Klimatförändringar Infrastruktur Samverkan Skydd och säkerhet Transporter Hälsa Information Kommunikation Regional risk- och sårbarhetsanalys samt särskild förmågebedömning för år 2011
Titel Regional risk- och sårbarhetsanalys samt särskild förmågebedömning för år 2011. Länsstyrelsens rapportserie nr 14/2011 Författare: Rikard Aspholm Kontaktperson: Rikard Aspholm, Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå. Telefon: 0920-96000, fax: 0920-22 84 11, E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: www.lansstyrelsen.se/norrbotten ISSN: 0283-9636
Innehållsförteckning 1. Länsstyrelsen och dess ansvarsområde... 2 1.1 Länsstyrelsens uppdrag...2 1.1.1 Länsstyrelsens ansvar inför och vid allvarliga händelser och kriser... 2 1.1.2 Uppdrag att upprätta risk- och sårbarhetsanalys... 2 1.2 Norrbottens län... 3 2. Arbetsprocess och metod... 5 2.1 Avgränsning... 5 2.2 Bedömningsnivåer för riskvärdering... 5 2.2.1 Sannolikhetsbedömning... 5 2.2.2 Konsekvensbedömning... 5 2.2.3 Riskmatris... 6 2.2.4 Nivåer för fömågebedömning... 7 3. Samhällsviktig verksamhet i Norrbottens län... 8 3.1 Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet... 8 3.2 Övrig samhällsviktig verksamhet i Norrbottens län... 8 3.2.1 Energiförsörjning... 8 3.2.2 Finansiella tjänster...9 3.2.3 Hälso- och sjukvård samt omsorg... 9 3.2.4 Information och kommunikation... 10 3.2.5 Skydd och säkerhet... 11 3.2.6 Kommunalteknisk försörjning... 11 3.2.7 Socialförsäkringar... 11 3.2.8 Transporter... 12 3.2.9 Livsmedel... 12 3.2.10 Offentlig förvaltning ledning... 12 4. Hot, risker, sårbarheter och kritiska beroenden i Norrbottens län... 13 4.1 Omvärldsbevakning... 13 4.1.1 Stadsomvandling och stadsflytt... 13 4.1.2 Gruvetableringar... 13 4.1.3 Klimatförändringar... 13 4.1.4 Arktis och Barentsregionen... 14 4.2 Riskanläggningar... 15 4.2.1 Vattenkraft och dammar... 15 4.2.2 Sevesoanläggningar... 15 4.3 Identifierade hot och riskvärdering... 17 4.3.1 Skogsbrand... 18 4.3.2 Snöoväder... 18 4.3.3 Dammhaveri... 18 4.3.4 Kärnteknisk olycka... 19 4.3.5 Pandemi... 19 4.3.6 Oljeutsläpp... 19 4.3.7 Allvarlig kemikalieolycka... 20 4.3.8 Höga flöden... 20 4.3.9 Epizootier och zoonoser... 21 4.3.10 Storm... 21 4.3.11 Ras och skred... 21 4.3.12 Antagonistiska hot... 22 5. Viktiga resurser vid kriser... 23 6. Länsstyrelsens förmåga att motstå och hantera allvarliga störningar... 24 7. Särskild förmågebedömning... 24 8 Planerade, genomförda och ytterligare åtgärder... 25 8.1 Planerade åtgärder... 25 8.2 Genomförda åtgärder... 27 8.3 Ytterliggare åtgärder... 28 1
1. Länsstyrelsen och dess ansvarsområde 1.1 Länsstyrelsens uppdrag Länsstyrelsen är en statlig myndighet som finns nära människorna i varje län. Länsstyrelsen är en viktig länk mellan människor och kommuner å ena sidan och regering, riksdag och centrala myndigheter å den andra. Landshövdingen är chef för länsstyrelsen och har i uppdrag att följa utvecklingen och informera regeringen om länets behov. 1 Länsstyrelsens uppdrag regleras i förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion samt i annan författning. 1.1.1 Länsstyrelsens ansvar inför och vid allvarliga händelser och kriser Länsstyrelsens ansvar inför och vid stora olyckor, allvarliga händelser och kriser regleras ibland annat följande författning: Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Förordning (2006:637) om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion 1.1.2 Uppdrag att upprätta risk- och sårbarhetsanalys Länsstyrelsen ska enligt förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap årligen sammanställa en risk- och sårbarhetsanalys (RSA) för sitt verksamhetsområde. Analysen ska innehålla hot, risker och sårbarheter som synnerligen allvarligt kan påverka verksamheten inom området. Myndigheten ska särskilt beakta: situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan komma att uppstå, situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer, att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i samhällsviktig verksamhet, förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens ansvarsområde. Enligt förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion har Länsstyrelsen regionalt områdesansvar avseende krisberedskap. Som del i ansvaret ingår att upprätta en regional RSA som ska kunna användas som underlag för egna och andra berörda aktörers krisberedskapsåtgärder. Länsstyrelsen tolkar uppdraget som att det dels handlar om att upprätta en RSA för Länsstyrelsen som myndighet och de händelser som kan påverka myndighetens förmåga att samordna, samverka och informera vid allvarliga händelser och dels upprätta en RSA som utgår ifrån de risker och sårbarheter som kan påverka länet och länets förmåga att hantera händelser. Vidare ser Länsstyrelsen att den regionala RSA kan utgöra grund för en gemensam uppfattning i länet kring risker och sårbarheter och att utifrån detta identifiera behov av gemensamma insatser i länet. 1 www.lansstyrelsen.se/norrbotten 2
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har enligt 34 förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap föreskriftsrätt för myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser. MSB föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:7) fastställer bland annat innehåll och disposition för rapporten samt indikatorer och bedömningsnivåer för förmågebedömning. Enligt MSBFS 2010:7 ska redovisning av risk- och sårbarhetsanalys följa nedanstående disposition. 1. Övergripande beskrivning av myndigheten och dess ansvarsområde. 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod. 3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom myndighetens ansvarsområde. 4. Identifierade och värderade hot, risker och sårbarheter samt kritiska beroenden inom myndighetens ansvarsområde. 5. Övergripande beskrivning av viktiga resurser som myndigheten kan disponera för att motstå allvarliga störningar och hantera kriser. 6. Bedömning av förmågan inom myndighetens ansvarsområde att motstå och hantera identifierade hot och risker. 7. Särskild förmågebedömning enligt förutsättningar som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beslutar. 8. Planerade och genomförda åtgärder, samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. 1.2 Norrbottens län Bild 1: Kommunindelning i Norrbotten. 3
