i Eslöv Nummer 3 December 2008 En tidning om Eslöv från Eslövs kommun Hur funkar Eslöv som ekokommun? Starka känslor efter branden Vårt offentliga rum ska utvecklas Vad vill fåglarna ha att äta i vinter? Läckra bilder från bluesfestivalen God Jul & Gott Nytt År!
Har vi en speciell Eslövs-anda? Svar ja! ieslöv rättar I förra utgåvan av denna tidning skrev vi om Marieholm och Sundelius park som ligger där. Nu har en uppmärksam och historiskt kunnig läsare från Marieholm hört av sig och bett oss göra en rättelse. Magnus Sundelius hustru hette Bengta och inte Maria som vi skrev. Magnus Sundelius hade ett färgeri som sedermera köptes av Jöns Hansson som startade Marieholms Ylle. ieslöv Information från Eslövs kommun Nr 3 2008. Adress: Eslövs kommun, 241 80 Eslöv Telefon växel: 0413-620 00. www.eslov.se Chefredaktör: Per Lindholm, kommunikationschef, Eslövs kommun, 0413-623 80, per.lindholm@eslov.se Ansvarig utgivare: Eje Ringborn Skribenter i detta nummer: Per Lindholm, Marie Brandt, Christina Nylin, Helena Schönström Eslövs kommun Form: Anna Charlotta Remper, Kommunikationsenheten, Eslövs kommun Foto: Ulf Axelsson, Marie Brandt, Ann Ekvall, med flera Tryck: Printing Malmö AB, 2008 Upplaga: ca 15 000 exemplar ISSN: 1653-4263 Omslagsbilden: Stora torg i Eslöv I november fyllde jag jämnt. Det var en härlig dag då jag bjöd in till öppet hus hemma. Så många kära återseenden! Nya och gamla vänner kom förbi för en trevlig pratstund och en matbit. Det var fantastiskt roligt med alla dessa möten; även om jag träffar människor hela tiden i mitt politiska uppdrag känns det speciellt att ses i ett mer avslappnat sammanhang. Efter denna intensiva och underbara dag full av återseenden fick jag tid att reflektera lite. Jag tänkte på dem jag precis träffat, deras roller och ansvar i sina respektive organisationer och verksamheter och vad vi tillsammans betyder för Eslövs utveckling. För utveckling har det verkligen varit under de senaste årtiondena. Och det hade inte gått så bra för kommunen utan att vi alla vill Eslövs bästa. Jag tror att det är detta som är den Eslövs-anda som vi ibland talar om. Det är inte bara politiken som formar Eslöv; det gör vi alla tillsammans. Eslöv har många fördelar men även vissa brister. Jag flyttade tillbaks till min ursprungliga hemort Eslöv 1982. Det var cirka tio år efter kommunsammanslagningen. Alla hade nog inte fått någon känsla för den nya kommunen. Det var bättre förr när byarna själva bestämde, tyckte vissa. Vart tog vår kommunkassa vägen? frågade andra. Det skulle ta några år innan man i vissa byar såg Eslöv som hemkommun. 25 år är en lång tid och det är svårt att minnas allt. Men även om man inte kommer ihåg låg- eller högkonjunkturer, eventuella strandade kommunala projekt eller vem som var kommunalråd, tror jag att många äldre minns den lite speciella känslan av skam när man skulle berätta för folk i Lund eller Helsingborg att man bodde i Eslöv. Det var nästan lika skämmigt som att säga att man bodde i Malmö! I dag står vi i ett helt annat läge. Eslöv har lyckats utnyttja sitt geografiska läge och närheten till just Malmö är idag vår främsta konkurrensfördel! Att finnas i Europas mest expansiva region Öresundsregionen har vårt näringsliv dragit stor nytta av. Men det finns orosmoln. Den kris som världen just nu genomgår, kommer att märkas även hos oss. Arbetslösheten kommer att öka, kommunens inkomster minskar i takt med att skatteintäkterna sjunker. Vi kommer alla att hålla hårdare i våra plånböcker. Ingen vet hur länge krisen håller i sig, men många tror att den blir långvarig. Kommunen, liksom hushållen, måste vara försiktig med resurserna och fortsätta värna dem som är mest utsatta: våra barn och äldre. Och vi ska fortsätta värna den känsla som många av oss har för vår stad, våra byar och vår landsbygd. För visst är det något alldeles speciellt att bo och verka i Eslöv?! Cecilia Lind (s) Kommunstyrelsens ordförande i Eslöv 2008
