RM/RTI Magnus Nyström MÖTESANTECKNINGAR 2012-05-08 1(9) Användarrådet för regionalstatistik Mötesanteckningar från möte den 8 maj 2012 Plats: Clarion Hotel Sign, Stockholm Närvarande medlemmar Bengt Dahlgren, ordförande fd Länsstyrelsen Värmlands län Christina Ripa, Region Skåne Jimmy Lindahl, Linköpings kommun Christina Christiansson, Västra Götalandsregionen Marianne Toreblad, Helsingborgs kommun Henrik Gustafsson, Göteborgs Stad Jan Persson, Tillväxtverket Edith Ringmar, SKL Stefan Svanström, SCB Avdelningen för regioner och miljö (RM) Marie Haldorson, SCB, Avdelningen för regioner och miljö (RM) Christina Thörne, SCB, Avdelningen för regioner och miljö (RM) Maria Håkansson, SCB, Avdelningen för ekonomisk statistik (ES) Magnus Saltveit, SCB, Avdelningen för nationalräkenskaperna (NR) Sekretariat Magnus Nyström, SCB 1. Mötets öppnande och fastställande av dagordning Bengt Dahlgren hälsade alla välkomna och förklarade mötet öppnat och dagordningen fastställdes. En kort presentation av rådsmedlemmarna genomfördes. 2. Genomgång av minnesanteckningar från föregående programråd 2011-10-20 Bengt Dahlgren påpekade att minnesanteckningarna från föregående möte saknade lite av diskussionen och var väl summariska. Bengt informerade också om att GD hade sammankallat alla rådordförandena för en dragning kring statistikutredningen tidigare i vår. Budskapet från utredaren (Bengt Westerberg) var att statistikreformen som genomfördes för att antal år sedan verkar i de stora hela hålla fortfarande, vilket innebär att det troli-
2(9) gen inte blir några stora förändringar som kommer att föreslås, men det återstår några frågor att lösa tills utredningen blir klar den 10 december 2012. På det mötes nämndes också den tekniska utvecklingen som har stor betydelse för tillgängliggörandet av statistiken. För övrigt var det ingen i rådet som framförde några synpunkter och mötesanteckningarna lades till handlingarna. 3. Presentation av enhet Miljöekonomi och naturresurser (MN) Stefan Svanström från SCB presenterade arbetet vid enheten för miljöekonomi och naturresurser, MN. Stefan arbetar med naturresurser och markanvändning, i det arbetet är GIS en viktig komponent. Miljöekonomin är en satellit till Nationalräkenskaperna där man tar hänsyn till miljöfrågor i samband med produktion och man har bl.a. utvecklat ett webbverktyg där man ta fram olika nyckeltal m.m. Två saker som är årligen återkommande hos MN är att man tar fram statistik åt Naturvårdsverket: dels produkten skyddad natur som visar en mängd olika saker såsom hur stor del som är naturreservat, dels en undersökning kring användningen av torv. Markanvändning i Sverige är en samlingsprodukt där man redovisar kust och hav, avrinningsområden, vattenanvändning och grönytor m.m. Vart 5:e år genomförs en rad olika avgränsningar, den mest kända är kanske tätortsindelningen som senast gjordes 2011 avseende 2010. Man tar även fram småorter och nya småorter kommer att publiceras efter sommaren. Andra exempel på avgränsningar de arbetar med är fritidshusområden och arbetsplatsområden utanför tätort. Andra exempel som Stefan tog upp var en skräpundersökning som de genomför tillsammans med Stiftelsen Håll Sverige rent samt Urban mining där man med hjälp av GIS försöker kartlägga var det finns gamla ledningar som inte används i marken. MN arbetar också mycket med tillgänglighetsstudier samt med olika GIS-frågor kring Inspiredirektivet och geodata samt är ett stöd åt övriga SCB i GIS frågor. För mer information se bifogad presentation. 4. Geodatasamverkan Marie Haldorson SCB, gav en lägesrapport kring Inspiredirektivet och vad som händer kring geodatasamverkan. Inspire står för Infrastructure for Spatial Information in Europé och är ett EU-direktiv som fastställer bindande bestämmelser för att inrätta en infrastruktur för geodata inom EU. Syftet med Inspire är att ge bättre tillgång till offentliga geodata för tilllämpning på miljöfrågor via tjänster på Internet. Myndigheter ska på ett effektivare sätt kunna utbyta data med varandra. Med infrastruktur i detta sammanhang menas att man får till ett regelverk hur länderna skall ta fram tjänster där man skall kunna söka efter geodata.
