Boendeplanering 2012-2016. Planeringsunderlag. Kommunstyrelseförvaltningen 2012-01-10

Boendeplanering 2012-2016 Planeringsunderlag Kommunstyrelseförvaltningen 2012-01-10

Innehåll 1 Planeringsförutsättningar 5 1.1 Inledning... 5 1.2 Hur hanteras boendeplanen?... 5 1.3 Vad är boendeplanens syfte?... 5 1.4 Samordnad planering... 6 1.4.1 Översiktsplan Arboga kommun... 6 1.4.2 Strategisk och ekonomisk plan... 6 1.5 Ett regionalt perspektiv... 7 1.5.1 Bostadsbyggande och befolkningsutveckling i mindre kommuner... 7 1.6 Befolkningsutveckling och befolkningsprognos i Arboga... 8 1.6.1 Dagens åldersfördelning... 9 1.6.2 Befolkningsprognos visar på allt fler äldre... 10 1.6.3 Hushållsutveckling... 11 1.6.4 Geografisk fördelning av befolkningen 65 år och äldre... 11 1.7 Pendling och sysselsättning... 11 1.8 Infrastruktur och kommunikationer... 12 1.8.1 Kollektivtrafik... 12 1.9 Förskola och skola... 12 1.10 Bostadsmarknaden... 13 1.10.1 Tidigare bostadsbyggande... 13 1.10.2 Dagens bostadsbestånd... 13 1.10.3 Hyresvärdar och fastighetsbolag... 14 1.10.4 Lediga lägenheter... 14 1.10.5 Nybyggnation och prisutveckling... 14 1.10.6 Tillgänglighet... 15 1.11 Flyttkedjor... 15 1.12 Fritidshus... 15 1.13 Planläget... 16 1.13.1 Byggklara småhustomter... 16 1.13.2 Övriga planer... 16 1.13.3 Resurseffektiv planering... 16 1.13.4 Goda boendemiljöer... 16 2 Efterfrågan och behov 18 2.1 Efterfrågan enligt mäklare och fastighetsföretag... 18 2.1.1 Samlad bedömning... 18 2.1.2 Olika grupper... 18 2.2 Behov av särskilda boenden... 19 2.2.1 Vård- och omsorgsboende... 19 2.2.2 Boende för flyktingar... 19 2.2.3 Boende för funktionshindrade... 19 2.2.4 Sociala kontrakt... 20 2.2.5 Bostadsanpassningar... 20 3 Övriga planeringsförutsättningar 21 3.1 Verktygen planmonopol, markpolitik och allmännyttan... 21 3.2 Ny lag Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag... 21 3

3.3 Ny plan- och bygglag... 21 3.4 Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar... 22 3.5 Socialtjänstlagen... 22 4 Referenser 23 4

1 Planeringsförutsättningar 1.1 Inledning Boendeplan 2012-2016 är en revidering av den boendeplan som togs fram år 2007. Kommunstyrelseförvaltningen har haft det huvudsakliga ansvaret för framtagandet av underlaget. En arbetsgrupp med representanter från barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, tekniska förvaltningen och Västra Mälardalens Myndighetsförbund (VMMF) har deltagit i arbetet med både underlaget och riktlinjerna. Förvaltningschefsgruppen har varit styrgrupp och ungdomsfullmäktige har varit referensgrupp i arbetet. Som planeringsunderlag i arbetet har statistikuppgifter från SCB används. Dessutom har information inhämtats från mäklarna och de större fastighetsföretagen i Arboga. 1.2 Hur hanteras boendeplanen? Boendeplanen är uppdelad i tre delar. Den första planen innehåller riktlinjer för kommunens boendeplanering och ska antas av kommunstyrelsen. Planen ses över en gång under varje mandatperiod medan riktlinjerna i planen följs upp årligen. Planeringsunderlaget i den andra planen är en sammanställning av faktorer som styr boendeplaneringen samt en behovs- och marknadsundersökning. Underlaget ligger till grund för riktlinjerna och revideras årligen men antas inte av kommunstyrelsen. Ansvarig för uppföljning av riktlinjerna och revidering av boendeplanen är kommunstyrelseförvaltningen. I den tredje delen redovisas möjliga bostadsbyggnadsprojekt i Arboga kommun. Med möjliga bostadsprojekt menas områden med byggklara tomter, pågående planer samt utredningsområden som kan vara färdiga för byggnation om ett par år. Planen uppdateras årligen av tekniska förvaltningen. 1.3 Vad är boendeplanens syfte? Boendeplanen är en viktig del i kommunens strategiska planering för utveckling och tillväxt och har flera syften. Genom att ta fram ett planeringsunderlag i form av en behovs- och marknadsanalys ökar kunskapen om befolkningens behov och efterfrågan av bostäder i kommunen. Nämnder och styrelse kan med stöd av planen formulera viktiga verksamhetsmål och strategier. I det löpande kommunala arbetet ska planen fungera som ett underlag i översiktsplan- och detaljplanearbetet, 5

