0,75 l Bacara 1) M D. 0,3 l Bacara 1) och 0,075 l Primus + 0,1 vtm 3) E. 0,3 l Bacara 1) och 0,5 l Starane XL 4) F. 0,3 l Bacara 1) och 1,0 l Starane XL 4) G. 1,5 tab Express + 0,6 l Starane + 0,1 l vtm 3) M CV % Variationskoefficient 3,1 Probvärde: * LSD: Minsta signifikanta skillnad kg/ha 640 1) Höst grödan 1,5 blad 3) Vår tillväxtens början 4) Vår vid normal tidpunkt på våren Tabell 9. L Överlevande ogräs relativtal försök Försöksled Alla % Ogräs- Snärj- Vall- Viol ört- täckning måra mo ogräs vid skörd A. Obehandlat, ogräs g/m A. Obehandlat. Relativtal B. 0,75 l Bacara 1) M D. 0,3 l Bacara 1) och 0,075 l Primus + 0,1 vtm 3) E. 0,3 l Bacara 1) och 0,5 l Starane XL 4) F. 0,3 l Bacara 1) och 1,0 l Starane XL 4) G. 1,5 tab Express + 0,6 l Starane + 0,1 l vtm 3) M Antal försök: ) Höst grödan 1,5 blad 3) Vår tillväxtens början 4) Vår vid normal tidpunkt på våren 81

24 Örtogräs i vårkorn L5-400 Allmänt om försöken Försöken såddes i början av april till mitten av maj. Bekämpningarna utfördes enligt plan från mitten av maj till slutet av maj. Skörde- och ogräseffekt försök på Gotland I försöket på Gotland blev skördeökningen mycket hög, kg/ha. Samtliga behandlingar var signifikant skilda från obehandlat (tabell 10). Den dominerande ogräsarten vid ogräsräkningen i juli var svinmålla. Vid bedömningen i samband med skörd dominerade svinmålla i obehandlat och nattskatta i de behandlade leden (tabell 10). Tabell 10. L5-400 Skörd och ogräsvikt relativtal, 1 försök I-län Försöksled Skörd Skörd Örtogräs % Ogräskg/ha rel.tal juli täckning rel.tal vid skörd A. Obehandlat, skörd kg/ha ogräs g/m A. Obehandlat. Relativtal B. 1,5 tab Express + 0,1 l vtm Mätare C. 1,0 tab Express + 1,0 l Ariane S + 0,1 l vtm D. 0,8 tab Ally + 1,0 l Ariane S + 0,1 l vtm E. 2,0 l Ariane S F. 0,5 tab Express + 0,5 l Starane XL + 0,1 l vtm G. 10 g ANR ,1 l vtm H. 10 g ANR ,4 l NA ,1 l vtm CV % Variationskoefficient 6,2 Probvärde: *** LSD: Minsta signifikanta skillnad kg/ha 620 Behandling grödan DC Tabell 11. L5-400 Skörd och ogräsvikt relativtal, 3 försök L-, M- och N-län Försöksled Skörd Skörd Örtogräs % Ogräskg/ha rel.tal juli täckning rel.tal vid skörd A. Obehandlat, skörd kg/ha ogräs g/m A. Obehandlat. Relativtal B. 1,5 tab Express + 0,1 l vtm Mätare C. 1,0 tab Express + 1,0 l Ariane S + 0,1 l vtm D. 0,8 tab Ally + 1,0 l Ariane S + 0,1 l vtm E. 2,0 l Ariane S F. 0,5 tab Express + 0,5 l Starane XL + 0,1 l vtm G. 10 g ANR ,1 l vtm H. 10 g ANR ,4 l NA ,1 l vtm CV % Variationskoefficient 2,0 Probvärde: * LSD: Minsta signifikanta skillnad kg/ha 210 Antal försök: Behandling grödan DC

25 Skörde- och ogräseffekt, försök i Skåne och i Halland Behandlingarna gav i genomsnitt upphov till små signifikanta skördeökningar, kg/ha (tabell 11). Ogräsfloran var väldigt olika på de tre försöksplatserna. Ogräs som förekom var målla, lomme, snärjmåra, dån, åkerbinda och åkerkål. Ogräseffekten i juli var relativt svag i genomsnitt och beror på relativt dåliga behandlingseffekter i försöket i Halland. Ogräsförsök i majs L5-840 Allmänt om försöken Försöken såddes i början till mitten av maj. Den första bekämpningen utfördes den maj enligt plan. Den andra bekämpningen utfördes också enligt plan den 27 maj - 9 juni. Försöken utfördes i sorterna Burli, Cerutti och Eurostar. Skördeeffekt Behandlingarna gav i genomsnitt upphov till mycket höga skördeökningar på 4,0-8,4 ton ts/ha. Skördeökningarna är signifikant skilda från obehandlat (tabell 12). Ogräseffekt Ogräsfloran dominerades av målla, nattskatta och åkerbinda samt relativt hög förekomst av hönshirs i ett försök. De nya preparaten Callisto och MaisTer har gett en mycket hög effekt vid ogräsräkning i juli och vid skörd (tabell 12). Mätarledet med Titus och Harmony har också fungerat bra mot de flesta ogräs, dock inte nattskatta (tabell 13). Behandlingsskador Behandling med Spotlight Plus gav upphov till vita prickar och nekroser på majsbladen. Behandlingsskadorna försvann dock ganska snabbt. Gulfärgning av övriga behandlingarna förekom inte och planthöjden var betydligt större i de behandlade leden i juli (tabell 12). Tabell 12. L5-840 Försök i majs, skörd, planthöjd, ogräs i juli och vid skörd. 3 försök-08 Försöksled Skörd Skörd Plant- Ört- % Ogrton rel.- höjd ogräs täckn ts/ha tal juli juli vid cm skörd A. Obehandlat skörd ton ts/ha, ogräs g/m2 7, A. Obehandlat. Relativtal B. 30 g Titus + 11,25 g Harm. 50 SX + 0,2 vtm 1) + +7, g Titus + 7,5 g Harm. 50 SX + 0,2 vtm 2) M C. 0,25 l Spotlight Plus 2) +6, D. 2,0 kg Lentagran 2) +4, E. 2,0 kg Lentagran + 0,1 l Silwet Gold 2) +4, F. 0,75 Callisto 1) +0,75 Callisto 2) +8, G. 50 g MaisTer + 0,5 l Callisto + 0,67 l MaisOil 1) + +8, g MaisTer + 0,5 l Callisto + 0,67 l MaisOil 2) H. 50 g MaisTer+0,3 l Starane 180+0,67 l MaisOil 1)+ 7, g MaisTer + 0,3 l Starane 180+0,67 l MaisOil 2) CV % Variationskoefficient 14,2 Probvärde: ** LSD: Minsta signifikanta skillnad ton ts/ha 3,4 1) Vid ogräsens hjärtbladsstadium 2) dygn senare 83