Norrbotten är Sveriges nordligaste län med en yta på 98 249 km 2. Länet har en folkmängd på 248 609 innevånare 2, består av 14 kommuner och har Luleå som residensstad. Luleå har 74 178 innevånare 3. En kvarts miljon innevånare innebär att tre procent av Sveriges befolkning bor på en fjärdedel av landets yta. Länet har gräns mot Norge och Finland. Kustregionen är den tätast befolkade delen av länet. Den andra större befolkningskoncentrationen i länet är Malmfälten i norr. Kommunerna Kiruna och Gällivare har där tillsammans 41 369 innevånare 4. I dessa kommuner finns större delen av länets gruvindustri. Inlandet har naturresurser i form av skog, malm och vattenkraft, medan många av förädlingsindustrierna ligger vid kusten. Länet består av 37 procent skogsmark och vattenkraften från länets reglerade älvar producerar 22 procent av den totala elproduktionen från svensk vattenkraft. Detta innebär i sin tur 9 procent av den totala elproduktionen i landet. Länet har ett stort antal dammar, främst rör det sig om vattenkraftsdammar men även dammar kopplade till gruvdrift i länet. Vattenkraften är koncentrerad till Luleälven. Länet har fem flygplatser där Luleå Airport är störst med ungefär en miljon passagerare per år. 5 De övriga finns i Arvidsjaur, Gällivare, Kiruna och Pajala. I Kiruna kommun finns även Esrange som är Sveriges enda rymdstation. Norrbotten genomkorsas av det nationella stamjärnvägsnätet och malmbanan mellan Narvik och Luleå är ett av landets viktigaste godsstråk. Luleå hamn är identifierad som en av de hamnar som är av särskild strategisk betydelse för det svenska godstransportsystemet. 6 Hamnen är Sveriges största bulkhamn vad gäller hantering av torrbulkgods med järnmalm från LKAB som det absolut största godsslaget. I länet finns åtta nationalparker, 217 naturreservat och tre skyddade nationalälvar: Kalix-, Torne- och Pite älv. Andra nationella skyddsvärda platser är Laponia och kyrkbyn i Gammelstad samt Stuves meridianbåge (mätpunkter i Haparanda, Övertorneå, Pajala och Kiruna) som är upptagen på UNESCO: s världsarvslistan och omfattas därmed av konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv. 7 Norrbotten ingår tillsammans med Västerbotten i Barentsregionen. Barentsregionen är Europas nordligaste samarbetsregion och består av Sverige, Norge, Finland och nordvästra Ryssland. Området omfattar 1.75 miljoner km 2 och har 6 miljoner invånare. Barentssamarbetet syftar bl. a. till att säkerställa fred och säkerhet samt och skapa en hållbar social och ekonomisk utveckling i området genom att utveckla kontakterna mellan människorna i området och stärka den regionala identiteten. 2 Folkmängd per 2010-12-31. www.scb.se 3 Folkmängd per 2010-12-31. www.scb.se 4 Folkmängd per 2010-12-31. www.scb.se 5 http://www.swedavia.se/sv/lulea/om-flygplatsen2/ 20100915. 6 Hamnstrategi strategiska hamnnoder i det svenska godstransportsystemet - SOU 2007:58 s.23-24 7 http://www.regionfakta.com/templates/page.aspx?id=220 20100915. 4
2. Arbetsprocess och metod Arbetet med RSA är en fortlöpande process. Arbetet sker genom omvärldsbevakning och analys, kontakter med områdesexperter och sakkunniga, regional samverkan, erfarenheter från övningar, inträffade kriser, samt analys av scenarier och situationer. Identifieringen av hot har skett på krishanteringsenheten, beskrivning och riskvärdering har skett i samarbete med andra enheter, som rätts, och djurskydd och veterinär-, miljöskydds-, transport- och kommunikationer och naturvårdsenheten. För 2011 års risk- och sårbarhetsanalys har Länsstyrelsen fokuserat på att anpassa befintligt material till gällande föreskrift och MSBs vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser. Detta innefattar kapitelindelningen i rapporten, beskrivningen av myndighetens förmåga och förändring i bedömningsnivåer för sannolikhet och konsekvens i riskvärderingen. 2.1 Avgränsning Risk- och sårbarhetsanalysen avgränsas till händelser av extraordinär karaktär som kan leda till kriser i ett regionalt perspektiv, det vill säga händelser som berör stora geografiska områden, drabbar många människor i länet eller kräver insatser i form av samverkan och/eller samordning i länet. Vid identifieringen av hot utgår Länsstyrelsen från händelser som kan orsaka störningar i samhällets funktionalitet och skada på människors liv och hälsa (t.ex. dammbrott). Länsstyrelsen beskriver därför inte olika störningar som kan inträffa (t.ex. elavbrott). 2.2 Bedömningsnivåer för riskvärdering 2.2.1 Sannolikhetsbedömning Länsstyrelsen har tillsammans med länets kommuner och landstinget kommit överens om en gemensam skala för sannolikhetsbedömning, detta för att skapa jämförbarhet mellan organisationerna inom länet. Den skala för sannolikhetsbedömningar som framgår som förslag i MSBs vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser anses vara för abstrakt då tidshorisonten 1000 år upplevs svår att förhålla sig till. Nivå Sannolikhet Beskrivning 1 Mycket låg sannolikhet Inträffar > 1 ggr per 50 år 2 Låg sannolikhet Inträffar 1 ggr per 21-50 år 3 Medelhög sannolikhet Inträffar 1 ggr per 11-20 år 4 Hög sannolikhet Inträffar 1 ggr per 3-10 år 5 Mycket hög sannolikhet Inträffar < 1 ggr per 3 år 2.2.2 Konsekvensbedömning Länsstyrelsen har tillsammans med länets kommuner och landstinget kommit överens om en gemensam skala för bedömning av konsekvenser, detta för att skapa jämförbarhet mellan 5
organisationerna inom länet. Nivåerna och beskrivningen är tagen från MSBs vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser. Nivå Konsekvenser 1 Mycket begränsade Beskrivning Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsinstitution, mycket begränsade skador på egendom och miljö 2 Begränsade Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner, begränsade skador på egendom och miljö 3 Allvarliga Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende, allvarliga skador på egendom och miljö 4 Mycket allvarliga Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende, mycket allvarliga skador på egendom och miljö 5 Katastrofala Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet, katastrofala skador på egendom och miljö 2.2.3 Riskmatris 6
