Läsa och skriva i alla ämnen Föreläsare: Gunilla Molloy, Barbro Westlund
Begreppsförvirring? Läsförmåga Läsförståelse Literacy
Vad behöver man veta för att förstå denna text? Sticka 12(12)14 (14) v. På nästa v = rätsidan stickas: 10(10)11(11) m, 2 m tills rätt i bakre maskbågen, 1 rm, vänd, lyft 1 m, 5 am, 2 am tills, 1 am vänd, lyft 1 m, 6 rm, 2 m tills rätt i bakre maskbåge, 1 rm, vänd, lyft 1 m, 7 am, 2 am tills, 1 am, vänd. Fortsätt på detta sätt att sticka fram och tillbaka med 1 m mer för varje vändning tills sidmaskorna tar slut.
Komponenter som samverkar vid läsförståelse RAND Reading Study Group (RRSG, 2002) Westlund (2013). Att bedöma elevers läsförståelse
Medaljens baksida Forskarna kom snart underfund med vad som var orsaken till sjukdomen. Under lång tid hade en stor fabrik släppt ut kvicksilver i sjön. Fisken hade blivit förgiftad och genom fisken fick människorna i sig kvicksilvret. vad kvicksilver är att kvicksilver är giftigt hur människorna fick i sig kvicksilvret
Text i en kontext Innan andraspråkseleverna i åk 8 läste texten blev de uppmanade att göra ett antagande om vad texten skulle handla om. Eleverna antog att rubriken syftade på att något var bra, att det t.ex. skulle handla om att en firma skulle få medaljer. Begreppet kvicksilver kopplades ihop med silver. Ingen av eleverna förstod att texten handlade om miljöförstöring! Kulbrandstad, L. (2010). Lesing i utvikling. teoretiske og didaktiske perspektiver
Läromedel i religion i åk 3 Påsk I mars eller april är det påsk. Många traditioner hör samman med påsk. Man äter ägg och hänger fjädrar i sitt björkris. Barn klär ut sig till påskkärringar. Vems text? Inom kristendomen är påsken en viktig högtid.. Inom judendomen firas ungefär samtidigt en högtid som heter Pesach.
Olika slags frågor Frågor på ytan Frågor under ytan higher order questions- higher order thinking Livsfrågor
Ett barns memoarer av Selma Lagerlöf
Ur elevernas läsloggar: Jag undrar över det där med vidundret, hur det kom in i bilden. Det är mina ögon som vänder sig, skriver hon. Ena sekunden var hon i barnkammaren, andra inom sig själv och såg det läskigaste hon någonsin sätt. Det är förvirrande. (Pojke, årskurs 9) Molloy, G. (2011). Selma Lagerlöf i mångfaldens klassrum
När jag läste om draken kom jag att tänka på mig själv och mitt hat. Det är som ett svart illaluktande djur som äter mig inifrån. Den taggiga svansen river upp mig. Jag tvingar mig att inte hata och tvingar det groteska djuret in i sin håla. Där växer det genom att äta av mig och samtidigt krymper jag. Jag täcker mig med en yttre dräkt av siden och rosor för att dölja draken inom mig. (Flicka, åk 9)
Det mångsidiga klassrummet Lingvistiska olikheter: Det språk som eleven känner sig mest bekväm att kommunicera på är inte undervisningsspråket. Kulturella olikheter: Elevens bakgrund stämmer inte överens med den rådande skolkulturen tas inte tillräckligt tillvara. Kognitiva olikheter och förutsättningar: Eleven lär sig på annat än skolan lär ut.
Writing is thinking on paper å ena sidan krävs: perceptuella och motoriska färdigheter å andra sidan krävs: reflektion, fantasi och kommunikativ färdighet och kunskap om att skrivandet ser olika ut i olika skolämnen! Zinssner (2006). On Writing Well: The classic guide to Writing Non-Fiction.
Olika syn på literacy som läs- och skrivförmåga på individnivå (kognitivt perspektiv) mer än läs- och skrivförmåga... som en social aktivitet (sociokulturellt perspektiv)
Skolframgång - olika förutsättningar! vardagsspråk resonemangsspråk ämnesspråk Att ha ett språk att uttrycka sina tankar på resonemang i Lgr11: 645 gånger!
Läsförståelse och resonemangsförmåga Jag kan ofta inte följa elevernas resonemang om vilken karaktär de hänvisar till, händelserna presenteras inte i kronologisk ordning och beskrivningarna är oklara. (McCaffrey, 2015) att internalisera tankerutiner att kunna motivera vad man tycker. Brooke McCaffrey (2015). Fuzzy thinking. Imroving students speaking skills in respons to literature.
Westlund & Molloy, (2016) Ännu ej publicerad studie av hur svensklärare i åk 8 resonerar om sina elevers läsförmåga Några resultat
Resultat: 368 elever fördelade på 13 klasser 11 svensklärare i åk 8 Ruta 1: svag ordavkodning och god språkförståelse hög Ruta 2: god ordavkodning och god språkförståelse 38 192 Ruta 3: svag ordavkodning och svag språkförståelse Ruta 4: god ordavkodning och svag språkförståelse låg 44 94 Westlund & Molloy (2016, pågående studie)
Vad visar resultatet? Ruta 1: ca 10 % (svag ordavk./god språkf.) Ruta 3: ca 12 % (svag ordavk./svag språkf.) Ruta 2: ca 52 % (god ordavk./god språkf.) Ruta 4: ca 26 % (god ordavk./svag språkf.) Slutsats: De lärare som ingår i studien menar att cirka hälften av deras elever har god läsförmåga (ruta 2). Ca ¼ av eleverna verkar inte ha problem med den tekniska sidan utan med språkförståelsen! Denna elevprofil verkar vara vanligare än de läsprofiler som tillsammans utmärker ruta 1 och 3.
Exempel på lärarcitat om elever i ruta 4 Man tror hela tiden att de hänger med men de gör inte det. Det finns inget djup och det är så synd att de alltid mörkar. Men de är såna där luringar och hela livet i skolan är så för dem, de lär sig luras och är rädda för att bli upptäckta. (Lärare 2) Jag vet inte vad jag ska göra med dem som har verkliga läsförståelseproblem. Jag har inte den kompetensen. (Lärare 5)
Lärarcitat om att läsa olika texter Eleverna tycker att faktatexterna är svårast, dom möter texterna i SO och NO och dom lärarna undervisar inte alltid i hur man ska närma sig sådan texter. (Lärare 1) Dom tycker att faktatexterna är svårare, dom behöver ju mer hjälp, dom har fått lite stöd av mig när det gäller. (Lärare 4) Hon kan förstå skönlitterär text men har svårare när hon läser texter i kemi. (Lärare 6)
Ankomsten av Shaun Tan En man lämnar sin familj för att söka en bättre framtid för dem i ett okänt land på andra sidan av ett stort hav. Med bara en resväska i handen och en handfull mat ger han sig ut i den stora staden för att hitta mat, bostad, arbete och hopp.
Framgångskriterier för alla elever höga förväntningar Lärares kunskapsuppfattningar och förståelse engagerad lärandetid fokuserad undervisning