Mötesanteckningar från mötet med Användarrådet för regionalstatistik

Transkript

1 Avd/Enhet/Ort Dokument Sida Mötesanteckningar 1(5) Datum RM/RTI Utfärdare Mötesanteckningar från mötet med Användarrådet för regionalstatistik Närvarande ledamöter: Peter Haglund, ordf. Jimmy Lindahl Mats Granér Lars Westin Martin Daniels Anette Rydqvist Marianne Toreblad Anna Bjärenlöv Sverker Lindblad Henrik Gustafsson Linköpings kommun Västra Götalandsregionen CERUM, Umeå universitet Tillväxtverket Boverket Helsingborgs kommun Region Skåne Näringsdepartementet Göteborgs stad Frånvarande ledamöter: Wolfgang Pichler Externa föreläsare: Julien Grunfelder Jakub Balhar Tillväxtanalys NORDREGIO GISAT Från SCB: Marie Haldorson Mikael Fredberg Jenny Lidmark Christina Thörne Karin Hedeklint Sara Brinkberg (pkt 5) 1. Mötets öppnande och fastställande av dagordning Peter Haglund hälsade alla välkomna och förklarade mötet öppnat och dagordningen fastställdes. 2. Mötesanteckningar från föregående användarråd Inga synpunkter framfördes på de tidigare mötesanteckningarna som lades till handlingarna. 3. Europeisk utblick - nyttan av statistik tillsammans med geografisk information Marie Haldorson, SCB, informerade om det arbete som sker i FNkommittén UN GGIM - Global Geospatial Information management. Ini- Postadress Besöksadress Telefon Fax Box , STOCKHOLM Karlavägen ÖREBRO Klostergatan E-post: scb@scb.se Organisationsnummer: Momsregnummer: SE

2 2(5) tiativet för kommittén kommer från FN:s statistikdivision. UN-GGIM arbetar på både global och regional nivå för att förbättra styrningen av geografisk information samt öka integrationen mellan kartmyndigheter och statistikmyndigheter. Den Europeiska delen av UN-GGIM leds av Sverige och det bedrivs arbete om core data och data integration. En viktig grund för arbetet är att se hur FN:s hållbarhetsmål kan uppnås och följas upp med hjälp av statistik och geografisk information. För mer information se bifogad presentation. 4. Tätortsindelning resultat Karin Hedeklint, SCB, visade resultat från det pågående arbetet avseende metodutveckling för SCB:s tätortsavgränsningar. Tidigare tätortsindelningar har tagits fram manuellt, nu har man tagit fram gränserna med en automatiserad metod. Hittills har man gått igenom resultatet för sex län. Vid jämförelse mot tidigare metod konstaterar man att skillnaderna inte blir så stora. Diskussioner förs angående metoden när det gäller fritidshus. Tidigare räknades inte fritidshusområden in i en tätort, men det är något som eventuellt kan förändras i den kommande indelningen. Nästa steg i projektet blir att göra bearbetningar för hela landet och granska eventuella konstigheter och regionala skillnader samt bestämma hur fritidshusområden ska hanteras. För mer information se bifogad presentation. Lars Westin från CERUM ville lägga till protokollet att användarrådet borde lägga mer tid på att diskutera de specifika förändringarna i tätortsindelningen. Karin informerade om att SCB har en särskild referensgrupp för detta arbete och det finns möjlighet att lämna synpunkter direkt till henne. 5. Sverige i siffror Sara Brinkberg, SCB, berättade om SCB:s nya satsning - Sverige i siffror som ska lanseras i slutet av oktober. Det är en satsning som ersätter statistisk årsbok som utkom för sista gången Syftet är att årligen förmedla bilden av Sverige till allmänheten med fokus på den unga målgruppen och ska vara en första väg till SCB:s statistik. När det gäller den regionala dimensionen så kommer en funktion att finnas där man kan göra jämförelser mellan kommuner. För mer information se bifogad presentation. 6. NORDMAP web-mapping tool for demography Julien Grunfelder, NORDREGIO, visade det nya kartverktyget som utvecklats för den Nordiska regionen. Med hjälp av verktyget kan man se den regionala utvecklingen inom tre olika områden - demografi, arbetsmarknad och tillgänglighet. Nordmap är en dynamisk webb-tjänst för rumsliga analyser. För mer information se bifogad presentation. 7. Långtidsutredningen bilaga regional demografisk utveckling Sverker Lindblad, Näringsdepartementet, informerade om arbetet med bilagan Demografins regionala utmaningar som ska publiceras i början av december. Bilagan tar upp förväntad regional utveckling fram till 2040 inom områdena kommunernas ekonomi och verksamhet samt arbetskrafts- och kompetensförsörjning. Bilagan är framtagen i ett samarbete mellan Näringsdepartementet och Tillväxtanalys. Bilagan redogör för slutsatser och ger förslag på möjliga åtgärder. Prognoserna i bilagan är framtagna i Raps.

