Drivkrafterna till nationella modellen har varit

Relevanta dokument
PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN

Välkommen. Metodstödjardag 11 november 2016

Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård

Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt

Manual och anvisningar

Nationella riktlinjer

Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå

Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014

Tvärprofessionell prioritering inom strokevård med stöd av nationell modell för öppna vertikala prioriteringar

Styrkortens relationer 2006

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I JÖNKÖPINGS LÄN

Frågor och svar om NT-rådet

Etisk kvalitetssäkring vid ransonering. Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet

Session 3. Att integrera etiska principer för prioritering med politiska mål i ett budgetarbete

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Ransonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum

Nationell modell för öppna vertikala prioriteringar inom svensk hälso- och sjukvård

2011:1. Öppna prioriteringar inom nya områden 2011:1. Logopedi, nutritionsbedömning, habilitering och arbetsterapi

Ett praktiskt försök Nationell prioriteringsmodell tillämpad i Landstinget i Kalmar Län

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Prioritering av hjälpmedelstjänster

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Att inte längre erbjuda åtgärder inom hälso- och sjukvården

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Arbetsterapeuter och sjukgymnaster prövar metod för prioriteringar - ett samarbetsprojekt med FSA och LSR

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Beslut på bättre grund.

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Förtroende. Dialog. Så säkras god ekonomisk hushållning och utveckling av landstingets organisation. Strategiska vägval och insatser

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Nej Primärvården 1. Ingen. Ingen. Ingen. Ingen. Hög. Enkel. Barnhälsovård 0-12 år inom befintliga ramar. Ingegerd (Kristina Lingman)

Beslutsstöd för prioriteringar vid hjälpmedelsförskrivning

Gap-analys F14, F15. F14 Intensiv språklig träning F15 - Kommunikationspartnerträning. Anneli Schwarz

Ett praktiskt försök

Bör - bilden för etisk styrning av sjukvården. Göran Hermerén Seniorprofessor, medicinsk etik, Lunds universitet, Lund

Vetenskap, erfarenhet och tyckande..

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas

Prioriteringar i team. Sjätte nationella prioriteringskonferensen 6 7 oktober 2011

Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle oktober, 2013

OMVÅRDNAD, HÄLSOEKONOMI OCH PRIORITERINGAR

Nationella riktlinjer för f tandvården

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

QALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick

Nationell modell för öppna prioriteringar inom hälsooch sjukvård

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Etiska utmaningar för framtidens välfärd. Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen

Nationella riktlinjer för diabetesvården. Metodbeskrivning Bilaga

Vision för specialistområdet habilitering

Etiska och psykologiska utmaningar vid prioriteringar inom hälso-och sjukvården?

Utveckling och implementering av en systematisk prioriteringsprocess vid resursfördelning över kommunala förvaltningsområden

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Hjälpmedelsverksamhet i förändring

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och

Anhörigskap & frivillighet - familjen, vård och omsorgen och civilsamhällets roll, resurser & prioriteringar Lars Sandman Högskolan i Borås

Öppna prioriteringar inom omvårdnad - ett samarbetsprojekt med SSF och Vårdförbundet

Från val av produkt till beslut utanför sortimentet. Anna Netterheim

Bilaga 1: Handlingsplan för värdegrundsarbete. Här läggs aktuell värdegrund in.

EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Evidensbaserad medicin

Att nätverka en del av arbetslivet

Att nätverka en del av arbetslivet

Ny, öppen modell för prioriteringar i Västerbottens läns landsting

Prioriteringar inom hälso och sjukvården. Bakgrund och förutsättningar

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014

Kursen innehåller nedanstående moment, som krävs för godkänd kurs.

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017

2011:4. Nationell modell för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård 2011:4 PRIORITERINGSCENTRUM. Reviderad version

NT-rådets yttrande till landstingen gällande Nucala (mepolizumab) och Cinqaero (reslizumab) vid eosinofil astma

FoU NORRBOTTEN. FoU Rapport 68:2011. Samtal om öppen prioritering för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Forskning och utveckling inom Socialtjänsten

Nationella riktlinjer för vuxentandvård

Seniorplattformen för år

Är gräset grönare hos grannen?

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Här växer människor och kunskap

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Metodbeskrivning Bilaga

Åpent og retferdig prioriteringer i helsetjenesten Den norska prioriteringsutredningen, NOU 2014:12. Susanne Waldau, strateg kunskapsstyrning VLL

Omvårdnad och rehabilitering vid astma

Transkript:

Drivkrafterna till nationella modellen har varit Att skapa ökad samsyn om vad som ska ingå i en prioritering och därmed underlätta kommunikationen mellan olika aktörer ytterst en strävan om en rättvis vård

Allra först; Vad är ert mål med prioriteringsarbetet? Vad ska det användas till? Att skapa tydligare uppdrag för er verksamhet? Att skapa ett bättre underlag för behovsstyrning? Att sträva mot ökad kunskapsbasering? Att bidra till ökad arbetstillfredsställelse? Eller..?