handlingsplaner, yttranden och utredningar när det gäller planering och beslut kring bostäder och boendeplanering. Boendeplanen ska också utgöra ett informations- och marknadsföringsmaterial som riktar sig till allmänheten, till olika intressenter på bostadsmarknaden och till andra aktörer om kommunens ambitioner. 1.4 Samordnad planering Boendeplanen utgör ett av de dokument som tas fram för att kommunens visioner ska bli verklighet. Andra planer som tar upp boendeplanering är Översiktsplan Arboga kommun, som är kommunens långsiktiga övergripande visionsdokument. I Strategisk och ekonomisk plan redovisas de övergripande mål och strategier som årligen antas politiskt. Riktlinjerna i Boendeplanen har även beaktat kommunens övriga övergripande plandokument, som till exempel Energi- och klimatstrategin och Grönstrukturplan. Det är viktigt att planernas riktlinjer och strategier förhåller sig till varandra, inte minst för att undvika eventuella målkonflikter. 1.4.1 Översiktsplan Arboga kommun I Översiktsplan Arboga kommun som antogs av kommunfullmäktige år 2009 anges att kommunen ska möjliggöra ökad inflyttning av bland annat yngre och barnfamiljer. Aktiviteter för att stimulera folkhälsan ska beaktas, likaså jämställdhets- och integrationsperspektivet i den fysiska planeringen. Kommunen ska också verka för att öka tillgängligheten till allmänna platser och lokaler och utforma miljöer så att människor känner trygghet att röra sig ute alla tider på dygnet I översiktsplanen anges också att ny bebyggelse ska placeras och utformas med hänsyn till stadsbilden, natur- och kulturvärden och till platsens historiska identitet. Hållbara boendemiljöer ska utformas med avseende på energihushållning, trygghet, hälsa och tillgänglighet och det ska finnas ett varierat utbud av bostäder som passar olika typer av hushåll. Det ska också skapas möjligheter för att öka nybyggnation i kommunens mindre tätorter. I övrigt ska staden förtätas i anslutning till befintlig infrastruktur. 1.4.2 Strategisk och ekonomisk plan Det är viktigt att riktlinjerna i boendeplaneringen även samordnas med det övergripande måldokument och den strategiska och ekonomisk plan som årligen antas av kommunfullmäktige. Den övergripande visionen i Strategisk och ekonomisk plan 2012-2014 är att öka befolkningen till 14 000 invånare år 2026. Inriktningen för det strategiska området boende är Arboga ska erbjuda en inspirerande mångfald av alternativa bostadsområden för såväl Arbogabor som nyinflyttade. Bostadsbyggande ska stimuleras och centralt belägna bostäder för seniorer ska skapas. Stadsmiljön i centrum och utefter Arbogaån ska bevaras och upprustningen av 6

de unika miljöerna fortsätta. En ökad service ska erbjudas boende utanför tätorten. Andelen outhyrda lägenheter i bostadsbeståndet i kommunen ska årligen minska. De mer konkreta målen för åren 2012-2014 som berör boendeplanering är att det årligen ska skapas alternativa boendeformer i varierande miljöer samt att det under planperioden ska tas nya planer omfattande totalt 120 lägenheter. 1.5 Ett regionalt perspektiv I den regionala långtidsutredningen Fördel Stockholm-Mälarregionen prognostiseras att befolkningen i Stockholm-Mälardalen (Stockholms, Uppsala, Västmanlands samt Södermanlands län) kan komma att öka med cirka 700 000-900 000 invånare fram till år 2030 vilket i sin tur skulle innebära ett behov av 550 000 nya bostäder. Länsstyrelsen i Västmanlands rapport Pendling,arbetsmarknadens storlek och befolkningsutveckling 2006:12 antyder också att det på sikt kan vara tänkbart att hela Mälardalsregionen utvecklas till en integrerad boende- och arbetsmarknad. Det finns dock stora skillnader avseende befolkningsutveckling och bostadsbyggande i regionen. Medan de tre större närliggande kommunerna Västerås, Örebro och Eskilstuna, har ökat sin befolkning med tillsammans omkring 20 000 invånare under åren 2005-2010 och bostadsbyggandet med totalt 7 000 lägenheter, har hälften av kommunerna i de tre länen istället minskat sin befolkning. Befolkningsprognoserna för Västerås, Eskilstuna och Örebro visar alla på en fortsatt befolkningsökning. Västerås räknar med en befolkning på 145 276 personer år 2020, en ökning med 8 062 personer. Eskilstuna räknar med en befolkning på 101 998 invånare år 2020, en ökning med 5 687 personer. Örebro räknar med en befolkning på 151 000 invånare år 2020, en befolkningsökning på 15 500 personer. 1.5.1 Bostadsbyggande och befolkningsutveckling i mindre kommuner Arboga kommun är en av de kommuner som ännu inte riktigt kunnat dra nytta av regionförstoringen och tillväxten. Det har heller inte byggts särskilt mycket bostäder sedan början på 1990-talet. På liknande sätt ser det ut för flera av de mindre kommunerna i regionen. En jämförelse har gjorts avseende befolkningsutvecklingen och bostadsbyggandet med ett antal mindre kommuner i den närliggande regionen. I diagram 1 visas den procentuella befolkningsutvecklingen samt det procentuella antalet nybyggda lägenheter mellan åren 2005-2010 i de olika kommunerna. 7