NOTISER KÖPCENTRUM PÅ PLATS OM FEM ÅR Eslövsborna spenderar årligen i storleksordningen en miljard kronor utanför kommunens gränser. En del av dessa pengar borde i stället gynna lokal handel. Det är grundtanken för det köpcentrum som planeras öster om Statoilrondellen (Östra vägen). Bolaget Farstorps Gårds Förvaltning AB, som ägs av finansmannen Bo Håkansson, har en option på att köpa 100 000 kvadratmeter mark där av kommunen. Planen är att uppföra ett centrum för diversehandel, främst affärer med utbud som i dag saknas i centrala Eslöv. Om 20 år har Eslöv kanske 40 000 invånare och då måste det finnas ett bra handelsutbud, annars åker man till affärer i andra städer, säger kommunens exploateringschef Kurt Lindkvist. Området ligger bra till på promenadsavstånd från stationen. Dessutom kommer cirka 3 000 nya invånare att bo i Norregårdsområdet som ligger 800 meter söderut, framhåller han. En samrådshandling kring områdets utveckling är nu ute på remiss hos kommunens nämnder. Kurt Lindkvist tror att cirka en tredjedel av området är bebyggt om fem år. Inga bostäder är planerade. FLYINGE HIPPODEON VÄRLDSUNIKT PROJEKT INOM HÄSTNÄRINGEN Hästnäringen har länge varit aktiv i Flyinge och nu planeras en forsknings- och utvecklingsby där. Flyinge Hippodeon Park är ett privat initiativ med syfte att ge service åt hästnäringen med bland annat vård av djuren i en ATG-klinik med tillgång till veterinär med mera. Projektet är tänkt att ske i samverkan med Eslövs kommun. Konceptet Hippodeon innehåller också ambitioner att utveckla idéer, entreprenörskap, företag och forskning inom hästnäringen nationellt. Det är ett världsunikt projekt som utvecklas i Eslöv för att upptäcka intressanta projekt och företag inom hästnäringen främst med betydelse för landsbygdsutveckling, säger Ingvar Fredricson, ordförande i Hippodeon Sweden. ESLÖV FÖRST MED SLAMCERTIFIERING Efter fem års hårt arbete har VA-avdelningen i Eslövs kommun nått ett viktigt mål. Som första kommun är Eslöv nu certifierad av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) enligt branschorganisationen Svenskt Vattens certifieringssystem för slam: ReVAQ Återvunnen växtnäring Certifierat slam. Kommunens strävan är att hitta föroreningar vid källan och att minska mängden oönskade ämnen i avloppsvattnet. Målet är ett slam som håller en sådan kvalitet att det kan användas som växtnäring och jordförbättringsmedel i lanbruket. Vi är väldigt stolta, säger processingenjör Katarina Hansson om certifieringen. Certifieringssystemet är ett bra verktyg för att skapa samverkan mellan kommunen, medborgarna och verksamheterna. Mycket av arbetet handlar om information och vi har gjort kampanjer, förbättrat hemsidan och skickat ut nyhetsbrev, berättar hon. ESLÖV ÅRETS FÖRETAGAR- KOMMUN I SKÅNE Företagen utvecklades bäst i Eslöv 2007. Det har föreningen Företagarna slagit fast efter att ha undersökt hur företagen växer i Skåne. Tillsammans med UC Affärs- och kreditupplysningsföretaget har man konstaterat att 68 procent av företagen i Eslöv ökade sin omsättning under perioden 2006 2007. I genomsnitt ökade omsättningen med 17 procent. Nästan hälften av företagen redovisar ett ökat resultat och det är framför allt hotell- och restaurangsektorn som går framåt. VUXENUTBILDNINGEN HAR FLYTTAT Branden på Norrevångsskolan i höstas har fått många följder. En av dessa är en omflyttning av flera delar av kommunens utbildningsverksamhet. Hela komvux, särvux och SFI (svenska för invandrare) har lämnat Kunskapshuset och finns nu i Salliushuset (gymnasiet). I Kunskapshuset bedrivs efter branden grundskoleverksamhet. 3
