SORTFÖRSÖK I EKOLOGISK ODLING 2009

Transkript

1 60 SORTFÖRSÖK I EKOLOGISK ODLING 2009 Sortförsöken ger vägledning åt den ekologiske odlaren, men även värdefull information om hur moderna sorter uppför sig utan stora insatser av produktionsmedel. Under 2009 utfördes totalt 24 ekosortförsök. Jordbruksverket har finansierat 22 av dessa, medan två har bekostats av Hushållningssällskapet på Gotland. Försöken har utförts som renodlade sortförsök i höstvete, vårsäd, ärter och åkerbönor och som artförsök i råg och rågvete. Samtliga skördades utom ett med åkerböna i Östergötland. Utförliga resultat kommer att presenteras 2010 i "Sortval i ekologisk odling 2010" på där man redan nu kan studera enskilda försök och seriesammanställningar. Årets resultat präglades av att försommaren var torr, med dålig kväveleverans till grödan. Avkastningen blev lägre än normalt. Ogräset fick goda utvecklingsmöjligheter och i många fall blev det en stor andel ogräsfrön i den skördade varan och därmed stora avrenshalter. Vårkorn Vårkornet, tabell 2, innehåller foder- och maltsorter med skiftande längd för att se vad detta kan betyda för ogräskonkurrensen. Skördarna har varierat kraftigt mellan försöksplatser och år beroende på gödsling och nederbörd. Under 2009 gav Baronesse låg avkastning, medan Justina, Mercada, Quench och Anakin avkastade bäst. Bäst avkastning under en längre tidsperiod gav Gustav och Justina. De kortaste av Staffan Larsson, SLU Uppsala Vårvete Vårvetesorterna, tabell 1, provades för tredje året vid två kvävenivåer; gårdens gödsling och ett led med ytterligare 30 kg/ha kväve. Kvävegödslingen ökade avkastningen med i medeltal ca 3 procent, men i vissa fall ökade även ogräsförekomsten. Bäst avkastande var Triso och Eminent. Eminent är en tysk sort med god kvalitet (E-klass) och bra resistensegenskaper. Epos är också ett tyskt elitvete, men avkastningen är inte lika bra som för Eminent. Proteinhalterna var i genomsnitt ganska bra, och tilläggsgödslingen förbättrade i vissa fall halterna märkbart, som mest med ca 0,5 procentenheter. Högst proteinhalt hade Quarna och Dacke. Stråstyrkan var god i försöken. Dacke och Eminent var de längsta sorterna. Minst ogräs hade de högavkastande sorterna. Tabell 1. Vårvete. Resultat *. Avkastning och sortegenskaper Avkastning Strå- Strå- Ogräs Rymd Tusen Proteinhalt, längd,styrka vikt, vikt, korn- % av ts Sort kg/ha, ant N1* N2* ant cm g/m2 g/l vikt, g Flerår N1* N2* Dacke ,7 13,2 13,4 13,7 Vinjett ,1 11,9 12,5 12,7 Triso ,0 11,8 12,0 12,5 Quarna ,7 14,1 14,2 14,7 Eminent ,1 11,9 12,1 12,5 Epos ,9 12,2 12,3 12,9 * Provningsuppehåll N1=gårdens kvävegiva. N2=N1+30 kg/ha N sorterna är Gustav och Vilgott, medan de längsta är Baronesse och Justina. Ogräsförekomsten visar inget tydligt samband med strålängden, utan andra faktorer kan ha inverkat. Torkan kan ha gjort att alla sorter blivit kortvuxna och mindre konkurrenskraftiga. Däremot verkar det finnas ett samband mellan avkastningsförmåga och ogräsförekomst.

2 Tabell 2. Vårkorn. Resultat *. Avkastning och sortegenskaper Avkastning Strå- Strå- Ogräs- Rymd- Tusen- Protein längd, styrka, vikt, vikt, korn- halt, Sort kg/ha, rel ant ant cm g/m2 g/l vikt, g % av ts Baronesse ,6 10,1 Orthega ,9 9,9 Gustav ,5 10,1 Tipple ,5 9,6 Justina ,8 10,0 Waldemar ,9 10,3 Henley ,2 10,0 Mitja ,3 10,2 Mercada ,4 10,3 Quench ,0 9,4 Anakin ,4 10,2 Luhkas ,5 10,3 Vilgott ,1 10,2 Fairytale ,4 9,6 Sortblandning ,8 10,0 *Provningsuppehåll Havre Havren, tabell 3, påverkades av torkan och avkastade sämre än normalt, särskilt Belinda. Belinda är annars odlingssäker och relativt torktålig och endast Kerstin har visat lika bra resultat. Ivory och Kerstin har minst ogräsförekomst. Havresorterna visar i allmänhet mindre ogräsförekomst än kornsorterna. Ivory och Scorpion är storkärniga, Cilla har bästa rymdvikten, medan Cilla, Ivory och Sang har bäst proteinhalt. Buggy är en mycket kortvuxen och stråstyv sort. Tabell 3. Havre. Resultat *. Avkastning och sortegenskaper Avkastning Strå- Strå- Ogräs- Rymd- Tusen- Protein längd, styrka, vikt, vikt, korn- halt, Sort kg/ha, rel ant ant cm g/m2 g/l vikt, g % av ts Belinda ,0 10,4 Sang ,3 10,8 Freddy ,7 10,3 Cilla ,2 10,7 SW Kerstin ,3 10,2 Ivory ,7 10,6 Scorpion ,1 10,5 Buggy ,8 10,0 Circle ,2 9,7 Sang ,7 10,6 *Provningsuppehåll

3 Ärter Ärtsorterna, tabell 4, har provats sedan I ett led testas havreinblandning. Tinker och Crackerjack har avkastat bäst. Samtliga sorter är relativt högvuxna. Clara är den stjälkstyvaste sorten. Samodlingen med havre förbättrade stjälkstyrkan ytterligare. Höjden vid skörd var bäst för Clara, medan det lägsta spillet noterades vid samodlingen. Samodlingen minskade även ogräsförekomsten. Clara, Tinker och Crackerjack har hög proteinhalt. Tabell 4. Ärter. Resultat Avkastning och sortegenskaper Avkastning Stjälk- Stjälk- Höjd v Ogräs- Tusen- Protein längd, styrka, skörd, Spill, vikt, korn- halt, Sort kg/ha, ant ant cm cm kg/ha g/m2 vikt, g % av ts SW Clara ,2 21,8 Faust ,1 20,3 Tinker ,3 22,0 Rocket ,3 19,2 Crackerjack ,0 21,8 Clara+Belinda ,7 20,2 Åkerböna Åkerbönor, tabell 5, har provats i relativt stor omfattning och ett stort antal sorter har ingått under årens lopp. Aurora marknadsförs inte längre och Paloma är mätarsort i sammanställningen med 13 sorter där fyra är helt nya sorter. Åtta av sorterna innehåller tannin; Aurora, Marcel, Fuego, Alexia, Gracia, Julia, Nile och Granit. Dessa har också vanligen högst avkastning och är i allmänhet högväxta. Allra bäst avkastning 2009 hade Julia, Gracia och Alexia. Av de tanninfria sorterna avkastade Paloma och Tattoo bäst. Skillnaden i mognadstid uppgår till som mest fyra dagar, där Columbo mognar tidigast och Marcel och Julia senast. Samtliga sorter är stjälkstyva och har tillfredställande höjd vid skörd. Gloria och Columbo samt Alexia har lågt spill. Ogräsförekomsten visar små skillnader. Fröstorleken varierar mellan ca 430 och 620 gram för Gloria resp. Imposa. Proteinhalten visar ett spann om ca 7 procentenheter, Alexia har högst proteinhalt och Nile lägst. Även lupin har provats, dock endast i ett försök per år under senare tid. Det har visat sig vara svårt att hitta sorter med rimlig avkastning och rimlig mognadstid. Under 2009 blev emellertid skörden tidig, i slutet av augusti, och avkastningen mycket bra, från 3500 till 4700 kg/ha. Resultaten presenteras senare i "Sortval för ekologisk odling 2010". 62

4 Tabell 5. Åkerböna. Resultat Avkastning Mog- Vatt- Stjälk- Stjälk- Höjd v Ogräs- Tusen-Prot nad, halt, längd, styrka, skörd, Spill, vikt, korn- halt, Sort B/V* kg/ha ant ant dgr % cm cm kg/ha g/m2 vikt, g % av ts Paloma V , ,1 Aurora B , ,9 Gloria V , ,1 Columbo V , ,4 Marcel B , ,2 Tattoo V , ,2 Fuego B , ,4 Alexia B , ,3 Gracia B , ,4 Julia B , ,2 Imposa V , ,4 Nile B , ,1 Granit B , ,3 *Blomfärg: B = brokblommig (Tanninsort). V = vitblommig (Tanninfri) Höstvete Höstvete, tabell 6, provades som 2008 med ett led med extra kvävegödsling, 30 kg/ha N. Avkastningen ökade med ca 8 procent för kvävegödslingen. Proteinhalterna ökade med 0,4 procentenheter. I medeltal har brödvetesorterna Stava, Olivin och Magnifik visat samma avkastningsnivå. Akteur, ett elitvete från Tyskland, har något lägre avkastning. Ellvis och Kranich har endast provats Sorterna visar vanligen relativt små skillnader i odlingsegenskaper och ogräskonkurrens. Harnesk, som är kortvuxen, har störst ogräsförekomst. Den bästa rymdvikten har Stava, Olivin, Magnifik och Akteur. Kranich och Akteur är de mest storkärniga sorterna. Proteinhalterna är låga för samtliga sorter. De sorter som är bäst i detta avseende är Akteur och Kranich. Bakningsförmågan är inte undersökt, men vissa sorter får försämrad bakningsförmåga vid låg proteinhalt. Tabell 6. Höstvete. Resultat *. Avkastning och sortegenskaper Avkastning, ant försök Över- Strå- Strå- Ogr- Rymd-Tus- Proteinhalt, Flerår vintr. längd,styrka, vikt, vikt, korn- % av ts Sort kg/ha ant Medel N1 N2 ant % cm g/m2 g/l vikt,g fl-år N1* N2* Stava ,8 10,4 9,9 10,0 Harnesk ,6 10,1 8,7 9,1 Olivin ,4 10,6 9,9 10,3 Magnifik ,6 10,3 9,6 10,0 Akteur ,4 10,8 10,0 10,4 Ellvis ,3 10,4 - - Kranich ,6 11,4 - - *Provn.uppehåll Marshal, Akratos, Akteur end. provade N1=gårdens gödsl. N2=+30 kg/ha N 63

5 Höstråg och rågvete Höstråg och rågvete, tabell 7, provas i artförsök. I höstrågen har Amilo och Kaskelott provats under en längre tid och under 2008 tillkom Visello och Marcelo. Hybridsorterna Kaskelott och Visello avkastar klart bättre än Amilo, men även populationssorten Marcelo avkastade mycket bra, särskilt Resultaten med övriga egenskaper är begränsade. Rågvetet angreps av gulrost 2009 och mätarsorten Dinaro drabbades hårt. I rågvetet används därför rågsorten Amilo som mätare. Tritikon har hävdat sig bra avkastningsmässigt. Sorten är lång och har minst ogräs. Stråstyrkan är god för samtliga sorter och ogräsförkomsten är liten. Tritikon har god kärnkvalitet. Tabell 7. Höstråg och rågvete. Flerårsresultat*. Avkastning och sortegenskaper Avkastning Över- Strå- Strå- Ogräs- Rymd- Tusen- Proteinvintr., längd, styrka vikt, vikt, korn- halt, Flerår 2009 Sort kg/ha, ant ant cm g/m2 g/l vikt, g % av ts Höstråg Amilo ,7 8,9 Amilo=100 Kaskelott ,2 8,2 Visello ,9 8,0 Marcelo ,9 8,6 Rågvete Amilo** ,5 9,0 Amilo=100 Fidelio ,1 10,6 Lamberto ,6 10,8 Dinaro ,8 9,7 Tritikon ,4 11,4 Cando Tulus *Provningsuppehåll **Mätare höstråg Amilo. Dinaro skadades av gulrost

6 SORTFÖRSÖK I MATPOTATIS av Åsa Rölin, HS Skara och Jannie Hagman, SLU Uppsala (resultatbearbetning) Under 2009 har sortförsöken i den samordnade försöksserien för höst-vinterpotatissorter L7-711N, genomförts på tre platser, Brogården, Synnerby utanför Skara, Helgegården utanför Kristianstad och Lilla Böslid i Halland. Försöken finansierades, utöver hushållningssällskapen, av sortföreträdarna Agriconordic AB, Danespo och Stubbetorp potatis HB. Slutsatser LaPerla och Senna som provades för första gången i år, är nya sorter som det ännu inte finns någon större praktisk erfarenhet av i Sverige. Senna är en medeltidig rödskalig sort som har visat bra avkastningspotential och bra kvalitet på alla försöksplatserna. LaPerla är en tidig sort som har gett hög skörd i Halland och Kristianstad men har haft betydligt mer blötkokning än övriga sorter samt även en del skorv och skalmissfärgningar. Perlo har visat på bra skörd på alla platserna, bra kvalitet men genomgående en tendens till mörkfärgning. Sorten kräver kanske ytterligare mer kalium än flera av de andra sorterna. Labella har visat på bra skörd i fraktionen mm men andel skorv var hög både i Skara och i Kristianstad. Faxe hade högst avkastningspotential av alla sorterna i fraktionen mm och god kokkvalitet men var också den sorten som hade mest skalmissfärgning. Försöksresultaten för Fakse stämmer väl överens med praktiska erfarenheter. Försöksupplägg Försöksupplägget har förändrats jämfört med föregående år. Varje försök har blivit mer omfattande. Sorterna har provats vid två olika kvävenivåer kg N resp. 120 kg N. Antalet nya sorter har ökat från sex ifjol till tio i år. Sorterna som provats är Ballerina, Fakse, Isle of Jura, Labella, Lanorma, Laperla, Leoni, Maestor, Perlo,och Senna. Antal mätarsorter har minskat från tre till en (Bintje) och antalet försöksplatser har minskat från sex till tre. Sortförsöken var utlagda som randomiserade blockförsök med fyra upprepningar. Försöken finansierades, utöver hushållningssällskapen, av sortföreträdarna Agriconordic AB, Danespo och Stubbetorp potatis HB. Resultatbearbetning genomfördes av SLU. Hushållningssällskapen ansvarade för utläggning och skötsel av försöken samt en del resultatbearbetning. Sortförsök är ett verktyg för att under standardiserade förhållanden jämföra olika potatissorter med en eller flera mätare. Försöksupplägget passar inte helt alla ingående sorter. Årets sorter har en stor spännvidd i mognadstid. Då man jämför de olika sorternas avkastningsnivå måste man därför samtidigt ta hänsyn till hur mycket de naturligt vissnat ned, storleksfördelning och specifik vikt. Här redovisas resultaten från försöket i Halland tillsammans med resultat från alla tre försöksplatserna för att ge en säkrare bild av sorterna. Resultat På de olika försöksplatserna har man valt lite olika strategi för tidpunkt för blastdödning. I Halland blastdödades hela försöket kemiskt, 14 och 19 aug. Skara blastdödades kemiskt den 18 och 23 aug.. Vid blastdödning var en del sorter ännu inte var färdigväxta vilket märks framförallt i Halland där andelen över 60 mm och de specifika vikterna är lägst. I Kristianstad blastkrossades hela försöket den 31 aug då alla sorterna var nedvissnade mellan %, det resulterade i att flera tidiga sorter har en för stor andel knölar i över 60 mm, då de är tänkta till användas matpotatis. På alla tre försöksplasterna hade Ballerina och Leoni den tidigaste nedvissningen. I Kristianstad var de nästan helt nedvissnade 65