2.2.4 Nivåer för fömågebedömning Följande bedömningsnivåer har använts vid bedömning av de båda delförmågorna krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Nivå Beskrivning av förmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Bedömningen att förmågan är god innebär att det inom myndighetens ansvarsområde bedöms finnas resurser och kapacitet för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid kriser. Att förmågan är i huvudsak god men har vissa brister innebär att samhällsservice i viss mån åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet. Bristfällig förmåga innebär att resurserna inom myndighetens ansvarsområde kraftigt understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid kriser. Att det inte finns någon förmåga eller att den är mycket bristfällig innebär att verksamheterna inom myndighetens ansvarsområde står i det närmaste oförberedda. Ovanstående beskrivning är hämtad ur MSBFS 2010:7. 7
3. Samhällsviktig verksamhet i Norrbottens län Samhällsviktig verksamhet är en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: - Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. - Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 8 Samhällsviktig verksamhet identifieras utifrån funktionens betydelse i samhället och konsekvenser av ett bortfall av verksamheten. Enligt föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:6 och 2010:7) ska statliga myndigheter, kommuner och landsting identifiera samhällsviktig verksamhet på lokal, regional och central nivå. 9 De samhällssektorer inom vilka viktiga samhällsfunktioner kan identifieras är följande: 10 Energiförsörjning Finansiella tjänster Hälso- och sjukvård samt omsorg Information och kommunikation Skydd och säkerhet Kommunalteknisk försörjning Socialförsäkringar Transporter Livsmedel Handel och industri Offentlig förvaltning ledning 3.1 Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet omfattar: Samordning och inriktning vid allvarliga störningar Räddningstjänstansvar Allmänna val 3.2 Övrig samhällsviktig verksamhet i Norrbottens län 3.2.1 Energiförsörjning Fjärrvärme Fjärrvärme är den ledande uppvärmningsformen i Sverige, med drygt hälften av värmemarknaden. Cirka 49 TWh fjärrvärme produceras varje år i Sverige. 11 Samtliga kommuner i Norrbotten levererar fjärrvärme, egenproducerad eller via avtal med annan leverantör. Ett avbrott i fjärrvärme skulle få stora konsekvenser framför allt under vinterhalvåret. Viktiga fjärrvärmeproducenter i Norrbotten: 8 MSBFS 2010:7 2 9 Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet, sidan 9 10 Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet 11 http://web2.fjarrvarme.se/hur-fungerar-det/ 8
Luleå Energi Fjärrvärme Piteå Energi AB Boden Energi AB Vattenfall AB Energimarknad (Kalix, Överkalix, Haparanda, Övertorneå) SSAB (Levererar värme till Luleå energi fjärrvärme Smurfit Kappa Kraftliner (levererar värme till Piteå Energi AB) Eldistribution/elnät Sverige är uppdelat i elområden 12 där Norrbotten ingår i elområde 1. Elnätet är uppdelat i tre nättyper beroende på vilken spänning som ska överföras. Stamnätet (400kV - 220kV) ägs av Svenska kraft, regionnätet (130kV 10kV) ägs av Vattenfall och lokalnät (20kV 10kV) som sköts av elnätsföretag. Elnätsföretag i Norrbotten: Luleå Energi Elnät AB Bodens Energi Nät AB Piteå Energi AB LKAB Nät AB Töre Energi ekonomisk förening Jukkasjärvi Sockens Belysningsförening Ekfors Elnät AB Vattenfall Eldistribution AB Drivmedel Det finns två hamnar i Norrbotten som hanterar petroleumprodukter i större omfattning, dessa är Uddebo i Luleå kommun och Haraholmen i Piteå kommun. Vid Uddebo hanteras ca: 380 000 ton petroleumprodukter årligen, respektive 128 000 ton vid Haraholmen. Depåverksamheterna vid hamnarna bedrivs av Statoil, LKAB och ST1 i Luleå samt Wibax och Skoogs Tank AB i Piteå. 3.2.2 Finansiella tjänster Fyra större aktörer inom bankväsendet verkar i Norrbotten. Dessa är Nordea, Swedbank, Handelsbanken och SEB. Det finns två företag i Norrbotten som utför värdetransport av pengar, G4S cash solution och LOOMIS. Dessa företag sköter försörjningen av kontanter till länet samt servar och laddar uttagsautomater med kontanter. Hantering av betalterminal sker i huvudsak av banker men det finns även ett flertal andra aktörer på marknaden. 3.2.3 Hälso- och sjukvård samt omsorg I länet finns fem större sjukhus: Länssjukhuset i Sunderbyn, Piteå Älvdal sjukhus, Kalix sjukhus, Kiruna sjukhus och ett förstärkt länsdelssjukhus i Gällivare. Dessutom finns i varje kommun en eller flera vårdcentraler i Landstingets regi. Apoteksverksamheten i länet bedrivs av statliga Apoteksbolaget Apoteket AB samt av privata aktörer. Privata aktörer inom hälso- och sjukvård : Vårdcentraler Apotek Cederkliniken Piteå Kronans droghandeln (Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Haparanda, Luleå, Malmberget, Norrfjärden, Piteå) 12 http://www.svk.se/energimarknaden/el/elomraden/ 9
Björnen Piteå Hermelinen Luleå Åkerbäret Boden Apoteket Hjärtat (Luleå, Kiruna, Öjebyn, Piteå, Vittangi, Älvsbyn) Apoteksgruppen (Luleå, Jokkmokk, Kalix, Boden, Gällivare) Apoteket Hermelinen (Luleå) Enligt socialtjänstlagen är kommuner skyldiga att erbjuda vård och omsorg. Ansvarig för verksamheten är socialnämnden i resp. kommun. Kommunerna har även särskilda boenden, personliga assistenter och hemtjänst. Transporter inom landstinget: All läkemedelsdistribution till NLL utförs av Apoteket AB. Från sjukhusapotek till mindre vårdinrättningar sköter NLL transporterna. 13 Ambulans eller helikopter vid akuta fall (Helikoptern utgår från Gällivare sjukhus och ägare är Norrlandsflyg). Transporter av icke akut fall sker av ambulans eller bårtaxi. 3.2.4 Information och kommunikation Bredband IT Norrbotten är ett offentligt ägt företag som driver ett öppet konkurrens- och leverantörsneutralt fiberoptiskt nät i Norrbotten. Tjänsteleverantörer av bredbandstjänster: Telia, ComHem, Bredbandsbolaget, Bahnhof mfl. Infrastruktur för elektroniska kommunikationer, tv/radio produktion, post/paketförmedling. Medier Tv/Radio/Internet Sveriges television (Nordnytt) Tv4 Norrbotten Sveriges radio (P4 Norrbotten) Nationell hemsida med krisinformation Press Norrbottens Kuriren NSD Pite tidningen Norra Västerbotten Haparandabladet Kommuners hemsidor Landstingets hemsida Telefoni Ägare samt drift och underhåll av master: Fasta telenätet Mobiltelesystem 14 13 Anders Bergström, läkemedelsstrateg NLL 10