Håkan Olsson (c): Utveckla både stad och byar Utvecklingen av kommunen ska ske både i Eslövs stad och i byarna. Det är en av centerpolitikern Håkan Olssons käpphästar och viktigaste framtidsfrågor. Det är viktigt att ha en balans mellan stad och byarna. Det måste finnas utvecklingsmöjligheter i hela kommunen; vi har ett antal tätorter som behöver växa för att vi ska kunna ge bra service till invånarna. Jag tycker att man bör ta fram utvecklingsstrategier för samtliga orter i kommunen, inklusive staden. Det handlar om hur vi vill att orterna ska utvecklas både vad gäller boende och näringsliv och hur når vi dit, säger han till ieslöv. Det är en vacker förvinterdag när ieslöv kommer till gården Stanneborg på besök. Stanneborg ligger nära byn Hammarlunda, mellan Flyinge och Harlösa. Ett tunt lager av säsongens första pudersnö täcker marken och solen skiner svagt men ändå hoppingivande från en klarblå himmel. Gården har gamla anor och flyttades ut från Hammarlunda på 1840-talet. Håkan Olsson, lantbrukare, centerpartist och vice ordförande i kommunens nämnd Barn och familj, kommer ut och hälsar välkommen tillsammans med sina hundar. Inne i det anrika stenhuset pågår totalrenovering av köket som ska bli klart innan jul. Bråda tider alltså. Stanneborg ägs av kyrkan och arrenderas av Håkan Olsson. Håkan Olsson vill ha utvecklingsstrategier för Eslöv kommuns alla orter. Han växte upp i granngården och sköter numera föräldrarnas gård samtidigt som han arrenderar verksamheten på tre andra gårdar. Fem gårdar hur klarar man av att driva dem på egen hand? Jag köper in hjälp från en annan lantbrukare och har ett bra maskinsamarbete med ytterligare en lantbrukare, berättar han. Tidigt intresserad av politik Håkan Olsson började intressera sig för politik redan under gymnasieåren då han gick med i centerns ungdomsförbund CUF i Löberöd. Därigenom fick han ett bra kontaktnät inom politiken. När barnen var små blev politiken aktuell på nytt eftersom det skedde neddragningar inom barnomsorgen. Jag pratade med centerpartiets Ingemar Jeppsson, oppositionsråd i kommunen. Diskussionen utmynnade i ett erbjudande om att jag själv skulle ta plats i Barn- och utbildningsnämnden och den chansen tog jag. Numera heter nämnden Barn och familj och ansvarar bland annat för för- och grundskolan i kommunen. Håkan Olsson är nämndens vice ordförande. Vad vill du utveckla i Eslöv? Jag tycker att många frågor är spännande, inte bara de inom nämnden. Även näringsliv och landsbygdsperspektivet intresserar mig. Det är viktigt att ha en balans mellan stad och byarna. Det måste finnas utvecklingsmöjligheter i hela kommunen. Vi har ett antal tätorter som behöver växa för att vi ska kunna ge bra service till invånarna. 4 i Eslöv 2008
Jag är ingen partistrateg, säger Håkan Olsson (c) som tycker det viktigaste är att besluten blir bra. Attraktivare byar Det handlar om att göra byarna attraktiva. Att uppnå det hänger naturligtvis mycket på invånarna själva men även på kommunen för att se till att det finns tomter och fungerande kommunikationer. Flyinge är ett bra exempel på utveckling där man ju satsat på hästnäringen, och gårdar med hästmöjligheter är attraktiva. Å andra sidan har man knappt någon service alls sedan affären lagt ned. Löberöd har lika många invånare men har service och affärer, där är bykänslan stark. Jag tycker att man bör ta fram utvecklingsstrategier för samtliga orter i kommunen inklusive staden, säger Håkan Olsson. Hur vi vill att orterna ska utvecklas både vad gäller boende och näringsliv och hur vi når dit. Vilka strykor och svagheter har Eslöv? Eslöv är en lagom stor kommun med bra infrastruktur, nära till naturen och det finns en god boendemiljö. En svaghet är att kommunen har en dålig självkänsla; man är nöjd med lagomnivån. Jag tror att det handlar om ett mindervärdeskomplex gentemot Lund och Malmö. Hela Eslöv, även politikerna, kunde