7 i slutet av juli. I Skara-försöket gjordes den första graderingen den 12 augusti och då var Ballerina nedvissnad till 83 %, Leoni 82 % och även Perlo 91 % (medeltal från de två kvävenivåerna). Skördenivån i försöken varierade mellan försöksplatserna. På alla försöksplatserna var skörden högre i alla sorter vid den högre kvävegivan. Skillnaderna var störst i Skara och minst i Halland. I Skara var medelskörden 35 ton/ha vid kg N och 43 ton /ha vid 120 kg N, dvs 23 % högre skörd vid den högre kvävegivan. I Halland var skördeökningen 8% och i Kristianstad 13 %. I Skara hade troligen flera av sorterna reagerat positivt med en ytterligare högre N-giva utan att få problem med blötkokning. Skara hade en mycket torr och kall försommar, följd av stora regnmängder i juli. En kvävegiva på 120 kg per hektar gav en signifikant högre totalskörd, men om man tittar på skördenivån i fraktionen mm fanns det ett samspel mellan sort och kvävegödsling. Sorterna Bintje, Ballerina, Faxe, Labella, Perlo och Senna gav en högre skörd i fraktionen mm vid den höga kvävenivån. I Halland var det samma tendens men inte lika stor skillnad och förutom de sorter som nämndes gällde detta även Maestro. I Skara hade alla sorter högre skörd i fraktionen mm vid den högre kvävegivan. Men när det gäller skillnaden mellan sorterna är tendensen ungefär samma som på de övriga platserna. Se figur 1. Fakse är nog den av sorterna som kan bedömas ha haft högst avkastningspotential i årets försök i fraktionen mm. I Kristianstad där Fakse hunnit växa färdigt med 100 % nedvissning och 1083 i specvikt hade den högst skörd av alla sorterna, (48 ton/ha). Även i Skara hade Faxe högst skörd 43 ton, men hade nog kunnat öka ytterligare i skörd om den fått växa längre. Nedvissningen var 19 % vid blastdödning och en stor andel knölar var under 50 mm samt en specvikt på Även i Halland uppmättes den högsta skörden i Faxe, tätt följd av flera sorter. Men i Halland fanns stora förutsättningar för en högre skörd av Fakse eftersom en stor andel var under 50 mm och mycket liten andel överstora, samt en nedvissning på bara 4 % då blasten dödades i mitten av augusti. Specvikten var då Eftersom specvikten bör vara högre hade det även ur kvalitetssynpunkt varit rätt att låta den växa längre. Denna typ av resonemang bör man göra när man jämför avkastning mellan sorterna. Även Senna och Perlo har näst efter Fakse visat på bra avkastningspotential i fraktionen mm. Den allra högsta bruttoskörden uppmättes i Kristianstad i sorten LaPerla med 65 ton per hektar, men då var nästan hälften av knölarna större än 60 mm. Knölskörden mellan mm blev kring 30 ton vid bägge kvävenivåerna. Här gjordes blastdödningen för sent för den tidiga sorten LaPerla eftersom man väntade in att alla sorter hade vissnat ned. LaPerla har gett högre total skörd vid den högre kvävegivan. Men i Halland där blastdödning gjordes i rätt tid för LaPerla var knölskörden mm kring 50 ton/ha vid bägge kvävegivorna. Med tanke på sortens benägenhet för blötkokning bör en kvävegiva troligen vara på en låg nivå. 66

8 Figur 1, 2 och 3. Avkastning i ton/ha för de olika sorterna vid två olika kvävenivåer på tre försöksplatser. Skörden uppdelad i fyra olika storleksklasser. Senna 120 Perlo 120 Maestro 120 Leoni 120 Laperla 120 Lanorma 120 Labella 120 Isle of Jura 120 Faxe 120 Ballerina 120 Bintje 120 < 40 mm mm mm >60 mm ton/ha Figur 1. Avkastning i ton/ha för de olika sorterna vid två olika kvävenivåer i Skara. Skörden uppdelad i fyra olika storleksklasser. Senna 120 Senna Perlo 120 Perlo Maestro 120 Leoni 120 Laperla 120 Lanorma 120 Labella 120 Isle of Jura 120 Faxe 120 Ballerina 120 Bintje 120 < 40 mm mm mm >60 mm ton/ha Figur 2. Avkastning i ton/ha för de olika sorterna vid två olika kvävenivåer i Halland. Skörden uppdelad i fyra olika storleksklasser. 67

9 Senna 120 Perlo 120 Maestro 120 Leoni 120 Laperla 120 Lanorma 120 Labella 120 Isle of Jura 120 Faxe 120 Ballerina 120 Bintje 120 < 40 mm mm mm >60 mm ton/ha Figur 3. Avkastning i ton/ha för de olika sorterna vid två olika kvävenivåer i Kristianstad. Skörden uppdelad i fyra olika storleksklasser. Kvalitet Kvalitetsanalys genomfördes på ledvisa prover av SMAK. Kokanalys gjordes på 50 knölar. Sjukdomsanalys gjordes på ett prov på tio kg och resultaten redovisas som viktsprocent för de olika sjukdomarna och skador. När det gäller blötkokning skiljer sig Laperla från de övriga sorterna i alla tre försöken med betydligt mer blötkokning. Blötkokningen var sämre eller något sämre i den lägre kvävenivån på alla platserna vilket är något förvånande. Då man studerar sortföreträdarens gradering av TS har LaPerla en lägre gradering (4 ) än de flesta sorter. Vilket är samma nivå som Princess som också uppvisat tendens till blötkokning i tidigare års försök. LaPerla och Princess kommer från samma förädlare, Den Hartigh i Holland. Kokkvaliteten får annars bedömas som god i Skara och Kristianstad. I Halland hade alla sorterna mellan utom LaPerla nästan ingen stark blötkokning men däremot mellan % svag blötkokning vilket även syns i de lägre specvikterna. Den tidigare blastdödningen har gjort att potatisen inte hunnit mogna av tillräckligt. Blötkokning redovisas i försöksresultaten i tabell 1 som viktning av både svag och stark blötkokning. I Skara blev kaliumtillförseln tyvärr endast 190 kg K och inte den nivå på drygt 300 K som rekommenderas till en förväntad skördenivå på 50 ton vid K-AL på 6,3 mg/100 g jord. Kalium kan ha varit en begränsande faktor på avkastningen. Vid den högre kvävenivån som också har inneburit högre skörd och därmed också ett större behov av kalium har sex sorter i Skara anmärkning på mörkfärgning. Leoni och Labella hade mest 6 resp 4 felenheter. Faxe, Lanorma, Maestro och Perlo hade 2 felenheter. I Kristianstad var det endast Lanorma som och hade en felenhet vid den lägre kvävenivån och Perlo två felenheter vid den högre kvävenivån. I Halland hade Perlo 6 felenheter vid den högre kvävenivån. Då man studerar alla tre försöken tillsammans är det Perlo som haft mörkfärgning på alla platser även där kaliumtillförseln varit tillfredställande. Felenheterna för sönderfall är genomgående låga. Högsta värdet med tre felenheter hade Leoni vid den högre kvävegivan i Halland. 68

10 Den specifika vikten var ungefär densamma i Skara och Kristianstad. Den varierade mellan i Skara samt mellan 1,063 och 1,096 i Kristianstad. I Halland var den specifika vikten betydligt lägre och varierade mellan 1,056 och 1,083, vilket speglar den tidiga blastdödningen. De olika kvävenivåerna hade ingen inverkan på medeltalet av den specifika vikten på någon av de tre försöksplatserna. Analys av skador och sjukdomar gjordes endast i Skara och Kristianstad. I Skara var skorvfrekvensen högst av de två försöksplatserna där det i medeltal var en högre angreppsgrad 32,4 % vid den lägre kvävenivån och 16,8 % vid den högre kvävenivån. I Kristianstad var tendensen motsatt med i medeltal en svag tendens till en lägre angreppsgrad vid den lägre kvävenivån 10,5 % resp. 13,5 %. I Skara hade Labella, La Perla Leoni, och Maestro i medeltal från bägge kvävenivåerna skorvangrepp i nivå med Bintje (34%) eller mer. I Kristianstad var det bara Labella och LaPerla som hade mer skorvangrepp än Bintje (13%). Se figur 4. Även skalmissfärgningen hade högst frekvens i Skara. Där var det i medeltal högre angreppsgrad 19,6% vid den lägre kvävenivån och 14,1 % i den högre kvävenivån. I Kristianstad var tendensen även i detta fall motsatt med en svag tendens till en lägre angreppsgrad vid den lägre kvävenivån 6,0 % resp. 7,8 % vid den högre kvävenivån. När det gäller skalmissfärgning var det i medeltal mest i Fakse både i Skara (47%) och i Kristianstad ( 12,2 %) samt även en något högre angreppsgrad i Maestro 23 % i Skara resp 9,3 % i Kristianstad (figur 4). Alla försöksresultat finns på och vidare under Försöksresultat/välj 2009/ sorter/potatis och län (R, N, L). Tabell 1. Matpotatis sortförsök. Felenheter vid kokanalys. Skara, Halland och Kristianstad vid två olika kvävenivåer kg N, resp. 120 kg N. Blötkokning redovisas som viktning av både svag och stark blötkokning. 1= Skara, 2= Halland, 3= Kristianstad. Blötkokning Mörkfärgning Sönderkokning Försöksplats Bintje Ballerina Faxe Isle of Jura Labella Lanorma Laperla Leoni Maestro Perlo Senna Bintje Ballerina Faxe Isle of Jura Labella Lanorma Laperla Leoni Maestro Perlo Senna

11 Figur 4: Medeltal av skorvangrepp och skalmissfärgning i % hos de olika sorterna i Skara och Kristianstad Skalmissfärgning % Skorv % 50 % Skara Bintje Ballerina Faxe Sortbeskrivning Isle of Jura Labella Lanorma Laperla Leoni Maestro Perlo Senna Kristanstad Bintje Ballerina Faxe Isle of Jura Labella Lanorma Laperla Leoni Maestro Perlo Senna BINTJE används som mätarsort i försöken. Det är en medelsen matpotatissort från Holland. Bintje ger hög avkastning och har en god kokkvalitet. Det är en fastkokande sort med viss mjölighet. Kokkvaliteten är mycket stabil även vid varierande tillförsel av växtnäringsämnen. Detta är en av anledningarna till att den har bibehållit sin popularitet under så många år. Bintje är mottaglig för både potatiskräfta och nematoder. Sorten är också ganska mottaglig för bladmögel, brunröta och bladrullsjuka. Den är dessutom mycket känslig för skorv. BALLERINA är en tidig till medeltidig gulköttig fastkokande dansk potatissort. Sorten är kräftresistent men mottaglig för nematoder. Sorten är storfallande och knölarna växer snabbt i slutet på säsongen. Bra motståndskraft mot brunröta. Ballerina ingick i försöken under samt i färskpotatisförsök i Båstad under 2009 Sortföreträdare Danespo. FAXE är en medeltidig, fastkokande potatissort från Danmark. Fakse har ovala till långovala knölar med ljusgul köttfärg. Fakse är en sk. lågkvävesort som bör få mogna av naturligt. Den kan ge hög skörd men känslig för skalmissfärgning. Sorten är nematodresistent (Ro 1,4) och Provades i försöken första gången Sortföreträdare Danespo. ISLE O JURA är en tidig matpotatissort från Skottland. Det är en oval till långoval sort med vitt skal och ljusgul köttfärg. Den är kräftimmun och nematodresistent (Ro 1). Sorten har också god resistens mot PVY. Provades i försöken första gången Sortföreträdare är Agrico Nordic AB. LABELLA är en medeltidig rödskalig sort med ljusgul köttfärg och något långoval form med ett tämligen fast kok. Den är kräftimmun och nematodresistent (Ro1). Enl. förädlaren är sorten inte känslig mot omväxning med ihålighet och växtsprickor som följd. Motståndskraftigare mot silverskorv än Asterix. Sorten ingår i försöksserien för andra året. Sortföreträdare är Stubbetorp Potatis HB. LANORMA är en medeltidig rundoval matpotatissort med ljusgult skal och ljusgul köttfärg. Den är kräftimmun och nematodresistent Ro1 70

12 och 4, partiell mot Pa 2. God motståndskraft mot omväxning Sorten har också god resistens mot PVY och skorv. God lagringsduglighet. Sorten provades första gången Sortföreträdare är Stubbetorp Potatis HB. LAPERLA är en ny tidig, rundoval sort med ljusgult skal och köttfärg från Holland. Den provades för första gången i årets försök. Enligt förädlaren låg TS halt, i samma nivå som Princess. God motståndskraft mot virus, bladmögel och brunröta. Bred nematodresistens. Måttlig motståndskraft mot skorv. Sortföreträdare är Stubbetorp Potatis HB. LEONI är en tidig sort med gult kött, gult skal från Holland. Sätter ganska få knölar som ofta blir storfallande Sorten är kräftimmun och nematodresistent (Ro 1). Leoni har varit med i sortförsök för färskpotatis Sortföreträdare är Stubbetorp Potatis HB. MAESTRO är en medeltidig oval fransk potatissort med gult skal och kött. Fast kok. Sorten är kräftimmun och nematodresistent. Den provades för första gången Sortföreträdare är Stubbetorp potatis HB. PERLO, SW är en tidig svenskförädlad sort som varit i officiell provning under samt Den är oval med gult skal och vit köttfärg. Perlo är en sommarsort som ökat i odling. Koktyp AB och goda kokegenskaper. Perlo sätter många knölar och ger hög skörd. Sortföreträdare är Agrico Nordic AB. SENNA är enligt sortföreträdaren en medeltidig och rödskalig matpotatis med gul köttfärg och utmärkta kokegenskaper. Senna ger ovala knölar och har en hög skördepotential. Den har förbättrad motståndskraft mot silverskorv och vanlig skorv. Provades för första gången Sortföreträdare är Danespo. 71

13 SORTFÖRSÖK I HÖSTRAPS Det är mycket inspirerande för svensk oljeväxtodling att intresset för sortprovning i Sverige fortsätter att öka. Under 2009 har totalt 58 sorter provats i 3 olika serier. I försöksserien OS 23 provades 34 linjesorter och i OS 24 provades 22 hybridsorter varav tre dvärghybrider. I OS 22 provas 8 av de i OS 23 och 24 ingående sorterna samt SW Calypso och SW Banjo på platser främst i det norra odlingsområdet av höstraps. OS 22 är identisk med serierna L Försöken såddes i huvudskak under andra halvan av augusti. I Västergötland och Mälardalen var senare delen av augusti extremt nederbördsrik varför två försök fick strykas i Västergötland samt att flera försök i L7 822 av Albin Gunnarson, Svensk Raps AB Tabell 1. Avkastningsresultat från sortförsök 2009, hybridsorter Sydvästra Götaland inte såddes eller fick strykas på grund av för dålig höstutveckling. Hösten blev normal med den första frosten kring månadsskiftet oktobernovember vilket medförde avbruten tillväxt och flera platser i Mellansverige blev därmed svagt utvecklade. Vintern var snöfri på de flesta försöksplatserna fram till februari som medförde c:a en månads snötäcke på vissa platser men efter snösmältning blev det återigen väldigt kallt varför all övervintrad bladmassa dog i försöken norr om Skåne. Detta väderförhållande blev också Sydöstra Götaland N Götaland och Svealand Område A Område B Område C-F Råfett Antal Råfett Antal Råfett Antal Hybridsorter Rel tal försök Rel tal försök Rel tal försök Carousel (Linje) kg/ha 1 9 kg/ha kg/ha Carousel (Linje) Compass Visby PR46W NK Speed PR46W NK Technic Brutus Excalibur NK Petrol NK Karibik Betty Ideal PR45D PR46W Zeppelin Rally Status Arkaso PR45D Hornet NK Aviator DK Secure Calypso SW Banjo

14 nådastöten för några försök i Mälardalen. Samtidigt gav detta möjlighet till att gradera bra vinterhärdighetsegenskaper. Efter den stränga kylan i mars började 2009 med en extremt varm vår, följt av torka i hela landet. Värst drabbade detta den senare utvecklade rapsen i Mellansverige medan den Skånska rapsen som låg före i utveckling fick en del regn. Fram till blomning fick exempelvis rapsen i Västsverige bara c:a mm neder- börd medan Östsverige fick det dubbla om än det för lite. Kväveeffekterna blev därmed dåliga, framförallt i Västergötland. Den besvärliga våren medförde att skördarna norr om Skå-ne blev lägre än normalt. Skördenivån i OS 23 är ganska hög medan nivån på de mellansvenska försöksplatserna i serien OS 24 är ganska låg. De försök som ingår i seriesammanställningarna betecknas alla som jämna och representativa. Försök Tabell 2. Avkastningsresultat från sortförsök 2009, linjesorter Område A Område B Område C-F Råfett Antal Råfett Antal Råfett Antal Linjesorter Rel tal försök Rel tal försök Rel tal försök Carousel kg/ha 1 9 kg/ha kg/ha Carousel SW 05052A Epure Fashion Catalina Galileo Azur Cult Alpaga NK Rapster Noblesse ES Alienor Vision Ovation DK Cabernet Catana NK Fair Beluga Lioness ES Antonia Ibiza Bizzon Candi NK Bravour Iwan DSV VL 140 O NK Nemax Cindi SW 05029A RG SER HSK Facti Ser HSN Californium

