Fyra år med ökade klyftor

Stockholm 5 september 2010 Fyra år med ökade klyftor Se upp för dörrarna dörrarna stängs

2 (11) Inledning Sveriges framgångar bygger på att vi är duktiga på att tillvarata och utveckla alla begåvningar som finns i vårt land. Sverige har legat i framkanten när det gäller att skapa möjligheter för barn, ungdomar och vuxna att utveckla sina begåvningar, utbilda sig, åter utbilda sig och omskola sig när det behövs ny kompetens. Men en möjligheternas skola behövs även i framtiden. Den finns inga skiljelinjer i svensk utbildningspolitik mellan om man vill ha ordning och reda i skolan eller inte, eller om man är för eller emot att skolan ska förmedla kunskap. Den stora skillnaden ligger i synen på om människor ska få fler möjligheter att lära sig mer. Ska vi ha en skola som sorterar upp elever och dömer ut den som inte gått en spikrak väg genom alla utbildningar, eller ska vi ha en sammanhållen skola och ett utbildningssystem som hela tiden ger en andra chans? Den borgerliga regeringens utbildningspolitik har inneburit ett paradigmskifte i det tysta. Elever delas upp tidigare, där den som haft svårigheter eller vill ändra bana förnekas en andra chans. Dörrarna stängs för allt fler. Den borgerliga sorteringsskolan Istället för en kunskapsskola för alla, där ambitionerna och förväntningarna är höga på alla ungdomar, håller en sorteringsskola på att växa fram. Regeringen tidigarelägger de val som varje elev måste göra, och valen får allt större betydelse. Efter regeringens fyra år finns det färre möjligheter att gå vidare om man inte valt rätt utbildning från början och färre utbildningsplatser att söka till. Dessutom har förskolan, skolbarnomsorgen och fritidshemmen försämrats verksamheter som betyder mycket för barn och ungas utveckling och kunskapsinhämtning. De borgerliga partierna stänger dörrarna på många områden: - Förskolan dräneras på resurser som istället går till verksamhet utan insyn och krav, genom införandet av vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng. - Barn i sex-sju års ålder får betygsliknande omdömen och kan bli underkända. - På ett år har antalet lärare minskat med 3 000 personer enligt Skolverket. - Val redan i elvaårsåldern blir avgörande för fortsatta möjligheter att studera. - Kunskapskraven och därmed möjligheterna att gå vidare har sänkts på de yrkesförberedande gymnasieutbildningarna. - Komvux har dragits ner med 20 000 platser och utbyggnaden av högskolan har stoppats, trots lågkonjunktur och stora ungdomskullar.

3 (11) - 25:4-regeln som gav möjlighet även för dem med arbetslivserfarenhet att komma in på högskolan är borta. - Numera har högskolebetyg ett bäst före datum, de som har betyg som är åtta år gamla och vill söka sig till högskolan gör sig inte besvär. Sänkt skatt har gått före resurser till skolan Den senaste mandatperioden har den borgerliga regeringen prioriterat sänkt skatt före utbildningens kvalitet. Skatterna har sänkts med närmare 100 miljarder kronor. De offentliga finanserna har försämrats med 100 miljarder kronor mellan år 2006 och år 2010 enligt Finansdepartementet. Resultatet är tydligt: omkring 25 000 färre jobb i skola, vård och omsorg. Vår prioritering är den motsatta. Satsningar på skolan och utbildning gör före fortsatta skattesänkningar. Gemensam start uppskjuten Svensk förskola håller världsklass och är mycket uppskattad av både barn och föräldrar. Förskolan har också blivit ett första led i det livslånga lärandet. Det finns ett positivt samband mellan en bra förskola och senare skolprestationer. 1 Särskilt gynnsamma har verksamheterna varit för barn från svåra uppväxtmiljöer, barn med annan etnisk bakgrund och fattiga barn. Förskolan kan bidra till att minska framtida klyftor senare under livet. Det är viktigt att förskolan håller hög kvalitet. Reformer som vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng är därför problematiska på flera sätt. Dels minskar de möjligheten för kommunerna att erbjuda god tillgänglighet i förskolan, då resurserna till förskolan blir mindre. Dels överför regeringens beslut medel från en kvalitetssäkrad förskola till olika former av omsorgslösningar som saknar krav på att det ska finnas utbildad personal och krav på att följa läroplanen med mera. De få uppföljningar av vårdnadsbidraget som gjorts visar att familjer i utsatta områden och med fattigare bakgrund är överrepresenterade när det gäller att ta sina barn ur förskolan. 2 Vårdnadsbidraget och barnomsorgspengen kan bidra till att försvåra integrationen och senarelägga en regelbunden kontakt med svenska språket för barn med annat modersmål. Sortering i grundskolan Regeringen vill införa elitskolor i grundskolan. Skolor ska få välja ut elever genom teoretiska antagningsprov så tidigt som från årskurs 4. 3 Principen om att alla skolor ska vara öppna för alla elever, och att man har rätt till att gå i en skola nära hemmet eller där ens syskon går, urholkas därmed. Det innebär också att platser för möten och samtal mellan elever med olika 1 Skolverket 2009, Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?, s. 108 2 Se till exempel SvD 2009-09-05, Kommunalarbetaren 2009-11-10, DN 2010-01-05 och City 2010-02-08. 3 Propositionen om den nya skollagen.