Befolkningsutveckling och nybyggnation 2005-2010 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% -1% -2% -3% Kumla Köping Fagersta Sala Nora Arboga Lindesberg Kungsör Flen Befolkningsutveckling Nybyggnation Diagram 1: Befolkningsutveckling och nybyggnation åren 2005-2010 i Kumla, Köping, Fagersta Sala, Nora, Arboga, Lindesberg, Kungsör och Flen. Källa SCB. Kumla har dragit nytta av närheten till Örebro och haft en väldigt positiv befolkningsutveckling och därmed en stor nybyggnation. Även Sala har kunnat dra nytta av att vara en kommun i en tätbefolkad region och har byggt flera nya lägenheter de senaste åren. Flen, Arboga och Lindesberg har procentuellt sett fler sysselsatta inom tillverkningsindustrin och har därmed drabbats av arbetsplatsrationaliseringar på senare år, samt har en allt mer åldrande befolkning. Detta avspeglas också i kommunernas befolkningsutveckling. Köping och Fagersta har en befolkningsökning som delvis beror på en stor inflyttning från utlandet. 1.6 Befolkningsutveckling och befolkningsprognos i Arboga De senaste 20 åren har befolkningen minskat från 14 600 (år 1990) invånare till 13 285 invånare (år 2010). Befolkningsminskningarna under 1990-talet hänger bland annat samman med arbetsplatsnedläggningar i kommunen med utflyttning som följd. Under senare år beror befolkningsminskningen till största delen på ett negativt födelsenetto medan flyttningsnettot varit nära noll eller positivt. Befolkningsminskningen har huvudsakligen skett i Arboga tätort. Viss minskning har också skett i övriga delar av kommunen medan en liten ökning av befolkningen skett i Götlunda. 8

800 Befolkningsförändringar i Arboga 1990-2010 600 400 Utflyttning Inflyttning 200 Döda Födda 0 Folkökning -200 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010-400 Diagram 2: Befolkningsförändringar i Arboga 1990-2010. Källa SCB. Utflyttningen är generellt som störst bland de yngre i 20-24 års ålder, en ålder då man ofta flyttar för studier eller inträde på arbetsmarknaden. Däremot är det ett positivt flyttningsnetto bland 30-39 åringarna, en ålder då flera har bildat familj. Även bland åldersgrupperna från 60 år och uppåt är flyttningsnettot positivt. Störst flyttningsutbyte har Arboga med Köping och Örebro men också mot andra orter med högskola och universitet och en mer varierad arbetsmarknad än Arboga. 1.6.1 Dagens åldersfördelning Eftersom typen av bostad som man föredrar i viss mån beror på i vilken ålder man är i har kommunens befolkning delats in i sex grova åldersklasser. Idag är andelen barn och ungdomar under 20 år 22 procent av befolkningen i kommunen medan de unga vuxna i åldern 20-24 år utgör 6 procent. Omkring 21 procent av befolkningen är i familjebildande ålder 25-44 år medan gruppen 45-64 år som kan kännetecknas som medelålders utgör 27 procent av befolkningen. Andelen äldre som uppnått pensionsåldern är idag 24 procent av befolkningen (se tabell 1). Ålder Antal personer i Arboga Procent i Arboga Procent i riket 0-19 2 963 22 % 23 % 20-24 754 6 % 7 % 25-44 2 829 21 % 26 % 45-64 3 587 27 % 26 % 65-79 2 276 17 % 13 % 80-w 876 7 % 5 % Summa 13 285 100% 100 % Tabell 1: Befolkningen i Arboga och riket i olika åldersklasser år 2010. Källa: SCB 9