3 3(5) 8. Information från rådsmedlemmarna Sverker Lindblad från Näringsdepartementet informerade om att en kommunreformsutredning kan komma att påbörjas under Frågan kommer att diskuteras i samband med att bilagan Demografins regionala utmaningar till Långtidsutredningen publiceras i början av december. Kommunreformsutredningen kommer inte enbart att se över indelningsfrågan utan även se över ansvars- och styrningsfrågor. Näringsdepartementet har tagit fram en ny nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft för perioden I den nya strategin är det, utöver regional tillväxt, ett tydligt fokus på social sammanhållning och miljöfrågor. Det pågår även en regionutredning som förmodligen kommer att föreslå betydligt färre regioner än vad som är fallet i dag. Nordiska ministerrådet har beslutat att finansiera den gränsöverskidande statistiken i STATNORD. För 2016 har man avsatt 3 mkr för detta arbete. Anette Rydqvist från Boverket berättade om deras arbete med att ta fram en webbaserad vägledning för kommuner när det gäller bostadsförsörjningsfrågan och PBL. Det pågår också ett samarbete med Länsstyrelsen kring regionala analyser av bostadsmarknaden. Boverket publicerar en ny rapport den 2 november om de nyanländas boendesituation. Martin Daniels från Tillväxtverket berättade det pågående arbetet med att ta fram en ny entreprenörskapsbarometer. Entreprenörskapsbarometern undersöker attityder till företagande i Sverige. Syftet är också att följa attityder över tid. Det kommer en rapport om de små företagens villkor och verklighet. Tillväxtverket tar också fram publikationer kring kompetensförsörjning, regelhinder samt kulturella och kreativa näringar. Det pågår också ett utvecklingsprojekt inom REGLAB, BRP+, som ska utveckla ett mätsystem med indikatorer och mätetal för livskvalitet på regional nivå. Jimmy Lindahl från Linköpings kommun informerade om att de tagit fram en första rapport kring barnfamiljers flyttande. Det är en registerstudie som undersöker flyttar mellan 2000 och I rapporten presenteras barnfamiljernas situation bland annat utifrån perspektiven boende i stadsdel/tätort, barnens ålder samt bostadens upplåtelseform. Vissa jämförelser görs också för de som inte flyttar utan bor kvar i samma bostad respektive de som flyttar till en annan kommun. Kommunen arbetar också med en strategi för en sammanhållen stad, en näringslivsanalys där man studerar kunskapsintensiteten i näringslivet samt kulturella och kreativa näringar. De arbetar också med en hälsokarta över staden. Lars Westin från CERUM informerade om att de arbetar med ett nordiskt projekt, Botnia Atlantica, där de använt statistik från Norge, Sverige och Finland. Det pågår också ett samarbete med Trafikverket där man försöker förbättra godstrafikstatistiken. CERUM har också genomfört en rad utbildningar åt Trafikverket Mitt och Norr där man redogjort för infrastrukturens påverkan på regional utveckling. Ett annat arbete avser historiska uppskattningar av BRP. De har också ett samarbete med Kyoto i Japan där man jämför japansk och svensk landsbygd. CERUM ska även genomföra en studie som ska svara på frågan- Varför trivs inte kvinnor i Norrbotten? Detta har initierats utifrån att det är ett överskott på män i Norrbotten. Anna Bjärenlöv från Region Skåne berättade att det pågår en studie kring vad som kännetecknar stad kontra landsbygd i Skåne. De har tagit fram en tillgänglighetsmodell där man beskriver tillgängligheten med både bil och kollektivtrafik. De undersöker också tillgänglighetsaspekterna för nya bostäder för att se om man har byggt där man har en hög tillgänglighet. Regionen genomför också en segregationsstudie där man studerar boendesegregationen, utbildningsnivåer, härkomst samt inkomstnivåer. Region Skåne ger också ut publikationen - Hur