sticka ut hakan lite mer. Vi borde marknadsföra oss tydligare. Hur ser Eslöv ut om 15 20 år? Mycket av utvecklingen beror på om ESS-anläggningen utanför Lund byggs eller inte. Blir den av så blir Eslöv en magnet i området. Om inte får Eslöv en mer normal tillväxt. Men jag tror på möjligheten att locka hit ännu fler människor från närliggande större städer eftersom kommunikationerna är så bra. Vilka frågor är viktigast för Barn- och familjenämnden? Vi måste vända trenden för resultaten i skolorna. Det finns en klar strategi men det tar tid innan åtgärderna får genomslag. Vi har satsat på fler lärare och kompetensutvecklat personalen. Det är också viktigt att granska effekterna av det vi gör, att kolla upp att de ger resultat. Den framtida skolstrukturen är också aktuell just nu. Högstadiet på Norrevång och Ekenäs bör avlastas. Bättre med små enheter Håkan Olsson skulle föredra mindre skolenheter. Då ökar synligheten både för personal och elever. Jag tror också att det minskar skadegörelsen och förbättrar resultaten när personalen känner alla elever. Vad är viktigast i kommunalpolitiken: partilinjen eller verksamhetens bästa? Det ska finnas en viss partiprofil men i nämnden är ändå det viktigaste att vi får till bra lösningar. Jag är ingen partistrateg utan ser det som viktigare att besluten blir bra än att man låser sig i positioner för att visa var man står. I nämndspolitiken brukar det vara ganska små skillnader mellan partierna. 5
EFTER BRANDEN Norrevångsskolan i centrala Eslöv drabbades i höstas av en anlagd brand. En av skolans byggnader förstördes och fick kort därefter rivas. På grund av att röklukten spreds till andra hus på skolområdet fick undervisningen tillfälligt ställas in och eleverna i den förstörda delen flyttades till Kunskapshuset vid Salliusgymnasiet, som i all hast gjordes om till grundskola. I följande artiklar ser vi tillbaks på höstens dramatiska händelse och hur den upplevdes av dem som blev drabbade av dess effekter. Smidigt samarbete nyckeln till gott resultat När larmet gick klockan 21.45 den 30 september var räddningstjänsten snabbt på plats på Norrevångsskolan och bekämpade branden. Som mest var 35 man i insats tillsammans med personal från Eslövs kommun. Fortfarande nästa morgon brann det här och var i resterna. Det snabba och smidiga samarbetet mellan flera av kommunens förvaltningar gjorde att brandens följdverkningar för skolverksamheten kunde begränsas. Det var främst tre förvaltningar som tillsammans lyckades lösa många problem på kort tid. Grundskolan finns inom förvaltningen Barn och Familj vars verksamhet alltså drabbades väldigt akut. Där fanns krisledningen och därifrån aktiverades skolans krisgrupp, information sammanställdes och skickades ut till personal, föräldrar, elever och transportbolag, liksom till kommunens övriga medarbetare och massmedia. Service och Teknik ansvarar för tekniska frågor inom fastigheter och lokaler, IT, städning och måltider. Det var där brandlarmet i fastigheten upptäcktes. Snabbt hade man personal på plats som kunde assistera räddningstjänsten. De följande dagarna löste man alla tänkbara problem med exempelvis sanering av lokaler, vattenförsörjning och dataledningar. Gymnasie- och Vuxenutbildning ställde snabbt upp med lokaler genom att flytta stora delar av den egna verksamheten. Kunskapshuset nära Salliusgymnasiet utrymdes på all vuxenutbildning på något dygn och grundskolan fick flytta in. Förvaltningsledningen för Gymnasie- och Vuxenutbildning och dess administration hittade alternativa lokaler i det gamla Åkermanshuset och fanns på plats efter några dagar. Fortfarande många starka känslor En bok, några teckningar, en favoritpenna, ett anteckningsblock. Små saker som för många vuxna är helt betydelselösa, men som kan betyda väldigt mycket för en elvaåring