4 (11) intressen och bakgrund försvinner och segregationen ökar. Redan idag är det möjligt att gruppera elever i enstaka ämnen efter deras färdigheter och särskilda intressen. På så sätt kan alla elever få den utmaning de behöver, utan att den sammanhållna skolan bryts isär. Forskningen visar att en segregerad skola med alltför omfattande nivågrupperingar leder till att stora problem. Skolverket sammanfattade 2009 med att det finns ingen tydlig vinnare, alla elevers resultat sjunker. 4 De elever som har svårt för sig halkar efter ännu mer, och de elever som har lättast för sig blir varken fler eller ännu duktigare. Alltså är regeringens politik, vars avsikt är att öka uppdelningen av elever och skolor, något som angår alla och innebär ett problem för hela Sveriges utveckling. Betygsliknande omdömen på sexåringar får IG Regeringen har öppnat för att skriftliga omdömen som ges redan från förskoleklassen (sexårsverksamheten) och grundskolans första år ska kunna utformas som betyg. Det innebär i praktiken att de skolor som vill kan införa betyg redan för sex-sjuåringar. Men det är alldeles orimligt. Det kan vara en stor omställning för barn att börja skolan. De behöver allt stöd de kan få i sitt lärande. Det är en central uppgift att noga följa deras lärande och snabbt sätta in mer stöd till de barn som har svårt att lära sig läsa och räkna. Men barn i sex-sju års ålder ska inte få betyg och rent av underkännas. Vi anser att betyg ska ges från årskurs sju. Vi vill ha skriftliga omdömen för yngre barn, men de ska inte vara betygsliknande 6 åringar ska inte riskera att starta skolgången med en icke godkänd-stämpel. De ska uppmuntras, inte graderas och utsorteras. Fler lärare och mindre klasser Den viktigaste faktorn för att eleverna ska nå kunskapskraven är lärarna. De är skolans viktigaste resurs. En hög lärartäthet är viktig för att höja kunskapsresultaten att argumentera emot detta är i praktiken att säga att lärarna inte spelar roll. Här har situationen dessutom försämrats under Björklunds tid som minister. Av Skolverkets statistik framgår att det i oktober 2006, när den borgerliga regeringen tillträdde, fanns 8,3 lärare per 100 elever i grundskolan. Jämför man detta med den senaste mätningen som gjordes oktober 2009 fanns det då 8, 2 lärare per 100 elever i grundskolan. På ett år har antalet lärare minskat med 3 000 personer enligt Skolverket. Vårt mål är att anställa fler behöriga lärare. Klasstorlekarna ska bli mindre. Utgångspunkten är att lärartätheten ska vara minst 9 lärare per 100 elever. Då blir det också möjligt att nå en högre kvalitet på undervisningen och att göra de särskilda insatser som krävs för att förbättra svenska skolresultat. 4 Skolverkets nyhetsbrev 2009-10: Ingen vinnare i segregerad skola.