26 Tabell 13. L5-840 Försök i majs, överlevande ogräs, försök Försöksled S:a Målla Natt- Åker- Höns- Ört- skatta binda hirs ogräs A. Obehandlat skörd ton ts/ha, ogräs g/m A. Obehandlat. Relativtal B. 30 g Titus + 11,25 g Harm. 50 SX + 0,2 vtm 1) g Titus + 7,5 g Harm. 50 SX + 0,2 vtm 2) M C. 0,25 l Spotlight Plus 2) D. 2,0 kg Lentagran 2) E. 2,0 kg Lentagran + 0,1 l Silwet Gold 2) F. 0,75 Callisto 1) +0,75 Callisto 2) G. 50 g MaisTer + 0,5 l Callisto + 0,67 l MaisOil 1) g MaisTer + 0,5 l Callisto + 0,67 l MaisOil 2) H. 50 g MaisTer+0,3 l Starane 180+0,67 l MaisOil 1) g MaisTer + 0,3 l Starane 180+0,67 l MaisOil 2) Antal försök: ) ogräsens örtblad-blomning 2) dygn senare OGRÄSBEKÄMPNING I GLYFOSATTOLERANT MAJS av Klas Eriksson, försöksansvarig i Kalmar 2008 är tredje året som Hushållningssällskapet utfört fältförsök med s.k. Roundup- Ready majs på Öland. Försöken har haft som syfte att jämföra ogräseffekt och skörd mellan olika Roundup-behandlingar och en vanlig preparatkombination som används i majsodling idag. I planen har olika doser och behandlingstidpunkter undersökts och 2008 har även kombinationer med radrensning och andra herbicider provats. Försöken har beställts av Monsanto Crop Sciences Sweden AB och är utförda under åren med något varierande försöksplaner. Sammanfattning Resultaten från dessa tre försök kan i korthet sammanfattas så här: - Glyfosat har bred ogräseffekt och är effektiv mot många ört och gräsogräs samt fleråriga rotogräs. - Senare behandlingstidpunkter jämfört med andra herbicider är möjliga med Roundup men bör inte eftersträvas. - Effektiv ogräsbekämpning i majsens tidiga utvecklingsstadier är väsentlig för hög skörd oavsett metod och preparat - Mekanisk ogräsbekämpning som komplement till kemisk kan fungera bra Försök 2008 Årets plan avsåg att jämföra en vanlig bekämpningsstrategi mot ogräs i fodermajs med olika doser av Roundup vid olika behandlingstidpunkter samt Roundup i kombination med radrensning och andra herbicider. Ogräsfloran varierade på de två försöksplatserna. I 2006 års försök fanns det framför allt mycket kvickrot och svinmålla. En del tistel, plister, snärjmåra och åkerbinda förekom också. I 2007 års försök fanns ingen kvickrot men mycket svinmålla samt en del viol och hirs. 84

27 Tabell 1. Försöksplan 2008: MON ogräsbekämpning i fodermajs Försöksled/ Behandl.tidp. Majsen 1,5 blad A. Obehandlat B. Mätare 30 g Harmony + 22,5 g Titus + vm Roundupformulering = 360 g aktiv substans/l Majsen 2-3 blad Majsen 4-5 blad 7,5 g Harmony + 20 g Titus + vm Majsen 6-8 blad C. 1,0 l Roundup 2,0 l Roundup D. 2,0 l Roundup 1,0 l Roundup E. 2,0 l Roundup 2,0 l Roundup F. 3,0 l Roundup 3,0 l Roundup G. 3,0 l Roundup H. 3,0 l Roundup Radrensning I. Radrensning 3,0 l Roundup J. 0,75 l Callisto 2,0 l Roundup K. 0,3 l Starane g Maister+ 0,67 l MaisOil 2,0 l Roundup Ogräsförekomst Ogräsfloran bestod av svinmålla, viol, nattskatta, snärjmåra, lomme, åkerbinda, baldersbrå, våtarv, veronika, jordrök, amarant samt spillkorn. Det var stora mängder av svinmålla och viol samt spillkorn. Den stora mängden spillkorn gör att ogräseffekten för Callisto (led J), som saknar verkan mot gräsogräs, blir låg i den tidiga delen av växtsäsongen och det påverkar i sin tur avkastningen negativt. Detta måste man ha i åtanke när man läser skörderesultaten! Ogräs- och skördeeffekt Effekten mot ogräs var mycket god, över 90 %, i samtliga behandlingar vid graderingen i början av juli och skördeökningarna var mycket stora för behandling, %, beroende på stor ogräsförekomst. Det är dock skillnader mellan leden beroende på när i majsens utveckling som effekten mot ogräsen kommer. I försöksled som innehåller behandlingar där ogräseffekten är god i majsens tidiga utvecklingsstadier, är avkastningen högre än i led där behandlingen sattes in i ett senare utvecklingsstadie eller där behandling i tidigt utvecklingsstadie inte var så effektiv mot ogräsen. Så är fallet i led G med en senare insatt engångsbehandling av Roundup, led J där Callisto i majsens 2-3 bladstadie saknar effekt mot spillsäden samt led I där radrensning i majsens 2-3 bladstadie inte förmått bekämpa ogräs som stått i raderna. Sammanfattning glyfosatresistent majs - ogräsbekämpning: - Användning av glyfosat ger möjlighet till effektiv ogräsbekämpning speciellt vid stor förekomst av kvickrot och andra gräsogräs men även vid förekomst av fleråriga rotogräs som åkertistel. - Roundup i kombination med radrensning fungerade lika bra som dubbelbehandling med herbicider om man börjar med kemisk bekämpning och avslutar med radrensning. Att börja med radrensning gav lägre skörd men med noggrann timing och bra teknik kan resultatet sannolikt förbättras. - Glyfosat kan användas i senare utvecklingsstadier hos majs och ogräs än vad som är möjligt med andra preparat vilket ger större flexibilitet när det gäller spruttidpunkt. - Det är dock viktigt att försöka bekämpa ogräsen effektivt i majsens tidiga utvecklingsstadier för att uppnå hög skörd oavsett metod och preparat. 85

