Kursrapport Del B Till: Utbildningsutskottet, Juridiska fakulteten Från: Lotta Lerwall Datum: 2014-02-26 Ang: Socialrätt individ och system 1. Kursens innehåll 1.1 Beskrivning Kursen behandlar olika aspekter inom det socialrättsliga området. Således studeras frågor som rör såväl internationell som nationell rätt. Frågor om sociala rättigheter inom folkrätten på både FN-nivå, regional nivå och nationell nivå studeras. Fokus ligger på svensk nationell rätt, men även bakomliggande EU-reglering analyseras. Beträffande den nationella regleringen behandlas ämnet utifrån både offentligrättsliga och civilrättsliga perspektiv. Huvudfokus ligger på områdena för socialförsäkring, socialtjänst och hälso- och sjukvård. 1.2 Värdering och åtgärder När det gäller kursens innehåll är det svårt att dra några slutsatser utifrån kursvärderingen då studenter har olika och ibland motsatta intressen. För egen del är jag dock inne på att minska de folkrättsliga inslagen och förhoppningsvis få in mer konkreta komparationer istället. De rena socialförsäkringsinslagen som finns inledningsvis kan nog också slås samman till viss del. Det jag skulle vilja tillföra kursen är mer inslag av LSS, tvångsvård och tillsynsfrågor. Grundinnehållet är dock tänkt att vara intakt. Naturligtvis är innehållet i kursen också beroende av vilka lärare som finns att tillgå. 2. Kursens uppbyggnad 2.1 Beskrivning Kursen är uppdelad i en allmän del och en tematisk del. Under den allmänna delen studeras socialförsäkring, socialtjänst och hälso- och sjukvårdsområdena var för sig. Kursen inleds också med en övergripande internationell del rörande sociala rättigheter globalt och i Europa. Således inleds kursen med frågor som rör sociala rättigheter, var dessa hamnar i konstitutionen med komparativa inslag samt en fördjupning i EU-rätten. Därefter följer de tre socialrättsliga områdena var för sig; socialförsäkring, socialtjänst och hälso- och sjukvård. I den allmänna delen ingår 1
också ett särskilt seminarium rörande offentlighet och sekretess. Den tematiska delen är indelad i tre teman: hälsa, barn och äldre. I denna del behandlas de olika rättsområdena integrerat rörande frågor som passar under de olika temana såsom pensioner eller samhällets och föräldrars ansvar för barn Den tematiska delen avslutas med ett seminarium om rättssäkerhetsfrågor. Undervisningsmässigt äger den största delen av undervisningspassen rum under den första halvan av kursen, men tanken är inte att kursen ska vara uppdelad i två separata halvor där den första består av undervisning och den andra av pmskrivande. Tvärtom är tanken att studenterna så tidigt som möjligt ska komma igång med pm-arbetet. Helt klart är dock att tyngdpunkten på undervisningen är under inledningen av kursen för att sedan gradvis avta. 2.2 Värdering och åtgärder Den övergripande indelningen i en allmän del och en tematisk del planeras kvarstå. Däremot minskas förmodligen antalet teman till två. Sannolikt blir det då temat om äldre som instället integreras under hälsa. Synpunkter har framförts från några studenter att kursen innehåller för många undervisningspass och att kursen bör delas upp i en undervisningsdel som avslutas med en tentamen och sedan en ren pm-period med avslutande pm-inlämning. Enligt min mening är det viktigt att pm-skrivandet startar så tidigt som möjligt och att det i undervisningen läggs in pm-pass. Således inleddes kursen med en pm-lektion som följdes efter några veckor av ett seminarium om pm-skrivande. Vid detta fick studenterna lägga fram sina tentativa idéer för diskussioner i basgrupp och med läraren. I början av december ägde sedan ytterligare ett sådant seminarium rum. Alldeles innan jul hölls sedan ett oppositionsseminarium där studenterna fick opponera på varandras utkast till pm. Syftet med detta upplägg är förstås att de ska få tillfälle att reflektera över pm-skrivandet över tid. PM-oppositionen har det konkreta syftet att pm-studenten ska få återkoppling på sin text både av andra studenter och av läraren innan den slutliga inlämningen. Detta upplägg skulle inte vara möjligt att genomföra om pm-skrivandet enbart skulle genomföras under den sista delen av kursen. Det finns vidare en poäng i att examinationen i form av tentamen äger rum när hela kursen är genomförd så att allt studenten har lärt sig under terminen kan examineras. Sannolikt behålls därför denna modell med pm-inlämning och tentamen i slutet av kursen. När det gäller antalet undervisningspass är de ganska många. Under de första tio veckorna på kursen har studenterna haft 15 seminarier (+ ett pm-seminarium). Under de 10 sista veckorna 3 seminarier (+ ett pm-seminarium och ett processpel). Det innebär att de under den första kurshalvan haft upp till två seminarier i veckan. (Vid ett tillfälle var det tre seminarier på en vecka, men också enbart ett seminarium under en annan vecka. Första veckan ägde inga seminarier rum.) Jag överväger att minska antalet seminarier. I kursens nuvarande form ligger även ett antal föreläsningar som förts in istället för seminarier då föreläsningar inte kräver någon förberedelsetid. Antalet föreläsningar blir färre vid nästa kurs. 2