15 med kraftiga vinterskador som orsakat ojämnt försöksresultat med höga CV-värden ingår inte i seriesammanställningar vad gäller skörd, däremot i vinterhärdighetsgraderingar. De försök som ingår i seriesammanställningarna betecknas alla som jämna och representativa. Försök med kraftiga vinterskador som orsakat ojämnt försöksresultat med höga CV-värden ingår inte i seriesammanställningar vad gäller skörd, däremot i vinterhärdighetsgraderingar. Tabell 3. Flerårssammanställning höstraps SV Götaland SÖ Götaland N Götaland o Svealand Område A Område B Område C-F Råfett Antal Råfett Antal Råfett Antal Linjesorter Rel tal försök Rel tal försök Rel tal försök Carousel kg/ha kg/ha kg/ha Carousel Galileo Alpaga Cult Azur Catalina Vision Ovation NK Fair Lioness ES Antonia Candi Beluga NK Nemax NK Bravour DSV VL 140 O Cindi Californium Ser HSN Hybridsorter PR46W NK Speed NK Petrol NK Technic NK Karibik Betty Rally Excalibur PR46W PR45D Zeppelin Hornet Status PR45D Banjo Calypso DK Secure

16 Sortegenskaper Skillnaden i mognadstid är liten mellan sorterna i försöken. Utmärkande för avvikelse mot mätaren är de 2 till 3 dagar tidigare sorterna Catalina, Excalibur samt Californium. 2 dagar senare mot mätaren är sorterna Alpaga och DSV VL 140 O. Troligt är att dessa skillnader är större i praktisk odling. Stjälkstyrkan är mestadels god men signifikant svagare stjälkstyrka har sorterna Catalina, Hornet och Cindi. Stjälkstyrka beror också mycket på planttätheten. I praktisk odling kan stjälkstyrkan för dessa sorter förbättras genom att så tunt. Tabell 4. Sortegenskaper Mognads- Strå- Stjälk- Mognad Råfett tid, längd styrka dagar % av ts Linjesorter dagar cm Carousel ,1 Alpaga ,0 Antonia ,0 Azur ,6 Beluga ,3 Californium ,6 Candi ,1 Catalina ,4 Cindi ,9 Cult ,2 DSV VL 140 O ,7 Galileo ,3 Lioness ,7 NK Bravour ,2 NK Fair ,2 NK Nemax ,7 Ovation ,3 Ser HSN ,0 Vision ,5 Hybridsorter Banjo ,4 Betty ,5 Calypso ,0 DK Secure ,9 Excalibur ,3 Hornet ,7 NK Karibik ,7 NK Petrol ,8 NK Speed ,0 NK Technic ,7 PR45D ,2 PR45D ,1 PR46W ,3 PR46W ,3 Rally ,4 Status ,1 Zeppelin ,0 75

17 Sortmaterialet tenderar att bli kortare men fortfarande finns ganska långa sorter i provning, exempelvis PR46W31, sorterna från DSV, Rally och Hornet samt sorterna från Nickerson NK Technic, NK Karibik och NK Petrol. Kortast är de 3 provade dvärghybriderna DK Secure, PR45D01 och PR45D03. När det gäller övervintring så har de 3 hybriderna från Pioneer sämst vinterhärdighet där PR46W09 som enda sort är signifikant sämre än mätaren. Dvärghybriderna ligger både i botten och toppen vilket talar för att dvärgväxt och lågt placerad tillväxtpunkt inte automatiskt är samma sak som vinterhärdighet vilket man ibland kan tro. Bäst vinterhärdighet har Dekalbs sorter samt ett antal ur SW Seeds program. Enda sort med signifikant bättre vinterhärdighet än mätaren är dvärghybriden DK Secure. Resultat Utbudet av sorter är mycket stort och det finns inga möjligheter att här kommentera varje enskild sort. Till detta hänvisas till "Sortval" utgiven vid SLU. Det finns dock några sorter som kan nämnas särskilt vid en studie av flerårsmedeltal. Av de sorter som är provade i 3 år eller mer ligger linjesorten Catalina och PR46W09 i topp i område A-B och i område C-F är Excalibur klart högst avkastande sort. Andra lovande sorter för Svensk marknad men med endast 2 år i provning är Cult, Galileo, Alpaga, och NK Speed. 76

18 Etablering och luckringsbehov för höstraps - resultat från 2009 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2009 har olika typer av etableringsmetoder för höstraps jämförts, inklusive etablering med bredspridning där fröna sedan inarbetats med tallrikskultivator eller kultivator. Konventionell sådd gav i medeltal något högre skörd än bredspridning, i övrigt var skillnaderna mellan leden små, liksom tidigare år. Djupluckring har i regel inte höjt skörden. Bakgrund Under 2006 startades ett forskningsprojekt, finansierat av SLF, Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning och Partnerskap Alnarp för att studera etableringsmetoder och luckringsbehov för oljeväxter. Här presenteras resultat från ett av delprojekten: Etablering och luckringsbehov för höstraps. Att etablera höstraps är ofta en svår uppgift, speciellt på styva jordar i mellansverige. Om sommaren varit torr erhålls ofta ett grovt bruk vid bearbetning. Om rapsen sås efter spannmål blir tiden för såbäddsberedning mycket kort, och sådden sker ofta långt efter den optimala såtidpunkten. Olika former av reducerad bearbetning ger ofta en fördel i och med att sådden kan ske snabbt efter skörd, men kan leda till problem med stora halmmängder som försvårar etableringen. Oljeväxter anses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov. Skördeåret 2009 gjordes försök med höstrapsetablering i serie R Under hösten 2008 gjordes noggranna studier av såbäddsegenskaper, uppkomsthastighet, plantetablering och halmtäckning, samt mätning av marktemperatur i olika led. En del av dessa resultat presenteras här, ytterligare resultat återfinns på Försöksplan Hösten 2006 startades en försöksserie med olika bearbetningsmetoder vid höstrapssådd. Försöksplanen innehåller följande led: A= Normalt plöjningsdjup B= Grunt plöjningsdjup C= Ytlig bearbetning med tallrikskultivator (Carrier el. liknande) D= Kultivator cm E= Bredsådd i stubb inarbetas med tallrikskultivator, vältning F= Bredsådd i stubb inarbetas med kultivator, vältning G=Djupluckring, ytlig bearbetning (som i led C) I led A-D och G görs sådd med konventionell såmaskin, oftast en Väderstad Rapid med skivbillar. Före detta görs en behovsanpassad såbäddsberedning, vilket oftast inneburit en eller flera överfarter i plöjda led medan ingen extra körning gjorts i plöjningsfria led. Djupluckring gjordes med ett icke-vändande redskap med skär på ca 30 cm djup med minimal störning av markytan. Två försök med ovanstående plan kunde skördas 2007: ett i Västergötland (Bjertorp) och ett i Skåne (Lönnstorp). Dessutom genomfördes tre försök med leden A-F ovan, ett i Halland (Lilla Böslid), ett i Kalmar län (Rockneby) och ett på Gotland (Stenstugu). Led E och F såddes med högre utsädesmängd i försöken i Skåne och Västergötland, i övriga försök var utsädesmängden samma i alla led. År 2008 genomfördes fyra försök, Stenstugu, Lönnstorp, Lilla Böslid och Helleberga i Östergötland. År 2009 genomfördes ytterligare försök i samma serie. Här redovisas resultat från fem av dessa försök: Stenstugu (lättlera, sådatum 77

19 1 sep), Mörbylånga (lerig sand, sådd 30 augusti), Lönnstorp, (moränlättlera, sådatum 19 aug), Staffanstorp (moränlättlera, sådatum 18 aug), Jolstad i Östergötland (lättlera, sådatum 25 aug). Förhöjd utsädesmängd (30 % extra) användes i led E och F på Lönnstorp, Staffanstorp och Jolstad. Några försök i serien tas inte med i denna redovisning pga utvintring eller låg skördenivå. Resultat och diskussion I tabell 1 visas antalet etablerade plantor i olika led i försök med skördeår Hösten 2008 var regnig på de flesta håll vilket gjorde att det i regel fanns gott om fukt för groning. Det blev dock signifikanta skillnader i plantantal på samtliga platser. I regel var skillnaderna små mellan de led som såtts med såmaskin (A-D), även om led D (kultivator) gav något sämre etablering i Mörbylånga och på Jolstad. Utmärkande för Staffanstorp, Mörbylånga och Jolstad var att etableringen var sämre i de bredspridda leden. På de flesta av platserna gjordes upprepade planträkningar för att bestämma uppkomsthastigheten för olika led. Exempel på resultatet av dessa mätningar visas i figur 1 och 2 för Lönnstorp och Jolstad. Som framgår av figuren skedde uppkomsten ganska likformigt i olika led, oavsett slutligt plantantal. Antal dagar för 50 % uppkomst var ungefär 6-8 för samtliga led och den nödvändiga temperatursumman ca daggrader (beräknat med en bastemperatur på 5 grader). Försämrad uppkomst vid reducerad bearbetning går ofta att koppla till stora halmmängder i markytan. Därför gjordes på flera av platserna både okulär bedömning och vägning av halmmängd i markytan. Resultat av vägningen presenteras i tabell 2 (här redovisas också resultat från ett försök på Ultuna som senare utvintrade). Halmmängderna efter plöjning är som väntat mycket små. Bearbetning med Carrier har lämnat större mängd halm i ytan än körning med kultivator, vilket kan kopplas till ett mindre bearbetningsdjup. Halmmängden var hög i de bredsådda leden men skiljer sig inte nämnvärt från led med Carrier och konventionell sådd. Den dåliga uppkomsten i bredsådda led får därför kopplas till en otillfredsställande placering av utsädet. I tabell 3 visas rothalsdiametern vid invintring för samtliga led. En hypotes när försöken startade var att rotutvecklingen skulle gynnas av den luckring som sker vid plöjning. Några större effekter av bearbetningssystem på rotutveckling kunde inte observeras 2006 och 2007, skillnaderna var små också hösten 2008, även om rothalsdiametern i medeltal var något större i plöjda led. I försöket på Jolstad fanns en tendens till bättre rotutveckling i det djupluckrade ledet. Penetrometermätningar på denna plats visade också på en kraftig effekt av djupluckringen (figur 3). Skörd i samtliga led visas i tabell 4. Skördeskillnaderna mellan de konventionellt sådda leden (A-D) var liten på samtliga platser. I Mörbylånga fanns en tydlig tendens till lägre skörd i bredsådda led (P=0,07). På Jolstad mättes högre skörd i bredsådda led Tabell 1. Antal plantor/m2 i försök med höstraps, serie R och L2-4141, år 2009 Plats Stenstugu Mörbylånga Lönnstorp Staffanstorp Jolstad Medel A=Normalt plöjningsdjup B=Grunt plöjningsdjup C=Ytlig bearbetning D=Kultivator cm E=Bredsådd, Carrier F=Bredsådd, kultivator G=Djupluckr. + ytlig bearb Probvärde p<0,001 p<0,05 p<0,05 p<0,001 p<0,05 78

20 Tabell 2. Invägning av halmmängd i ytan, g (ts)/m2 Plats Lönnstorp Staffanstorp Mörbylånga Jolstad Ultuna Medel A=Normalt plöjningsdjup 1,7 2,5 1,6 2,8 1,3 2,0 B=Grunt plöjningsdjup 8,5 12,5 7,9 14,1 7,9 10,2 C=Ytlig bearbetning 57,5 44,9 52,0 179,7 95,9 86,0 D=Kultivator cm 28,7 29,5 47,8 107,3 71,6 57,0 E=Bredsådd, Carrier,8 63,9 57,4 187,4 71,5 92,2 F=Bredsådd, kultivator 57,1 66,9 48,2 164,2 72,5 81,8 G=Djupluckr. + ytlig bearb. 37,4 31,6 140,1 92,1 75,3 och i ledet med djupluckring, skillnaderna var dock ej signifikanta. I försöket på Jolstad gjordes ingen höstgödsling med kväve och våren var mycket torr vilket gav en dålig effekt av det vårspridda kvävet. Detta resulterade i en svag beståndsutveckling och slutligen en låg skörd. I tabell 5 redovisas antal daggrader mellan sådd och invintring för samtliga platser, tillsammans med skörd, rothalsdiameter, antal blad och rotlängd vid invintring för det plöjda ledet. I fyra av försöken uppnåddes en god skörd, medan skörden blev låg på Jolstad. På samtliga platser med god skörd hade plantorna uppnått eller låg nära den s.k regeln, dvs 8 blad, 8 mm rothalsdiameter och 8 cm lång pålrot, undantaget Stenstugu där rothalsdiametern var 5,6 mm. För att nå denna plantstorlek brukar man eftersträva en temperatursumma på ca 500 daggrader från sådd till invintring. Intressant att notera är den goda tillväxten och höga skörden i Mörby- Tabell 3. Rothalsdiameter, mätning vid invintring hösten 2008 Plats Stenstugu Mörbylånga Lönnstorp Staffanstorp Jolstad Medel A=Normalt plöjningsdjup=100 5,6 9,9 9,5 7,3 3,0 7,1 B=Grunt plöjningsdjup 5,3 7,8 7,9 6,9 3,1 6,2 C=Ytlig bearbetning 4,7 8,0 8,9 6,6 2,5 6,1 D=Kultivator cm 4,5 8,2 8,6 6,9 3,0 6,2 E=Bredsådd, Carrier 5,0 7,9 8,3 6,7 2,8 6,1 F=Bredsådd, kultivator 5,0 8,5 8,4 6,9 2,7 6,3 G=Djupluckr. + ytlig bearb. 8,6 6,5 3,2 6,1 Tabell 4. Skörd kg/ha och relativtal i försök med höstraps, serie R och L2-4141, år 2009 Plats Stenstugu Mörbylånga Lönnstorp Staffanstorp Jolstad Medel A=Normalt plöjningsdjup= B=Grunt plöjningsdjup C=Ytlig bearbetning D=Kultivator cm E=Bredsådd, Carrier F=Bredsådd, kultivator G=Djupluckr. + ytlig bearb Probvärde 0,98 0,07 0,75 0,78 0,68 79

21 Tabell 5. Temperatursumma på hösten (bastemperatur 5 grader), slutlig skörd och plantegenskaper vid invintring för plöjt led. Plats Skörd (kg/ha) Daggrader Rothalsdiameter (mm) Antal blad Pålrotens längd (mm) Lönnstorp ,5 13,6 132 Staffanstorp ,3 9,8 118 Mörbylånga ,9 7,4 161 Jolstad ,0 5,8 37 Stenstugu ,6 7,4 97 långa och på Stenstugu, trots betydligt färre daggrader. I försöket på Jolstad, med låg temperatursumma och små plantor på hösten blev skörden låg. Skörd under 2007 och 2008 visas i tabellerna 6 och 7. Liksom under 2009 har det i regel varit små skillnader mellan konventionellt sådda led (A-D), speciellt under Skördeåret 2008 fanns en tendens till sämre skörd i plöjningsfria och bredsådda led. Djupluckring har inte i något fall gett någon signifikant skördökning jämfört med enbart ytlig bearbetning. Sammantaget verkar det därför inte som om höstrapsen har behov av kraftig luckring på hösten. Konventionell sådd har gett säkrare etablering än bredsådd följt av bearbetning. Skördenivån för höstrapsen kommer i regel att vara mer beroende av såtidpunkt än av vilket bearbetningssystem som används. Val Tabell 6. Skörd kg/ha och relativtal i försök med höstraps, serie R och L2-4141, år 2007 Plats Stenstugu Lilla Böslid Rockneby Lönnstorp Bjertorp Medel A=Normalt plöjningsdjup B=Grunt plöjningsdjup C=Ytlig bearbetning D=Kultivator cm E=Bredsådd, Carrier F=Bredsådd, kultivator G=Djupluckr. + ytlig bearb Probvärde 0,04 0,002 0,39 0,27 0,92 Tabell 7. Skörd kg/ha och relativtal i försök med höstraps, serie R och L2-4141, år 2008 Plats Stenstugu Lilla Böslid Lönnstorp Helleberga Medel (vägt) A=Normalt plöjningsdjup= B=Grunt plöjningsdjup C=Ytlig bearbetning D=Kultivator cm E=Bredsådd, Carrier F=Bredsådd, kultivator G=Djupluckr. + ytlig bearb Probvärde 0,33 0,005 0,97 0,06