i mellanstadiet. Kanske känner man saknaden först när prylarna är borta. Många elever på Norrevångsskolan kände det säkert när deras saker försvann i elden i höstas. På kvällen den 30 september 2008 startades branden som förstörde en hel skolbyggnad. Men det handlade inte bara om materiella skador. Den eller de som stack skolbyggnaden i brand orsakade också känslomässiga sår bland elever, lärare och övrig personal liksom hos många Eslövsbor. Många känner oro Det praktiska löste sig efter ett par dagar, med nya lokaler för undervisning, matleveranserna kom igång och skolskjutsarna dirigerades om. Men hur känns det nu, ett par månader efteråt, för dem som drabbades direkt av branden? Många elever känner fortfarande rädsla och oro, säger Hanna Lönegård, rektor för F-6 på Norrevångsskolan. Branden har väckt en hel del frågor hos barnen: Varför skulle någon vilja tända eld på deras skola? Skulle det kunna hända igen? Skulle samma sak kunna hända hemma? De undrar också vem som har gjort det och vilka straff man kan få, och vi ska försöka få hit någon från närpolisen som kan berätta. Även om många frågor saknar svar så är det viktigt att få ställa dem och prata om dem. Stor glädje över all hjälp Idag ger barnen också uttryck för en stor tacksamhet till alla som hjälpt till efter branden. De är rörda och glada 6 i Eslöv 2008
Nadine, Morsal, Katja och Matilda acklimatiserar sig i de nya lokalerna. Lärare Kerstin Post och hennes elever är i full gång med det dagliga lärandet igen. Nya lekplatser skapas snabbt efterhand. över att så många brytt sig om dem och velat hjälpa till. Eleverna i klass 7 9 på Norrevångsskolan har till exempel samlat in 26 000 kronor på Operation dagsverke och överlämnat till F 6 och läromedelsförlag har kontaktat skolan för att erbjuda nya böcker, berättar Hanna. Även många i personalen kände obehag efter branden. Annicka Rahm-Ekelund, lärare i klass 5B på Norrevångs- skolan, tycker att oron lagt sig nu men hon delar den känsla av trötthet som hon tycker sig uppleva bland de andra lärarna som blivit drabbade. Mycket eget material har gått förlorat, och flytten till nya lokaler har inneburit merarbete. Det tar tid och energi att komma in i nya rutiner och att bo in sig i en ny byggnad, säger Annika, men både elever och personal har anpassat sig väl till den nya situationen. Förvaltningens krisorganisation fungerade väl När förvaltningsledningen på Barn och Familj sent på brandkvällen nåddes av beskedet att Norrevångsskolan utsatts för sabotage uppstod en blandning av sorg, ursinne och stark beslutsamhet hos förvaltningschefen Lisa Bäck. Jag kände att neeej, det kan inte vara möjligt! Sorg och ilska samtidigt. Därefter gick autopiloten på: vi ska igenom det här, berättar hon. Plötsligt var det skarpt läge Branden släppte lös många känslor i förvaltningen, men den ledde aldrig till handlingsförlamning. Förvaltningens krisorganisation fungerade inte bara i teorin utan även i praktiken när den sattes på prov. Kommunens högsta krisledning behövde inte sättas igång. Plötsligt befann vi oss i ett skarpt läge. Det gällde att göra saker vid rätt tidpunkt, att fatta snabba beslut. Under de första dagarna handlade det mycket om klockslag, säger Lisa Bäck. Hon är tränad i krishantering från tidigare anställningar och har övat scenarier för stora dramatiska händelser. Och det satt faktiskt kvar, även om jag inte övat i Eslöv. Rent praktisk innehöll natten och de följande dagarna efter branden en stor mängd möten, avstämningar och kontakter men framför allt beslut och genomföranden. Vi behöver varandra Om man ska se något positivt i eländet tycker Lisa Bäck att många insåg att vi behöver varandra i organisationen. Vi lärde oss att ta ansvar för den egna delen, men även för helheten. Jag är också full av tacksamhet till