1.6.2 Befolkningsprognos visar på allt fler äldre Befolkningsutvecklingen är en viktig förutsättning för att kunna bedöma behovet av bostäder. Kommunens vision om en befolkning om 14 000 invånare år 2026 innebär en befolkningsökning med omkring 50 personer per år. För att målfolkmängden ska bli verklighet krävs en ökad inflyttning till kommunen. Det är också viktigt att studera hur hushållens sammansättning förväntas utvecklas. Diagram 3 visar en befolkningsprognos fram till år 2026 utifrån de sex åldersgrupperna 1. Den största ökningen svarar åldergruppen 80 år och äldre för. År 2026 har gruppen ökat med 410 personer eller drygt 30 procent. Även befolkningen 65-79 år kommer att öka under perioden. Det betyder att ett ökat intresse kommer att riktas mot våra äldre kommuninvånares bostadsönskemål. Åldersgrupperna barn och ungdomar under 19 år förväntas vara ganska stabil fram till år 2026. Andelen 20-24 åringar är en liten åldersgrupp som kommer att öka fram till år 2015 för att sedan minska igen. Befolkningen i den barnafödande åldern 25-44 år minskar något fram till år 2014 för att sedan öka igen. Åldersgruppen 45-64 år minskar något. 4000 3500 3000 2500 45-64 år 0-19 år 25-44 år 65-79 år 2000 1500 1000 500 80-w år 20-24 år 0 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 2020 2023 2026 Diagram 3: Befolkningsutveckling samt prognos 1990-2026. Källa SCB och Arboga kommun 1 Grund för befolkningsprognosen är kommunens befolkning och struktur den 31 december 2010. Antaganden om in- och utflyttarnas ålder samt fruktsamheten grundas på ett genomsnitt för kommunen de tre senaste åren. Dödligheten bygger på antaganden för riket med viss justering för i kommunen observerade värden. Befolkningsprognosen bygger på visionen om en folkmängd på 14 000 invånare år 2020 därefter oförändrad folkmängd till år 2026. 10

1.6.3 Hushållsutveckling Några exakta uppgifter om antalet hushåll i kommunen finns inte. Den senaste folk- och bostadsräkningen genomfördes 1990. Enligt Posten AB:s register delas det ut post till 5 751 hushåll. Antalet boende per hushåll har successivt sjunkit under hela 1990-talet och idag bor vi i allt högre utsträckning i ensamhushåll. År 1975 bestod genomsnittshushållet i Arboga kommun av 2,5 personer. År 1990 var den siffran 2,2. Enligt Postens register bor det idag i genomsnitt 2,3 personer per hushåll i Arboga. 1.6.4 Geografisk fördelning av befolkningen 65 år och äldre Hur den demografiska spridningen av befolkningen ser ut i Arboga hänger till viss del samman med bostadsområdenas tillkomst. Den södra delen av centrala staden, området mellan Arbogaån och gamla E20, nuvarande väg 572, växte fram i samband med den centrala flygverkstadens tillkomst på 1940- och 1950-talet. Många kom inflyttade och flera har kanske bott kvar i området vilket gjort att idag bor drygt 16 procent av kommunens invånare i åldern 65-79 år i området medan 28 procent av andelen 80- åringar eller äldre, är bosatta där. I Nästkvarnsområdet, mellan Vilstaområdet och Mekens IP bor 16 procent av Arbogaborna som är 80 år eller äldre. Flertalet av lägenheterna i bostadsområdena på Söder och i Vilstaområdet saknar hiss. 1.7 Pendling och sysselsättning Utpendlingen från Arboga har ökat med 43 procent sedan år 1990 (se diagram 4). Det innebär att allt fler väljer att bo i Arboga även om arbetet finns i annan kommun. 2500 In- och utpendling till och från Arboga 1990-2009 2000 1500 1000 Utpendling Inpendling 500 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Diagram 4: In- och utbildning till och från Arboga åren 1990-2009. Källa SCB. 11