28 Tabell 2. Resultat skörd och ogräseffekt. MON Mörbylånga 2008 Försöksled Skörd Skörd Ogräs, g/m2 Ogräs, rel.tal ton ts/ha rel.tal A. Obehandlat 1, B. 11,25 g Harmony + 30 g Titus + vm 1) 15, ,5 g Harmony + 20 g Titus + vm 3) C. 1,0 l Roundup 2) och 2,0 l Roundup 4) 16, D. 2,0 l Roundup 2) och 1,0 l Roundup 4) 16, E. 2,0 l Roundup 2) och 2,0 l Roundup 4) 16, F. 3,0 l Roundup 2) och 3,0 l Roundup 4) 17, G. 3,0 l Roundup 3) 14, H. 3,0 l Roundup 2) och radrensning 4) 16, I. Radrensning 2) och 3,0 l Roundup 4) 10, J. 0,75 l Callisto 1)*och 2,0 l Roundup 4) 13, K. 0,3 l Starane g Maister+ 15, ,67 l MaisOil 1) och 2,0 l Roundup 4) CV % 7,6 PROB.0001 LSD 1,8 1) Majsen 1,5 blad. 2) Majsen 2-3 blad. 3) Majsen 4-5 blad. 4) Majsen 6-8 blad. * Callisto saknar effekt mot gräsogräs/spillsäd. - Liksom hos andra preparat föreligger risk för resistensuppbyggnad vid upprepad användning av glyfosat. Därför måste användning av preparat med annan verkningsmekanism, samt antalet glyfosatbehandlingar per säsong och i växtföljden beaktas. Med rätt strategi, t.ex. genom att kombinera glyfosat med mekanisk bekämpning, kan risken för resistens minskas. - Andra strategier för att bekämpa kvickrot och övriga ogräs, såsom t.ex. varierad växtföljd och mekanisk ogräsbekämpning, kan inte väljas bort. - Lönsamhet okänd i nuläget - bekämpningskostnader kan förväntas minska medan osäkerhet råder om kostnader för utsäde och åtgärder för oönskad spridning etc. - Callisto och Maister i kombination med Roundup är också mycket effektiva mot ogräs i årets försök. Callisto är dock inget alternativ om mycket gräsogräs förekommer. 86

29 Växtskydd VÄXTSKYDDSFÖRSÖK 2008 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar I Animaliebältet har fungicidförsök utförts i råg, höstvete, rågvete, vårkorn och havre. Rågförsöket har legat på Öland, höstveteförsöken på Gotland, på Öland och ett i Halland. Vårkornförsöken har varit placerade i Halland och på Gotland, rågveteförsöket i Kalmar och havreförsöket i Halland. Växtodlingssäsongen 2008 Året karaktäriseras av torra förhållanden under vår och försommar vilket lett till mycket små angrepp av bladfläcksjukdomar såsom kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka i korn och svartpricksjuka och vetets bladfläcksjuka i höstvete och rågvete. Gulrost har förekommit i höstvetesorterna Tulsa och Gnejs men angreppen har inte varit lika alvarliga som i Skåne. I Kalmarområdet liksom på Öland kom angreppen betydligt senare än i Skåne och fick ingen stor betydelse. Gulrost hittades också på Gotland men angreppen kom mycket sent och har inte påverkat skörden. Även rågvetesorten Dinaro har i vissa fall angripits av gulrost. Angreppen utvecklades dock inte lika kraftigt som i höstvetet. I korn förekom kornrost i vissa sorter. Bland vårkornsorterna var det speciellt Justina och Quench som angreps. Råg angreps av en del brunrost. Angreppet kom dock sent på säsongen och har även den saknat betydelse. I havre förekom inga stora rostangrepp under Kraftiga angrepp av mjöldagg förekom i känsliga sorter av höstvete, rågvete och höst- och vårkorn framförallt i Kalmarområdet och på Öland. Även i havre förekom en hel del mjöldagg under senare delen av säsongen. Bara ett fåtal av årets försök har givit positivt utslag för svampbekämpning på grund av torkan. Höstveteförsöken i Halland och på Gotland torkskadades och har tyvärr ej gått att dra några slutsatser från. Förutom Animaliebältet har BASF, Bayer- CropScience, Du Pont, Makhteshim Agan, Syngenta och Statens Jordbruksverk varit medfinansiärer till växtskyddsförsöken. Lönsamhetsberäkningar - inlösenpris, kostnader och lönsamhet I beräkningarna av det ekonomiska resultatet användes normaliserade kvalitetsregleringar, med vilket menas att den faktiska skillnaden mellan en behandling och obehandlat led jämförs. Beräkningarna görs likadant i hela Sverige. Avdrag görs med: o 5 kr/dt per %-enhet avvikande proteinhalt i kvarnvete (vilket innebär avdrag när obeh är högre än behandlat och påslag när obeh är lägre än behandlat). o -2 kr/dt per %-enhet avvikande proteinhalt i maltkorn (avdrag när obehandlat är lägre än behandlat och påslag när obeh är högre än behandlat). o 0,1 kr/dt per g/l avvikande rymdvikt i kvarnvete. o Inget avdrag för frakt- och hanteringskostnader o Inget avdrag för torkning, falltal eller avrens. Inlösenpriser Då inlösenpriserna sjunkit kraftigt under säsongen används två priser för varje kategori, det lägre för priset i oktober det högre för priset i mars -09 : Råg: 120 och 200 kr/dt, Kvarnvete: 160 och 200 kr/dt. Fodervete: 110 och 180 kr/dt. Rågvete: 110 och 210 kr/dt Maltkorn: 150 och 235 kr/dt. Foderkorn: 120 och 190 kr/dt. Havre: 100 och 165 kr/dt. Preparatpriserna är beräknade till 92 % av Lantmännens/Svenska Foders listpriser. För ännu ej registrerade preparat beräknas inget netto. I kostnaden för behandling ingår förutom preparatkostnad även körkostnad med 120 kr/ tillfälle, samt körskada med 0,3-1,0 % beroende på tidpunkter. 87