3(9) Det gäller kartor men även en adressinformation eller annat som går att koppla till en geografisk punkt. Det finns en EU-portal där man hittar information om Europa kring geodata och även en svensk portal där man hittar information om vad som finns i Sverige. Det finns en tidsplan som säger att till 2020 skall all geodata vara harmoniserad så att de skall vara enklare att kombinera geografisk data från olika länder. I Sverige blev Inspiredirektivet lagstiftning 2011 med en tillhörande förordning. I förordningen så pekas det ut vilka myndigheter som ansvarar för olika teman. Lantmäteriet samordnar detta. Som informationsansvarig myndighet ska man ha koll på de olika specifikationerna och tillhanda hålla olika visningstjänster med geodata. Inspiredirektivet har 3 bilagor, i de två första så är det grundläggande geografisk information såsom koordinatsystem administrativa gränser osv. Lantmäteriet har hand om merparten av denna informationen. I bilaga 3 har man plockat in den tematiska information där finns en lång rad olika teman, direktivet tar upp hur man skall göra informationen tillgänglig i respektive tema. SCB ansvarar för statistiska enheter (detsamma som geografiska enheter), en liten del i allmännyttiga tjänster (var det finns förskolor, polisstationer och myndighetskontor) samt befolkningsfördelning och demografi. När det gäller statistiska enheter så kan det handla om rutor, NUTS, Urban Audit-områden. Befolkningsuppgifterna som skall finnas är totalbefolkning samt befolkningen i vissa åldersklasser. Om man tittar specifikt på Sveriges så har geodatasamverkan etablerats 2011, liksom den nationella geodataportalen. Där kan man se vilka geodata som myndigheter tillhandahåller. Det är idag 21 myndigheter och 66 kommuner som är med i samverkan och kan dela data, men antalet ökar hela tiden - framförallt är det kommuner som går med i allt större omfattning. Man betalar en avgift för att vara med i samverkan. Geodatasamverkan bygger på Inspire, men i Sverige så har vi också en nationell geodatastrategi att förhålla oss till, som säger att myndigheter bör dela all geodata och inte bara det som Inspire tar upp. Lantmäteriet har varit en föregångare här och lagt ut väldigt mycket information i portalen. Vad är det man får tillgång till? Om man går in på Geodata.se så finns det en produktkatalog där allt står med. Från SCB :s sida så finns det statistik på rutor och SAMS samt olika avgränsningar. För mer information se bifogad presentation. Bengt Dahlgren undrade om det som låg i portalen var officiell statistik. Marie svarade nej, i alla fall inte det som finns från SCB. I dagsläget så har vi enbart officiell statistik ner till kommunnivån. Bengt undrade också om de som representerade kommunerna på mötet var med i samverkan: Henrik svarade att Göteborg var med i samverkan och Marianne sa att Helsingborg hade gått med i årsskiftet. Marie berättade också om en remiss som är på väg ut till parterna i geodatasamverkan under mitten av maj, en fråga där är om det är intressant att
4(9) SCB tar med statistikpaketen i samverkan, något som många kommuner har efterfrågat. SCB föreslår att alla kommuner som är med i geodatasamverkan får tillgång till OSDB med samma villkor som idag (man behöver t.ex. en avskild statistikverksamhet för att kunna ta del av alla tabeller). SCB förslår också att paket som ligger utanför OSDB (Bostadspak, Gispak och antagligen också Tykopak) också skall ingå, liksom kommunernas avgift för NYKO. Detta innebär då att avgiften kommer att höjas för kommunerna som är med i samverkan. Samtidigt kommer Sjöfartverket och Lantmäteriet också att lägga in mer information. Det är detta man kommer att få ta ställning till i remissen. Jimmy Lindahl undrade vad som händer i framtiden med OSDB, kommer den att läggas ner. Marie förklarade att OSDB kommer att finnas kvar, rent tekniskt så blir det ingen ny portal utan OSDB är tänkt att fungera på samma sätt som förut. Jimmy undrade också om supercrossdatabaserna skall ligga med i samverkan, Marie svarade att de inte ingår i geodatasamverkan eftersom de är skräddarsydda för varje beställargrupp. Bengt undrade hur SCB