22 av bearbetningssystem bör därför främst göras med tanke på att kunna så snabbt och samtidigt få en tillräcklig inblandning av skör- Figur 1. Planträkning på Lönnstorp. 90 derester. I plöjningsfria system måste man i regel göra en kemisk bekämpning av spillsäd, något som måste vägas in om olika system ska jämföras ekonomiskt. Plantor/m Normalt plöjningsdjup Grunt plöjningsdjup Carrier Rapid Kultivator Rapid Bredsådd Carrier Bredsådd Kultivator Djupluckring Rapid Djupluckring med sådd Figur 2. Planträkning på Jolstad. 90 Plantor/m Normalt plöjningsdjup Grunt plöjningsdjup Carrier Rapid Kultivator Rapid Bredsådd Carrier Bredsådd Kultivator Djupluckring Rapid Figur 3. Penetrationsmätning på Jolstad. MPa Djup (cm) ,5 1 1,5 2 Normalt plöjningsdjup Grunt plöjningsdjup Carrier Rapid Kultivator Rapid Bredsådd Carrier Bredsådd Kultivator Djupluckring Rapid 81

23 KVÄVEEFFEKT AV KYCKLINGGÖDSEL Av Sofia Delin, SLU Skara och Klas Eriksson, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Växtnäringseffekterna av fjäderfägödsel efter olika spridningstidpunkter och mängder undersöktes i totalt fem försök i vårsäd under åren i Halland och på Öland (försöksplaner D3-2702, 2703 samt 0150). Här redovisas en sammanfattning av samtliga försök. För årsvisa resultat hänvisas till Animaliebältets försöksrapporter för åren Sammanfattning Spridning av höns- eller kycklinggödsel till vårsäd tidigt på våren eller vid sådd, gav en mineralgödseleffekt (se nedan) som motsvarade % av totalkvävet i fjäderfägödseln det första året och ca 5 % av totalkvävet i fjäderfägödseln det andra året efter gödsling. Förstaårseffekten 2006 blev dock lägre p.g.a. sen sådd följd av torr väderlek. Effekten per ton gödsel var densamma vid den lägre (120 kg N/ha) som vid den högre givan (200 kg N/ha), utom i något fall då sen gödsling med den högre givan gav sämre effekt. Det fanns ingen entydig skillnad i effekt mellan spridningstidpunkterna, men i vissa fall har spridning på vårvintern haft bättre effekt än spridning i vårbruket. Effekten kan eventuellt bli bättre om gödseln plöjs ner på våren före sådd. Försöksutförande I totalt fem försök placerade på lätt jord i Halland och på Öland jämfördes två olika givor av kycklinggödsel. I två av försöken, 2006, skedde gödsling endast i samband med vårsådd. I de övriga tre, , jämfördes gödsling vid vårsådd med gödsling på vårvintern. I samtliga försök jämfördes effekten av fjäderfägödseln med effekten av stigande givor av handelsgödselkväve. Vid denna jämförelse beräknades kycklinggödselns mineralgödselvärde, d.v.s. hur stor mineral-gödselgiva som krävs för att uppnå samma skörd, uttryckt i procent av kycklinggödselns totalkväve. Resultat och diskussion Skördeeffekten av fjäderfägödseln motsvarade i försöken en giva av handelsgödselkväve som var % av totalkvävegivan i fjäderfägödseln (tabell 2), medan effekten 2006 blev lägre (20-30%) (tabell 1) till följd av sen sådd följd av torr väderlek. Då totalkväveinnehållet låg kring 30 kg total N per ton, innebär detta att mineralkvävevärdet per ton våtvikt låg kring 10 kg per ton. Beräknat på ammoniuminnehållet skulle effekten variera mellan 70 och 200 % beroende på ammoniuminnehållet i den aktuella gödseln. Att basera effekten på ammoniumkväve är dock vanskligt, då innehållet av urinsyra också har stor betydelse för effekten. Både danska (Birkmose, 2008) och svenska (Delin, 2008) studier tyder på att det är mer pålitligt att basera gödseleffekten utifrån en viss andel av totalkväveinnehållet. Hur stor effekten blir beror mer på andra omständigheter såsom gröda och väderlek än den aktuella gödselns kemiska sammansättning. Det fanns inga entydiga skillnader i skördeeffekt mellan spridning på vårvintern och vid vårsådd, men i två fall var vårvinterspridningen till fördel jämfört med spridning vid vårsådd. I det ena fallet (Halland 2007) kan det ha berott på soligare väderlek vid den senare spridningen och därmed större ammoniakförluster. Det kan också ha berott på något försenad tillgänglighet av kvävet vid den senare spridningen. I det andra fallet som gäller sämre utfall av den högre gödslingsgivan vid vårsådd på Öland 2008, var det förmodligen för stor mängd kväve som blev växttillgänglig på ett sent stadium, för att grödan skulle kunna tillgodogöra sig hela mängden. 82

24 Tabell 1. Skörd och kväveskörd från försöken 2006, samt kvävegödselvärde uttryckt som hur stor mineralgödselgiva i % av tillfört totalkväve som krävs för att uppnå samma skörd eller kväveskörd. Det fanns endast en spridningstidpunkt, vid sådden, i dessa försök (plan D3-2702). Led Spridningstidpunkt, Skörd Kväve- Kväve- Kvävegiva av kyckling- kg/ha skörd gödselvärde gödselvärde gödsel kg/ha (på kärnskörd) (på kväveskörd) A Kontroll (0 kg N/ha) B Vårvinter 120 kg N % 21% C Vårvinter 200 kg N % 24% LSD Tabell 2. Skörd och kväveskörd från försöken , samt kvävegödselvärde uttryckt som hur stor andel (%) av totalkvävet i den tillförda kycklinggödseln som motsvarar den kvävemängd med mineralgödsel som krävs för att åstadkomma samma skörd eller kväveskörd. I dessa försök var det två spridningstidpunkter för fjäderfägödseln, vårvinter, respektive vid sådd (plan D och D3-0150). Led Spridningstidpunkt, Skörd Kväve- Kväve- Kvävegiva av kyckling- kg/ha skörd gödselvärde gödselvärde gödsel kg/ha (på kärnskörd) (på kväveskörd) A Kontroll, 0 kg tot N/ha B Vårvinter, tot 120 N/ha % 34% C Vårvinter, tot 200 N/ha % 42% D Vårsådd, tot 120 N/ha % 38% E Vårsådd, tot 200 N/ha % 30% LSD Efterverkanseffekten varierade både mellan olika stallgödselled och mellan försök (tabell 3). Efterverkan 2007 i försöken som startades 2006 blev relativt hög, förmodligen eftersom utnyttjandet var dåligt första året. I försöket som startades 2007 märktes ingen efterverkan alls på grödan Efterverkan 2009 i försöket på Öland (höstraps) blev otydlig, förmodligen p.g.a. att försöket genom misstag gödslades av lantbrukaren (90 kg N/ha) och att behovet av tillfört kväve på fältet var lågt på grund av förmodat hög mineralisering. Man såg dock effekter efter de högre gödslingsgivorna. Vid en jordprovtagning på våren fanns det mer kväve i matjorden i dessa led och i alla led med kycklinggödsel var kvävenivåerna längre ner i marken högre än i de led som fått handelsgödsel. Efterverkanseffekter som varierar mellan 0-11% av tillfört totalkväve år ett (tabell 3) stämmer bra överens med resultat från England (Nicholson m.fl., 2003) där efterverkan på stråsäd efter sockerbeta hade motsvarande siffror på 0-12%. Gödslingseffekten i dessa försök stämmer bra överens med resultat från Västergötland (Delin, 2008), och även med tidigare försök från Danmark (Petersen och Kjellerup, 1996), men däremot är effekten mycket sämre än nya försök i Danmark (Birkmose, 2008), där 12 försök visade på en mineralgödseleffekt motsvarande % av totalkvävet i gödseln. Då har gödseln plöjts ner inom några timmar efter spridning. En möjlig orsak är att ammoniakavgången kunnat minskas med hjälp av djupare myllning. I England har plöjning reducerat ammoniakavgången från fjäderfägödsel mer effektivt än grund nedbrukning på stubb (Sagoo, 2007). 83

25 Tabell 3. Efterverkanseffekt på grödan ett år efter gödsling. Plats och år Gröda Skördeökning* N-skördeökning* Effekt** för gödsling (kg/kg gödsel N) (kg/kg gödsel N) (% av gödsel N) Halland 2006 Höstraps 3,4 17% Halland 2007 Rågvete -0,3-0,002-1% Halland 2008 Vårkorn 3,1 0,041 10% Öland 2006 Höstraps 1,5 7% Öland 2008 Höstraps 0,6 0,017 3% * Skördeökningen år två per kg totalkväve tillförd med kycklinggödsel år ett har jämförts med de led som fått 40 resp kg N per ha beroende på om kycklinggödselgivan varit 120 eller 200 kg N/ha, eftersom dessa led överensstämmer skördemässigt år 1. **För att uppskatta vilken kväveeffekt skördeökningen motsvarar har den delats med 20 för höstraps och 30 för stråsäd, vilket antas skulle vara den direkta skördeeffekten per kg tillförd kväve med mineralgödsel, d.v.s.1 kg N ger 20 kg rapsfrö respektive 30 kg korn. Referenser Birkmose, T. S Fjerkrægødning til vårbyg. I: Pedersen, J. B. (red) Oversigt over Landsforsøgene Forsøg og undersøgelser i de landøkonomiske foreninger, Dansk Landbrugsrådgivning, Landscentret Planteproduktion, p Delin, S Kvävemineraliseringsförlopp efter spridning med fjäderfägödsel och inverkan på skörd. Precisionsodling 2008:4, SLU Skara. Nicholson, F.A., Chambers, B.J. and Dampney, P.M.R Nitrogen value of poultry litter applications to root crops and following cereal crops. Journal of Agricultural Science 140, Sagoo, E., Williams J.R., Chambers B.J., Boyles L.O., Matthews, R.D, Chadwick, R Integrated management practices to minimise losses and maximise the crop nitrogen value of broiler litter. Biosystems Engineering 97,

26 KVÄVESTRATEGIER TILL HÖSTRAPS av Albin Gunnarson och Johan Biärsjö, Svensk Raps AB För andra året skördades försök med en kvävestege på hösten följt av en fast giva på 140 eller 1 kg N på våren. Serien har fortsatt leverera mycket intressanta resultat i linje med fjolåret som visar att en ökad kvävegiva på hösten ger möjlighet att sänka vårkvävegivan med sänkt totalgiva som följd. Kväve höst och vår Hösten 2009 skördades 6 försök i serien som nu kan kompletteras med fjolårets 3 försök. I försöken samlas en mängd kompletterande information inom Svensk Raps 20/20-projekt. Exempelvis görs mätningar med N-sensor och klippningar för bestämning av plantans ovanjordiska kväveinnehåll. Syftet med detta är att senare kunna fastställa bland annat rätt kvävebehov på våren. Genom att serien planeras fortgå under många år är målsättningen att med ett stort antal försök kunna fastställa höstkvävegivans betydelse också av såtidpunkt. Med det menas att vi försöker visa att en sent sådd höstraps förmodligen behöver lite mer kväve medan en tidigt sådd raps har större förutsättningar för att ta upp fritt kväve ur marken. En annan hypotes är att rapsen samlar på sig en stor del av sitt växtnäringsbehov redan på hösten och att en kraftig raps vid invintring ger en hög skörd. Ledet med kg N på hösten skall illustrera en extrem situation och bör kunna provocera grödan till utvintring, vilket ännu inte har hänt. I serien gödslas kväve i steg om 20 kg från 0 till kg på hösten kompletterat med 140 eller 1 kg N på våren. Se tabell 1. Ett led finns också med 0 kg N men med svaveltillförsel i form av Kiserit. Förfrukten skall vara stråsäd. Sorten i samtliga försök 2009 är Excalibur och höstkvävet är kombisått. Precis som under fjolåret kunde man under höstens besiktning av kväveförsöken på alla platser se en tydlig kvävestege. Särskilt syntes detta i försöken i södra Skåne. Resultat De klippningar som gjordes under hösten visade redan i slutet av November att rapsen tagit upp ganska mycket kväve. Klippningarna ger ett svar på hur mycket kväve som finns i plantans ovanjordiska material, värdet exkluderar således kväveinnehållet i roten. I Tollarpsförsöket tog grödan upp så mycket som 66 kg N i ogödslat led. Samtidigt hade rapsen tagit upp totalt 136 kg respektive 179 kg i leden som gödslats med 40 respektive kg N vilket visar att rapsen tagit upp allt tillfört kväve i samtliga led. Att rapsen tagit upp allt tillfört kväve gäller i 4 av 6 försök. På Klostergården och på Sandby gård inträffade detta däremot inte. Båda dessa försök var lite sent sådda och kom inte i närheten av de önskvärda 450 daggraderna. Tabell 1. OS-188, Kväve till höstraps. Försöksplan. Led/gödslingsstrategi A 0 N höst 140 N vår B 0 N höst 1 N vår C 20 N höst 140 N vår D 20 N höst 1 N vår E 40 N höst 140 N vår F 40 N höst 1 N vår G 60 N höst 140 N vår H 60 N höst 1 N vår I N höst 140 N vår J N höst 1 N vår K 0 N höst 0 N vår 85

27 Försöket i Tollarp hade dock ett N-min vid sådd på totalt 52 kg/ha vilket är mycket högt mot mellan på de andra försöksplatserna. Detta är säkerligen en anledning till att Tollarpsförsöket inte svarat alls på höstgödsling, men rapsen har ändå kunnat visa sin styrka som kvävebindare. Men kanske än mer intressant är att se på hur en ökad kvävegiva på hösten påverkar behovet av kväve på våren. Resultaten från de tre försöken 2008 pekade på att en ökad kvävegiva på hösten innebar en lägre total giva då man summerar höst och vår. Årets sex försök ändrar inte den bilden. Det bästa nettot 2009 har vi fått i ledet med 60 kg N på hösten och 140 på våren (led G), se figur 2. Nu är det ändå inte en rekommendation om hur stor vårkvävegivan ska vara vid en höstgiva på 60 kg N eftersom vi inte har någon lägre giva än 140 kg på våren. Men däremot kan vi alltså konstatera då vi jämför leden parvis att en ökad kvävegiva på hösten, t.ex. från 40 till 60 kg N ger ett bättre netto även då vi sänker vårkvävegivan från 1 till 140 kg N. En ökad kvävegiva på hösten kan alltså sänka vårkvävegivan och det totala kvävebehovet. Försöket kompletterat med klippningar och N-sensormätningar har visat att en hög kvävegiva på hösten ger ett kraftigare bestånd vilket i sin tur har ett lägre kvävebehov på våren. Den effekten kan man också uppnå med i övrigt goda tillväxtbetingelser på hösten, tex genom tidig sådd. Ekonomi OS 188 tillåter oss att analysera den optimala kvävegivan på hösten mot den fasta vårkvävegivan på 140 eller 1 kg N. Vi har valt att använda oss av ett rapspris på 2,50 samt ett kvävepris utan gödselskatt på 8 kr/kg.gödslingsnetto är oljehaltsjusterat i samtliga led. Vid en vårkvävegiva på 140 kg N blir optimum 72 kg kväve på hösten vilket är en ganska hög giva jämfört mot tidigare rekomendation. Se figur 1. Samma beräkning med vårkvävegivan 1 kg N ger ett optimum på 58 kg N på hösten. Detta är högre givor än den tidigare rekomendationen på kg N. En höjning till omkring kg är därför befogad. Tabell 2. OS-188, Kväve till höstraps. Fröskörd, kg/ha. 6 försök 2009 Tollarp Sandby Egons- Hemmes- Järstad Kloster- Medel- Gård borg dynge gården tal LA LB M M E E 6 försök Frö Rel Frö Rel Frö Rel Frö Rel Frö Rel Frö Rel Frö Rel Led kg/ha kg/ha kg/ha kg/ha kg/ha kg/ha kg/ha A B C D E F G H I J K N-min, kg/ha vid sådd, 0-60 cm: NO3-N: NH4-N:

28 Figur 1. Optimal kvävegiva på hösten blir 72 kg N då man låser vårkvävegivan till 140 kg N, räknat med ett kvävepris på 8 kr och rapspris på 2,50. 9 försök i serien OS 188, Nettoinkomst vid stigande N giva på hösten och 140 kg N/ha på våren 9900 N optimium på hösten: 72 kg/ha y = 0,1303x ,671x , Höstgiva kg N/ha Figur 2. Resultat av nio försök med kväve till höstraps på hösten, 0, 20, 40, 60 och kg/ha kombinerat 140 och 1 kg N på våren. Netto efter avdrag för kvävekostnad och med ett oljehaltskorrigerat rapspris. Rapspris 2,50 kr/kg, kväve pris 8 kr Gödslingsnetto 9 försök kr/ha A B C D E F G H I J K N giva höst + vår 87