30 I tabellen nedan anges vilka listpriser som ligger till grund för beräkningarna av lönsamheten. Preparat Listpris Preparat Listpris Preparat Listpris Preparat Listpris kr/l kr/l kr/l kr/l Acanto 448 Comet 449 Proline 630 Stratego 350 Acanto Prima 254 Comet Plus 360 Sportak 266 Tern 307 Amistar 499 Forbel 321 Stereo 194 Tilt Top 305 Resultat SNK-test: I tabellerna görs parvisa jämförelser med hjälp av SNK-test (förutsatt att probvärdet är < eller = 0,05). Led med gemensam bokstav är inte signifikant åtskilda. Höstvete FörsöksserienL , svampbekämpningsstrategier i Sydsverige Försöksserien gick ut på att hitta strategier för svampbekämpning i höstvete där mjöldagg, gulrost och brunrost, men även svartpricksjuka förekom. Bekämpningarna utfördes som dubbel- eller trippelbehandlingar. Fem försök ingick i serien, fyra i Skåne och ett på Öland. Ett av försöken i Skåne skördades inte på grund av torkskador och i ett annat av Skåneförsöken förekom i stort sett inga svampangrepp. Bekämpningarna i detta försök gav därför inga signifikanta skördeökningar. Av denna anledning visas här bara försöket från Öland och de två återstående Skåneförsöken. I dessa tre försök var sorten Tulsa. Försöket på Öland var kraftigt angripet av mjöldagg, 25 % av bladytan på bl.2 i DC75 i obehandlat led. De båda Skåneförsöken var kraftigt angripna av gulrost 21% resp 30 % angripen bladyta på bl 2 i DC75 i obehandlat led. Spår av svartpricksjuka förekom i försöket på Öland och spår av vetets bladfläcksjuka i Landskronaförsöket. Skörd (tabell 1) Grundskörden i obehandlat led på Öland var hög. Trots det gav svampbekämpningen stora merskördar, mellan 760 till 2260 kg/ha. Störst merskörd gav leden med effektiv bekämpning av mjöldaggen. Detta visar på att kraftiga mjöldaggsangrepp kan ge stor skördesänkning och att nya preparat med långvarig mjöldaggseffekt (t.ex Talius ej reg.) kan ge större skördeökning jämfört med dagens registrerade preparat, där effekten är mera korvartig. Sena angrepp av svartpricksjuka och gulrost kan också i någon mån ha bidragit till det höga skördeutfallet för bekämpning. De båda Skåneförsöken med kraftiga gulrostangrepp gav också mycket stora merskördar för bekämpning, mellan kg/ha, vilket visar på vikten av att begränsa angrepp av den mycket aggressiva gulrosten. I alla tre försöken gav samtliga behandlingar signifikant högre skörd än obehandlat. I ölandsförsöket gav behandling med det mest effektiva mjöldaggspreparatet (Taliusledet), statistiskt högre skörd än övriga behandlingar (dock ej säkert skild från skördeökningen vid trippelbehandlingen med Tilt Top i kombination med Proline). I Skåneförsöken däremot fanns inga säkra skillnader mellan de olika behandlingarna. Svampeffekter (tabell 1) Alla behandlingar var lika effektiva mot gulrosten i de båda skånska försöken. I Ölandsförsöket gav leden med Sportak i kombination med Comet Plus och Juventus/ Comet sämre effekt på mjöldaggen än övriga behandlingar. Detta avspeglar sig också i lägre skörd, dock bara statistiskt säkert lägre, jämfört med ledet med Talius (ej reg). Trippelbehandling med Tilt Top i kombination med Proline har också haft mycket god effekt på mjöldaggen och givit den näst högsta skörden i försöket. Även effekten av Tern har varit god. Dubbelbehandling med Tern har givit en något högre skörd än enkelbehandling dock ej statistiskt säker. Effekten av Proline mot mjöldagg är ofta förvånansvärt god, men tillsats av Tilt Top eller Tern har givit något högre skörd trots små skillnader i graderbara effekter. 88

31 Tabell 1. L , Strategiförsök Sydsverige. Skörd och merskörd samt effekt på mjöldagg/gulrost. Tre försök H och M län H-län M-län M-län 2 förs M Behandling DC DC DC DC Skörd/ mersk. Mjöldagg eff. % Skörd/ mersk. Skörd/ mersk. Gulrost eff. % m.tal Obehandlat c 0 c b c 0 b Ster & Prol+Com 2,0 0,6+0, b 92 ab a ab 95 a Ster& Prol+Com 2,0 0,6+0, b 98 a a ab 96 a Prol & Prol 0,4 0, b 97 a a ab 97 a Prol & Prol 0,4 0, b 78 ab a ab 93 a Prol & Prol 0,6 0, b 92 ab a +670 b 94 a Talius+Prol 0,2+0,2 & Acanto+Prol 0,25+0, a 100 a a ab 92 a TT & 2xTT+Prol 0, , , ab 100 a a ab 97 a 2x TT+Prol 0,5+0,2 0,5+0, b 99 a a ab 97 a Sportak+Com Pl 0,2+0,5 & Juv+Com 0,5+0, b 71 b a a 96 a Sportak+Com Pl 0,25+0,5 & Juv+Com 0,5+0, b 75 ab a ab 97 a Tern&Prol & Prol 0,5 0,4 0, b 99 a a ab 99 a Tern&Prol+Tern 0,5 0,4+0,5 & Prol 0, b 99 a a ab 99 a Tern & 0,5 04+0,25+ Prol+Com+Forb 0, b 84 ab TT+Tern 0,5+0,3 &Com Pl+Prol 0,5+0, a 99 a &Com+Prol 0,25+0,2 TT&Com Pl+Prol 0,5 0,5+0,2 & Com+Prol 0,25+0, ab 99 a Prol+ Com &Prol 0,4+0,25 0, b 98 a a ab 97 a Probv 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 CV 3,3 12,8 4,3 4,5 2,1 LSD Angrepp i obehandlat led % bladyta bl. 2 DC 75: Mjöldagg 25 5,25 0,2 Gulrost 0,01 21,25 30,5 89