4 4(5) har det gått i Skåne. Uppföljning sker även utifrån den regional utvecklingsstrategin, bland annat via interaktiva diagram. Mats Granér från Västra Götalandsregionen informerade om att de publicerar Fakta Västra Götaland inom kort. Där presenteras ett urval av senast tillgängliga fakta och statistik om de tre dimensionerna ekonomi, socialt och miljö. De pågår också ett arbete med trender och prognoser, den senaste gjordes för 3 år sedan och är en regionalisering av SCB:s prognos, där LU är utgångspunkten. Det är en del av arbetet med den regionala kompetensplattformen. Tillsammans med SOM-institutet genomförs även en enkätundersökning om attityden till demokrati, där ser man ett ökat bortfall i svarsfrekvensen. Regionen ska också genomföra en studie kring lycka för att se hur livsnöjdheten utvecklats i regionen. För att utveckla GIS-arbetet i regionen har de nu rekryterat en GIS-samordnare, som ska bygga upp en GIS-plattform för regionen. Henrik Gustafsson från Göteborgs stad berättade att det skett en omorganisation på statistik- och anlysenheten. Det är en stor efterfrågan på områdesanlyser från olika förvaltningar. Det inkommer många frågor kring EU-medborgare med avseende på hur de rör sig och bor i Göteborg samt kring de som inte är folkbokförda men ändå finns i staden. Den nya hushållsstatistiken har väckt stort intresse utifrån möjligheten att få svar på frågor kring trångboddhet och hushållsinkomster. Göteborgs stad har liksom Linköpings kommun genomfört en flyttstudie av barnfamiljer. Det visar sig att sju av tio som föds i staden är kvar i staden ända fram till högstadiet, det går stick i stäv med den allmänna uppfattningen att alla lämnar Göteborg när de fått barn i skolåldern eftersom det finns en tydlig gemensam bostadsmarknad i regionen. Marianne Toreblad från Helsingborgs kommun berättade att det pågår ett arbete med den 4:e omgången av rapporten - Trend och omvärldsanalys, som har en vision för 2035 inom fem olika områden. Det är den skapande staden, den pulserande staden, den gemensamma staden, den globala staden samt den balanserade staden. De tar också fram områdesbeskrivningar med den nya hushållsstatistiken. Satsningen på öppna data har fallit väl ut, dels som information till allmänheten och dels internt i kommunen då de använder sig av API:er för att få sin statistik uppdaterad. Karin Hedeklint, RM/MN, SCB berättade att de förutom projektet med metodutveckling för tätorter även arbetar med att ta fram statistik om nya byggnader i strandskyddszoner på länsnivå. Publicering sker den 11 november. De nya tätortsgränserna för 2015 släpps under hösten 2016 och kommer då att bli öppna data som alla får tillgång till. Jenny Lidmark, NR/SES, SCB berättade att man anpassat regionalräkenskaperna till EU:s ny regelverk ENS som infördes i september BRP finns numera gratis tillgänglig på kommunnivå för 2012, på länsnivå finns BRP från Det pågår ett arbete med att ta fram BRP bakåt i tiden även på kommunnivå, ambitionen är att ta fram BRP från år Christina Thörne, RM/RTI, SCB informerade om den nya indelning i distrikt som kommer att införas som uppgift i Skatteverkets folkbokföringsregister den 1 januari Lantmäteriet tillhandahåller gränser för distrikten. SCB för en dialog med Lantmäteriet om gränserna eftersom de i dagsläget inte är helt överensstämmande med de församlingar avseende 1999 som de avser spegla. Under 2016 kommer SCB att tillgängliggöra uppgifter om befolkning efter kön och ålder i 5-års klasser på kilometerrutor som öppna data enligt Inspire direktivet. Mikael Fredberg, ES/FRS, SCB informerade om att den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) fyller 30 år i år, det kommer att uppmärksammas med ett seminarium i samband med att den nya uppgifterna för 2014 publiceras den 3 december. De följer också vad som händer i socialförsäkringsutred-

5 5(5) ningen som eventuellt kan resultera i att SCB får tillgång till månads- eller kvartalsuppgifter framöver. 9. Övriga frågor Inga övriga frågor diskuterades. 10. Nästa möte Mötet avslutades med att Peter tackade alla närvarande för ett givande möte. Nästa möte blir preliminärt den 20 april. Vid protokollet: Justeras: Peter Haglund