29 OGRÄSFÖRSÖK I SÖDRA SVERIGE 2009 av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Alnarp Statistisk bearbetning av Lennart Pålsson, SLU, Alnarp och Robert Andersson, SLU, Uppsala Sammanfattning och slutord Sju försöksserier utförda i Skåne och Animaliebältet under 2009 redovisas i detta kapitel, se tabell 1-4. Utöver dessa försök pågår en försöksserie med kemisk bekämpning av skräppa i vall, plan L5-60. Försöksplanen är tvåårig och resultat publiceras först nästa år. Mot åkerven och örtogräs genomfördes i höstvete försöksserien L i Skåne och i Animaliebältet. Försöken redovisas dock enskilt, eftersom förutsättningarna var olika på alla försöksplatserna. Försöket på Helgegården hade rikligt med åkerven och vallmo. Skördeökningen blev mycket stor ( kg per hektar). Högst skörd och bäst ogräseffekt hade bekämpning med 0,3 l Bacara på hösten + 0,075 l Primus + 0,5 l Atlantis OD på våren. Försöket i St Rycketofta, Påarp, hade inte lika mycket ogräs och skördeökningen varierade mellan kg per hektar i medeltal. Högst skördeökning blev det efter en höstbehandling med 0,5 l Bacara + 0,5 l Atlantis OD. Försöket i Bottorp strax utanför Kalmar hade rikligt med åkerven och relativt lite örtogräs. Skördeökningen blev mycket stor och varierade mellan 2260 och 2960 kg per hektar. Högst skördeökning hade ledet med höstbekämpning med 0,3 l Bacara + 60 g Attribut g Hussar + 0,2 l vätmedel på våren. Det föll en del regn strax efter behandlingen på våren. Det kan inte uteslutas att det har påverkat resultatet. I försöksserien L i höstvete - Bekämpning av renkavle - genomfördes två försök. I försöket i Hemmesdynge var förekomsten av renkavle relativt liten och ojämn inom försöket. Örtogräsfloran dominerades av våtarv. Högst skördeökning hade en höstbekämpning med 1 g Absolute M WG +1,5 l Boxer. Försöket på Wejbygården var vattenskadat och skördades inte. Förekomsten av renkavle var hög och bäst effekt på renkavle hade led D med höstbekämpning med 10 g Lexus + 2,0 l Boxer + 0,15 l Bacara, följt av behandling på våren med 0,9 l Axial. Även höstbehandling med 1 g Absolute M WG + 1,5 l Boxer hade mycket hög effekt på renkavle. Mot örtogräs i höstvete genomfördes försöksserien L i Skåne. Skördeökningen blev mellan 570 och 1140 kg per hektar i medeltal i försöksserierna. Ogrästrycket var högt i flera av försöken och signifikant högst ogräseffekt hade höstbehandling med 0,3 liter Bacara, följt upp med 0,5-1,0 liter Starane XL på våren. Mot örtogräs i vårkorn genomfördes L5-400 i Skåne och i Animaliebältet. Ogrästrycket varierade mycket mellan försöken och bäst ogräseffekt hade 1,5 tablett Express Super + 1,0 l Ariane S. Skördeökningen varierade mellan 690 och 890 kg per hektar och var inte signifikant skilt från obehandlat. I oljeväxter genomfördes en serie L5-00, örtogräs i höstraps. Skördeökningen blev i genomsnitt som mest 870 kg per hektar av en bekämpning med 2,0 l Butisan Top strax efter sådd. Signifikant bäst ogräseffekt hade 3,0 l Nimbus strax efter sådd. Förekomsten av ogräs var mycket hög i flera försök. I försöksserie L Ogräsreglering i majs - blev skördeökningen över tio ton per hektar av de flesta behandlingarna. Högst skördeökning i snitt blev det efter behandling med 2*0,75 l Callisto eller 0,25 l Spotlight Plus och 0,75 l Callisto. Skillnaden var dock inte signifikant i förhållande till de flesta andra behandlingarna. Mot målla och nattskatta hade 2*0,5-0,75 l Callisto nästan fullständig effekt, dock var effekten obefintlig mot vitgröe och näva. I försöksserie L Oräsreglering i majs - genomfördes tre försök med fingerhjulsaggregat i de mekaniska leden. Förekomsten av ogräs var mycket hög. Skördeökningen blev av samtliga led cirka tio ton per hektar eller mer. Högst skördeökning och bäst ogräseffekt 88

30 hade behandling med 50 g MaisTer + 0,5 Callisto + 0,67 l MaisOil åtföljd av en radhackning med fingerhjulsaggregat. För att uppnå ett bra resultat är det viktigt att anpassa till de lokala förhållandena. Det finns många goda alternativ att välja på. Försök 2009 Ogräsförsöken finansieras genom att varje företag anmäler och betalar för sina led. Försöksserie L har betalats av SLF och Jordbruksverket. Ett stort tack till våra finansiärer! I tabell 1-4 redovisas genomförda serier samt försöksplatserna i de olika områdena. De enskilda försöken med statistik kan hämtas på Fältforskningsenhetens hemsida: och på Skåneförsökens hemsida: Redovisning av statistik I artikeln har några olika statistiska metoder används. Skörd Statistisk analys genomförs på de uppmätta värdena. I de fall probvärdet är under 0,05 så är försöket signifikant och skillnaderna anges genom att skördesiffran åtföljs av en bokstav. Tabell 1. Försöksserier gräs- och örtogräs i stråsäd 2009 L L Ört- och gräsogräs i höstvete Örtogräs och renkavle i höstvete H-034/08 Stora Gården Bottorp, Vassmolösa LC-428/08 Ängeltofta, Ängelholm* LA-113/08 Helgegården, Kristianstad LC-429/08 Wejbygården, Ängelholm** M-313/08 St Rycketofta, Påarp MC-869/08 Hemmesdynge, Klagstorp MC-868/08 Skabersjö gård, Svedala* * Försöket kasserat ** Ej skörd Tabell 2. Försöksserier örtogräs i stråsäd 2009 L L5-400 Örtogräs i höstvete Örtogräs i vårkorn LA-114/08 Helgegården, Kristianstad LB-253/08 Bollerups lantbruksinstitut M-314/08 St Rycketofta, Påarp MC-870/08 Vemmenhögsgården, Skivarp H-20/09 Kulltorp, Vassmolösa I-231/09 Dune, Dalhem, LA-19/09 Helgegården, Kristianstad MC-968/09 Jennyhill, Ystad N-526/09 Dömestorps gård, Laholm Tabell 3. Försöksserie örtogräs i höstraps, Skåne 2009 L5-00 Örtogräs i höstraps LA-104/08 Helgegården, Kristianstad* MB-302/08 St Rycketofta, Påarp LB-239/08 Olovsberg, Borrby MC-860/08 Almåkra, Hemmesdynge** * ej skörd ** Inga ogräs, försöket kasserat Tabell 4. Försöksserier ogräsreglering i majs 2009 L5-840 L Ört- och gräsogräs i höstvete Örtogräs och vitgröe i höstvete H-19/09 Mysinge, Mörbylånga I-247/09 Nygårds Vänge, Romakloster LA-045/09 Trolle Ljungby, Fjälkinge LA-38/09 Sörby 1225 Vinslöv LB-227/09 Bollerups Lantbruksinstitut, Bollerup LA-39/09 Nygård, Vittskövle N-527/09 Vallen, Våxtorp 89

31 De led som har samma bokstavsbeteckning är inte skilda åt. För råfett, planthöjd och ogrästäckning vid skörd har samma metod och sätt att redovisa som för skörd används. Ogräsvikt Ogräsvikt är en svår parameter att analysera. I obehandlade led är vanligtvis variationen större än i behandlade led, variansen är således inte homogen. Förutsättningen för att en statistisk analys ska gälla måste vara att variationen är homogen. För att kunna genomföra en giltig statistisk analys så logaritmeras ogräsvikten i varje ruta när den är positiv. Den naturliga logaritmen används. I de fall då ingen vikt förekommer sker ingen logaritmering och inte heller någon statistisk analys. För att sedan kunna redovisa ogräsvikt sker en transformering tillbaka till ursprunglig skala med hjälp av antilogaritmen. I tabellerna 5-16 redovisas ogräsvikt som ett geometriskt medelvärde, dvs ett medelvärde av de rutor som ogräset förekommer i. Förekommer inte ogräset i alla fyra blocken så redovisas ingen vikt. På resultatblanketten och i några tabeller i texten finns ogräsförekomst % frekvens av block. Förekommer ogräset i alla fyra blocken anges 100 procent. Finns ogräset i ett block anges 25 procent. På resultatblanketten redovisas även fältvikten, dvs den uppmätta medelvärdet av vikten i g/m2. Medelvärdet beräknas på samtliga fyra observationer. På samma sätt som för skörd skrivs bokstavsbeteckningar ut om probvärdet är under 0,05. De led som har samma bokstavsbeteckning är inte skilda åt. En mer omfattande förklaring till de nya statistiska redovisningsmetoderna finns på följande länk: Stat_Weeds.pdf Syftet med det nya sättet att redovisa ogräsvikt och statistik är att lättare kunna visa skillnader. 90

32 Ört och gräsogräs i höstvete, L Allmänt om försöken Försöken såddes mellan 23 och 26 september. Höstbekämpningen utfördes enligt plan mellan den 14 och den 22 oktober. Vårbekämpningen utfördes också enligt plan, mellan den 3 och den 20 april. I år redovisas de enskilda resultaten från varje plats, eftersom förhållandena var olika. Regn föll alldeles efter bekämpningen på våren i försöket i Bottorp, H-län. Försök Helgegården Kristianstad Behandlingarna har i genomsnitt gett upphov till mycket stora skördeökningar på kg per hektar. De är signifikant skilda från obehandlat i medeltal (tabell 5). Högst skördeökning hade led E, höstbekämpning med 0,3 l Bacara följt av en vårbehandling med 0,075 l Primus + 0,5 l Atlantis OD. Ogräsfloran bestod av åkerven och fläckvis sandlosta. Örtogräsen bestod av baldersbrå och vallmo. Bäst ogräseffekt mot åkerven och örtogräs hade också led E. Tabell 5. L5-2424, skörd och ogräsvikt, relativtal. Ett försök på Helgegården, Kristianstad. Siffra åtföljd av ingen eller samma bokstavsbeteckning är inte signifikant skilda åt. Försöksled Skörd Skörd Summa Åkerkg/ha rel.tal örtogräs ven A. Obehandlat. Skörd, kg/ha. Ogräs, g/m a A. Obehandlat. Relativtal a 100 a B. 1,25 l Bacara 1) M c c 6 b C. 1,5 l Boxer + 50 g Pico + 10 g Lexus 1) bc c 9 b D. 1 g Absolute M 50 WG 1) b c 9 b E. 0,3 l Bac. 1) & 0,075 l Primus +0,5 l Atlantis OD 2) d c 1 c F. 0,3 l Bac.1) & 30 g Attrib. Tw g Huss. + 0, cd c 2 bc vtm 2) G. 0,3 l Bac.1) & 60 g Attrib.Tw g Huss. + 0, bc c 2 bc vtm 2) H. 0,5 l Bacara 1) & 100 g Hussar + 0,5 l Renol 2) 6 8 cd c 5 bc I. 1,5 l Boxer + 0,15 l Bac. 1) bc b 3 bc J. 10 g Lexus + 1,0 l Boxer + 0,15 l Bacara 1) cd c 4 bc K. 0,3 l Bac g Attribut Tw g Huss. + 0, cd c 3 bc vtm 2) L. 0,3 l Bacara g Hussar + 0,5 l Renol 2) bc c 5 bc M. 20,0 g Monitor tab Express + 0,2 vtm. 2) cd c 2 bc N. 0,3 l Bac. + 0,3 l Atl. OD g Huss. + 0,5 l cd c 4 bc Ren. 2) O. 0,5 l Bacara + 0,5 l Atlantis OD 1) bc c 2 bc 1) Höst, grödan 1,5 blad 2) Vår, tillväxtens början 91

33 Försök St. Rycketofta, Påarp Behandlingarna har i genomsnitt gett upphov till mycket stora skördeökningar på kg per hektar. De är signifikant skilda från obehandlat i medeltal (tabell 6). Högst skördeökning hade led O, höstbekämpning med 0,5 l Bacara + 0,5 l Atlantis OD. Tack vare att ogräsen var välutvecklade och stora på våren när ingen höstbekämpning utförts blev skördeökningen lägre för led med enbart vårbehandling. Ogräsfloran bestod av åkerviol, vitgröe och åkerven. Endast bekämpning på våren mot vitgröe fungerade dåligt i samtliga alternativ. Tabell 6. L Skörd och ogräsvikt, relativtal. Ett försök St. Ryckeltofta, Påarp. Siffra åtföljd av ingen eller samma bokstavsbeteckning är inte signifikant skilda åt. Försöksled Skörd Skörd Summa Vitkg/ha rel.tal örtogräs gröe A. Obehandlat. Skörd, kg/ha. Ogräs, g/m a A. Obehandlat. Relativtal a 100 B. 1,25 l Bacara 1) M cd c 2 c C. 1,5 l Boxer + 50 g Pico + 10 g Lexus 1) bc cd 5 c D. 1 g Absolute M 50 WG 1) cd c 29 a E. 0,3 l Bac.1) & 0,075 l Primus +0,5 l Atlantis OD 2) cd c 18 a F. 0,3 l Bac.1) & 30 g Attrib. Tw g Huss. + 0, bc 116 0** 16 a vtm 2) G. 0,3 l Bac.1) & 60 g Attrib.Tw g Huss. + 0, bc 117 0** 18 a vtm 2) H. 0,5 l Bacara 1) & 100 g Hussar + 0,5 l Renol 2) cd 119 0** 5 c I. 1,5 l Boxer + 0,15 l Bac. 1) 105 cd c 0** J. 10 g Lexus + 1,0 l Boxer + 0,15 l Bacara 1) cd c 6 c K. 0,3 l Bac g Attribut Tw g Huss. + 0, b b 134 b vtm 2) L. 0,3 l Bacara g Hussar + 0,5 l Renol 2) 98 bc bd 167 b M. 20,0 g Monitor tab Express + 0,2 vtm. 2) bcd b 241 b N. 0,3 l Bac. + 0,3 l Atl. OD g Huss. + 0,5 l 9860 b cd 76 ab Ren. 2) O. 0,5 l Bacara + 0,5 l Atlantis OD 1) d c 3 c 1) Höst, grödan 1,5 blad 2) Vår, tillväxtens början ** Ingen förekomst Försök Bottorp, H-län Behandlingarna har i genomsnitt gett upphov till mycket stora skördeökningar på kg per hektar. De är signifikant skilda från obehandlat i medeltal (tabell 7). Högst skördeökning hade led G, höstbekämpning med 0,3 l Bacara följt av en vårbehandling med 60 g Attribut g Hussar + 0,2 l vätmedel. Ogräsfloran bestod av åkerven, snärjmåra och viol. Högst effekt på åkerven hade led G, 0,3 l Bacara på höst + 60 g Attribut g Hussar + 0,2 l vätmedel (tabell 7). Det är troligt att nederbörden som föll i samband vårbehandlingen har påverkat ogräseffekten, särskilt tydligt är det när behandlingen utfördes med 20 g Monitor + 1,0 tablett Express. 92