32 Lönsamhet (tabell 2) Samtliga bekämpningar i de två Skåneförsöken var i medeltal mycket lönsamma. Merintäkten var statistiskt säker. Även försöket i Hagby på Öland visade god lönsamhet för bekämpning men ingen av merintäkterna var dock statistiskt säker. I det Skånska försöket där inga svampsjukdomar förekom (visas inte här), fanns ingen lönsam-het för bekämpning. Samtliga bekämpningar i detta försök gav negativt netto. Tabell 2. L Merintäkt för behandling, kr/ha. Inlösenpris 150 och 185 kr/dt. Behandling DC DC DC DC kr/dt 185 kr/dt 150 kr/dt 185 kr/dt Obehandlat a a b b Ster & Prol+Com 2,0 0,6+0, a a a a Ster& Prol+Com 2,0 0,6+0, a a a a Prol & Prol 0,4 0, a a a a Prol & Prol 0,4 0, a a a a Prol & Prol 0,6 0, a a a a Talius+Prol 0,2+0,2 & Acanto+Prol 0,25+0,4 TT & 2xTT+Prol 0, , , a a a a 2x TT+Prol 0,5+0,2 0,5+0, a a a a Sportak+Com Pl 0,2+0,5 & Juv+Com 0,5+0,25 Sportak+Com Pl 0,25+0,5 & Juv+Com 0,5+0,25 Tern&Prol & Prol 0,5 0,4 0, a a a a Tern&Prol+Tern 0,5 0,4+0,5 & Prol 0, a a a a Tern & Prol+Com+Forb* Prognosled Skåne ** 0,5 0,4+0,25 +0,4 Hagby, Öland a a M-tal 2f Skåne a a Prol+ Com &Prol 0,4+0,25 0, a a a a Probv 0,185 0,0959 0,0212 0,0112 CV 3,7 3,7 2,5 2,5 LSD ns ns * Prognosled Öland ** Prognosled Landskrona: Tilt Top +Tern 0,5+0,3 &Comet Plus+ Pro l0,5 +0,2 & Comet + Proline 0,25+0,2 Prognosled Trelleborg: Tilt Top 0,5 & Comet Plus + Proline 0,5 + 0,2 & Comet+ Proline 0,25+0,2 Försöksserien L bekämpningsstrategier i höstvete enkelbehandling. Mellansverige och Gotland. Syftet med försöksserien har varit att jämföra olika preparatblandningar och behandlingstidpunkter för svampbehandlingar i de områden där angreppen av svampsjukdomar sällan är så kraftiga att delade behandlingar är lönsamma. Totalt lades åtta försök ut i denna serie med tyngdpunkt på Mellansverige. Ett av försöken låg på Gotland, eftersom den torra väderleken på Gotland sällan ger en lönsamhet för delade behandlingar. På grund av den torra väderleken under april, maj och delar av juni var angreppen av svartpricksjuka små i samtliga försök, så även på Gotland. Tyvärr blev försöket på Gotland torkskadat så det har inte tagits med i sammanställningen. 90

33 Skörderesultat och lönsamhet (tabell 3) Merskördarna för bekämpning var mycket små i alla 7 försöken. I medeltal visade sig bara ledet med 0,4 l/ha Proline i DC ge en statistiskt säker merskörd, jämfört med obehandlat. Skördeökningen var dock mycket blygsam 370 kg/ha och gav inte någon statistiskt säker merintäkt. Effekt på svartpricksjuka Eftersom angreppen var mycket små i samtliga försök går det ej att dra några slutsatser av enskilda preparat/preparatkombinationers effekt på svampen. Tabell 3. L Strategiförsök höstvete Mellansverige (och Gotland), enkelbehandling. Skörd och merskörd. Medeltal 7 försök Variation mellan Mellansverige de 7 försöken * Behandling DC DC DC DC Skörd/ merskörd Skörd/ merskörd kg/ha kg/ha lägst-högst Obehandlat 8010 b Acanto Credo 1, ab Juventus 0, ab Proline 0, ab Juventus + Comet 0,5+0, ab Proline + Acanto 0,4+0, ab Tilt Top + Proline 0,5+0, ab Tilt Top + Proline + Amistar 0,5+0,2+ 0, ab Proline 0, a Proline 0, ab Delaro 0, ab Proline 0, ab Proline & Proline + Acanto 0,2 0,2+0, ab -900 Probv 0,0257 0,008-0,7276 CV % 2,3 2,3-4,6 LSD Probv 0,185 0,0959 CV 3,7 3,7 LSD ns ns * För enskilda försök i serien, se 2008 års försöksrapport från Mellansvenska försökssamarbetet. 91

34 Svampbekämpning i rågvete av Eva Mellqvist, Växtskyddscentralen, Skara Serien strategiförsök i rågvete lades ut på sju platser i landet. Försommaren blev torr och angreppen av både sköldfläcksjuka och bladfläcksvampar blev små. Tre försök lades ut i fält med angrepp av gulrost. Angreppen utvecklades i början av säsongen men stagnerade senare. Merskördarna för bekämpning av svampsjukdomar blev överlag små och är inte statistiskt säkra i något av försöken. Sju försök lades ut i landet i serien strategiförsök i rågvete L , ett i Svea, två i ÖSF, två i FiV (varav ett fick strykas pga torka), ett i Animaliebältet och ett i Skåne. I serien testades olika preparat och preparatblandningar. Huvuddelen av svampbekämpningarna utfördes i DC dvs när flaggbladets slida börjar vidga sig och tills axets första agnar blir synliga. Denna bekämpningstidpunkt är vald för att den är optimal för bekämpning av trips. Rågvete är känsligt för angrepp av trips och tidigare års försökplaner har haft led där enbart trips bekämpats, vilket inte finns med i årets försöksplan. Nytt i årets försöksplan var också att ett öppet led skulle ge möjlighet till bekämpning av tidiga angrepp av gulrost eller sena angrepp av brunrost. Försöken riktades mot fält med angrepp eller risk för angrepp av rost. Inga angrepp av sköldfläcksjuka och små angrepp av bladfläcksvampar Våren och försommaren var mycket torr vilket gjorde att angreppen av bladfläcksvampar och sköldfläcksjuka blev små i rågvete. Inte i något av försöken fanns angrepp av sköldfläcksjuka och angrepp av svartpricksjuka fanns bara i Kalmarförsöket, men var litet (0,2 % bladyta på blad 2 i juli). Angrepp av vetets bladfläcksjuka förekom i försöken i ÖSF och Svea men var små, mellan 0,1 och 2 % angripen bladyta på blad 2 i mitten av juli. Gulrost i tre försök Försök lades ut i tre fält med tidiga angrepp av gulrost, alla i sorten Dinaro som visat sig känslig för gulrost. Försöken låg i Skurup i Skåne, Lundsbrunn i Västergötland och Skänninge i Östergötland. I alla tre försöken fanns i tvånodsstadiet (DC 32) angrepp på andra eller tredje bladet, mellan 0,5 och 1 % angripen bladyta. För att bekämpa de tidiga angreppen av gulrost utfördes bekämpning med 0,25 l/ha Tilt Top i DC 32 i alla tre försöken (öppet led). Ytterligare en bekämpning sattes in i DC med 0,4 l/ha Stereo + 0,25 l/ha Comet. I försöket i Skänninge utvecklades inte gulrosten. I Lundsbrunnsförsöket däremot utvecklades gulrosten i början av säsongen men utvecklingen avtog senare och i slutet av juni var 0,5 % av bladytan på flaggbladet angripen. I Skåneförsöket utvecklades också gulrosten i början av säsongen, men stagnerade även här. Angreppen i slutet av juni stannade på 0,5 % av bladytan på blad två. Gulrostangreppen i rågvete utvecklades inte alls i samma utsträckning som angreppen av gulrost i gulrostkänsliga höstvetesorter i Skåne. Små merskördar för bekämpning (tabell 4). Årets försök visar på små merskördar för svampbekämpning överlag. Något större merskördar för bekämpning vid gulrostangrepp men ingen av merskördarna var statistiskt säkert skilt från obehandlat i något av försöken. Inte heller medeltalsberäkning för de sex försöken visade på statistiskt säkra merskördar. Eftersom merskördarna inte är statistiskt säkra har inga lönsamhetsberäkningar gjorts. 92