Telia Sonera Telia Sonera Telenor Tele2 3 (tre) Net1 (gamla NMT frekvenser) Infrastruktur master radio- och tv sändningar Teracoms marknät för tv, radio och informationstjänster består av drygt 570 sändarstationer som sänder radio eller tv till nästan hela Sveriges befolkning. De 54 större FM/tv-stationerna är stommen i nätet, men för att nå en högre täckning och kunna nå fram där terrängen är kuperad har dessa kompletterats med mindre stationer utspridda över hela landet. 15 3.2.5 Skydd och säkerhet Räddningstjänst/polis/larmcentraler Bevakning Kommunala räddningstjänster G4S security Sjöfartsverket Kustbevakningen Polisverksamhet (PKC, LKC) SOS AB Kriminalvård, domstol, åklagarväsendet Securitas AB NVS bevakning AB Norrvakt AB Guard security Bevakningsaktiebolaget företagsskydd Försvarsmakten Garnison Nord (I 19, A 9, FMlogg, Norrbottensgruppen) F 21 Luleå Hemvärn 16 : 10:e hvbat Kiruna, Gällivare, Pajala 11:e hvbat Kalix, Överkalix, Haparanda, Övertorneå 12:e hvbat Boden, Luleå, Piteå Älvsbyn, Jokkmokk, Arjeplog, Arvidsjaur 3.2.6 Kommunalteknisk försörjning Varje kommun ansvarar för drift och underhåll av vatten, avlopp, gator, fjärrvärme och renhållning. I vissa kommuner drivs detta i bolagsform. 3.2.7 Socialförsäkringar Utbetalningar av socialbidrag, arbetslöshetsförsäkringar, försäkringskassans utbetalningar och andra kommunala eller statliga bidrag sker på lokal nivå (kommuner) eller på nationell nivå (statliga myndigheter, arbetslöshetskassor). 14 http://www.pts.se/sv/telefoni/mobil-telefoni/mobiltelesystem/ 15 http://www.teracom.se/om_teracom/tv_och_radio_utsandningar/ 16 TOEM, taktiskt, organisatorisk och ekonomisk målsättning för HEMVÄRNET 2009. IO 2012 11
3.2.8 Transporter Viktiga transportformer är kollektivtrafik (bussar), färdtjänst (taxibolag), flygförbindelser samt tågtrafik (person och gods) samt båttrafik (gods). Regional busstrafik sköts av Länstrafiken i Norrbotten, lokalt ansvarar kommunerna för kollektivtrafiken vilket sker i egen regi eller genom entreprenad. Godstransporter på väg utförs av privata entreprenörer. Vägnätet underhålls av Svevia och av kommunerna. 17 Flygtransporter sker via flygplatser som finns i Luleå, Kiruna, Gällivare, Arvidsjaur och Pajala. Viktiga flygbolag är SAS, Norwegian mfl. 3.2.9 Livsmedel Samhällsviktig verksamhet inom livsmedelssektorn är livsmedelsproduktion, livsmedelsdistribution och tillagning. Livsmedelsproduktion bedrivs av bönder, förädlingsindustri (t.ex. Norrmejerier). Den regionala livsmedelsdistributionen sker i huvudsak av ICA och Coop som tillsammans med Willys är de stora aktörer i länet för försäljning till konsumenterna. Avseende tillagning (för skola, vård och omsorg) finns berednings- och mottagningskök i kommunal- och landstingsregi. Försvarsmakten har även beredningskök på F21 i Luleå, på I19 och A9 i Boden samt Arvidsjaurs bataljon. 3.2.10 Offentlig förvaltning ledning Ledningsfunktioner för krisledning finns inom Länsstyrelsen, länets kommuner, landstinget (regional och på varje sjukhus), Polismyndigheten i Norrbottens län, Trafikverket Region Norr med fler aktörer. 17 http://www.svevia.se/toppmeny/om-svevia/korta-fakta-om-svevia.html 12
4. Hot, risker, sårbarheter och kritiska beroenden i Norrbottens län 4.1 Omvärldsbevakning 4.1.1 Stadsomvandling och stadsflytt LKAB:s gruvbrytning i Kiruna och Malmberget medför vissa risker, exempelvis för ras, varför områden avspärrats. När gruvbrytningen fortgår så utökas de avspärrade områdena och det kommer i ökande grad påverka bebyggelsen i närområdet. Därför kommer samhället Malmberget och staden Kiruna att behöva anpassa sig ytterligare, detta genom att flytta och riva byggnader och bygga nytt på annan plats. Detta innebär stora utmaningar för kommunerna Kiruna och Gällivare, för det statliga bolaget LKAB och även för staten. Förändringarna innebär även möjligheter, bland annat möjligheter att ta in nya perspektiv i planeringen, som anpassning till förändrat klimat och riskhänsyn på olika nivåer. 4.1.2 Gruvetableringar Stora investeringar sker inom gruvsektorn i Norrbotten. Under ett antal år har LKAB och Boliden investerat flera miljarder i utbyggnad av kapaciteten i sina gruvor och verk. Northland Resources börjat etablering av malmbrytning i Pajala kommun. Totalt kommer verksamheten omfatta tre gruvor i området, de planerade gruvorna kommer tillsammans att ha motsvarande omfattning på malmbrytning som Aitikgruvan (Boliden) i Gällivare kommun, vilket är en av Europas största koppargruvor. 18 LKAB har startat gruvbrytning i ytterliggare gruvor i Svappavaara-området under år 2011. I Jokkmokks kommun planeras start av ytterligare en gruva. Dessa nya etableringar och kapacitetsökningar kommer även att leda till förändrade och nya risker i Norrbotten, vilket även betyder nya tillsynsobjekt enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor och lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. 4.1.3 Klimatförändringar Flertalet av de slutsatser som klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) tar upp i sitt slutbetänkande är relevanta för Norrbottens del. Huvuddragen i klimatscenarierna är trots osäkerheter tillräckligt robusta för att användas som underlag i samhällsplanering för infrastruktur och bebyggelse. Utredningen tar upp en ökning av intensiv nederbörd över större delen av landet och hur det kan komma att påverka dagvattensystemen. Framställningen av dricksvatten försvåras med mer humus i vattnet och större risk för både kemisk och mikrobiell förorening av vattentäkter vid översvämningar. En ökad frekvens av översvämningar ökar också risken för smittspridning, bl.a. genom överspolning av betesmark och bräddning av avloppsvatten Den ökade översvämningsrisken förutspås främst drabba bebyggelse, vägar och järnvägar. Annan infrastruktur, industri och jordbruk kan också vara utsatt. Översvämningar av elstationer kan leda till långvariga elavbrott. Den ökade nederbörden under höst, vinter och vår i kombination med den ökade vintertemperaturen kommer också att påverka vattenregleringens risker avsevärt. Temperaturhöjningen vintertid medför avsmältning av en större del av snöbundna vattenmagasin än tidigare under vintermånaderna. Ändrad avrinning till följd av 18 http://www.boliden.se/ 2010-11-01 13