och Sverige ligger till med arbetet kring geodatasamverkan i förhållande till våra kollegor i andra länder, Marie sa att hon tyckte vi låg bra till både SCB och Sverige i stort. Marianne Thoreblad tyckte det var bra att det gick ut remiss så att kommunerna fick komma in med sina synpunkter. Jimmy undrade om det enbart är SCB:s del som kommer att innebära att det blir mer pengar att betala för kommunerna. Marie svarade att även Sjöfartsverket och Lantmäteriet föreslår nya data och därmed kommer att ha högre intäktskrav. Jimmy undrade även om betalningsmodellen kommer att framgå av remissen och Marie svarade att allt vad det gäller finansiering kommer att stå med där. Henrik Gustafsson undrade vad det blir för skillnad, gentemot förut. Marie svarade att SCB kommer att titta på möjligheten för kommuner att beställa tabeller styckvis, men vi kommer också att erbjuda någon form av standardlösning t ex att man gör ett paket med ett brett utbud och ett paket med de tabeller som efterfrågas mest. SCB har inte kommit fram till något färdig förslag där ännu. Jimmy påpekade att det är viktigt att den frågan blir löst, eftersom det man har att ta ställning till i remissen är hur de skall vara i framtiden, så att det framgår att OSDB kommer förändras även för de som inte är med i geodatasamverkan. Han tyckte också att det var viktigt att remissen hamnade rätt, för om den hamnade hos lantmäteridelen i kommunen så var det risk för att de kunde tro att de kunde komma åt data direkt utan att gå igenom statistikverksamheten, vilket inte kommer att vara fallet. Christina Thörne sa att det förändrade utbudet i OSDB förmodligen inte kommer att var aktuellt redan inför 2013, utan det kommer börja gälla
5(9) enbart kommuner som är med i samverkan för att sedan gälla även övriga först till 2014. 5. SCB:s arbetsplan för 2012 Marie Haldorson informerade om SCB arbetsplan för 2012. Om någon vill ha arbetsplanen i pappersformat går det bra att maila Magnus så skickar han en publikation, alternativt så finns den i elektronisk form att hämta på SCB:s hemsida. Arbetsplanen tas fram varje år, där redovisar SCB hur vi använder våra anslag samt förändrade prioriteringar. Det är inga stora förändringar i jämförelse med förra året. RM har tagit fram ett dokument där man ser RM:s delmängd i arbetsplanen, den kommer att bifogas till minnesanteckningarna. 6. Budgetunderlag 2013-2015 Marie informerade om budgetunderlaget. Det har gått ut ett utskick till alla i rådet angående om en eventuell omprioritering om det beslutas att lägga ned/förändra de standardiserade räkenskapsutdragen, SRU. Inspire tas upp i budgetunderlaget, men i övrigt är det få nyheter. Även budgetunderlaget kan beställas i pappersform av Magnus. Christina Ripa undrade om det fanns någon mer information om vad exakt det vad det innebär att man sänker ambitionsnivån på en del undersökningar, t.ex. näringslivets struktur. Maria Håkansson sa att det var 13 produkter som var utpekade och som antingen skulle behöva läggas ned eller bli föremål för ambitionssänkning, men att det var svårt att säga i dagsläget exakt vad det skulle innebära. Om rådets ledamöter vill ha mer specifik information om en särskild produkt eller om man har några åsikter om neddragningarna så kan man höra av sig till Magnus, så för han frågan vidare inom SCB. Maria sa vidare att det inte var något bestämt datum när användarsynpunkter måste vara inne, men att man gärna vill ha in åsikter så fort som möjligt. Maria påpekade att det inte var klart att SRU skulle försvinna, SCB hoppas fortfarande på att det går att hitta en lösning för Skatteverket att få fortsätta att hämta in SRU. Christina Ripa undrade också om de månatliga kontrolluppgifterna ingick i förslaget. Maria sa att det inte påverkades av detta. Henrik undrade om det skall ersätta AKU, Maria svarade att kontrolluppgifterna skulle kunna fungera som ett komplement men aldrig ersätta AKU. Jimmy undrade om detta kunde påverka RAMS-statistiken. Maria svarade att det kan det göra i slutändan, det är möjligt att RAMS skulle bli klar senare än vad som är fallet i dagsläget, men det primära är att det får stor påverkan på NR.