35 Tabell 4. L Strategiförsök i rågvete, 6 försök 2008 Dos Skörd och merskörd, kg/ha l/ha i DC Sillesjö Gård Västerslätt Mariedal Lagmansberga Bränne Gård St Bärby Behandling H M R E D ABC 6 försök Obehandlat a a Acanto Prima 1, a a Delaro 0,4 +60 a -650,0 630, a Stratego 0,5-140 a a Juventus+Comet 0,5+ 0, a a Proline+Comet 0,4+0, a a Stereo+Comet 0,4+0, a a Öppet led** Prob.värde 0,046 0,819 0,646 0,274 0,83 0,784 0,0504 CV % 2,3 6,9 5,4 3,5 4,3 3,7 1,9 LSD 370 ns ns ns ns ns 210 Förfrukt vårvete rågvete rågvete potatis rågvete höstvete Sort Dinaro Dinaro Dinaro Dinaro Fidelio Dinaro Gulrost obehandlat led blad 2 DC85 0% 0,49% 0,20% 0,01% 0% 0% Brunrost obehandlat led blad 2 DC 65 0,01% 0% 0% 0% 0% 0% Mjöldagg obehandlat led blad 2 DC 77 0% 0,01% 0% 0% 0% 0% Vetets blfläcksj. obehandlat led blad 2 DC85 0% 0% 0% 2% 0,21% 0,14% Svartpricksjuka obehandlat led blad 2 DC85 0,23% 0% 0,01% 0% 0% 0% *) ej registrerat preparat **) Öppet led bekämpning 0,25 Tilt Top DC 32 och 0,4 Stereo+0,25 Comet DC 47 Svampförsök i Råg av Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Linköping Svaga angrepp i försöken gav också små merskördar för behandlingarna. Fem försök i råg genomfördes i år i serien L Två försök var placerade i södra Sverige och tre i Mellansverige. Svampangreppen var generellt mycket små i alla fem försöken. Mjöldagg fanns i samtliga försök i nivåer på mellan 0,2 och 2,2% angripen bladyta på blad 2 (störst angrepp på Öland). Sköldfläcksjuka fanns i tre av försöken, mest i försöket i Skåne med 2,7 % angripen bladyta på bladnivå 2. Även brunrost förekom i låga nivåer i försöken i södra Sverige. De preparat som testades var dels Acanto Prima och dels tre preparatkombinationer med Comet. Samtliga behandlingar gjordes strax före axgång. Skörd och svampeffekter (tabell 5) Bekämpningseffekten mot mjöldagg var generellt god i alla försöken. Effekten mot brunrost likaså, möjligen med undantag för kombinationen Stereo/Comet som tappade lite effekt i ett av försöken. Effekten mot sköldfläcksjuka 93

36 graderades bara i ett fält. Effekten av preparaten var lite lägre än mot de andra sjukdomarna, men det fanns ingen större skillnad mellan preparaten. Små svampangrepp gav också relativt blygsamma merskördar. I genomsnitt av de fem försöken har en behandling gett mellan 150 och 500 kg/ha. Bäst var triazolerna Juventus (ej reg.) respektive Proline, båda i kombination med Comet. Försöket på Öland gav generellt störst merskördar för behandling med ett snitt på knappt 600 kg/ha. Samtliga behandlingar gav statistiskt säkra merskördar jämfört med obehandlat i Ölandsförsöket.Små merskördar brukar betyda små effekter på kvalitén, vilket också stämmer i det här fallet. Tusenkornvikten har höjts knappt 1 g av behandlingarna. De övriga analyserade egenskaperna, rymdvikt, proteinhalt och vattenhalt påverkades endast marginellt. Lönsamhet Sett som ett genomsnitt över försöken var det inte lönsamt att bekämpa svampangrepp i råg Däremot kan det på enskilda platser vara lönsamt som tex i försöket på Öland. Tabell 5. L Svampbekämpning i råg. Skörd och merskörd samt behandlingseffekter fem försök. Skörd och merskörd, kg/ha Bekämpningseffekt % Dos Löberölångningruninga Mörby- Skän- Melle- Vin- kg, l/ha Medel- Mjöl- Brun- Sköld- Behandling DC M H E R R tal dagg rost fläcksj Obehandlat b b 8180 b 8522 b 0 0 a 0 a Acanto 1, a b +160 b b 77 b Juventus+ Comet 0,5+0, a a +370 ab +490 a b 73 b Proline+ Comet 0,4+0, a b +660 a +410 a b 64 b Stereo+ Comet 0,4+0, a b +80 b +160 ab b 64 b Probv 0,35 0,005 0,16 0,004 0,006 0,021 0,08 0,0002 0,0001 CV 2,7 2,3 2,9 4,5 2,6 2,5 LSD ns 330 ns ns Sort Rorik Amilo Picasso Amilo Matador Brunrost, angr. i obeh led blad 2 DC 75 0,88% 0,90% 0% 0% 0% Sköldfl, angrepp i obeh. led blad 2 DC75 2,75% 0% 0% 0,44*% 0,07% Mjöldagg, angrepp i obeh. led blad 2 DC75 0,50% 2,25% 0,30% 0,44*% 0,18% 94