5 (11) Vårt mål är att Sverige ska ligga bland topp 10 i OECD:s Pisa-undersökning inom ämnena matematik, läsförståelse och naturvetenskap 2015. Tidiga val Regeringen inför meritpoäng, i antagningen på högskolan, på vissa kurser i både grundskolan och gymnasiet, kurser som man väljer i årskurs 5. Med den borgerliga regeringens nya regler får de val en 11-åring gör tydliga konsekvenser för framtida yrkesval och för elevens möjlighet att studera vidare. Regeringens regler ger fördelar för dem som tidigt bestämt sig för vissa ämnen. Istället för utforma verktyg som ger en generell uppmuntran för fler att ta steget att läsa mer språk och matematik, har regeringen valt att ge ett extra försteg till dem som redan valt språk i grundskolans senare år och till dem som väljer studieförberedande program på gymnasiet. Så sent som i februari 5 i år kände sig universitetskanslern Anders Flodström, dåvarande chef för Högskoleverket, återigen tvungen att varna för att de nya antagningsreglerna till högskolan som tillämpas från och med hösten 2010: I höst börjar de nya antagningsreglerna till högskolan att tillämpas. Systemet är helt klart krångligt och ställer höga krav på dagens ungdomar. Eftersom valen måste göras allt tidigare för att öka chanserna att komma in på högskolan, till och med redan i årskurs fem när man väljer språk, är det sannolikt att barn med engagerade föräldrar gynnas. På många gymnasieskolor går det inte heller att läsa de kurser som ger meritpoängen. Skolverket skrev till regeringen innan beslutet: Det är alltså en betydande andel (över 1/3) av landets gymnasieskolor som inte idag erbjuder ett tillräckligt utbud av de kurser som ska ge extra meritpoäng. Vi rödgröna vill stimulera studier i språk och matematik men inte med de kraftiga biverkningar som dagens system ger. Gymnasiereformen sämre kunskaper när bara hälften får chansen Regeringspartierna har beslutat att den grundläggande behörigheten till högskolan ska tas bort för alla yrkesförberedande program. Avsikten är att öka andelen elever som klarar gymnasiet. Det målet är naturligtvis viktigt, och 2002-2006 ökade andelen 20-åringar med fullföljd gymnasieutbildning. 6 Det är naturligtvis även möjligt att förbättra statistiken över hur många som tar gymnasieexamen genom att sänka kunskapskraven i kärnämnena. Men man skapar samtidigt klyftor där kunskap går förlorad. Ungefär hälften av alla gymnasieungdomar går på yrkesförberedande program. Trots att mellan 80 och 90 procent av eleverna på de dessa program når grundläggande behörighet till högskolan, ibland fler på yrkesförberedande program än på studieförberedande, väljer 5 Aftonbladet debatt 2010-02-25 6 Skolverket

6 (11) regeringen att sänka kunskapskraven för alla dessa elever. Regeringen har nu försvårat för dessa ungdomar att klara sig i ett allt mer komplext och kunskapsintensivt samhälle. Förändringarna på arbetsmarknaden och kraven på att kunna byta arbetsplats, yrke eller bransch, gör att unga som inte får med sig tillräckliga kunskaper från gymnasiet får det svårt. Dessutom är en hög kunskapsnivå grundläggande för möjligheten att utöva sina demokratiska fri- och rättigheter. Alla gymnasieutbildningar bör därför ha en stark gemensam kunskapsbas. Alla bör få möjlighet att kunna välja att läsa vidare och därför högskolebehörighet viktigt. Vem som sedan utnyttjar denna behörighet till att läsa vidare på högskola är upp till var och en, men möjligheten måste finnas. För att klara sådana omställningar, kunna vidareutbilda sig vid intresse och behov, och för att kunna behålla och byta arbete, krävs breda kunskaper för alla. Enligt SCB tänker sig 60 procent av alla gymnasieelever att studera vidare på högskola inom tre år efter sin examen. 7 Den som utbildar sig till barnskötare i den nya gymnasieskolan och efter ett antal år som yrkesverksam vill läsa till förskollärare kommer att få betydligt svårare att göra det. Samma sak gäller för den undersköterska som vill läsa enskilda vårdkurser på ett universitet. De elever som läser in grundläggande behörighet på komvux hamnar också i en särskild begränsad kvotgrupp vid antagningen till högskolan bara för att de inte har läst alla ämnen redan på komvux. 8 Detta förstärker svårigheterna att gå vidare. Hjälpen inställd för dem som behöver studier bäst Tidigare fanns olika stödformer för att hjälpa dem med lägst utbildning att förstärka sina kunskaper, såsom rekryteringsbidrag och korttidsstudiestöd. Dessa har regeringen i stort sett avskaffat. Korttidsstudiestöd gavs till personer som fyllt 25 år och som behövde komplettera sin grundskola eller gymnasieutbildning och gjorde det möjligt att läsa några timmar eller en dag i veckan vid sidan om sitt arbete. Dessa personer var eller riskerade att bli arbetslösa, eller hade funktionshinder och som därför behövde extra tid för att klara sina studier. En av dem som använde korttidsstudiestöd var Peter Erlandsson i Göteborg, anställd på Volvo Logistics. Han gick utbildningen en dag i veckan på ABF-skolan för att läsa läser matematik, svenska, engelska och samhällskunskap: Min 15-årige grabb kom och frågade mig om matte och då tänkte jag att jag borde lära mig det. [ ] Man förlorar 2800 kronor i månaden utan studiestödet och det är för mycket för mig, jag är ensamstående pappa. 9 7 Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2008/09, SCB. 8 Högskoleverket, https://www.studera.nu/studera/1269.html 9 Ibid.