förvaltningarna Service och Teknik och Gymnasie- och Vuxenutbildning som stöttade oss på alla tänkbara vis. Det var ett ovärderligt samarbete. Ett angrepp på samhället Fortfarande, ett par månader efter händelsen, är såren Förvaltningschef Lisa Bäck kände både ilska och sorg när hon fick beskedet. djupa hos Lisa Bäck och hennes medarbetare, och självklart bland lärare, föräldrar och elever. Bland annat märks det genom att fler familjer än vanligt vill ha samtalstider med kommunens psykologer eller annan personal. En skola som bränns ned är ett angrepp på samhället. Det finns en kvarvarande ångest och oro över att någon orsakat oss allt detta. I förvaltningen har vi också många spekulationer och funderingar om vi arbetar på bästa sätt med ungdomar som mår dåligt. Det här är absolut ingen avslutad fråga. 7
Ekokommunen Eslöv spel för gallerierna eller verklig ambition? Eslöv är en av landets 72 ekokommuner. Vad innebär det egentligen och vad skulle det kunna innebära? ieslöv har hört med kommunstyrelsens ordförande Cecilia Lind (s) och några andra Eslövsbor vad de vet och tycker om att Eslöv kallar sig ekokommun. Cecilia Lind vurmar för vindkraft. 1993 blev Eslöv medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner. Det ställs inga direkta krav på en kommun som vill ansluta sig till nätverket, mer än att det finns en ambition om att jobba lite extra med miljöfrågor. Men hur är det i Eslöv egentligen, märks det att kommunen är en ekokommun? Vill ligga i framkanten Vi är medvetna om att vi måste bli mycket, mycket bättre, säger Cecilia Lind. Ett typiskt politikersvar kan man tycka, men en bit in i samtalet med kommunstyrelsens ordförande känns svaret på sin plats. Cecilia Lind vill se att Eslöv tar lärdom av andra kommuner som hamnat i den framkant där Eslöv vill ligga då det gäller hållbarhet, klimatarbete och miljö. Hon vill att det ställs tuffare miljökrav på dem som vill bygga här och ser målet att skapa arbetstillfällen i kommunen som ett bra miljömål. Eslövsbor ska kunna cykla till jobbet. Under 2009 ska kommunen ta fram en strategi för hållbar utveckling. Vi kan inte sitta och vänta på EU. Vi måste göra det som går att göra här på kommunal nivå. Cecilia Lind är inte personen som höjer rösten, men då vi kommer in på frågan om hur kommunen har expanderat den senast tiden ändras tonläget. Vi måste bli mer rädda om vår värdefulla odlingsmark. Då vi började planera området Väster om Väster hade vi ingen annan mark att tillgå, men det är inte bra att exploatera på så bra odlingsjord. Har man en gång asfalterat är marken oåterkalleligt förstörd och går inte att odla igen, säger Cecilia Lind. Gillar på vindkraft Planerna på Öster tycker hon bättre om och boende där ger dessutom bättre möjligheter till kollektivtrafikpendling. Privat försöker Cecilia Lind konsumera och agera hållbart. Hon har ju barnbarn och det motiverar. Hon åker helst kollektivt men erkänner att det blev bilen till Lund på förmiddagen. Fördelen med den resan var återresan på E22:an norrut och utsikten med alla ståtliga vindkraftverk längs vägen. Eslövs kommunstyrelseordförande är nämligen mycket förtjust i vindkraft. Stora, pampiga verk ska det vara. Ett bra utgångsläge för en kommun som vill kalla sig ekokommun. Fem frågor till Cecilia Lind Vad anser du om att det bara är mjölken på skolorna och förskolorna i ekokommunen Eslöv som är ekologisk? Att inte ens kaffet i Stadshuset är KRAV- eller rättvisemärkt! Det är inte bra. Det måste vi se över och se vad man kan göra åt saken. Vad anser du om att kommunen planerar bebyggelse på högklassig jordbruksmark? Inte bra. Den marken bör användas av bönderna. Tror du vi fixar att minska växthusgasutsläppen globalt med 80 procent till 2020? Nej. Vad gör du själv med miljön i fokus? Äter nästan aldrig nötkött och undviker bilen.