Rekommenderad arbetsgång vid prioritering 1. Val av område (t ex arbetsplats, behovsgrupp) för prioritering 2. Bestäm vad som ska rangordnas (s k prioriteringsobjekt) 3. Faktainsamling och värdering av fakta 4. Sammanvägning av fakta och rangordning 5. Presentation av prioriteringsordning

Val av område för prioritering Syftet styr! Patientperspektiv rekommenderas om möjligt Legitima deltagare Valfrihet - styrning Organisatoriskt möjligt

Vad är föremål för prioriteringen? (prioriteringsobjekt) Kombination av tillstånd/ risk och åtgärd - misstänkt lunginflammation och läkarbesök - diabetes och kontrollbesök - svårigheter vid personlig vård vid MS och hjälpmedelsutprovning - Oförmåga att äta självständigt och matning Typfall, stor volym och/eller kontroversiella insatser

Erfarenheter av att välja prioriteringsobjekt Mycket information krävs om vad ett prioriteringsobjekt innebär och varför det är utformat som det är För omfattande prioriteringsobjekt är svåra att värdera enligt riksdagens riktlinjer (Tex stroke sjukgymnastik) För detaljerade objekt kan tidsmässigt vara ohanterligt Syftet styr valet av prioriteringsobjekt

Vilka fakta måste vi ta hänsyn till? 1. Hur svårt är tillståndet? 2. Vilken nytta gör insatsen? 3. Är kostnaden rimlig? 4. På vilka grunder gör vi dessa bedömningar?

Människovärdesprincipen Behovs och solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen Tillståndets svårighetsgrad Aktuellt tillstånd -Lidande -Funktionsnedsättning -Livskvalitet *Risk (vid utebliven insats) för -Förtida död -Funktionshinder/ fortsatt lidande -Försämrad livskvalitet Nytta (effekt av insats) *Effekt på aktuellt tillstånd -Lidande -Funktionsnedsättning -Livskvalitet *Effekt på risk -Förtida död -Funktionsinder/ fortsatt lidande -Försämrad livskvalitet *Risker med insatsen Kostnadseffektivitet *Direkta kostnader/ resursförbrukning *Indirekta kostnader I förhållande till nyttan FAKTA, VETENSKAPLIG EVIDENS OCH BEPRÖVAD ERFARENHET

Tillståndets svårighetsgrad Olika grader av; mortalitet funktionsnedsättningar aktivitetsbegränsningar delaktighetsinskränkningar varaktighet framtida risker

Erfarenheter av att bedöma tillståndets svårighetsgrad Behov av klargörande: - vad som ska ingå i bedömningen både vad det gäller tillståndet i sig och risk för framtida ohälsa - innebörden av graderingen mycket stor, stor, måttlig och liten svårighetsgrad - referensram Acceptans behövs för att inget rätt svar finns

Erfarenheter av att bedöma patientnytta Behov av klargörande: - vad som ska ingå i bedömningen - innebörden av graderingen mycket stor, stor, måttlig och liten patientnytta Acceptabel nivå för faktabasering behöver fastställas (tid, kompetens och syfte) Den kliniskt erfarne och vetenskapligt skolade kan berika varandra i ett prioiteringsarbete

Erfarenheter av att bedöma tillståndets svårighetsgrad - risk Möjliga alternativ att ange risk i; Olika grader av risk för försämring Olika grader av försämring Olika grader av risk för viss försämring Kombinationer av ovanstående

Vanliga funderingar Tillståndets svårighetsgrad svårt för vem? Gradering (mycket svårt?) Vad ska vi jämföra med? Nytta för vem? Beprövad erfarenhet vad är det? Tyngd? Rimlig ambitionsnivå för att bedöma kostnad? Hur väga stor svårighetsgrad mot liten nytta eller liten svårighetsgrad och stor nytta? Hur påverkar evidensen rangordningen? Vad innebär siffrorna i rangordningen? Mallen är krånglig det är svårt att prioritera!

Att prioritera kommer aldrig att bli lätt! men görs ändå..

Erfarenheter av att bedöma kostnadseffektivitet Ge exempel på kostnader som ska beaktas Diskutera hur kostnader påverkar prioriteringen Sätt alltid kostnaden i relation till alternativ insats Ha fokus på kostnaden för insatsen men bevaka och kommentera samhällskostnaden

Erfarenheter av att rangordna Klargör referensramen (tillstånd, verksamhet, fas m m) Legitima deltagare Klargör innebörden av en rangordning

Erfarenheter från ett prioriteringsarbete Tid Ledningens stöd Handledning kring nationella modellen Utbildningsinsatser Kontinuitet Öppenhet Legitima deltagare Samband med andra utvecklingsarbeten Användbar och enkel dokumentation