37 Strategiförsök i korn. Försök L av Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Linköping Serien L var gemensam för både Sydoch Mellansverige. Angreppen var generellt sett mycket svaga i försöken. De svaga angreppen har också gett små och statistiskt osäkra merskördar av behandlingarna. Inte heller kvalitén påverkades av behandlingarna i någon större omfattning. I fält med svaga angrepp är det därför sällan lönsamt att sätta in en bekämpning. Bekämpningseffekter (Tabell 7) I en gemensam serie över landet testades i år tio olika strategier mot svampangrepp i korn på 11 platser. Samtliga led behandlades i slutet av stråskjutningen (DC 37-39). I ett led gjordes också en tidig behandling vid begynnande stråskjutning. Fem försök var placerade i södra Sverige och sex i Mellansverige. Angreppen i årets försök var generellt svaga. Kornets bladfläcksjuka förekom i fyra av försöken, varav tre låg i Mellansverige. Kornrost förekom i samtliga försök i södra Sverige men inte i de övriga. Mjöldagg förekom i två försök i södra Sverige. Samtliga behandlingar är relativt likvärdiga effektmässigt. Det finns dock en tendens att Delaro respektive Stratego sviktar något mot kornets bladfläcksjuka, och att kombinationer med Acanto respektive Stratego haft något sämre effekt mot kornrosten i dessa försök. I fjol fanns också tendensen till att Stratego tappade i effekt mot kornets bladfläcksjuka. Mot sköldfläcksjuka ligger däremot Stratego i nivå med de bästa preparaten. Där har istället Acanto Prima gått något sämre än förväntat, men bekämpningseffekten ligger ändå på en mycket hög nivå och det är inga säkra skillnader mellan preparaten. Skörd och kvalité (tabell 6) Kornrosten dominerade angreppen i försöken i södra Sverige. I ett av försöken var angreppen något starkare än i de övriga. I detta försök ligger merskördarna för behandling på mellan 400 och 1000 kg/ha, vilket är betydligt högre än i övriga försök. Det visar att kornrosten kan göra stor skada. I de mellansvenska försöken fanns nästan bara angrepp av kornets bladfläcksjuka. Angreppen var dock generellt mycket svaga. I ett av försöken från Västergötland är det graderat över 20 % angripen bladyta, vilket är betydligt mer än i övriga försök. Graderingen är dock gjord i slutet av juli, betydligt senare än övriga graderingar och därför är inte nivån på angreppen jämförbara mellan försöken. Merskördarna för behandlingar i detta försök är heller inte påtagligt högre än för övriga försök. I genomsnitt har en behandling gett en merskörd på ca 200 till 300 kg/ha, med en variation både mellan försöksplats och olika behandlingar. Skillnaden mellan de olika behandlingarna är dock så små att det inte med säkerhet går att peka ut någon av behandlingarna som bättre eller sämre än de övriga. Kvalitén har inte påverkats av behandlingarna i någon större omfattning. Endast i försöket med mest kornrost och störst merskördar för behandling, finns säkra skillnader mellan obehandlat led och de behandlade leden. I genomsnitt har behandlingarna i detta försöket lett till att vattenhalten ökade med en procentenhet, tusenkornvikten ökade med 1,5 g, rymdvikten ökade med 6 g och andelen kärnor större än 2,5 mm ökade med 2,5 procentenheter. Lönsamhet Lönsamheten för en bekämpningsåtgärd i årets försök var generellt sett dålig. Endast i ett av försöken var samtliga behandlingar lönsamma vid ett pris på 1,50 för kornet. Ett genomsnitt av de 11 försöken visar att bekämpning av svamp i årets kornförsök var olönsam. 95

38 Tabell 6. L Svampbekämpning i vårkorn. Strategiförsök. 5 försök i Sydsverige och medeltal av 6 försök i Mellansverige Skörd och merskörd Skörd och merskörd, kg/ha Dos kg, Löderup Furulund Klagstorp Eldsberga Stenstugu Medeltal Medeltal Behandling l/ha DC L M M N I 5 f Ssv 6 f Msv Obehandlat a 4860 b Acanto Prima 0, a +220 a Delaro 0, a +310 a Stratego 0, a +160 ab Comet Plus 0,5+ + Sportak 0, a +140 ab Proline+ 0, Comet 0, a +180 ab Stereo+ 0,4+ Acanto 0, a +280 a Stereo+ 0,4+ Amistar 0, a +230 a Stereo+ 0,8+ Amistar 0, a +270 a Stereo+ 0,4+ Comet 0, a +110 ab Tilt Top 0, a och och och Stereo+ 0, Amistar 0,25 Probv 0,129 0,165 0,992 0,623 0,184 0,086 0,01 CV% 4,7 3,8 8,2 5,3 3,0 2,3 2,5 LSD ns ns ns ns ns ns 150 Sort QuenchSebastian Prestige Prestige Otira Gulrost obehandlat led blad 2 DC75 0% 0% 0% 0% 6,75% Brunrost obehandlat led blad 2 DC75 0,81% 1,5% 0,1% 0% 0% Mjöldagg obehandlat led blad 2 DC75 0% 4,75% 0% 0,03% 0% 96

39 Tabell 7 L A och B. Effekter av bekämpning av svampsjukdomar i vårkorn försök 1 försök 2 försök 1 försök ABC-län SSv M-län Dos bek effekt bek bek bek effekt % % effekt % effekt % Behandling kg, l/ha DC bladflsjuka sköldfläck kornrost mjöldagg blad 2 blad 2 blad 2 blad 2 Obehandlat 0 b 0 b 0 c 0 a Acanto Prima 0, a 91 a 67 b 73 b Delaro 0, a 96 a 98 a 63 b Stratego 0, a 95 a 81 ab 63 b Comet Plus+Sportak 0,5+0, a 95 a 100 a 66 b Proline+Comet 0,2+0, a 92 a 92 a 81 b Stereo+Acanto 0,4+0, a 90 a 89 a 60 b Stereo+Amistar 0,4+0, a 91 a 98 a 65 b Stereo+Amistar 0,8+0, a 97 a 97 a 81 b Stereo+Comet 0,4+0, a 91 a 95 a 74 b Tilt Top & 0,25 & 31 Stereo+Amistar 0,4+0, a 98 a 95 a 83 b Probv 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 CV% 13,3 61,5 8,4 34,1 LSD 14 2,0 16 0,8 Bladfläcksj, angrepp i obeh. led blad 2 10,5% Sköldfl, angrepp i obeh. led blad 2 15,0% Kornrost angrepp i obeh. led blad 2 3,5% Mjöldagg, angrepp i obeh. led blad 2 4,75% L Kompletterande försök med svampbekämpning i korn på de gotländska myrmarkerna. av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar Liksom ifjol genomfördes ett mindre svampförsök i korn, L , med sorten Gustav, parallellt med strategiförsöket i Otira L i Stenstugu på Gotland. Båda försöken låg på mulljord i direkt anslutning till varandra. Anledning till detta kompletterande försök är att vi vill se hur olika sorter med olika känslighet för sjukdomar reagerar för bekämpning på mulljorden. Sorten Gustav var kraftigt angripen av mjöldagg 28,75 % av bladytan på bl 2 i DC 75. Även små angrepp av kornrost förekom (0,4% på bl 2 DC75). I sorten Otira förekom kornets bladfläcksjuka, 6,2% på bl 2 i DC 73 och kornrost 1,25% på bl 2 i DC73. Sorten Gustav har även i bekämpade led givit lägre skörd än obehandlat led av sorten Otira. Så var inte fallet Då var rollerna ombytta och Gustav gav högre skörd än Otira som inte kom upp i samma skörd som bästa ledet av Gustav. I 2007 års försök var Otira mycket kraftigt angripet av kornets bladfläcksjuka vilket kan ha satt ner sorten trots effektiv bekämpning av sjukdomen. Samtliga försöksled i Gustav har givit signifikanta skördeökningar till skillnad mot skördeökningarna i Otira (tabell 8). Årets försök visar att även angrepp av mjöldagg kan sänka skörden, men det verkar inte som skördeförlusten blir lika stor som vid angrepp av 97