7 (11) Nedskärningarna på vuxenutbildningen Den kommunala vuxenutbildningen har varit den andra chansen i Sverige. För den som hoppat av gymnasiet eller inte fått de betyg som krävts för att utbilda sig vidare har möjligheten att komplettera sin utbildning via komvux varit den stora bryggan till kvalificerad yrkesutbildning och till universitet och högskolor. Regeringen inledde med att minska statsanslagen till komvux med en tredjedel. Från högkonjunkturens 2006 till den alarmerande jobbkrisens 2009 sjönk antalet heltidsstuderande trots att ett ökat antal studerande hade varit mer rimligt med tanke på den kraftigt stigande arbetslösheten. Även om vi räknar i in den tillfälliga förstärkningen av komvux under 2010 kommer regeringen enligt egna siffror 10 att ha dragit ner 1,2 miljarder på anslagen till vuxenutbildningen under 2007-2010 jämfört med vad som tilldelades under S-regeringen 2003-2006. Slutresultatet är att 20 000 helårsplatser skars bort inom Komvux mellan helåret 2006 och helåret 2009. 11 25:4-regeln Regeringen har tagit bort möjligheten att räkna arbetslivserfarenhet som en merit för högskolestudier. Den så kallade 25:4-regeln som tidigare fanns innebar främst att den som var 25 år och hade minst fyra års arbetslivserfarenhet på minst halvtid gavs grundläggande behörighet till högskolan. Det krävdes dock att man också hade godkända betyg från gymnasiet i svenska och engelska. Avsikten med regeln var att öka möjligheten för dem som inte gått den rakaste vägen genom gymnasiet att kunna komma in på åtminstone en del högskoleutbildningar 12 i kraft av sin arbetslivserfarenhet. Det innebar också ett erkännande från samhället att kunskaper som förbereder individen för akademiska studier kan uppnås på flera sätt, och att kunskaper från arbetslivet har ett värde även inom högskolan. 25:4-regeln gäller dock fortfarande för utbildningar inom Yrkeshögskolan. 13 Regeringens politik verkar alltså mer handla om att öka klyftan mellan vilka som kan söka till högskolan respektive kvalificerad yrkesutbildning av rent ideologiska skäl, inte om att se till varje utbildnings faktiska förkunskapskrav. Bäst före-datum på betygen Den nya så kallade 8-årsregeln förstärker effekten av borttagandet av 25:4-regeln. De som tidigare sökte in på 25:4-kvoten, och nu i stället vill lägga samman sina betyg från gymnasiet med betyg från nyinlästa kurser på Komvux till ett samlat betygsdokument, upptäcker att det är omöjligt om betygen från gymnasiet är äldre än åtta år. 14 10 PM från Regeringskansliet 26 augusti 2009. 11 Skolverket 12 Många högskoleutbildningar har den högre kategorin för antagning; särskild behörighet. 13 http://www.yhmyndigheten.se/sv/studerande/fragor-och-svar-om-yh/ 14 Behandlas i propositionen Vägar till högskolan för kunskap s. 13.