ökad nederbörd och avsmältning genererar därigenom behov av att omhänderta avrinningen under den tid av året då dammarna normalt sett redan är fyllda. Detta leder också till ökad belastning på de reglerade älvarna vilket i sin tur successivt kan medföra ökad risk för ras, skred och erosion samt dammhaveri. Den ökade skogstillväxten kombinerat med klimatförändringar som leder till blötare mark och mindre tjäle riskerar att leda till ökad stormfällning av skog vilket i sin tur drabbar system med luftledningar (exempelvis el och tele) oavsett stormarnas intensitet och frekvens. Stormfällning kan också få stora konsekvenser för vägar och järnvägar som riskerar att blockeras. Det varmare klimatet gör även skogen mer utsatt för brand, svamp och insektsangrepp. I utredningen drar man också slutsatsen att förekomsten av extremt höga temperaturer blir allt vanligare och att detta leder till en ökad dödlighet för utsatta grupper som sjuka och äldre. Det varmare klimatet bidrar också till ökad smittspridning. 19 Under vintrarna beräknas antalet nollgenomgångar i Norra Norrland att öka med 36 procent 2011-2040, för 2041-2100 beräknas ökningen bli 64 procent. 20 Med nollgenomgångar avses dygn med temperatur både över och under noll grader. Nollgenomgångar påverkar behov av underhåll av vägar och broar (pga. snabbare nedbrytning) samt halkbekämpning. 21 Nollgenomgångar i samband med snöfall och kraftiga vindar kan orsaka isstorm och extrema is- och snölaster på el- och telenät. 22 4.1.4 Arktis och Barentsregionen Arktis och Barentsregionens strategiska betydelse ökar, främst till följd av den växande efterfrågan på naturtillgångar. Vidare skapar smältande isar stora problem, men också nya farleder som påverkar säkerheten i området. Utvecklingen kommer under lång tid att ha återverkningar för de nordiska länderna 23 Detta påverkar indirekt länet då vi ingår i Barentssamarbetet tillsammans med Norge, Ryssland och Finland. Situationen i Arktis är svår analyserad på grund av en rad faktorer som stora naturtillgångar och klimatförändringar. Enligt totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) talar detta för en kontinuerlig bevakning och analys av området för att Sverige snabbare än idag ska kunna utveckla politiken rörande Arktis. Man kan sannolikt räkna med ett utökat intresse för regionen och ett ökat suveränitetshävdande framöver av främst strandstaterna men även av mindre aktörer. Gränsdragningsproblem kommer att uppstå likaså jurisdiktionsfrågor, sjösäkerhets- och miljöaspekter. 24 För Norrbottens del bedrivs ett specifikt samarbete inom området krisberedskap och skydd mot olyckor. En samförstånds förklaring har undertecknats av Länsstyrelsen och dess motsvarigheter i Murmansk Ryssland, Lapland Finland och de tre nordligaste fylkena i Norge: Nordland, Troms och Finnmark. Genom samarbete skapas förutsättningar för ett kontinuerligt informationsutbyte mellan länderna samt en möjlighet till tidig varning för eventuellt hotande kriser eller katastrofer i regionen. Vidare innebär samarbetet ett utökat kontaktnät för 19 Klimat och sårbarhetsutredningen SOU 2007:60 s.638 ff. & s.11ff. 20 Relativ förändring mot snittet för perioden 1961-1990. 21 Klimat och sårbarhetsutredningen SOU 2007:60. Bilaga 1 s. 70. 22 Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning. Länsstyrelsens rapportserie nr 13/2009. s. 23. 23 Säkerhet i samverkan - Försvarsberedningens omvärldsanalys Ds 2007:46 s.41. 24 Arktis-strategiska frågor i en region i förändring-underlagsrapport Januari 2008 FOI s.9f. 14
hantering av inträffade händelser och kriser samt möjligt deltagande i och lärande av varandras övningar. 4.2 Riskanläggningar 4.2.1 Vattenkraft och dammar Vattenkraften från länets reglerade älvar producerar 22 procent av den totala elproduktionen från svensk vattenkraft. Detta motsvarar i sin tur 9 procent av den totala elproduktionen i landet. I länet finns 26 dammar. Ur ett riskperspektiv indelas dammarna i fyra av branschen upprättade konsekvensklasser, vilka framgår av tabell 3. Klass Antal Förklaring 1A och 1B 17 25 Ett dammbrott skulle kunna leda till förlust av människoliv eller allvarlig skada på viktiga samhällsanläggningar, förlust av betydande miljövärde eller stor ekonomisk skadegörelse. Klass 1A avser dammar med hög sannolikhet för förlust av många liv, mycket allvarliga skador osv. 2 4 Ett dammbrott skulle kunna leda till beaktansvärda skador på samhällsanläggningar, miljövärde eller beaktansvärd ekonomisk skadegörelse, men inte till förlust av människoliv. 3 5 Ett dammbrott skulle inte leda till skadeutfall enligt ovan. Tabell 3: Förklaring av konsekvensklasser för dammar samt antal i Norrbotten. 26 Av de 17 stycken klass 1 dammarna tillhör 11 stycken klass 1A och sex stycken klass 1B. De flesta klass 1 dammar är kraftverksdammar och ligger i Luleälvdal, närmare bestämt i Suorva, Satisjaure, Seitevare, Parki, Porjus, Harsprånget, Messaure, Letsi. Laxede, Vittjärv och Boden. Det finns även några större dammar för att ta hand om gruvavfall, exempelvis vid Aitikgruvan i Gällivare. 4.2.2 Sevesoanläggningar Med Sevesoanläggningar menas verksamheter där farliga ämnen vid ett och samma tillfälle förekommer i vissa mängder. Gränsmängderna varierar beroende på de olika kemikaliernas egenskaper. För varje kemikalie finns två gränsmängder som delar in verksamheten i en lägre och en högre kravnivå. Regleringen av detta återfinns i lagen (1999:381) och förordningen (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor men även i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, miljöbalken samt arbetsmiljölagstiftningen. Med allvarliga kemikalieolyckor menas en olycka med farliga ämnen, så som utsläpp, brand eller explosion och som medför allvarlig, omedelbar eller fördröjd, fara för människors hälsa eller miljön. Länet har tio stycken Sevesoanläggningar i den högre kravnivån och fyra i den lägre. Sju av anläggningarna i den högre kravnivån ligger i länets kustområde. Se nedanstående tabell. 25 En damm ligger på gränsen mellan Norrbotten och Västerbotten. 26 Översyn av de statliga insatserna för säkerhet. Svenska kraftnät. Dnr 2010/877. Sid 9. 15