40 kornets bladfläcksjuka eller vid kraftigare angrepp av kornrost. Angreppen av mjöldagg i sorten Gustav i 2007 års försök låg på samma nivå som i årets försök, däremot förekom mer kornrost 2007 (3,0% av bladytan på bl jmf 0,4% 2008). Skördeökningarna för svampbekämpningen i Gustav i fjol blev mellan kg/ha. I årets försök var merskörden ca kg/ ha för samma bekämpning. Kanske ligger en del av denna skillnad i ett kraftigare angrepp av kornrost under Samtliga preparat har givit mycket god effekt på kornets bladfläcksjuka. Däremot har Acanto Prima sviktat något i effekt på kornrosten. Bekämpningseffekt och skörd (tabell 8) Bäst effekt på mjöldaggen hade Acanto Prima. En tidig behandling med TiltTop kompletterad med en behandling med Stereo + Amistar i DC gav något bättre effekt än bara Stereo+Amistar i DC Effektskillnaden är dock inte statistiskt säker. Däremot har leden Acanto Prima och Tilt Top kompletterad med Stereo+Amistar givit signifikant högre skörd än behandling med enbart Stereo+Amistar. Tabell 8. L och delar av L Svampbekämpning i olika kornsorter på mulljord, Gotland Skörd/merskörd samt bekämpningseffekt Dos kg, L/ha Skörd/merskörd Bekämpnings effekt % Kornets DC DC bladfläcksjuka Behandling Gustav Otira Mjöldagg Kornrost Obehandlat 6400 c 7020 a 0 c 0 0 Stereo+ 0,4+ Amistar 0, b +190a 66 b Acanto Prima 0, a +390a 86 a Tilt Top & 0,25 Stereo + Amistar 0,4+0, a +310a 77ab Probv 0,0001 0,1847 CV% 1,4 3 LSD 150 ns Bladfläcksjuka i obehandlat led blad 2 DC 73 0% 6,75% Kornrost i obehandlat led blad 2 DC 73/75 0,40% 1,25% Mjöldagg i obehandlat led blad 2 DC 75 28,75% 0% 98

41 Svampbekämpning i havre i områden med liten risk för kronrost av Cecilia Lerenius, Växtskyddscentralen, Skara Svampangreppen var obetydliga i havren och behandlingarna gav inga merskördar. Det blev inte heller några effekter på rymdvikten eller några fysiologiska effekter på avmognaden och stråstyrkan. Slutsatsen av årets försök blir att bekämpning är olönsam i havre på slätten när försommaren är torr och det inte finns några symtom på sjukdomar vid flaggbladsstadiet. Men fortfarande finns ingen förklaring till varför svamppreparaten bara vissa år ger fysiologiska effekter på grödan. Svampbehandling av havre undersöktes i sju försök (L ), tre i FiV, ett i ÖSF, ett i Svea, ett i Animaliebältet och ett i Skåne. Försöken i Animaliebältet och Skåne kasserades. Syftet var att undersöka effekten av olika preparat, främst strobiluriner, på svampsjukdomar i havre i områden där risken för kronrost är liten. Såväl Amistar, Acanto som Comet är strobiluriner medan Stratego och Delaro (ej registerat dec. 2008) är en blandning av en strobilurin och en triazol (Tilt respektive Proline). I försöket fanns också ett led med en blandning av Tilt Top och Comet som även är behandlingen i sortförsöken. Dessa behandlingar gjordes vid flaggbladsstadiet (DC 37-39). Vid en senare tidpunkt (DC 65) fanns ett Proline-led (ej registrerat i havre) för att undersöka eventuella effekter på Fusarium och mykotoxiner. Detta led ingår också i ett SLF-projekt. Även preparatens fysiologiska effekter på grödan, direkt eller indirekt via bekämpning av svampsjukdomar, undersöktes genom att grödans grönhet vid avmognaden och stråstyrka graderades. Angreppen av havrens bladfläcksjuka var mycket små i försöken efter den torra försommaren och utvecklades svagt under säsongen. Vid tidpunkten för bekämpning i flaggbladsstadiet, fanns inga symtom på de fyra översta bladen i något av försöken. Även vid graderingen i slutet av juli var angreppen små, tabell 9 och 10. Mjöldagg, kronrost och svartrost uppträdde i något försök, men sent på säsongen och påverkade inte avkastningen. Vissa år har det varit stora skillnader i avmognad mellan olika behandlingar. Detta gick inte att se i årets försök. Endast i försöket i Märsta fanns vissa skillnader i grödans avmognad vid skörd. Det fanns där en tendens att leden med Delaro och den sena Proline-behandlingen både hade något grönare strå och något högre vattenhalt vid skörd. Den tydliga förgrönande effekten av Comet som tidigare förekommit i några försök, framför allt åren 2004 och 2005, syntes inte i något av försöken. Det var heller ingen effekt på stråstyrkan (stråbrytningen) i de fem försöken. Ekonomiska beräkningar redovisas inte eftersom det inte var några signifikanta skillnader i merskörd mellan obehandlat och behandlade led. Eftersom behandlingarna inte gav några merskördar eller kvalitetsförbättringar var det en förlust att bekämpa svampsjukdomar i havren i år. Svaga angrepp och inga skördeökningar Havren utvecklades positivt efter regnen i mitten av juli och skörden blev bättre än väntat, 5-8 ton/ha. Behandlingarna gav inte någon statistiskt säker skördeökning i något försök, merskördarna varierade mellan -260 och +310 kg/ha, tabell 9. Behandlingarna hade heller inte någon effekt på kvalitet som t ex rymdvikt, tabell