FRÅGAN Visste du att Eslöv är en ekokommun? Hur tycker du det borde märkas att kommunen är en ekokommun? Nej, det hade jag ingen aning om. Det är inget jag har funderat på. Jag är nöjd med Eslöv som det är. Ingrid Carlsson, Eslöv Nej, det visste jag inte. Maten på skolorna borde vara ekologisk. Linnea Lundström, Eslöv Ja, det har jag läst någonstans. Det märks tycker jag på kommunens jobb med biogas och så tycker jag att det kommer bra information från kommunen. Bo Karlsson, Eslöv Nej. Kommunen borde handla närproducerat och ekologiskt. Och ordna tåg till Marieholm. Katarina Ekenstierna, Marieholm Nej. Kommunen borde hålla bättre ordning och reda på sopstationerna och sköta gröningar och lekplatser bättre. Anders Nilsson, Eslöv 9
Rolf Carlsson avdelningschef som vill sätta Eslöv på kartan Det har hunnit gå drygt ett halvår sedan Rolf Carlsson klev in i sitt arbetsrum på Stadshuset för första gången. I rollen som avdelningschef för avdelningen gata, trafik och park på förvaltningen Miljö och Samhällsbyggnad är han en nyckelperson när det handlar om utvecklingen av Eslövs kommun. Rolf Carlsson vill utveckla Eslövs offentliga rum. Det var just möjligheten att utforma och leda arbetet med utvecklingen av det offentliga rummet som lockade mig att söka jobbet, berättar Rolf Carlsson. Jag kände igen mig själv i den beskrivningen och det stämde med min ambition och mina värderingar. I rekryteringsannonsen användes just begreppet det offentliga rummet för att beskriva Eslövs vägar, gator, parker och torg ett uttryck som Rolf Carlsson själv var med om att ta fram i samband med budgetarbetet i Simrishamn i början av 2000-talet och som Eslöv sedan har lånat. Fokus på det estetiska och det gröna Jag har alltid haft ett stort intresse för natur och skog men också för design och formgivning. Efter några år som produktutvecklare på Ikea föll valet på utbildningen till landskapsarkitekt. Och direkt efter utbildningen år 2000 fick jag anställning som stadsträdgårdsmästare i Simrishamn. För mig var det en riktig utmaning, min första chefsroll och ett helt nytt område på samma gång, förklarar Rolf Carlsson. I Simrishamn har han gjort sig känd för att satsa på upplevelsen av staden och det är något han tycker behövs även i Eslöv. Ja, det finns ett stort utvecklingsbehov som jag ser det, säger Rolf Carlsson. Ett par exempel är Stora torg som har stora möjligheter att bli något riktigt bra och Föreningstorget som behöver utnyttjas på ett bättre sätt. Under det här första halvåret har naturligtvis mycket handlat om att sätta sig in i verksamheten men Rolf Carlsson har ändå redan hunnit med att påverka vissa saker. Jag blev medveten om att det var riktigt skräpigt på gatorna i Eslöv, berättar Rolf Carlsson. Eftersom det är en viktig del av vilket intryck man får av en stad prioriterade jag att städa undan. Under hösten har vi gjort en hel del extra sopningsinsatser i staden och jag tror att Eslövsborna uppskattar resultatet. Hoppas på fortsatt utveckling Om Rolf Carlsson får önska fritt om den framtida utvecklingen hamnar både pengar och politiskt mod på önskelistan. Det finns en vilja hos våra politiker att se staden utvecklas och jag vill gärna vara med på den resan. Nu hoppas jag att man verkligen vågar infria ambitionerna, skjuta till de medel som är nödvändiga och göra även de förändringar som ibland kräver lite extra mod för att man ska kunna vinna något på sikt, menar Rolf Carlsson. Jag skulle önska att man tog fram en prioriteringslista med en rimlig tidsplan, kanske tio år, och kopplade den till en investeringsbudget. Varje år skulle vi kunna satsa på ett par investeringsprojekt i någon av våra byar och minst ett investeringsprojekt i staden Eslöv. För Rolf Carlsson är visionen klar. Om han får som han vill ska associationerna till vår stad i framtiden vara ännu mer positiva än vad de har varit under tidigare år. Under det här halvåret har jag upptäckt att Eslöv har ännu högre potential än vad jag först trodde. Om vi lyckas utveckla det offentliga rummet så att det blir mer levande och tillgängligt kommer både Eslöv och byarna bli ännu mer attraktiva att bo, arbeta och vistas i, avslutar Rolf Carlsson. 10 i Eslöv 2008