Kravn Anläggning Kommun Lokalisering Verksamhet Risker ivå Högre AB Svenska Shell Luleå Uddebo Oljehamn Lagring av petroleumprodukter Brand Högre AGA Gas AB (SSAB-området) Luleå SSAB-området Produktion, lagring och distribution av syrgas, Brand, explosion kvävgas och argon. Högre SSAB Tunnplåt AB Luleå Svartön Stålverk Utsläpp av gas, bensen, brand, explosion Högre Norrgasol AB Piteå Haraholmen Ej aktiv --- Högre Boliden Mineral AB Aitikgruvan Gällivare Aitik Gruverksamhet Explosion, brand Högre Dyno Nobel Sweden AB Gällivare 3,5 km NO Tillverkning av explosiva ämnen Explosion, brand Gällivare Högre Billerud Karlsborg Kalix Karlsborg Massa- och pappersbruk. Lagring av natriumkloratlösning Brand, utsläpp av kemiska ämnen och råsulfatterpentin Högre Skoogs Tank AB Piteå Haraholmen Lagring av petroleumprodukter Brand Högre Svenska Statoil AB Luleå Uddebo Oljehamn Lagring av gasol och petroleumprodukter Explosion, brand Högre Kimit AB Kiruna LKAB-området Tillverkning av explosiva ämnen Explosion, brand Lägre Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå AB Piteå Söder om Piteå centrum Massa- och pappersbruk. Lagring av diesel, metanol, acetylen mm Brand Utsläpp av kemiska ämnen Lägre Chemrec Kraftliner i Piteå KB Piteå Söder om Piteå Pilotanläggning för produktion av syntesgas och Brand, utsläpp av kemiska ämnen centrum grönlut, samt lagring av dimetyleter (DME) Lägre Forcit Gällivare Aitik-området Tillverkning av explosiva ämnen Explosion, brand Lägre Ragn-Sells AB Luleå Uddebo Oljehamn Hantering av petroleumprodukter Brand, utsläpp av petroleumprodukter Tabell 2: Sevesoanläggningar i Norrbotten 2010. 16
4.3 Identifierade hot och riskvärdering Länsstyrelsen har identifierat ett antal möjliga hot som kan innebära störningar i samhällsviktig verksamhet. Varje identifierat hot beskrivs och dess risk värderas enligt en femgradig skala och lyfts in i en riskmatris. Identifierade hot presenteras enligt riskmatrisens riskklassning med högst värdering först. < 3 år Mycket hög sannolikhet 5 3-10 år Hög sannolikhet 4 11-20 år Medelhög sannolikhet 3 E, F 21-50 år Låg sannolikhet 2 K, L G, H, I, J B, C, D A > 50 år Mycket låg sannolikhet 1 1 2 3 4 5 Mycket begränsade konsekvenser Begränsade konsekvenser Allvarliga konsekvenser Mycket allvarliga konsekvenser Katastrofala konsekvenser Mycket hög risk Hög risk Medelhög risk Låg risk Mycket låg risk Beteckning Hot Sannolikhet Konsekvens Riskvärdering A Dammhaveri Låg Katastrofal Mycket hög risk B Kärnteknisk olycka Låg Mycket allvarlig Hög risk C Pandemi Låg Mycket allvarlig Hög risk D Storm Låg Mycket allvarlig Hög risk E Skogsbrand Medelhög Allvarlig Medelhög risk F Oljeutsläpp Medelhög Allvarlig Medelhög risk G Snöoväder Låg Allvarlig Medelhög risk H Högt flöde Låg Allvarlig Medelhög risk I Epizooti Låg Allvarlig Medelhög risk J Kemikalieolycka Låg Allvarlig Medelhög risk K Ras och skred Låg Begränsade Låg risk L Antagonistiska hot Låg Begränsade Låg risk 17
4.3.1 Skogsbrand Skogsbränder är vanligt förekommande i Norrbotten under sommaren. Konsekvenserna vid okontrollerade skogsbränder kan bli mycket allvarliga med risk för liv och hälsa, behov av evakueringar och skador på egendom. Branden i Bodträskfors 2006 (i Bodens kommun), skogsbränderna i Ryssland sommaren 2010 samt tidigare års bränder i Grekland visar på hur allvarliga konsekvenserna kan bli. Inom länet finns ett välutvecklat samarbete i syfte att förebygga omfattande skogsbränder och skapa en god förmåga att hantera de bränder som uppstår. Länsstyrelsen upphandlar skogsbrandbevakning med flyg. Flygningarna genomförs av Frivilliga flygkåren som är i kontakt med SOS Alarm och räddningstjänsternas inre befäl på SOS Alarm. Skogsbrandsbevakningen ökar sannolikheten för att skogsbränder upptäcks tidigt och kan lokaliseras vilket förbättrar möjligheterna för effektiva räddningsinsatser och minska risken för omfattande skogsbränder. 4.3.2 Snöoväder Snöoväder är här en samlingsrubrik för två liknande tänkbara händelser, snöstorm och isstorm. Med snöstorm avses i detta fall väderförhållanden med kombinationen mycket snöfall vid mild temperatur, som åtföljs av sjunkande temperatur och kraftiga vindar. Blötsnö i kombination med kraftiga vindar och snabb infrysning kan skapa isbark på byggnader och infrastruktur och riskerar att orsaka skador på dessa, exempelvis genom att ledningsnät faller samman under de tunga snölaster som bildas. Snöoväder bedöms som mer sannolika än isstormar och har uppkommit vid några tillfällen i Sverige, mest känt är kanske Gävle i december 1998 där en snökanon effekt 27 uppstod. Öppet hav ökar risken för dessa fenomen. Bottenviken fryser relativt tidigt på vintern varför sannolikheten för det fenomenet är något lägre i Norrbotten. Isstormar är mycket ovanliga men konsekvenserna är katastrofala. Isstorm uppkommer i kombinationen av underkylt regn och kraftiga vindar, vilket gör att nederbörden fryser fast och bildar en tjock hinna av is på mark, byggnader, vägar och ledningsnät. En isstorm kan slå ut el- och telenät kommunikationer (väg, järnväg, flygplatser) vilket försvårar för felavhjälpande insatser samt för blåljusverksamhet och samhällsviktiga transporter. 4.3.3 Dammhaveri Norrbotten är ett av de fyra län i vilket flertalet av de dammar med högsta konsekvensklasserna ligger, därför måste risken för dammbrott tas i beaktande. För ett antal av dammarna skulle ett dammbrott få särskilt stora konsekvenser, det gäller särskilt dammar som ligger högt upp i älvarna eftersom de skulle dra med sig dammarna nedströms. Svenska kraftnät bedömer att ett sådant dammhaveri skulle medföra risk för: förlust av många människoliv, förstörelse av många människors hem och egendom, kulturmiljö och arbetsplatser, störningar i landets elförsörjning p.g.a skador på elnätet och förstörda vattenkraftstationer, 27 Med snökanoneffekt menas att snöfall koncentreras till ett avgränsat område som får mycket hög nederbörd. 18