8 (11) Effekterna märks när det kommer elever med ofullständiga betyg (samlat betygsdokument) från gymnasieprogram de avslutat i början av 2000 talet. 8-årsregeln hindrar dem att föra över dessa betyg till ett slutbetyg inom kommunal vuxenutbildning om betygen är äldre än åtta år, vilket de är om utbildningen avslutades runt 2000. 8-årsregeln innebär ett resursslöseri, både för individen och med samhällets resurser. Möjligheten att läsa in och läsa upp betyg Tidigare införde den socialdemokratiska regeringen regler för att säkerställa att den som vill läsa upp redan godkända betyg på komvux inte kan tränga ut den som bättre behöver komvuxplatsen. Med den skollag som riksdagen beslutade om 2010 slår utbildningsminister Jan Björklund helt igen dörren för alla som vill läsa upp betyg på komvux. Oavsett om det finns lediga platser på komvux eller inte. Oavsett om det skulle vara helt befogat för eleven att tillgodogöra sig mer kunskap innan man läser på högskola och läsa upp betyg man redan har godkänt i. Regeringen håller en liten lucka öppen det ska vara möjligt att höja redan godkända gymnasiebetyg på komvux, om man avstår från undervisning och bara tenterar upp betygen: Hon eller han ska [ ] ha möjlighet att studera på egen hand och därefter genomgå en prövning. En person som endast vill göra en prövning ska inte antas till utbildning." 15 Med andra ord är man hänvisad till självstudier eller privatundervisning. Det kommer fortfarande att vara möjligt att läsa kurser man inte läst under sin gymnasieutbildning. Men eleverna som går yrkesförberedande program i den nya gymnasieskolan och kompletterar sina gymnasiebetyg på komvux för att få behörighet, kommer att få det betydligt svårare. Dessa studenter kommer att räknas till samma grupp som studenter med nästintill toppbetyg från gymnasiet som ändå valt att komplettera (så kallad konkurrenskomplettering) på komvux, och de högskoleplatser de kan antas till reduceras kraftigt. 16 Utbyggnaden av högskolan stoppades Att bygga ut högskolan, både när det gäller att öka antalet platser och att ha minst en högskola i varje län, är den kanske mest framgångsrika metoden för att minska den sociala snedrekryteringen. 17 Till skillnad från regeringen vill vi rödgröna stödja de människor som vill läsa på universitet och högskolor. Sverige har nu mycket stora ungdomskullar på gymnasiet, nästan lika många 15 Skollagsberedningen, Ds 2009:25, s. 531. Förslaget återkom i propositionen om ny skollag som antogs av riksdagen 2006. 16 https://www.studera.nu/download/18.175b38e6125419ef3d480003234/tilltradesregler_gymn.pdf 17 Se bland annat doktorsavhandlingen University Choice, Equality, and Academic Performance av Susanna Holzer, Växjö universitet 2009.

9 (11) som 40-talisterna var. Trots detta valde regeringen att avbryta utbyggnaden av högskolan när man tillträdde. Genom att högskolorna inte kompenserats vare sig för nya åtaganden från regeringen, såsom förstärkt studiesocialt ansvar, och genom att höjningen av anslaget per utbildningsplats finansierades genom omfördelning av resurser från en planerad utbyggnad, fanns det färre högskoleplatser att konkurrera om 2009 än det fanns 2006. 18 Mellan samma år ökade antalet 19-åringar, vilket är normalåldern för en gymnasieexamen, med knappt en femtedel. 19 De 10 000 nya platser som regeringen anslagit medel till under valåret 2010 och 2011 behövs, men det är ett tillfälligt tillskott som främst tillkommit på grund av den kraftigt ökande arbetslösheten, inte för att en större andel i Sverige ska kunna läsa på akademisk nivå. 20 Enligt rapporten Den demografiska utvecklingen och övergången till högskolan 21 som publicerades av utbildningsdepartementet 2006 hade den som föddes 1985 47 procent chans att komma in på högskola. De som föddes 1991 skulle utan fortsatt utbyggnad få 39 procent chans. Med andra ord kunde tolv elever i en gymnasieklass med 25 elever gå vidare till högskola 2004 och 2010 skulle det komma att bli tio elever, till följd av regeringens politik. Enligt Högskoleverket 22 har andelen 21-åringar och 24-åringar som går vidare från gymnasiet till högskola har minskat sedan 2006. I en internationell jämförelse utmärker sig inte Sverige för att ha många högskoleutbildade. I elva OECD-länder har en större andel av den arbetsföra befolkningen gått vidare till högskola. 23 Utländsk kompetens sorteras bort En annan av regeringens förändringar i antagningssystemet innebär att sökande med utländska betyg förs till en egen kvotgrupp. Detta gäller oavsett om man bott i Sverige i hela sitt liv men läst på gymnasiet utomlands, om man invandrat till Sverige efter gymnasiet och därefter bott här i många år, eller om man aldrig satt sin fot i Sverige innan man sökt till universitet här. Ibland får denna grupp sökande så få platser att ingen sökande i gruppen blir antagen, oavsett hur goda meriter de har. I början av 2010 minskade regeringen andelen med utländska betyg som får antas, vilket förvärrat problemet. Kritik har framförts från Danmark och Island. Enligt Diskrimineringsombudsmannen och Högskoleverket strider de nya reglerna förmodligen mot EU-rätten. 18 HSV:s årsrapport för 2006, s. 26 samt HSV:s statistiska analys 2010-02-26 s. 4. 19 RUT 2010-01-13. Antalet 19-åringar i Sverige var 1/11 2006 ca 114 000. 1/11 2009 var de ca 134 000. 20 Utifrån lärosätenas utnyttjande av sina takbelopp såsom de redovisas i HSV:s statistik ovan och med hänsyn till de 10 163 helårsplatser som aviserades i budgetpropositionen för 2010 bör antalet helårsstudieplatser på högskolor och universitet som regeringarna anslagit medel för vara omkring 1,5 procent fler 2010 än 2006. Även med detta tillskott bör dock andelen som går från gymnasium till högskola minska mellan 2006 och 2010. 21 http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/76/17/99d80b6f.pdf 22 Högskoleverkets statistiska analys nr 2010/2, 2010-01-26 23 OECD, Education at a glance 2009. I Högskoleverkets årsrapport för 2009 anges, med hänvisning till samma rapport, att det är fjorton länder som ligger före Sverige. Mot bakgrund av att OECD:s definition av högre utbildning ändrats något i de senaste rapporterna, något som också diskuteras av HSV, väljer vi den lägre siffran.