Dukat bord för fåglarna i parken När temperaturen börjar krypa ner en bit under nollan är det många som gärna hjälper våra småfåglar i parker och trädgårdar. Även kommunen matar fåglar i parkerna, berättar trädgårdsingenjör Allan Lickander. I bland annat Trollsjöparken, Stadsparken och Stallhagen finns fågelbord som vi fyller med fröer under den kalla säsongen. Nödvändig trädfällning I början av november fälldes tre stora träd i Eslöv. Två popplar, en utanför Medborgarhuset och en i Trollsjön, samt en bok i Stadsparken togs ned på grund av allvarliga skador. Ja, det var verkligen nödvändigt att fälla de här träden. Alla tre var så pass skadade att de var mycket instabila och det kan såklart vara farligt, berättar trädgårdsingenjör Allan Lickander. Träden var över 100 år gamla och hade drabbats av svampangrepp och röta. För en poppel är det naturligt att det händer sånt här när trädet är så pass gammalt. Boken däremot skulle ha kunnat stå i flera hundra år till om den hade fått vara frisk. Här handlar det om en mekanisk skada, någon gång för ungefär 50 60 år sedan. Kanske har någon kört in med en gräsklippare i stammen, gissar Allan Lickander. Det tar lång tid från det att ett träd skadas till att det verkligen dör eller visar tecken på att det är allvarligt sjukt. Så är det, ett träd kämpar emot in i det längsta och det kan vara svårt att se att det är skadat. Att poppeln i Trollsjön var sjuk kände jag till och eftersom poppeln utanför Medborgarhuset var ännu äldre misstänkte jag att även den kunde vara dålig. Arboristen, trädexperten, som undersökte Det är sällan direkt nödvändigt att mata fåglarna för att de ska överleva, men det kan ändå vara en trevlig tradition. När man erbjuder mat får man möjlighet att se fler fåglar än vanligt, samtidigt som man gör dem en tjänst. Om man vill mata fåglar hemma i den egna trädgården finns det en del att tänka på. Välj allra helst en lugn plats. En bit in i trädgården med skyddande buskage i närheten är bra. Hamnar fåglarna för nära gatan eller något annat som stör kan de känna sig otrygga, förklarar Allan Lickander. Se också till att välja ett fågelbord där inte fåglarna sitter i själva maten. Det minskar risken för smittspridning, berättar Allan Lickander vidare. Bor du i ett flerfamiljshus är det såklart också extra viktigt att tänka på att inte störa sina grannar, påminner Allan Lickander. Fåglarna uppskattar det mesta på den traditionella menyn fröer, bröd eller frukt tackar de gärna ja till. de sjuka träden bekräftade det och upptäckte att även boken i Stadsparken hade drabbats, berättar Allan Lickander. Även trädet utanför Medborgarhuset var svårt drabbat av svampangrepp, både i stammen och längre upp i kronan. Dessutom hade larverna till den lilla fjärilen poppelglansvinge borrat rejäla hål in i stammen, ungefär lika tjocka som en vanlig penna. Det skadar naturligtvis trädet rejält och är i sig ett tydligt tecken på att något är fel. Den här fjärilen går bara på träd som är gamla och sjuka, förklarar Allan Lickander. Den gamla bjässen utanför Medborgarhuset var också angripen av röta. 11