34 Tabell 7. L Skörd och ogräsvikt, relativtal. Ett försök H-län Regn strax e vårbehandl! Siffra åtföljd av ingen eller samma bokstavsbeteckning är inte signifikant skilda åt. Försöksled Skörd Skörd Summa Åkerkg/ha rel.tal örtogräs ven A. Obehandlat. Skörd, kg/ha. Ogräs, g/m a A. Obehandlat. Relativtal a 100 a B. 1,25 l Bacara 1) M bc d 10 b C. 1,5 l Boxer + 50 g Pico + 10 g Lexus 1) bc d 5 bc D. 1 g Absolute M 50 WG 1) bc d 2 cd E. 0,3 l Bac. 1) & 0,075 l Primus +0,5 l Atlantis OD 2) 9 2 c d 6 bc F. 0,3 l Bac.1) & 30 g Attrib. Tw g Huss. + 0, bc cd 4 bc vtm 2) G. 0,3 l Bac.1) & 60 g Attrib.Tw g Huss. + 0, b c 1 d vtm 2) H. 0,5 l Bacara 1) & 100 g Hussar + 0,5 l Renol 2) bc d 4 bc I. 1,5 l Boxer + 0,15 l Bac. 1) 9,330 bc d 11 b J. 10 g Lexus + 1,0 l Boxer + 0,15 l Bacara 1) bc d 5 bc K. 0,3 l Bac g Attribut Tw g Huss. + 0, bc bcd 2 cd vtm 2) L. 0,3 l Bacara g Hussar + 0,5 l Renol 2) bc cd 4 bc M. 20,0 g Monitor tab Express + 0,2 vtm. 2) b ab 2 cd N. 0,3 l Bac. + 0,3 l Atl. OD g Huss. + 0,5 l bc bc 3 bcd Ren. 2) 1) Höst, grödan 1,5 blad 2) Vår, tillväxtens början Renkavle och örtogräs i höstvete, L Allmänt om försöket och veronika. Vädret och ogräsens tillväxt var I nordvästra Skåne föll rikligt med regn under för-modligen inte optimala vid behandlingen på höst och vår. Försöket i Ängeltofta fick kasseras och försöket på Wejbygården var skadat Försök Wejbygården Ängelholm våren. av vatten och skördades inte. Försöken redovisas därför var för sig. bekämpningen nr 1, mellan sådd och upp- Försöket såddes den 15 september och höst- Försök Hemmesdynge Klagstorp komst, utfördes den 25 september. Höstbekämpning nr 2, vid grödans 1,5-bladsstadium, Försöken såddes den 17 september. Höstbekämpningen nr 1, mellan sådd och utfördes den 23 oktober. Bekämpningen på uppkomst, utfördes den 18 september.höstbekämpning nr 2, vid grödans 1,5-bladsstad- Försöket skördades inte eftersom delar av våren utfördes den 13 april. ium, utfördes den 8 oktober. Bekämpningen det var vattenskadat. på våren utfördes den 7 april. I försöket förekom rikligt med renkavle. Örtogräsfloran dominerades av snärjmåra och Behandlingarna har i genomsnitt gett upphov till skördeökningar på kg per hektar. De är signifikant skilda från obehandlat höstbehandling vid grödans 1,5 blad med 10 trampört. Högst effekt på renkavle hade led D (tabell 8). Högst skördeökning blev det efter g Lexus + 2,0 l Boxer + 0,15 l Bacara följt av en höst-behandling med 1 g Absolute M behandling på våren med 0,9 l Axial. Även WG +1,5 l Boxer. I försöket förekom relativt höstbehandling med 1 g Absolute M WG lite renkavle som dessutom inte förekom i alla +1,5 l Boxer hade mycket hög effekt på renkavle (tabell blocken. Örtogräsfloran dominerades av våtarv 9). 93

35 Tabell 8. L5-2450, skörd och ogräsvikt, relativtal. Försök i Hemmesdynge. Siffra åtföljd av ingen eller samma bokstavsbeteckning är inte signifikant skilda åt. Försöksled Skörd Skörd Summa Renkg/ha rel.tal örtogräs kavle A. Obehandlat. Skörd, kg/ha. Ogräs, g/m a A. Obehandlat. Relativtal a 100 a B. 1,0 Event Super + 2,0 tab Express + 0,1 vtm 3) M b ab 79 ab C. 1 g Absolute M WG + 1,5 l Boxer 2) d 128 0** 0** D. 10 g Lexus +2,0 l Boxer + 0,15 Bacara 2) och cd c 0** 0,9 l Axial 3) E. 0,5 l Bacara + 1,0 l Event Super + 0,5 l Renol 2) c 125 0** 9 c och 1 g Attribut Twin + 0,1 vtm 4) F. 0,5 l Bacara + 1,0 l Event Super + 0,5 l Renol 2) c ** 0** och 0,9 l Atlantis OD 3) G. 0,5 l Bacara + 0,75 l Atlantis OD 2) och cd c 0** 1,0 l Event Super + 0,5 l Renol 3) H. 1 g Attribut Twin + 0,1 vtm 3) b a 17 I. 0,9 l Atlantis OD + 90 g Attribut Twin + 0,1 vtm 3) b b 32 bd J. 0,9 l Atlantis OD + 1,0 Starane XL 3) b b 48 be K. 2,0 l Boxer + 0,15 l Bac.1) och 0,9 l Atlantis OD 3) cd c 22 ce L. 0,5 l Bacara + 0,9 l Atlantis OD 1) cd c 15 c 1) Höst, mellan sådd och uppkomst 2) Höst, grödan 1,5 blad 3) Vår, tillväxtens början ** Ingen förekomst Tabell 9. L5-2450, överlevande ogräs, relativtal och förekomst i % av block. Försök på Wejbygården. Försöksled Örtogräs Renkavle Frekv. % vikt Frekv. % vikt av block g/m2 av block g/m2 A. Obehandlat. Ogräs, g/m2 & förekomst, % av block A. Obehandlat. Relativtal 100 a 100 a B. 1,0 Event Super + 2,0 tab Express + 0,1 vtm 3) M bc c C. 1 g Absolute M WG + 1,5 l Boxer 2) bc 25 0 e D. 10 g Lexus +2,0 l Boxer + 0,15 Bacara 2) och 0, bc 0 0 l Axial 3) E. 0,5 l Bacara + 1,0 l Event Super + 0,5 l Renol 2) d bc och 1 g Attribut Twin + 0,1 vtm 4) F. 0,5 l Bacara + 1,0 l Event Super + 0,5 l Renol 2) d 75 4 d och 0,9 l Atlantis OD 3) G. 0,5 l Bacara + 0,75 l Atlantis OD 2) och ab c 1,0 l Event Super + 0,5 l Renol 3) H. 1 g Attribut Twin + 0,1 vtm 3) d ab I. 0,9 l Atlantis OD + 90 g Attribut Twin + 0,1 vtm 3) d 75 7 cd J. 0,9 l Atlantis OD + 1,0 Starane XL 3) d cd K. 2,0 l Boxer + 0,15 l Bac.1) och 0,9 l Atlantis OD 3) d cd L. 0,5 l Bacara + 0,9 l Atlantis OD 1) abc c 94

36 Örtogräs i höstvete, L Allmänt om försöken Försöken såddes mellan den 12 och 25 september. Höstbekämpningen vid grödans tvåbladsstadium utfördes den 7-22 oktober. Första bekämpningen på våren utfördes den 1-20 april. Den andra vårbekämpningen genomfördes mellan den 23 och den 29 april. Ogräseffekter och skörd Behandlingarna har i genomsnitt gett upphov till skördeökningar på 0,57-1,14 ton per hektar och de är signifikant skilda från obehandlat (tabell 10). Högst skördeökning hade led C 0,3 l Bacara på hösten följt upp med 0,5 l Starane XL på våren. I två av försöken fanns det rikligt med ogräs, medan de andra två hade måttligt till lite ogräs. Ogräsfloran, som dominerades av baldersbrå, rödplister, snärjmåra, åkerveronika, viol och våtarv, var ganska olika mellan de olika försöksplatserna. Signifikant högst effekt på samtliga ogräs hade led C och D, dvs höstbehandling med 0,3 l Bacara följt upp med 0,5-1,0 l Starane XL på våren (tabell 10). Tabell 10. L5-3021, skörd och ogräsvikt, relativtal samt % ogrästäckning vid skörd. 4 försök Siffra åtföljd av ingen eller samma bokstavsbeteckning är inte signifikant skilda åt. Försöksled Skörd Skörd örtogräs % ogrkg/ha rel.tal g/m2 täckn. A. Obehandlat, skörd kg/ha, ogräs g/m a A. Obehandlat. Relativtal a 100 a B. 0,75 l Bacara 1) M bc d 30 b C. 0,3 l Bacara 1) och 0,5 l Starane XL 2) c e 20 b D. 0,3 l Bacara 1) och 1,0 l Starane XL 2) c e 14 b F. 1,5 tab Express + 0,6 l Starane + 0,1 l vtm 2) M bc c 40 b G.15 g ANR ,1 l vätmedel 3) b b 43 b H. 15 g ANR ,6 l NA03 + 0,1 l vtm 3) bc bc 46 b Antal försök: ) Höst, grödan 1-2 blad 2) Vår, tillväxtens början 3) Vår, vid normal tidpunkt på våren 95

37 Örtogräs i vårkorn, L5-400 Allmänt om försöken De flesta försöken såddes i början av april. Ett försök på Gotland såddes i mitten av maj. Bekämpningarna utfördes enligt plan i det tidigt sådda fälten i mitten av maj. På Gotland utfördes bekämpningen i början av juni. Ogräseffekt och skörd Behandlingarna gav i genomsnitt inte signifikanta skördeökningar på 0,69-0,89 ton per hektar. Det var inga stora skillnader mellan de olika behandlingarna. I försöket på Gotland var skördeökningen störst (tabell 11). De dominerande ogräsarterna var målla, snärjmåra, viol och åkersenap. Bäst ogräseffekt, avläst i juli, hade 1,5 tablett Express Super + 1,0 l Ariane S (tabell 11). Tabell 11. L5-400 Skörd och ogräsvikt, relativtal. 5 försök H-, I-, L-, M- och N-län Siffra åtföljd av ingen eller samma bokstavsbeteckning är inte signifikant skilda åt Försöksled Skörd Skörd Ört- % Ogräskg/ha rel.tal ogräs täckn rel.tal vid skörd A. Obehandlat, skörd kg/ha ogräs g/m A. Obehandlat. Relativtal a 100 B. 1,5 tab Express + 0,1 l vtm Mätare b 24 D. 1,5 tab Expr. Super + 1,0 l Arian. S + 0,1 l vtm c 18 E. 2,0 l Ariane S bc 20 F. 0,6 l Cantor b 23 G. 2,0 tab Express Super + 0,1 vtm bc 17 H. 2,0 tab Harmony P g Eagle + 0,1 l vtm bc 19 I. 0,5 tab Express + 0,5 l Starane XL bc 24 J. 10 g ANR ,1 l vtm b 42 K. 10 g ANR ,4 l NA3 + 0,1 l vtm b 23 Antal försök: Behandling: grödan DC (Led C har utgått) Ogräs i höstraps, L5-00 Allmänt om försöken Ett försök såddes den 16 augusti, två försök såddes mellan den 30 augusti och den 2 september. Första bekämpningen, strax efter sådd, utfördes den 18 augusti respektive den 1-4 september. Den andra behandlingen, vid rapsens hjärtbladsstadium, utfördes den 25 augusti respektive den 8-11 september. Bekämpningen på våren utfördes den 3 april respektive den april. Ogräseffekt och skörd Samtliga bekämpningar gav i medeltal upphov till signifikanta skördeökningar på upp till 870 kg per hektar (tabell 12). Högst skördeökning hade behandling med 2,0 l Butisan Top strax efter sådd. Skillnaden var dock inte signifikant skild från övriga bekämpningar. Lomme, näva, våtarv och viol var de ogräsarter som dominerade. Signifikant bäst effekt mot samtliga örtogräs hade en bekämpning med 3,0 l Nimbus strax efter sådd (tabell 12). 96

38 Tabell 12. L5-00, skörd och ogräsvikt, relativtal. 3 försök Siffra åtföljd av ingen eller samma bokstavsbeteckning är inte signifikant skilda åt. Försöksled Skörd Skörd Örtogräs kg/ha rel.tal g/m2 A. Obehandlat, skörd kg/ha, råfett kg/ha, ogräs g/m A. Obehandlat. Relativtal 100 a 100 a 100 a B. 2,0 l Butisan Top 2) Mätare 118 b 117 b 26 b C. 0,33 l NA08 1) 117 b 115 b 35 b D. 0,25 l NA08 1) och 1,0 l Matrigon 3) 117 b 115 b 38 b E. 2,0 l Nimbus CS 1) 118 b 116 b 25 b F. 3,0 l Nimbus CS 1) 119 b 117 b 10 c G. 2,0 l Butisan Top 1) 122 b 120 b 22 b Antal försök: ) 0-3 dagar efter sådd 2) Grödans hjärtbl St 10 3) Vår, temperatur över 12 grader Ogräsförsök i majs L5-840 Allmänt om försöken Tre försök såddes i mitten av april till början av maj. Bekämpning nr 1 utfördes den maj enligt plan. Den andra bekämpningen utfördes också enligt plan den 25 maj till den 2 juni. Försöken utfördes i sorterna Anvil, Ravenna och Saludo. Skördeeffekt I försöken uppmättes mycket höga signifikanta skördeökningar i förhållande till obehandlat av samtliga behandlingar (tabell 13). Signifikant lägst skördeökning blev det av en behandling med 2,0 kg Lentagran + 0,1 l Silwet Gold. Ogräseffekt Ogräsfloran dominerades av lomme, målla, näva, rödplister och trampört. Nattskatta förekom i ett försök och vitgröe i två försök. De flesta behandlingarna var signifikant skilda från obehandlat med en effekt på över 90 procent mot samtliga örtogräs (tabell 13). Signifikant bäst effekt på målla hade 2*0,75 l Callisto (tabell 14). Bäst effekt på nattskatta hade bekämpning med 2*0,5-0,75 l Callisto. Mot näva och vitgröe hade Callisto ingen effekt alls. Noteras kan också den starka uppförökningen av nattskatta efter behandling med Harmony + Titus i led B. Behandlingsskador Gulfärgning och nekroser av behandlingarna förekom endast i mycket liten omfattning efter en tidig behandling med Spotlight Plus. Planthöjden var betydligt större i de behandlade leden i juli (tabell 13). 97

39 Tabell 13. L5-840 Försök i majs, överlevande ogräs, 3 försök Försöksled Skörd Skörd Plant- Örtton rel.- höjd ogräs ts/ha tal juli juli cm g/m2 A. Obehandlat skörd ton ts/ha, höjd cm, ogräs g/m2 3,2 a A. Obehandlat. Relativtal a B. 30 g Tit. + 11,25 g Harm. 50 SX + 0,2 vtm 1) & 13,2 d b 20 g Titus + 7,5 g Harm. 50 SX + 0,2 vtm 2) Mätare C. 75 g MaisTer + 0,3 l Starane 1+1,0 l MaisOil 1) & 14,5 d b 75 g MaisTer + 0,3 l Starane 1+1,0 l MaisOil 2) D. 50 g MaisTer + 0,3 l Starane 1+0,67 l MaisOil 1) & 13,8 d b 50 g MaisTer + 0,3 l Starane 1+0,67 l MaisOil 2) E. 0,75 l Callisto 1) o 0,75 l Callisto 2) 15,0 d b F. 0,5 l Callisto 1) o 0,5 l Callisto 2) 14,5 d b G. 11,25 g Harm. 50 SX + 0,2 vtm 1) & 14,0 d b 75 g MaisTer + 0,3 l Starane 1+1,0 l MaisOil 2) H. 0,25 l Spotlight Plus 1) o 0,75 l Callisto 2) 15,0 d b I. 2,0 kg Lentagran + 0,1 l Silwet Gold 1) 7,3 b a J. 1,0 kg Lentagran + 0,1 l Silwet Gold 1) & 1,0 kg Lentagran + 0,1 l Silwet Gold 2) 9,4 c a 1) Vid ogräsens hjärtbladsstadium - 2-örtbladsstadium 2) dygn senare Tabell 14. L5-840, försök i majs. Överlevande ogräs, relativtal och förekomst i % av block. Siffra åtföljd av ingen eller samma bokstavsbeteckning är inte signifikant skilda åt. Försöksled Vitgröe Målla Natt- Näva frekv.% av vikt vikt skatta vikt block g/m2 g/m2 g/m2 g/m2 A. Obehandlat skörd ton ts/ha, höjd cm, ogräs g/m2 100 a A. Obehandlat. Relativtal a 100 b 100 ab B. 30 g Tit. + 11,25 g Harm. 50 SX + 0,2 vtm 1) & 20 g Titus + 7,5 g Harm. 50 SX + 0,2 vtm 2) Mätare 13 b 25 9 bc 781 a 10 c C. 75 g MaisTer + 0,3 l Starane 1+1,0 l MaisOil 1) & 0 b 6 abc 12 cd 75 g MaisTer + 0,3 l Starane 1+1,0 l MaisOil 2) 7 c D. 50 g MaisTer + 0,3 l Starane 1+0,67 l MaisOil 1) & 0 b 10 ab 20 bc 50 g MaisTer + 0,3 l Starane 1+0,67 l MaisOil 2) 7 c E. 0,75 l Callisto 1) o 0,75 l Callisto 2) 88 a d 3 cd 117 a F. 0,5 l Callisto 1) o 0,5 l Callisto 2) 100 a cd 1 d 140 a G. 11,25 g Harm. 50 SX + 0,2 vtm 1) & 0 b 5 abc 23 bc 75 g MaisTer + 0,3 l Starane 1+1,0 l MaisOil 2) 6 c H. 0,25 l Spotlight Plus 1) o 0,75 l Callisto 2) 100 a abc 16 bcd 21 bc I. 2,0 kg Lentagran + 0,1 l Silwet Gold 1) 100 a ab 455 a 11 c J. 1,0 kg Lentagran + 0,1 l Silwet Gold 1) & 100 a ab 41 b 20 c 1,0 kg Lentagran + 0,1 l Silwet Gold 2) Antal försök: ) Vid ogräsens hjärtbladsstadium - 2-örtbladsstadium 2) dygn senare 98