6(9) Bengt sammanfattade med att notera en viss oro och undran över vad som kommer att ske. Han reflekterade också över vår förmögenhetsstatistik som vi inte kan redovisa efter 2007 p.g.a. att vi inte längre får in några uppgifter. 7. Information från rådsmedlemmarna Marianne Toreblad från Helsingborgs kommun berättade att kommunen arbetar med befolkningsprognoser och en sak de märkt i detta sammanhang är att helsingborgsborna fått bättre hälsa, eftersom man lever längre i Helsingborg än vad som varit fallet tidigare. Man arbetetar också med en omorganisation i kommunen. Edith Ringmar från SKL informerade om ett projekt som bygger på geodata, där de tillsammans med Post- och telestyrelsen (PTS) skall ta fram en interaktiv webbtjänst för att kartlägga bredbandsanvändningen. Tanken med bredbandskartan är att den ska vara till hjälp för län och regioner, kommuner, byalag, privatpersoner m.fl. och bidra till ökad bredbandsutbyggnad. Magnus Saltveit, NR/SES, SCB berättade att arbetet domineras av att man inför den nya näringsgrensindelningen (SNI) i de regionala räkenskaperna, målet är att kunna släppa en tidsserie med de vanligaste variablerna i december månad. Tidserien kommer att finnas på länsnivå. Christina Thörne, RM/RTI, SCB informerade om en ny Statistikatlas med postnummer och en med SAMS-områden kommer att läggas ut på SCB:s webbplats under kommande vecka. Tanken med dessa atlaser är att man skall kunna lokalisera sig i geografin, det finns också en sökfunktion där man kan söka efter ett speciellt postnummer- eller SAMS-område. Christina Ripa från Region Skåne berättade om att de arbetar med befolkningsprognoser. OECD har gjort klart en Territoral review över Skåne som kommer att presenteras den 20 juni i Helsingborg Christina sa att alla som var intresserade var välkomna till seminariet. Christina berättade att SCB har avslagit deras begäran att få ut variabeln SkolID och att de överklagat SCB:s beslut. Ärendet ligger nu hos Kammarrätten. Det var en diskussion kring vikten av veta vilken skola elever går utifrån ett kommunalt planeringsperspektiv och ur ett resursfördelningsperspektiv. Maria Håkansson ES/FRS, berättade om att de tittar på möjligheten med månadsvisa kontrolluppgifter, Skatteverket vet inte hur det går med detta arbete, det är inget beslut fattat. Det har tagits beslut om en ny yrkesnomenklatur i veckan, 70-80 nya koder rör det sig om. Framför allt inom IT har det kommit många nya koder och det blir en anpassning till hur arbetsmarknaden ser ut idag. När detta kommer implementeras i statistiken är inte klart ännu. De arbetar också med den gränsregionala statistiken,
7(9) finansieringen är ännu inte löst. ES-avdelningen jobbar också med företagsregistret, där nya EU-regleringar gör att man måste se över registret. Bengt Dahlgren berättade att det kommit en inbjudan från SCB till Karlstad universitet om att man ville berätta om statistik, men p.g.a. för litet intresse blev det inte av - tyvärr. Det har kommit en bok Värmländska landskap, som bygger på en undersökning gjord i ett samarbete mellan Karlstad och Göteborgs universitet och som handlar om vad värmlänningar tycker i en rad olika frågor. Bengt nämnde vidare att en studie om livsmiljö och attraktivitet som gjordes 2005 nu är aktuell att göra igen, men denna gång med hjälp av olika befintliga undersökningar såsom t.ex. SCB medborgarundersökningar. Man försöker också fånga ett slags utifrånperspektiv, där man undersöker hur man tar upp Värmland i media och hur olika beslutsfattare ser på Värmland. Bengt tror att det kan bli en bra studie, det kan vara bra att få skillnaden mellan självbild och andra studier belyst ibland. Bengt menade att man hör idag ofta att det är viktigt att profilera sig, men samtidigt så blir alla profiler mer och mer lika. Frågor om attraktionskraft ligger i tiden. Bengt tog också upp att han var involverad i en studie om samhällsentreprenörskap där man kommer att fördjupa sig i hur det ser ut i Torsby. Han har även arbetat med den regional bostadsanalysen som länsstyrelsen gör varje år. Kanske skulle bostadsstatistik vara en fråga för rådet framöver, de frågorna är ofta underskattade i många län. Det finns ett regionalt perspektiv som skulle kunna lyftas. Jan Persson från Tillväxtverket informerade om att SCB genomförde en stor undersökning på uppdrag av Tillväxtverket under 2011 som heter Företagens villkor och verklighet, det var ca 19 000 små och medelstora företag som besvarade den undersökningen. Tillväxtverket har släppt ett flertal rapporter utifrån den undersökningen bl.a. en om tillväxthinder och en om internationalisering. Den 29 maj kommer det ytterligare en rapport som handlar om företagande i Sveriges regioner, den bygger dels på undersökningen och dels på registerdata. Tillväxtverket håller också på med en ny undersökning om attityder till företagande, det är en återkommande undersökning som genomfördes senast 2008 och målsättningen är att den skall vara klar i höst. Tillväxtverket arbetar också med turiststatiken i egenskap av statistikansvarig myndighet. Christina Christiansson från VG-regionen hakade på turistdiskussionen och berättade att de kommer göra om sin statistikdatabas till en statistikportal med redovisning efter ämne. De kommer då att använda både PXweb och Statistics explorer. VG-regionen har haft ganska mycket kontakt med västsvenska turistrådet, de vill gärna ha en plats där de kan redovisa den regionala turiststatistiken, så det kommer att finnas en rubrik med turism i den nya portalen.