År 2009 pendlade 2 081 personer, motsvarande 37 procent, av de förvärvsarbetande ut till andra kommuner medan 1 680 personer, motsvarande 32 procent, pendlade in till Arboga för att arbeta. De största pendlingsflödena sker till och från Köping, Örebro, Kungsör, Västerås och Eskilstuna. Totalt förvärvsarbetade 5 586 Arbogabor år 2009. Det är en minskning med 7 procent från 2008, något som kan förklaras av den lågkonjunktur som drabbade Sverige under året. 1.8 Infrastruktur och kommunikationer Arbogas strategiskt geografiska läge i västra Mälardalen med järnvägslinjerna Mälarbanan och Svealandsbanan samt vägarna E18 och E20 och närheten till de större städerna Örebro, Västerås och Eskilstuna skapar mycket god tillgänglighet till den omgivande regionen. Kommuninvånarna får därmed tillgång till en större arbetsmarknad samt ett bredare utbud av service, kultur och handel. 1.8.1 Kollektivtrafik Ett väl fungerande kollektivtrafiksystem är en mycket viktig förutsättning för den framtida utvecklingen och att tågpendlingen fungerar är av allra största vikt. Arboga kommun har idag timmestrafik i arbetspendlingstid morgon och kväll och resten av dagen varannantimmestrafik. Omkring 80 procent av Arbogas befolkning bor i Arboga tätort, resterande i någon av tätorterna Götlunda (2 procent) och Medåker (2 procent), eller på den omgivande landsbygden (16 procent). Den inomkommunala kollektivtrafiken försörjer Arboga tätort under vardagar genom anropsstyrd tätortstrafik. Morgon- och eftermiddagsturer finns till Medåker, Götlunda och Tyringe. Till Medåker och Götlunda finns även anropsstyrda turer mitt på dagen för att möjliggöra serviceresor till Arboga tätort. 1.9 Förskola och skola Idag råder i stort sett balans mellan utbud och efterfrågan på förskoleplatser i Arboga, däremot är efterfrågan på förskoleplatser större i vissa områden. Kommunens befolkningsprognos visar på en ökning av antalet 1-5 åringar med cirka 70 barn fram till 2015. Antalet elever från förskoleklass till årskurs nio är relativt oförändrat fram till år 2015 medan antalet ungdomar i gymnasieåldern kommer att minska med omkring 100 elever fram till år 2015. I Götlunda finns möjlighet att ta emot fler förskolebarn och elever än de som bor i närområdet. Även på Brattbergsskolan och Nybyholmsskolan finns också kapacitet att ta emot fler elever. 12

1.10 Bostadsmarknaden 1.10.1 Tidigare bostadsbyggande Bostadsbyggandet i Arboga kommun har varierat under årens lopp. I samband med flygverkstadens etablering i Arboga på 1940-talet behövdes många nya bostäder byggas på kort tid. Åren därefter, mellan 1940 till 1960, var bostadsbyggandet som störst i Arboga. Majoriteten av flerbostadshusen i Arboga är färdigställda före år 1970. Även i mitten av 1970- talet och i slutet på 1980-talet samt de första åren på 1990-talet var bostadsbyggandet relativt högt. Vid nittiotalets mitt inträffade ett mycket markant trendbrott i bostadsbyggandet. Avvecklingen av bostadssubventionerna och minskande befolkning resulterande i att bostadsbyggandet avstannade. Under åren 2005 till 2010 har det totalt färdigställts 58 bostäder. Nybyggnation per år i Arboga åren 1975-2010 180 160 140 Antal lägenheter 120 100 80 60 40 20 0 1975 1978 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 flerbostadshus småhus Diagram 4: Antal nybyggda lägenheter i flerbostadshus och småhus per år i Arboga, åren 1975-2010. Källa SCB. 1.10.2 Dagens bostadsbestånd Det råder relativ jämvikt mellan lägenheter och småhus i Arboga kommun. Totalt fanns det 7 170 bostäder i Arboga kommun vid utgången av år 2010, varav 53 procent i flerbostadshus och 47 procent i småhus. Som en jämförelse kan nämnas att i riket fanns vid samma tidpunkt 55 procent av lägenheterna i flerbostadshus och 45 procent i småhus. Dagens bostadsbestånd består framförallt av småhus med äganderätt, 47 procent. Därefter kommer flerbostadshus med hyresrätt, 37 procent och flerbostadshus med bostadsrätt, omkring 12 procent. Resterande 4 procent är sociala boendeformer exempelvis servicehus och vårdhem. Enligt FoB90 är tre rum och kök den vanligaste lägenhetsstorleken i Arboga och utgör en fjärdedel av bostadsbeståndet. 13