störningar av transporter till följd av förstörda broar på älvsträckan och skador i övrigt på vägar och järnvägar, förstörelse av infrastruktur och omfattande störningar i andra samhällsviktiga verksamheter t.ex. anläggningar för vattenförsörjning, radio- och telekommunikationer, allvarliga miljöskador som för lång framtid inte kan återställas samt mycket stor ekonomisk skada. 28 Ett brott i någon av de större dammarna i Luleälv berör befolkning i Jokkmokk, Gällivare, Boden och Luleå med omfattande utrymning och evakuering. Ett dammbrott skulle skada svensk elproduktion, elnätet, vägar, järnväg, bebyggelse och regionsjukhuset i Sunderbyn. För fördjupning se Länsstyrelsen RSA för år 2009. Det finns krav på dammägaren för att minska riskerna, dessa krav formuleras dels i branschens egna regler och dels i lagen om skydd mot olyckor samt miljöbalken. Efterlevnad av lagstiftningen tillsynas av kommunen enligt lagen om skydd mot olyckor respektive länsstyrelsen enligt miljöbalken. 4.3.4 Kärnteknisk olycka De svenska kärnkraftverken finns i Upplands län, Kalmar län, Hallands län och i Skåne län 29 och de länsstyrelserna har särskilda krav på beredskap inför en kärnteknisk olycka. I Finland planeras för ett kärnkraftverk i Simo kommun (Kemi stad) cirka 5 mil från Haparanda. Radioaktiva utsläpp stoppas inte av läns- eller landsgränser, utan kan spridas över stora områden beroende på väderförhållanden, något som haveriet i Tjernobyl är ett exempel på. Konsekvenserna kan bli till långvariga skador för människan och ekosystemet. Vid kärnteknisk olycka i Sverige kan störningar i elförsörjningen uppstå. På Kolahalvön i nordvästra Ryssland finns ett stort antal kärnreaktorer, baserade både till land och till sjöss. Tidigare studier har visat att störst risk för ett oönskat utsläpp är från kärnkraftverket i Polyarnye Zori och vid byte av en atomubåts bränsle. En olycka, framförallt vid kärnkraftverket i Polyarnye Zori, skulle kunna medföra konsekvenser för Sverige och Skandinavien. 4.3.5 Pandemi En pandemi är en infektionssjukdom som sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen i varje land. Pandemier är återkommande genom historien, minst 12 har inträffat sedan 1500-talet. Den senaste (nya influensan, H1N1) inträffade under år 2009 och 2010. Under 1900-talet inträffade tre pandemier: Asiaten, Hongkong och Spanska sjukan. Pandemier kommer att inträffa igen, det är omöjligt att förutse när nästa kommer. Konsekvenserna av en pandemi kan innebära omfattande störningar i samhällsviktig verksamhet, exempelvis hälso- och sjukvård, transportsektorn och verksamheter där ett fåtal personer besitter specialistkompetens. 4.3.6 Oljeutsläpp I norra Bottenviken finns tre hamnar som hanterar olje- och petroleumprodukter. Hur allvarliga konsekvenserna skulle bli för miljön vid ett utsläpp beror på omfattningen av 28 Översyn av de statliga insatserna för säkerhet. Svenska kraftnät. Dnr 2010/877. Sid 10. 29 Kärnkraftverken i Skåne län, Barsebäck 1 och 2, är avstängda. 19
utsläppet, vind- och strömförhållanden, temperatur och vilka områden som drabbas. Vid ett större utsläpp kan det bli katastrofal påverkan på miljö- och djurliv under många år framöver. Länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Gävleborg har tillsammans med Kustbevakningen tagit fram en oljeskyddsplan. Planen reglerar länsstyrelsens uppgifter inom det geografiska områdesansvaret och som meddelats genom länsstyrelseinstruktionen. Kustbevakningen ansvarar för miljöräddningstjänst till havs, kommunerna har ansvaret om oljan når land och länsstyrelsen ansvarar för information, beslutsstöd och samordning. 4.3.7 Allvarlig kemikalieolycka I Norrbotten finns 14 stycken Sevesoanläggningar, tio i den högre kravnivån och fyra i den lägre kravnivån (se punkt 4.2.1 Sevesoanläggningar). En större olycka (brand, explosion, utsläpp av farligt ämne) i en Sevesoanläggning innebär omedelbart konsekvenser för boende och arbetande i området. Hur stora konsekvenserna för närliggande områden blir är beroende av hur stora utsläpp som sker, vilken typ av ämnen som läcker ut och hur de vädermässiga förhållandena påverkar spridningen. Att klassas som en Sevesoanläggning innebär att verksamhetsutövaren är skyldig att vidta alla åtgärder som krävs för att förebygga allvarliga olyckor och begränsa följderna av dem för människor och miljö. De ska vidare upprätta ett handlingsprogram för hur riskerna för allvarliga kemikalieolyckor ska hanteras. Verksamhetsutövare i den högre kravnivån ska upprätta en säkerhetsrapport och en intern plan för räddningsinsatser. Kommunen ska upprätta en plan för räddningsinsats samt i samverkan med verksamhetsutövaren informera de som bor i närområdet om vad de ska göra om larmet går. Dessa åtgärder minskar sannolikheten för att allvarliga kemikalieolyckor ska inträffa och för dess konsekvenser om det skulle hända. 4.3.8 Höga flöden Översvämningar och höga flöden inträffar regelbundet. Korta intensiva regn orsakar höga flöden i främst små vattendrag med åtföljande översvämningar. Sådana regn kan också orsaka översvämning inom tätbebyggelse på grund av överfulla dagvattensystem. Mer utdragna regnperioder höjer flödena i stora vattendrag och sjöar. 