40 Ogräsförsök i majs, L Allmänt om försöken Fyra försök såddes i slutet av april till början av maj. Bekämpning nr 1 utfördes den maj enligt plan. Den andra bekämpningen utfördes också enligt plan den 30 maj till den 1 juni. Försöken utfördes i sorterna Cerutti, Isberi och Kaukas. I försöksplanen ingick mekanisk bekämpning med ett fingerhjulsaggregat. Detta aggregat går också in i raden. I tre av försöken utfördes detta (tabell 15). I försöket i Halland utfördes endast radhackning med vanliga gåsfotsskär (tabell 16). Försök med fingerhjulsaggregat I försöken där fingerhjulsaggregatet användes uppmättes mycket höga signifikanta skördeökningar i förhållande till obehandlat av samtliga behandlingar (tabell 15). Högst skörd blev det i led I med en inledande kemisk bekämpning med 50 g MaisTer + 0,5 l Callisto + 0,67 l MaisOil, följt upp av radhackning med fingerhjulsaggregat. I försöken dominerades ogräsfloran av målla, näva, och veronika. Åkertistel förekom i ett försök och vitgröe i tre försök. De flesta behandlingarna var signifikant skilda från obehandlat med en effekt på över 90 procent på samtliga örtogräs (tabell 15). Enbart radhackning eller enbart bekämpning med 0,375-0,75 l Callisto hade procents effekt. Bäst effekt på samtliga örtogräs hade led I, dvs samma led som hade högst skörd. Tabell 15. L Försök i majs. Skörd, planthöjd, ogräs i juli och vid skörd. 3 försök 2009 i I- och L-län. Siffra åtföljd av ingen eller samma bokstavsbeteckning är inte signifikant skilda åt. (Led E har utgått). Försöksled Skörd Skörd Plant- Ört- % Ogräston rel.- höjd ogräs täckn ts/ha tal juli juli vid cm g/m2 skörd A. Obeh skörd ton ts/ha, höjd cm, ogr g/m2, % täck. 3,0 a A. Obehandlat. Relativtal a 100 a 100 a B. 0,75 l Callisto 1) & 0,75 l Callisto 2) 13,4 bcd b 15 b 3 c C. 0,375 l Callisto 1) & 0,375 l Callisto 2) 12,8 bc b 17 ab 3 c D. 75 g MaisTer +1,0 l MaisOil 1) 12,9 bc b 7 bc 2 c & 75 g MaisTer + 1,0 l MaisOil 2) F. 50 g MaisTer + 0,5 l Callisto + 0,67 l MaisOil 1) 14,0 cd b 2 cd 2 c & 50 g MaisTer + 0,5 l Callisto + 0,67 l MaisOil 2) G. 25 g MaisTer + 0,25 l Callisto + 0,33 l MaisOil 1) 13,7 cd b 5 bc 2 c & 25 g MaisTer + 0,25 l Callisto + 0,33 l MaisOil 2) H. Mekanisk bekämpning 1) 13,7 cd b 2 cd 3 c & 50 g MaisTer + 0,5 l Callisto + 0,67 l MaisOil 2) I. 50 g MaisTer + 0,5 l Callisto + 0,67 l MaisOil 1) 14,7 d b 0 d 3 c & Mekanisk bekämpning 2) J. Mekanisk bekämpning 1) 12,1 b b 16 ab 10 b & Mekanisk bekämpning 2) Antal försök: ) Vid ogräsens hjärtbladsstadium - 2-örtbladsstadium 2) dygn senare 99

41 Försök med radhackning med gåsfotsskär I försöket i Halland blev skördeökningarna signifikanta och mycket höga. Tekniken med radhackning med gåsfotsskär har i detta försök fungerat betydligt sämre än försöken där radhackning utfördes med fingerhjulsaggregat. Högst skörd blev det i led B 2*0,75 l Callisto (tabell 9). Dominerande ogräs var målla, pilört och åkerbinda. Dessutom förekom åkermolke. Signifikant bäst effekt på samtliga örtogräs i juli hade led B 2*0,75 l Callisto (tabell 16). Tabell 16. L Försök i majs. Skörd, planthöjd, ogräs i juli och vid skörd. Ett försök 2009 i N-län. Siffra åtföljd av ingen eller samma bokstavsbeteckning är inte signifikant skilda åt. (Led E har utgått). Försöksled Skörd Skörd Ört- % Ogräston rel.- ogräs täckn ts/ha tal juli vid g/m2 skörd A. Obehandlat skörd ton ts/ha, ogräs g/m2, % täckning 1,4 a A. Obehandlat. Relativtal a 100 a B. 0,75 l Callisto 1) & 0,75 l Callisto 2) 11,4 e b 21 c C. 0,375 l Callisto 1) & 0,375 l Callisto 2) 10,3 e d 38 bc D. 75 g MaisTer +1,0 l MaisOil 1) & 10,8 e c 21 c 75 g MaisTer + 1,0 l MaisOil 2) F. 50 g MaisTer + 0,5 l Callisto + 0,67 l MaisOil 1) & 50 g MaisTer + 0,5 l Callisto + 0,67 l MaisOil 2) 11,3 e 2 16 c 18 c G. 25 g MaisTer + 0,25 l Callisto + 0,33 l MaisOil 1) & 25 g MaisTer + 0,25 l Callisto + 0,33 l MaisOil 2) 7,6 c d 74 b H. Mekanisk bekämpning 1) & 50 g MaisTer + 0,5 l Callisto + 0,67 l MaisOil 2) 9,0 cd d 58 b I. 50 g MaisTer + 0,5 l Callisto + 0,67 l MaisOil 1) 8,7 c d 68 b & Mekanisk bekämpning 2) J. Mekanisk bekämpning 1) & Mekanisk bekämpning 2) 3,2 b a 98 a 1) Vid ogräsens hjärtbladsstadium - 2-örtbladsstadium 2) dygn senare 100

42 Växtskydd VÄXTSKYDDSFÖRSÖK 2009 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar I Animaliebältet har fungicidförsök utförts i råg, höstvete, rågvete och vårkorn. Rågförsöket har legat på Öland, höstveteförsöken på Öland, söder om Kalmar och ett referensförsök på Gotland. Vårkornförsöken har varit placerade i Halland och på Gotland och rågveteförsöket låg på sydvästra Öland. Växtodlingssäsongen 2009 Medeltemperaturen under vintern var normal, det vill säga kallare än de närmast föregående åren och på de flesta håll var marken periodvis tjälad. Kännetecknande för övrigt är mycket små nederbördsmängder under april, men mer regn än normalt under maj, juni och juli. Speciellt på Gotland kom betydligt mera nederbörd under juli månad än vad det brukar. I Kalmarområdet däremot var juli något torrare än normalt. Medeltemperaturen var något högre än normalt under april, normal i maj (det vill säga kallare än föregående år) och i juni var det betydligt kallare än normalt, vilket framförallt påverkade majsens tidiga utveckling. Störst betydelse i höstvete och rågvete hade angreppen av gulrost och sädesbladlöss. I höstvetet förekom angreppen av gulrost framförallt i sorten Tulsa, men angrepp hittades även i sorterna Kris, Gnejs, Olivin och Opus i Växtskyddscentralens graderingsfält. Angreppen var betydligt större än under Liksom i fjol kom angreppen vid en tidpunkt då det är normalt att sätta in den första bekämpningen vid en delad axgångsbehandling. Detta gjorde att gulrosten, i de flesta fall, inte orsakat några stora skördebortfall i höstvetet i området. I rågvetesorten Dinaro var angreppen av gulrost på många håll omfattande. I delar av området, speciellt på Öland, Gotland och i Halland, förekom kraftiga angrepp redan i början av april. Den svala och fuktiga väderleken under maj och början av juni, i kombination med en mycket aggressiv gulrostras, bidrog till de kraftiga angreppen. Under året förekom mycket små angrepp av svartpricksjuka och vetets bladfläcksjuka. Angreppen utvecklades först sent på säsongen och dessa sjukdomar har därför haft mindre betydelse för skördeutfallet. Undantag är Gotland där angreppen på grund av de stora nederbördsmängderna i kombination med känsliga sorter blev stora. Mjöldaggsangreppen i höstvete och rågvete var svagare än normalt i de sydöstra delarna av området, framförallt på Öland, medan angreppen var något högre än vanligt i många andra delar av landet. Rågen angreps tidigt av mjöldagg men var för övrigt frisk. Angrepp av sädesbladlöss i rågaxen var dock påtagliga. Angreppen av kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka i både höst- och vårkorn var små i hela området med undantag för speciellt känsliga vårkornsorter på Gotland. I vårkorn förekom kornrost framförallt i sorterna Justina och Quench. Mjöldaggsangreppen var kraftigare i vårkornet jämfört med I många vårkornfält förekom ovanligt kraftiga angrepp av Ramularia, en bladfläcksjukdom. I havre förekom inga stora angrepp av vare sig bladfläcksjuka eller rost. Utslagen i årets fungicidförsök varierar beroende på område, sort och sjukdomsangrepp. På Gotland har stora merskördar erhållits i samtliga fungicidförsök, medan försöken i höstvete i Kalmarområdet och kornförsöket i Halland visar på liten eller ingen lönsamhet för svampbekämpning i år. I rågveteförsöken där kraftiga angrepp av gulrost förekom, blev merskördarna för bekämpning stora. Förutom Animaliebältet har BASF, Bayer CropScience, Du Pont, Makhteshim Agan, Nordisk Alkali, Syngenta och Statens Jordbruksverk varit medfinansiärer till växtskyddsförsöken. 101

43 Lönsamhetsberäkningar - inlösenpris, kostnader och lönsamhet I beräkningarna av det ekonomiska resultatet användes normaliserade kvalitetsregleringar, med vilket menas att den faktiska skillnaden mellan en behandling och obehandlat led jämförs. Beräkningarna görs likadant i hela Sverige. Avdrag görs med: o 5 kr/dt per %-enhet avvikande proteinhalt i kvarnvete (vilket innebär avdrag när obeh är högre än behandlat och påslag när obeh är lägre än behandlat). o -2 kr/dt per %-enhet avvikande proteinhalt i maltkorn (avdrag när obehandlat är lägre än behandlat och påslag när obeh är högre än behandlat). o 0,1 kr/dt per g/l avvikande rymdvikt i kvarnvete. o Inget avdrag för frakt- och hanteringskostnader o Inget avdrag för torkning, falltal eller avrens. Inlösenpriser Råg och rågvete kr/dt, vete 100 kr/dt, maltkorn och foderkorn 90 kr/dt. Preparatpriserna är beräknade till 92 % av Lantmännens/Svenska Foders listpriser. För ännu ej registrerade preparat beräknas inget netto. I kostnaden för behandling ingår förutom preparatkostnad även körkostnad med 145 kr/ tillfälle, samt körskada med 0,3-1,0 % beroende på tidpunkter. I tabellen anges vilka listpriser som ligger till grund för beräkningarna av lönsamheten. Preparat Listpris Preparat Listpris Preparat Listpris Preparat Listpris kr/l kr/l kr/l kr/l Acanto 460 Flexity 748 Sportak 284 Tern 306 Acanto Prima 260 Forbel 306 Stereo 173 Tilt 250 EC 271 Amistar 469 Jenton 368 Stratego 312 Tilt Top 271 Comet 469 Proline 636 Preparat - förkortningar A=Amistar (azoxystrobin), Ac=Acanto (picoxystrobin), AcP=Acanto Prima (picoxystrobin + cyprodinil), Ar=Armure (propikonazol+difenkonazol), B=Bravo (klortalonil), C=Comet (pyraklostrobin), J=Jenton (Comet Plus) (pyraklostrobin + fenpropimorf), Del= Delaro (protiokonazol + trifloxystrobin), F= Svampförsök höstvete Försöksserien L , bekämpning av mjöldagg i höstvete (två försök) Syftet med försöken var att jämföra effekten av olika preparat mot mjöldagg vid tidig behandling, DC 31. I samtliga led utfördes dessutom en delad axgångsbehandling. Denna behandling gjordes med samma preparat och samma dos i alla led. Mjöldaggspreparaten provades med halv dos utom i ett fall, Talius (ej reg.), där full dos användes. Ett av preparaten, Upstream (ej reg.), provades både i halv och i full dos. Observera därför att resultaten från alla led inte är direkt jämförbara. Forbel (fenpropimorf), Fl=Flexity (metrafenon), P=Proline (protio-konazol), Sp=Sportak (prokloraz), St=Stereo (propikonazol + cyprodinil), Str=Stratego (trifloxystrobin + propikonazol), T=Tilt 250 EC (propikonazol), Ta= Talius (proquinazid), TT= Tilt Top (propikonazol + fenpropimorf). Två försök genomfördes, ett i Skåne och ett på Öland. Båda försöken var utlagda i sorten Tulsa. Mjöldagg förekom i båda försöken och dessutom förekom sena angrepp av svartpricksjuka. I Skåneförsöket förekom gulrost, som dock bekämpades effektivt med den delade axgångsbehandlingen, vilket gör att sjukdomen troligen inte påverkat försöksresultatet nämnvärt. Fältet där försöket lades ut på Öland var svämgödslat på våren, vilket kan ha påverkat förekomsten av både tidiga mjöldaggsangrepp och tidiga gulrostangrepp. 102

44 Skörd (tabell 1) Svampbekämpningen gav stora merskördar, mellan 1000 till 10 kg/ha, varav den största delen går att hänföra till den delade axgångsbehandlingen. De effektivaste mjöldaggspreparaten ökade i genomsnitt skörden med 300 till 350 kg/ha vid halv dos. Försöken visar att effekten av de nya preparaten Flexity, Talius (ej reg.) och Upstream (ej reg.) är mera långvarig jämfört med äldre preparat. Även preparatet Tern hade god effekt på mjöldaggen, men den var mera kortvarig och upprepad behandling hade behövts för full kontroll av sjukdomen. Lönsamhet (tabell 2) Försöken visar att merskördarna av mjöldaggsbekämpningen inte betalade merkostnaden för behandlingen detta år. Tabell 1. L , bekämpning av mjöldagg i höstvete. Skörd och merskörd, samt nettomerintäkt. Behandling Dos kg,l/ha Skörd och merskörd ton /ha DC DC DC Tomelilla Borgholm Medel Tulsa Tulsa 2 försök Nettomerintäkt, kr/ha 2 försök Obehandlat P+C & P (= B) 0,2+0,25 0, Flexity (1/2) + B 0,25 0,2+0,25 0, Upstream (1/2)+ B 0,25 0,2+0,25 0, Jenton (1/2) + B 1,0 0,2+0,25 0, Tern (1/2) + B 0,5 0,2+0,25 0, Tilt Top (1/2) + B 0,5 0,2+0,25 0, Forbel (1/2) + B 0,5 0,2+0,25 0, Stereo (1/2) + B 1,0 0,2+0,25 0, Talius (1/1) + B 0,2 0,2+0,25 0, Upstream (1/1) + B 0,5 0,2+0,25 0, Probv 0,0001 0,0001 0,0001 0,0589 CV 2,1 2,6 1,3 2,4 LSD Svampangrepp i obeh % yta blad 2 DC 75: Svartpricksjuka 9,00 23,0 * Mjöldagg 9,50 17,25 Gulrost 11,25 Spår * blad 3 103