1.10.3 Hyresvärdar och fastighetsbolag Det kommunala fastighetsbolaget ABO har omkring 11 procent eller 320 av hyresrätterna i kommunen. Privata fastighetsföretag står för en betydligt större andel av marknaden. De tre största privata fastighetsföretagen i Arboga, Byggnadsfirman Lund, Bovista samt Maxab fastigheter äger tillsammans närmare 2 000 lägenheter eller över 50 procent av flerbostadshusen i kommunen. I Arboga kommun finns det 18 bostadsrättsföreningar. HSB är den dominerande bostadsrättsföreningen med omkring 700 av de drygt 850 lägenheter som är bostadsrätter. Enligt FoB90 är majoriteten, omkring 75 procent, av bostadsrätterna i Arboga byggda mellan åren 1940 och 1960. Närmare hälften av alla bostadsrätter är mindre lägenheter på två rum och kök. 1.10.4 Lediga lägenheter De större fastighetsägare som tillfrågats i arbetet med boendeplanen menar att de inte har ett överskott av lediga, eller att de har lagom många lediga, lägenheter. Däremot finns det ett överskott av lediga lägenheter i vissa områden. I stadsdelen Vasastaden, en stadsdel som växte fram på 1940- och 50-talet, står flera lägenheter tomma och vissa fastigheter är helt öde. Ett projekt har påbörjats med att ta fram en plan för att rusta upp och utveckla stadsdelen. Byggnadsfirman Lund och det kommunala bostadsbolaget ABO äger tillsammans knappt hälften av de 23 fastigheterna i området medan resterande fastigheter ägs av enskilda privatpersoner och bostadsrättsföreningar. Även i området kring Västermovägen, ett bostadsområde byggt på 1960- talet, finns flera outhyrda lägenheter. 1.10.5 Nybyggnation och prisutveckling Det är inte sannolikt att bostadsbyggandet tar fart om det inte finns marknadsmässiga förutsättningar för byggande. Ett sätt att ge en bild av de marknadsmässiga förutsättningarna är genom måttet Tobins q som visar relationen mellan byggnadskostnad och försäljningsvärde. Är Tobins q mindre än 1 är det inte lönsamt att, rent marknadsmässigt, bygga nytt. I Arboga påverkar de relativt sett låga småhuspriserna marknaden för nyproduktion då marknadsvärdena ligger under kostnaderna för nyproduktion. År 2010 var genomsnittspriset för ett permanent småhus i Arboga 1 023 000 kronor vilket ger ett Tobins q på omkring 0,7. Antalet sålda hus har varit relativt konstant sedan 1998 med mellan 80-100 försäljningar per år. 14

1.10.6 Tillgänglighet När det gäller tillgänglighet i det befintliga bostadsbeståndet tillfrågades fyra av de större fastighetsföretagen om hur många av deras lägenheter som har tillgång till hiss. En sammanräkning visade att omkring 420 lägenheter av de närmare 3 300 lägenheter som de tillfrågade fastighetsföretagen svarar för har tillgång till hiss. Omkring 60 lägenheter är helt tillgänglighetsanpassade för rullstolsburna. Ingen av de tillfrågade fastighetsföretagen svarade att de hade direkta planer att tillgänglighetsanpassa sitt bostadsbestånd de närmsta fyra åren. Istället hänvisades till bostadsanpassningar när behovet uppstår. 1.11 Flyttkedjor Flera studier visar att nyproduktion underlättar rörligheten på bostadsmarknaden genom att flyttkedjor uppkommer. En flyttkedja kan definieras som en kedjereaktion av flyttningar som blir möjlig när det finns lediga bostäder på marknaden. En flyttkedjestudie som genomfördes år 2008 över det nybyggda 55+- boendet Örtagården, totalt 23 lägenheter, visade att nyproduktionen frigjorde 19 småhus eller radhus och 18 lägenheter. Totalt gav Örtagården upphov till 15 nyinflyttade hushåll med sammanlagt 30 personer. 1.12 Fritidshus I Arboga kommun finns omkring 560 fritidshus. Permanentboendet i fritidshusen har inte ökat nämnvärt de senaste 10 åren. I områdena kring Hästnäs, Björkudden, Sjöboviken och Nannberga hamn bodde år 2010 sammanlagt 106 personer permanent 2. Övervägande delen av de bosatta är äldre eller medelålders, omkring två tredjedelar är födda innan år 1960. Vid fritidshusområdet Hällarna kommer det genom omvandling vara möjlighet till permanentboende inom något år. Omvandlingar av fritidshus till permanentbostäder räknas inte med i statistiken över nyproduktion av bostäder. Många fritidshusområden omfattas av en detaljplan med begränsad byggrätt vilket innebär att nya detaljplaner måste tas fram. I tätbebyggda fritidshusområden är det också problem med att hålla skyddsavstånd till dricksvattentäkter och sjöar. Ett arbete pågår med att inventera alla enskilda avlopp i kommunen. Fastighetsägaren har ansvar för att vidta åtgärder så att dagens krav kan uppfyllas. I översiktsplanen beskrivs att under förutsättning att olika intressefrågor går att lösa är kommunen positiv till permanentning av fritidshus. Fritids- 2 Antalet folkbokförda i nyckelkodsområdena 0240 Hästnäs, 0250 Björkudden, 0260 Sjöboviken, 0231 Nannberga hamn. 15