30 Torneå älv drabbas årligen av snösmältningen i form av en stor vårflod och vissa år svår islossning. Detsamma gäller även för andra älvar och vattendrag i länet. Översvämningskarteringar har gjorts för Kalix-, Lule-, Pite- och Skellefteälven utifrån 100-årsflöde och beräknat högsta flöde. Ett 100-årsflöde inträffar eller överträffas i genomsnitt en gång på 100 år, vilket innebär att sannolikheten är 1 på 100 för varje enskilt år. 31 Dessa karteringar visar på att översvämningar kan beröra områden med bebyggelse, vägar, järnväg, vatten och avloppsverk vilket kan medföra störningar. Enligt klimat- och sårbarhetsutredningen kommer hundraårsflöden att inträffa mer ofta och detta får då konsekvenser för länets vattendrag generellt men i synnerhet för de reglerade vattendragen. Höga flöden kommer sannolikt att uppträda andra tider på året genom att en större del av årsnederbörden kommer att falla som regn istället för snö. Förutsägbarheten kommer därför att försvåras. 1993 översvämmade Luleälven med vattennivåer som var de högsta på ett halvt sekel. 2008 och 2010 hade länet 30 Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter, SOU 2007:60. S 132. 31 (http://www.smhi.se/produkter-och-tjanster/professionella-tjanster/bygg-och-anlaggning/ta-hansyn-tillklimatforandringen-1.1491). 2010-10-25. 20
situationer med höga och i vissa delar av länet mycket höga flöden i samband med snösmältningen. 4.3.9 Epizootier och zoonoser Epizootisjukdomar är allvarliga smittsamma djursjukdomar som normalt inte förekommer i Sverige.32 Det finns ett 40-tal epizootisjukdomar, till exempel mul- och klövsjuka, svinpest och BSE (även känd som galna-ko-sjukan). Vissa av dem är mycket smittsamma och de kan orsaka stora ekonomiska förluster för enskilda och länder som drabbas.33 Zoonoser kallas de smittsamma sjukdomar som kan smitta mellan djur och människor. Exempel på zoonoser är salmonella och fågelinfluensan.34 Utbrottet av BSE i Storbritannien på 1980-talet är ett exempel på en epizooti som fått stora konsekvenser för djurbesättningar och samhällsekonomin. Fågelinfluensan (H5N1) är ett exempel på en zoonos som spridits över världen, den upptäcktes först i Asien 2003 kom till Sverige 2006. Fågelinfluensan har i några fall även smittat från människa till människa. Ingen spridning av fågelinfluensavirus till människor har rapporterats i Sverige. 35 Konsekvenserna för samhället av en epizooti är i första hand ekonomiska, en zoonos däremot drabbar även människors hälsa och kan i värsta tänkbara fall leda till en pandemi. 4.3.10 Storm Norrbottens kustland är mindre utsatt för svåra stormar än för Sveriges kust söder om Hälsingland. Det har inträffat kraftiga stormar i området 1982, 1985 och 1992 med vindstyrka på upp till 27-30 m/s. 36 I inlandet är det sällan lika omfattande stormar medan fjällområdena i Norrbotten har svenskt rekord i uppmätta vindhastigheter, detta är i trakter med ingen eller mycket liten befolkning men även i Kiruna och Gällivare har stormvindar förekommit. 37 Den 30 december 2008 inträffade en storm i Norrbottens kustland och Tornedalen. SMHI gav en vädervarning klass 3 och förvarningskonferens hölls, konsekvenserna blev över 4000 abonnenter utan el samt störningar i telekommunikationer. Konsekvenserna av stormar kännetecknas av trädfällning med skada på el- och telenät samt blockering av väg och järnväg. Stormar kan även medföra skada på människors liv och hälsa samt egendom. Områdena där stormarna Gudrun och Per orsakade omfattande stormfällning var i huvudsak planterad granskog. I Norrbotten planteras i huvudsak tallskog och skogen är förhållandevis lågvuxen dessutom har Norrbotten tjäle i marken under en längre period av året. Sammantaget anses konsekvenserna av stormar i Norrbotten vara mindre än i södra Sverige eftersom omfattningen av stormfällning sannolikt blir mindre. 4.3.11 Ras och skred Skred är en sammanhängande jordmassa som kommer i rörelse. Skred förekommer i silt- och lerjordar. Skred kan även inträffa i siltiga eller leriga 32 Statens veterinärmedicinska anstalt. www.sva.se 2010-10-06. 33 Jordbruksverket. www.jordbruksverket.se 2010-10-06. 34 Jordbruksverket. www.jordbruksverket.se 2010-10-06. 35 Smittskyddsinstitutet. www.smi.se 2010-10-06. 36 http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/norrbottens-klimat-1.5008 2010-09-29. 37 http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/lapplands-klimat-1.5012 2010-09-29. 21
moräner om moränen är vattenmättad. Vid ett ras rör sig block, stenar, grus- och sandpartiklar fritt. Ras sker i bergväggar, grus- och sandbranter. 38 I huvudsak är det norrbottens kust och sydöstliga inlandet som har områden med ras och skredrisker. De högsta ras- och skredriskerna i Norrbotten finns längs Luleälvens nedre halva. Statens geotekniska institut (SGI) har i en förstudie beställd av Räddningsverket (1996) identifierat elva kommuner i Norrbotten med risker för ras och skred där de anser att översiktliga karteringar bör genomföras, dessa kommuner är Arjeplog, Arvidsjaur, Boden, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Luleå, Pajala, Piteå, Älvsbyn och Övertorneå. 39 Översiktliga karteringar är gjorda (1999) i fem av dem: Boden, Jokkmokk, Pajala, Piteå och Älvsbyn. De områden som karterats i de fem kommunerna är av varierande typ, i vissa fall mindre byar och enskilda fastigheter, i andra fall områden i centralorten. Ras och skred kan medföra direkt skada på byggnader och infrastruktur. Dricksvattenförsörjning kan indirekt påverkas om ett ras för ner stora mängder jord och annat material i en dricksvattentäkt. Bild 5: Förekomst av skredärr och raviner i Sverige. Källa SGU. 40 4.3.12 Antagonistiska hot Antagonistiska hot kan härröra från ett flertal olika källor som främmande makt, politiska grupperingar, organiserad brottslighet eller enskilda personer. I denna rapport är antagonistiska hot en samlingsrubrik för ett flertal företeelser som spionage, terrorism, hot mot demokratin och sabotage. I länets riskbild är det hot mot demokratin i form av organiserad brottslighet samt sabotage som framträder som mer sannolika än spionage och terrorism. 38 Statens geologiska undersökning. http://www.sgu.se/sgu/sv/samhalle/risker/skred_s.htm 2010-09-30 39 Förstudie för översiktlig kartering av stabilitetsförhållandena i bebyggda områden. Räddningsverket 1996. 40 Statens Geologiska Undersökning. http://www.sgu.se/sgu/sv/samhalle/risker/skred_s.htm 2010-09-30 22