10 (11) Hur många berörs av försämringarna? Vi menar att den förändrade utbildningspolitiken, om den får tillåtas fortsätta, kan komma att förändra det svenska samhället i grunden. Även om den sociala rörligheten är större i Sverige än i många andra OECD-länder, finns det tydliga tendenser på att den minskar. 24 Med regeringens politik kommer framtidens möjligheter för en ung människa att bero ännu mer på föräldrar och uppväxtmiljö, och mindre på egna förmågor, ambitioner och drömmar. Nedan visar vi hur många som påverkats eller riskerar att påverkas av några av de förändringar som tagits upp i denna rapport. Siffrorna avser det senaste år som det finns tillgängliga uppgifter för. Uppgifterna kommer från officiell statistik och har inhämtats antingen av Socialdemokraterna i riksdagen eller av Riksdagens utredningstjänst. Av risk för dubbelräkning är det inte lämpligt att summera antalet personer ur de olika kategorierna. Antal färre heltidsstuderande på komvux 2009 jämfört med 2006 25 18 700 Antal elever som tog studenten VT 2009 och erhållit högskolebehörighet via de gymnasieprogram som fr.o.m. 2011 inte längre ger högskolebehörighet 26 34 000 Platser på yrkesvux som inte fått stöd på grund av bristande resurser 2009 27 4 900 Högskolestudenter som 2009 antogs genom den nu borttagna 25:4-regeln 28 8 000 Antal personer med korttidsstudiestöd 29 17 300 Antal personer med rekryteringsbidrag 30 26 300 Studenter som antagits till högskola VT 2010 efter att de kompletterat sina gymnasiebetyg på komvux 31 11 000 Antal fler 19-åringar 2009 jämfört med 2006 32 20 000 24 Daniel Lind, Arbetarrörelsens Ekonomiska Råd, Låginkomstutredningens delrapport 3, s. 46 25 Skolverkets statistik över deltagande i komvux kalenderåren 2006 respektive 2009, publicerat juni 2010. 26 Skolverket 27 Uppgift från Skolverket efter behandlingen av inkomna ansökningar om stöd för yrkesxux, april 2009. 28 RUT 2010-01-13, Dnr. 2009:1760. Uppgiften inhämtad från VHS. 29 RUT 2010-01-13, Dnr. 2009:1760. Uppgiften hämtad från Regeringens budgetproposition för 2010. 30 RUT 2010-01-13, Dnr. 2009:1760. Uppgiften hämtad från CSN. 31 RUT 2010-01-13, Dnr. 2009:1760. Uppgiften hämtad från VHS. 32 RUT 2010-01-13, Dnr. 2009:1760. Uppgiften hämtad från SCB. Antalet 19-åringar i Sverige var 1/11 2006 ca 114 000. 1/11 2009 var de ca 134 000. Nitton år är den ålder då man normalt avslutar sina gymnasiestudier och har möjlighet att söka eftergymnasial utbildning

11 (11)