husens ofta perifera lokalisering innebär dock att det är långt till förskola, skola och service, något som innebär ökade transporter. 1.13 Planläget 1.13.1 Byggklara småhustomter I augusti 2011 hade kommunen 32 byggklara småhustomter klara för försäljning varav 24 tomter i Arboga tätort, tre tomter i Götlunda och fem tomter i Medåker (se bilaga 1). Intresset för att bygga småhus i tätorterna är relativt lågt, år 2010 byggdes fyra småhus i kommunen. En del tomter är små och har därmed en lägre efterfrågan. På övriga landsbygden har intresset för att bygga nytt ökat något. Bygglov för småhus på landsbygden prövas av myndighetsförbundet (VMMF) från fall till fall, genom förhandsbesked. Här prövas om det är lämpligt att uppföra en byggnad på den föreslagna platsen. 1.13.2 Övriga planer I tätorten Arboga finns det en god planberedskap för nybyggnation (se bilaga 1) och flertalet detaljplaner finns färdiga för bostadsbyggande. I översiktsplanen pekas också ytterligare framtida utredningsområden ut för såväl bostäder som verksamheter. I de mindre tätorterna Götlunda och Medåker finns också framtida utredningsområden utpekade i översiktsplanen. På övriga landsbygden finns möjlighet att i framtiden planlägga för nybyggnation i Lunger och Hällarna. 1.13.3 Resurseffektiv planering Arboga kommuns Energi- och klimatstrategi (2009) visar att drygt 40 procent av koldioxidutsläppen kommer från transporter och omkring 30 procent kommer från hushållen, exempelvis från bostädernas el- och värmeproduktion. Mycket av detta kan påverkas av den fysiska planeringen. En tät bebyggelsestruktur ger exempelvis goda förutsättningar för resurseffektiva lösningar inom till exempel kollektivtrafik, fjärrvärme och cykel- och gångtrafik och ger även ett bättre underlag till handel och annan service. 1.13.4 Goda boendemiljöer Boendemiljöernas utformning har betydelse för var människor vill bo och hur de mår. I en studie utförd av forskare vid Institutet för Framtidsstudier undersöktes människors preferenser vid val av annan boendemiljö. Faktorer som värderades högt på kommunnivå i val av boendemiljö var 16

tillgången till vård och omsorg tillsammans med naturskönt läge och kommunikationer. Forskning visar också att en miljö som är tillgänglig, nås bekvämt och känns trygg ökar den fysiska aktiviteten. Folkhälsoinstitutet har tagit fram en manual, Aktivt liv i byggda miljöer (2010) för hur man i den kommunala planeringen kan ta hänsyn till fysisk aktivitet och folkhälsoaspekter när nya byggda miljöer planeras och utformas. Manualen kan också användas för att bedöma hur redan befintliga miljöer kan utvecklas för att främja folkhälsan. Viktiga områden är bland annat bostadsområden, parker och grönområden, gång- och cykelbanor och skol- och förskolegårdar. 17

2 Efterfrågan och behov 2.1 Efterfrågan enligt mäklare och fastighetsföretag Efterfrågan på attraktiva boenden varierar beroende på vem man frågar, var i livet denna person befinner sig eller vilken bakgrund hon eller han har. Studier visar att åldern har ett stort inflytande på vad som efterfrågas och anses vara attraktivt. Även mellan olika inkomstgrupper och kön finner man skillnader beträffande preferenser för en attraktiv boendemiljö. Mäklare och de större fastighetsföretagen i Arboga tillfrågades, under april och maj månad 2011, om hur de såg på efterfrågan på bostäder i kommunen. 2.1.1 Samlad bedömning Bedömningen bland de intervjuade mäklarna och vissa av de större fastighetsföretagen är att det är en stor efterfrågan på ett bra boende för den äldre generationen som vill sälja sina villor. Den gruppen efterfrågar främst radhus eller lägenheter i markplan med egen uteplats eller lägenhet med hiss. Helst ska boendet ligga centralt, kring området mellan Österled och Centrumleden, eller nära stationsområdet eller Arbogaån. Närheten till de vackra boende- och kulturmiljöerna i stadskärnan och till service och kommunikationer kan antas bidra till attraktiviteten i området. 2.1.2 Olika grupper Medelålders, kring 55 +, söker högre standard menar de tillfrågade och är också de som oftast har de ekonomiska möjligheter att finansiera ett sådant boende. De äldre-äldre, kring 75 + önskar mindre lägenheter, kring 2-3 rum och kök och nära till service. Något större intresse för gemensamma lokaler har inte fastighetsföretagen märkt av. Barnfamiljer söker främst villor med bra standard. Det är dock ingen större efterfrågan på renoveringsobjekt menar mäklarna. Som ett mellanboende innan egen villa är bostadsrätterna i kvarteret Gullvivan och hyresrätterna i området Kappaklint populära bland barnfamiljer. Närhet till skola efterfrågas sällan vilket kan bero på att det mesta uppfattas som nära i Arboga. Intresset för fastigheter i Götlunda eller Medåker är inte heller särskilt stort menar mäklarna, däremot finns det ett visst intresse för mindre gårdar på landet, utan tillhörande mark. Mäklarna märker av minskad efterfrågan på villor idag som en följd av hårdare lånevillkor. Bland ungdomar märks ingen större efterfrågan på lägenheter. De små och billiga bostäder som kan vara attraktiva för ungdomar finns oftast i det äldre bostadsbeståndet. 18