45 Tabell 2. L Bekämpning av mjöldagg i höstvete. Angrepp i obehandlat och behandlat, % angripen bladyta. Behandling Dos kg,l/ha Mjöldagg, % yta Svartprick, % yta DC DC DC bl. 2-4 blad 2 blad DC DC 75 DC 75 Obehandlat 11,75 13,38 16,00 P+C & P (= B) 0,2+0,25 0,4 10,13 5,50 6,25 Flexity (1/2) + B 0,25 0,2+0,25 0,4 3,55 1,58 5,75 Upstream (1/2) + B 0,25 0,2+0,25 0,4 0,05 1,14 4,88 Jenton (1/2) + B 1,0 0,2+0,25 0,4 1,56 3,88 5,88 Tern (1/2) + B 0,5 0,2+0,25 0,4 1,58 2,50 6,38 Tilt Top (1/2) + B 0,5 0,2+0,25 0,4 3,25 4,00 7,13 Forbel (1/2) + B 0,5 0,2+0,25 0,4 4,25 3,88 5,63 Stereo (1/2) + B 1,0 0,2+0,25 0,4 6,45 4,38 6,88 Talius (1/1) + B 0,2 0,2+0,25 0,4 2,27 0,31 4,38 Upstream (1/1) + B 0,5 0,2+0,25 0,4 0,21 0,41 4,75 Probv ns 0,0029 0,0149 CV 110,3 53,2 32,4 LSD 10,06 4,41 4,84 Försöksserien L , bekämpningsstrategier i höstvete. Syftet med försöksserien har varit att jämföra olika preparatblandningar, doser och behandlingstidpunkter för svampbehandlingar i höstvete speciellt med avseende på svartpricksjuka och vetets bladfläcksjuka. Totalt lades åtta försök ut i denna serie, fyra i Skåne varav ett ej skördades, ett i Kalmar, ett i Östergötland och två i Västra Götaland varav ett kasserades. I de skånska försöken förekom svartpricksjuka och gulrost men angreppen kom först efter axgång. I Kalmarförsöket var angreppen av svartpricksjuka mycket små. Det förekom en del brunrost i försöket, men angreppet kom sent och har haft mindre betydelse. I försöket i Östergötland var angreppen av svartpricksjuka kraftiga och så var fallet även i försöket i Västra Götaland, men angreppet här kom sent på säsongen och fick mindre betydelse. Skörderesultat och lönsamhet (tabell 3-4) Merskördarna för bekämpning var stora i de skånska försöken och i försöket i Östergötland. Största netto erhölls av en engångsbehandling med 0,4 l/ha Proline + 0,25 l/ha Comet. I försöket i Kalmar och Västra Götaland däremot var merskördarna små och ingen lönsamhet fanns för bekämpning. I försöksserien ingick led där preparatet Proline kombinerats med Sportak. I flera av försöken visades att en blandning av Proline och Sportak gav ett lika högt netto som en högre dos av Proline. Detta gick dock inte att se i alla försök. 104

46 Tabell 3. L , bekämpningsstrategier i höstvete. Skörd och merskörd, kg/ha. Skörd och merskörd, kg/ha Behandling Dos kg, l/ha Ängel- Tome- Kalmar Skän- Gräs- DC DC DC DC holm, L lilla, L H ninge, E torp, R Medel Gnejs Gnejs Cubus Gnejs Harnesk Obehandlat P+C 0,4+0, Del & P 0,5 0, P & P 0,2 0, P & P 0,4 0, P+C & P 0,2+0,25 0, P+Sp & P 0,2+0,5 0, P+Sp & P 0,4+0,5 0, St & P+C 2,0 0,6+0, St & P+T 1,0 0,2+0, St & P+C 2,0 0,6+0, Probv 0,0001 0,0001 ns 0,0001 ns 0,0001 CV 2,7 1,4 3,7 3,4 2,7 2,6 LSD Svampangrepp i obeh % yta blad 2, DC 75: Svartpricksjuka 12,5 40,0 0,83 27,5 25,0 Vetets bladfl sjuka 0,03 Gulrost 8,75 1,0 Mjöldagg 2,25 0,5 Brunrost 0,03 3,0 3,75 Tabell 4. L , bekämpningsstrategier i höstvete. Svartpricksjuka i %, angripen bladyta, blad 2. Angrepp av svartpricksjuka, % blad 2 Behandling Dos kg, l/ha Ängel- Tome- Kalmar Skän- Gräs- DC DC DC DC holm, L lilla, L H ninge, E torp, R Medel Gnejs Gnejs Cubus Gnejs Harnesk Obehandlat 12,5 40,0 0,8 27,5 25,0 20,8 P+C 0,4+0,25 8,3 20,0 0,4 8,0 13,8 9,7 Del & P 0,5 0,4 5,8 12,5 0,3 4,5 8,8 5,9 P & P 0,2 0,2 9,0 26,3 0,3 13,0 11,3 11,4 P & P 0,4 0,4 5,5 12,5 0,3 6,3 6,3 6,0 P+C & P 0,2+0,25 0,2 7,5 25,0 0,4 8,0 16,3 10,3 P+Sp & P 0,2+0,5 0,4 5,5 20,0 0,2 10,0 11,3 8,3 P+Sp & P 0,4+0,5 0,4 5,0 16,3 0,2 3,8 5,8 5,7 St & P+C 2,0 0,6+0,25 6,0 13,8 0,2 7,0 5,8 5,8 St & P+T 1,0 0,2+0,25 6,3 27,5 0,3 12,0 10,0 10,3 St & P+C 2,0 0,6+0,25 6,3 16,3 0,3 Probv 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 CV 26,2 11,6 42,5 30,0 31,4 37,3 LSD 2,66 3,51 0,2 4,35 5,2 4,13 105

47 L B, referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete på Gotland och i Mellansverige. Referensförsöken syftar till att belysa lönsamheten av svampbekämpningar i höstvete. Under året har nio försök lagts ut, ett på Gotland och övriga i Mellansverige. Se tabell 5-6. I huvuddelen av försöken har angreppen av svartpricksjuka kommit sent och haft begränsad betydelse. Bara i två av försöken, det på Gotland och det i V.Tunhem i Västergötland förekom angrepp av svartpricksjuka redan vid första bekämpningstillfället. I försöket på Gotland medförde bekämpningarna stora merskördar och god lönsamhet. Den sena bekämpningen i DC 65 gav högst merskörd vilket tyder på att den huvudsakliga utvecklingen av svartpricksjukan varit sen även i detta försök. En delad axgångsbehandling har inte tillfört något ytterligare. Tabell 5. L B, referensförsök höstvete. Skörd och merskörd för svampbehandling. Skörd & merskörd kg/ha Behand- Dos kg, l/ha Hall- Husby V. Tun- Emtunga Kyrkeby Marling DC DC DC DC freda, I gård, D hem, R gård, R T stad, E Medel Gnejs Olivin Olivin Olivin Harnesk Olivin Obehandlat P + C 0,4+0, P + C 0,4+0, P & P+C 0,2 0,2+0, Probv 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 CV% 2,5 2,1 1,8 1,7 1,7 2,2 2 LSD Svampangrepp i obeh %, angripen bladyta blad 2, DC 75: Svartpricksjuka 12,5* 21,25 11,75 21,25 7,5 25,0 17,35 Mjöldagg 1,54 Gulrost bl 1 7,5 * blad 1 Tabell 6. L B, referensförsök höstvete. Angrepp i obehandlat och behandlat och nettomerintäkt för svampbehandling. % angr blad- Nettomer- Nettomer- Behandling Dos kg, l/ha yta blad 2 intäkt kr/ha intäkt kr/ha DC DC DC DC Svartpricksjuka Hallfreda Medeltal Medeltal 6 f * I 6 försök* Obehandlat 17, P + C 0,4+0,25 4, P + C 0,4+0,25 5, P & P+C 0,2 0,2+0,25 3, Probv 0,0001 0,0395 CV% 38,72 2,8 LSD 4, * Försök med angrepp av svartpricksjuka 106

48 Svampförsök rågvete L , Strategier i rågvete, gemensam serie för hela landet I försöksserien ingick fem försök. Försöken låg i Svea, ÖSF, FiV, Animaliebältet och i Skåne. I fyra av försöken förekom kraftiga angrepp av gulrost och merskördarna för bekämpning i dessa fyra försök blev mycket stora, från två till över fem ton per hektar. Försöksplanen i rågvete gjordes efter tidigare års erfarenheter, när endast mindre svampangrepp förekommit. I år blev situationen en helt annan eftersom smittotrycket av en aggressiv gulrostras var stort och vädret under maj och juni var betydligt fuktigare och svalare jämfört med De mottagliga sortena, Dinaro och Cando, blev mycket starkt angripna. I försöken i Skåne och på Öland förekom starka angrepp redan i april. Gulrosten utvecklades mycket snabbt under maj månad och när bekämpning utfördes i DC 45-49, fanns angrepp på alla blad i obehandlade rutor. Bäst bekämpningseffekt och störst merskörd i medeltal gav en tidig behandling med 0,25 l/ ha Tilt 250 i DC 32 följt av 0,4 l/ha Stereo + 0,25 l/ha Comet i DC 45-49, se tabell 7. I Ölandsförsöket erhölls dock en lika hög skörd av en engångsbehandling i DC 47 med Proline 0,4 l/ha + 0,25 l/ha Comet. Angreppen i axen hade stor betydelse och ingen behandling kontollerade detta fullständigt, men tydliga skillnader kunde ses, framförallt i Ölandsförsöket. I detta försök var axangreppen större i de dubbelbehandlade leden vilket kan tyckas märkligt. I dessa båda led fanns dock i slutet av juni grönskottsplantor på vilka det förekom aktiv gulrost. I övriga led förekom också grönskott men på grund av ett torrare mikroklimat (större delen av de nedre bladen i dessa led var vissna på grund av det kraftiga gulrostangreppet i försöket) förekom ingen aktiv gulrost på dessa grönskott. Möjligen kan förklaringen ligga här. Grundskördarna i försöken blev väldigt låga och även om merskördarna var stora hade det behövts fler behandlingar för att fullt kontrollera gulrosten, speciellt axangreppen. Se tabell 8 Tabell 7. L , bekämpningsstrategier i rågvete. Skörd och merskörd samt nettomerintäkt. Avräkningspris öre/kg. Behandling Dos kg, l/ha Skörd och merskörd, kg/ha Nettomer- Skurup Kastlösa Motala Lid- intäkt DC DC DC köping Medel kr/ha Dinaro Dinaro Dinaro Dinaro 4 försök 4 förs Obehandlat Del 0, P+C 0,4+0, St+C 0,4+0, T & St+C 0,25 0,4+0, TT & TT+C* 0,25 0,25+0, ** 2 327** Jenton* 1, Probv 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0014 CV % 7,7 7,1 5,1 5,2 12,8 15,3 LSD Angrepp i obehandlat led, % yta blad 2: Gulrost (DC 69-73) * Öppet led ** Medeltal 3 försök 107

49 Tabell 8. L , bekämpningsstrategier i rågvete. Angrepp i obehandlat och behandlat i tre av försöken. Behandling Dos kg, l/ha Angrepp gulrost %, DC DC DC DC Kastlösa Skurup Motala Blad 2 Ax Blad 2 Ax Blad 2 Ax Obehandlat Del 0,4 15,0 8,8 65,0 13,3 12,0 13,0 P+C 0,4+0,25 21,3 18,8 58,8 13,0 14,8 14,3 St+C 0,4+0,25 20,5 48,8 73,8 28,8 11,8 12,3 T & St+C 0,25 0,4+0,25 3,0 47,5 37,5 29,5 3,0 8,8 TT & TT+C* 0,25 0,25+0,25 5,3 55,0 1,3 6,8 Jenton* 1,0 16,3 35,0 Probv 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 CV % 35,8 29,4 24,9 39,8 38,1 35,3 LSD 10,6 7,7 21,7 19,4 7,8 10,0 * Öppet led Svampförsök i Råg Strategiförsök i höstråg, L I serien jämfördes olika preparat och preparatblandningar vid bekämpning i DC dvs när flaggbladets slida börjar vidga sig och tills axets första agnar blir synliga. Försöken har legat på Öland, i Skåne och i Öster- och Västergötland. Små angrepp av svampsjukdomar Den torra väderleken i april månad missgynnade bladfläcksvamparna vilket medförde att det vid tidpunkten för bekämpning bara förekom små angrepp av mjöldagg på tredje bladet i tre av försöken. I Borgholmsförsöket var dock angreppet av mjöldagg större och i detta försök sattes en behandling in mot mjöldaggen redan i stadium DC 37, i det öppna ledet. Enstaka angrepp av sköldfläcksjuka fanns i tre av försöken men angreppen kom sent och torde inte ha påverkat skörden nämnvärt. Små skördeökningar, ingen lönsamhet Skördeökningarna blev små, i medeltal mellan 220 till 330 kg/ha, se tabell 9. I försöket i Borgholm sattes mjöldaggsbekämpningen in något sent, i förhållande till angreppet. En tidigare bekämpning hade troligen kunnat ge en något större merskörd. Samtliga försök visar att det inte varit lönsamt med svampbekämpning i rågen under Tabell 9. L Bekämpningsstrategier i råg. Skörd och nettomerintäkt. Avräkningspris öre/kg Behandling Dos kg, l/ha Skörd och merskörd kg/ha Nettomer- DC DC Borgholm Borgeby Lidköping Skänninge Medel intäkt kr/ha Kaskelott Visello Kaskelott Conduct 4 försök 4 försök Obehandlat Acanto Prima 1, Proline+Comet 0,4+0, Stereo+Comet 0,4+0, Tern* 0,5 270 Probv ns 0,0239 ns 0,0004 0,0003 0,0001 CV % 2,8 2,6 2,1 1,5 0,8 0,8 LSD * Öppet led. Borgeby, Lidköping och Skänninge: Obehandlat 108

50 Svampbekämpning i vårkorn Försöksserien L , strategier för svampbekämpning i vårkorn Försöksserien är gemensam för Syd- och Mellansverige och totalt har 10 försök lagts ut, varav ett fick kasseras. Två av försöken låg i Skåne, två i Animaliebältet, varav ett i Halland och ett på mulljord på Gotland. I försöket i Halland förekom mycket små svampangrepp och bekämpning var inte lönsam. Av försöken i Sydsverige förekom kornets bladfläcksjuka bara i försöket på Gotland. Angreppet var kraftigt. Se tabell 12. Leden Delaro (ej reg.) och Stratego gav båda en signifikant sämre effekt och signifikant lägre merskördar jämfört med Acanto Prima, Stereo+Amistar, Kando+Amistar och Stereo+Acanto. Proline med tillsats av den lägre dosen Comet (0,1 l/ha) gav signifikant lägre merskörd än tillsats av den högre dosen Comet (0,25 l/ ha). Se tabell Kornrost förekom i de båda skånska försöken. Angreppet i Ystadförsöket var relativt kraftigt, medan angreppet i Löderupsförsöket var mindre men utvecklades ytterligare efter graderingstillfället. I Ystadförsöket varierade effekterna på kornrosten mellan leden från %. Lägre effekt avspeglas i lägre merskörd. Acanto Prima liksom Stratego, hade en signifikant lägre merskörd än övriga preparat/preparatkombinationer. Trots små angrepp i Löderupsförsöket var merskördarna för bekämpning stora. I ledet med Acanto Prima fanns en tendens till sämre effekt och preparatet gav en signifikant lägre merskörd än övriga preparat. I tre av de Mellansvenska försöken förekom både kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka. I dessa försök var leden, där en tidig behandling med Proline kombinerats med Acanto Prima i DC 37-39, något effektivare än ren Acanto Prima, men skillnaderna var inte signifikanta. I ett par av försöken förekom kraftiga angrepp av Ramularia vilket är ovanligt. Angreppen kom dock sent och hade troligen mindre betydelse för skörden. Inga sena bekämpningar fanns dock med i försöksplanen vilket gör att svampens betydelse inte går att utläsa. Strobilurin i kombination med Stereo I försöksserien provades strobilurinerna Acanto, Amistar och Comet i kombination med Stereo. Inte i något av försöken påvisades signifikanta skillnader mellan preparaten vare sig när det gäller skörd eller effekt. Slutsats: Acanto Prima har mycket god effekt i korn med angrepp av kornets bladfläcksjuka och mjöldagg men fungerar sämre vid angrepp av kornrost. Stratego är inte tillräckligt effektivt i korn då det inte klarar kraftiga angrepp av vare sig kornets bladfläcksjuka, kornrostangrepp eller sköldfläcksjuka. Bäst effekt mot kornrost erhölls med Proline eller Stereo i kombination med någon av strobilurinerna Comet, Amistar eller Acanto. Svampbekämpning i korn är sällan eller aldrig lönsam vid små svampangrepp eller vid torr väderlek på fastmarksjord där vatten oftast är den begränsande faktorn. 109