8(9) VG-regionen har även arbetat mycket med Statistics explorer inom ett Interreg projekt som heter KUSK, som är ett projekt tillsammans med Norge. Inom det projektet har de utbildat ett 10-tal personer med examination. Nästa steg när man lärt sig verktyget är att kunna kombinera rätt variabler och kunna skriva stories samt göra analyser. VG-regionen kommer att anordna seminarier i höst för de som arbetar med tillväxtfrågor: det gäller näringsliv, infrastruktur, kommunikationer, folkhälsa samt arbetskraftsförsörjning och kompetensfrågor. De arbetar också mycket med regiondatabasen, bl.a. kommer det i dagarna upp ett ärende i en av nämnderna där de diskuterar tågspåret mellan Skövde och Karlsborg, de undrar hur mycket den används och om det kan finnas anledning att ta bort banan. VG-regionen har tittat på tätorterna som påverkas och på pendlingen mellan orterna längs linjen, både arbets- och skolpendling. Det har bildats en ny kollektivtrafikmyndighet som de har tagit fram underlag till, där har de tittat på stråket mellan Göteborg och Trollhättan som är aktuellt nu ur många aspekter. De arbetar också med en befolkningsprognos, där de grundar sig på SCB:s antaganden om invandring, det underlaget kommer först den 22 maj från SCB, Christina tyckte att det var i senaste laget eftersom halva året redan har gått. Det ställer till det för bl.a. sjukvårdsplaneringen eftersom den behöver bygga på en aktuell prognos. Christina trodde att det var högst osannolikt att det skulle publiceras någon gränsregional statistik i år eftersom finansieringsfrågan ännu inte är löst. Det finns ett stort behov att få den statistiken eftersom det inte går att belysa näringslivet och arbetspendlingen på ett adekvat sätt i gränsregionen utan att ta hänsyn till detta. Jimmy Lindahl från Linköpings kommun berättade att de håller på att genomföra en flyttningsundersökning: tidigare år har de haft en ökad inflyttning medan 2011 så ökade utflyttningen mycket, vilket gjort att man nu ska kartlägga anledningen till att folk flyttar. Det kommer att vara en kombination av registerstudier och en enkätundersökning. De arbetar också med brukarundersökningar och kvaliteten på de olika verksamheterna i kommunen, de brister som belyses av massmedia visar sig inte i undersökningarna. De har också arbetar också mycket med den supercrossdatabasen. Jimmy beklagade det faktum att de inte kommer åt alla variabler för grannkommunerna som varit fallet tidigare. Jimmy efterlyste också en bättre kommunikation från SCB sida när det gäller tidsaspekten hur variablerna släpps i databasen, han hade full förståelse för att man kunde bli försenad men om så var fallet så måste det kommuniceras till regionerna/kommunerna i tid. Christina Thörne tar med sig synpunkten och håller med om att det skall vara en bättre kommunikation. Henrik Gustafsson från Göteborgs stad berättade att våren är en hektisk produktionsperiod och att precis som de andra arbetar med att ta fram befolkningsprognoser och uppdaterar databaser. De håller också på med en omorganisation, där det blir sker en förskjutning mot analys i verksamheten. Man går från en utlämnarverksamhet till en analysverksamhet, detta ställer nya krav på kompetens i verksamheten. De kommer att ta fram
9(9) en ny hemsida där det blir mer fokus på samhällsanalys. Det sker också en översyn av deras SQL-databaser och det pågår inom staden en diskussion kring open data och hur man skall förhålla sig till det. En annan fråga som ständigt är aktuell är visualiseringsfrågan, det har skett en ökad intern efterfrågan på visualisering, man diskuterar i dag om man skall låsa upp sig till Statistics explorer, eller om man skall bli bra på själva metodiken i framtiden. När det gäller prognoser så har de i år byggt om hela prognossystemet för att det skall vara mer kopplat till scenarioanalys. 8. Nästa möte Mötet avslutades med att Bengt tackade alla närvarande för ett givande möte. Nästa möte blir den 16 oktober 2012.