2.2 Behov av särskilda boenden 2.2.1 Vård- och omsorgsboende Arboga kommun har idag fem vård- och omsorgsboenden (särskilda boenden), med personal tillgänglig dygnet runt. Totalt har de tillsammans 212 platser. Fyra boenden ligger i tätorten Arboga och ett boende finns i Götlunda. Den demografiska utvecklingen med allt fler äldre medför att behovet av särskilda boenden kommer att öka. Behovet utgår dock från att människors preferenser och fysiska förutsättningar är samma som idag. Viss osäkerhetsfaktor finns, bland annat är det svårt att uppskatta effekten av faktorer som den ökade medellivslängden och förebyggande hälsoinsatser eller åtgärder i form av anpassade boendeformer som ökar möjligheten att bo kvar i det egna hemmet. Enligt den utredning som socialförvaltningen gjort om Bostäder för äldre, 2010-2050 kommer behovet av särskilt boende att vara 330 platser år 2030. Dessutom kan ett nytt vård- och omsorgsboende behöva byggas då Hällbacken, enligt Boverkets byggregler, inte räknas som ett fullvärdigt boende eftersom lägenheterna har delade hygienutrymmen. Parallellt finns ett behov av någon form av senior- eller trygghetsbostäder. Ett boende för äldre personer som önskar ett tryggt och tillgängligt boende med viss service men utan krav på biståndsbedömning. En stor utmaning är dock att skapa ekonomiskt överkomliga alternativ för de personer i 60-70 års-åldern som är intresserade av ett tryggt och tillgängligt boende. Dagens medelålders generation har dock bättre ekonomiska förutsättningar att betala mer för sitt boende än tidigare äldre generationer har haft. För närvarande pågår en utredning om behovet av äldreboenden i Arboga kommun. 2.2.2 Boende för flyktingar Behoven för flyktingar är en viktig fråga i integrationen. Arboga kommun har ett avtal med migrationsverket om mottagande av 30 flyktingar per år. Bostäder till flyktingar ordnas genom att samarbeta med allmännyttan och de privata fastighetsägarna. Socialförvaltningen ser dock ett behov av att ha en bättre samverkan med olika hyresvärdar runt dessa frågor för att boendeintegrationen ska bli så bra som möjligt. För att undvika segregation är det också viktigt att det blir en spridning av boendena i olika områden. Idag upplevs det vara brist på boende som är avsedda för stora barnfamiljer. 2.2.3 Boende för funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, reglerar funktionshindrades rättigheter där bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad ingår. Det kan vara serviceboende, grupp- 19

bostad eller särskild bostad som efterfrågas. Det finns idag omkring 35 lägenheter i olika former av gruppbostäder. Behovet varierar över tiden men för närvarande finns inga ytterligare behov. 2.2.4 Sociala kontrakt I Arboga finns omkring 25 personer med ett socialt kontrakt, exempelvis bostadslösa som inte kan få ett eget kontrakt. Socialförvaltningen ansvarar för kontrakten och några av dem kommer att övergå i egna kontrakt eller i så kallade kommunala hyresgarantier. Det framtida behovet är svårt att bedöma men behovet kommer troligen att ligga på dagens nivå. Inriktningen är att människor med sociala kontrakt ska ha möjlighet att överta kontraktet efter en viss tid om de har skött sina åtaganden. Det kommunala bostadsbolaget och privata hyresvärdar samarbetar med att få fram bostäder till bostadslösa. Det upplevs dock som att det har blivit svårare att få fram bostäder till bostadslösa under de senare åren. 2.2.5 Bostadsanpassningar Bostadsanpassningsbidrag har som ändamål att ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv i ett eget boende. Från och med våren 2011 handlägger Västra Mälardalens Kommunalförbund bidragsprövningen. År 2010 inkom 137 ansökningar. De vanligaste åtgärderna rörde exempelvis borttagning av trösklar, installation av spis- och värmevakt, uppsättande av stödhandtag samt ramper. Kostnaderna för bostadsanpassningsbidragen uppgick till drygt 1,4 miljoner år 2010. I takt med att allt fler äldre bor kvar i hemmet kommer behovet av bostadsanpassningsbidrag väntas fortsätta att öka. 20