3. Kursens mål 3.1 Beskrivning Se kursplanen. 3.2 Värdering och åtgärder Kursvärderingen visar att studenterna i tämligen hög grad ansåg att kursmålen uppnåtts. Jag delar synpunkten att de muntliga inslagen bör förstärkas. Nu framgår av instruktionerna till varje seminarium att presentationer ska ges framme vid tavlan och att studenterna ska använda de tekniska hjälpmedel som står till buds. Här bör alla lärare instrueras att i högre grad avkräva studenterna detta. Jag överväger att införa någon form av presentationsuppgift på kursen. 4. Kursens bärande pedagogiska idéer 4.1 Beskrivning Kursen bygger på idén att studenterna lär sig bäst genom att göra själva istället för att passivt lyssna på någon annan. Antalet föreläsningar beror på (som nämns ovan) att dessa inte kräver någon förberedelsetid och följaktligen möjliggör att frågor/ämnen som annars inte skulle få plats på kursen kommer med. Genom den bristande tillgången till relevant grundläggande kurslitteratur på rätt nivå finns även introducerande föreläsningar som syftar till förberedelse inför seminarierna. Annars är grundtanken att förberedelser och genomförande av seminarier är den mest givande undervisningsformen. Kursen bygger på idén att studenterna förbereder sig i basgrupp inför undervisningen och åtminstone i viss mån återkopplar i basgrupp efter genomfört seminarium. Det sistnämnda genomförs genom de seminarieprotokoll som varje basgrupp turas om att författa. Under seminarierna har studenterna i uppgift att redogöra för sina diskussioner och lösningar och sinsemellan diskutera de problem som seminarieuppgifterna aktualiserar. Lärarens roll är tänkt att vara en diskussionspartner samtidigt som det naturligtvis inte går att helt undvika en föreläsande roll i vissa lägen. Seminarierna är huvudsakligen utformade som case eller scenarier som ska diskuteras även om andra former också finns såsom rättsfallsseminarier där frågor kopplade till ett antal rättsfall diskuteras. I idén att studenterna lär sig bäst genom att göra själva ligger att de inte bör skedmatas med läsanvisningar och dylikt. Ibland är materialet så omfattande att viss ledning måste ges. I övrigt är tanken att de ska använda (och förbättra) sin förmåga att själva söka material, men framförallt att söka relevant information i det material som anges. 4.2 Värdering och åtgärder Tanken är att behålla det grundläggande upplägget. Nu efter kursens genomförande för första gången ska seminarierna ses över för allmän revision och för att ev. överlappningar kan minskas. (Ibland kan dock upprepning vara av godo.) En annan 3
ambition är att ytterligare utforma seminarierna i case-form. 5. Examination och betygspåverkande faktorer 5.1 Beskrivning Kursen examineras dels genom författandet av en pm, dels av en avslutande skriftlig tentamen (salsskrivning). För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga obligatoriska moment fullföljs. Dessa är deltagande i den obligatoriska undervisningen (inkl. inlämning av PMutkast inför PM-seminarierna), protokollskrivande, inlämnande av PM inför PMopposition, genomförande av PM-opposition, författande av en PM samt tentamen. De moment som poängsätts under kursen och vägs samman till det slutliga betyget är den skriftliga tentamen och pm:n. Dessa utgör 50% av betyget vardera. 5.2 Värdering och åtgärder Inga förändringar planeras. 6. Basgruppsverksamheten i undervisningen 6.1 Beskrivning Som angivits ovan bygger hela undervisningen på att studenterna samarbetar i basgrupper. Förutom seminariearbete har de, som nämnts, även i uppgift att skriva seminarieprotokoll. Basgrupperna spelar en viktig roll i pm-arbetet både under pmseminarierna och under oppositionsseminariet.. Basgruppssammansättningen utfördes av amanuensen med instruktionen att ha en jämn könsfördelning, vilket är något besvärligt i en grupp om 15 kvinnor och 2 män. 6.2 Värdering och åtgärder Jag genomförde formativa utvärderingar under kursens gång och då framgick att alla var nöjda med basgruppsindelningen (somliga mycket nöjda) medan en student uttyckte missnöje. I den avslutande kursvärderingen är uppfattningarna mer blandade. En lösning skulle kunna vara att omforma grupperna efter halva terminen. Problemet är då att lejonparten av undervisningen då är avklarad. Det är dock en åtgärd som jag överväger att införa. 7. Inslag av skrivträning 7.1 Beskrivning Vid varje seminarium har en basgrupp haft i uppgift att föra protokoll över vad som diskuterats på seminariet. Ansvaret för protokollet var basgruppens, men arbetet skulle fördelas så att basgruppsmedlemmarna turades om att utföra uppgiften. Protokollet publicerades sedan på Studentportalen. Vidare har varje student haft en individuell uppgift att författa en promemoria om 4
17-20 sidor, som en del av examinationen. PM-poängen utgör 50% av betyget. Studenten har i uppgift att själv välja sitt ämne, men inriktningen måste vara inom ramen för kursen. PM-inlämning skedde i två etapper dels genom en -inlämning inför PM-oppositionen innan jul, dels den slutliga inlämningen i januari. 7.2 Värdering och åtgärder Inga förändringar planeras. 8. Inslag av muntligt framförande 8.1 Beskrivning Seminarieuppgifterna är utformade som en träning i muntligt framförande. Kursen innehåller även ett processpel. 8.2 Värdering och åtgärder Som nämnts ovan ska lärarna tydligare instrueras att tydligare kräva att studenterna genomför presentationer vid tavlan. Vidare övervägs någon form av separat muntlig presentation. 9. Inslag av rättsteknikträning 9.1 Beskrivning Träningen i rättsteknik sker främst genom pm-arbetet. Sedan är även seminarieuppgifterna utformade så att studenterna måste söka material själva. Kritik framkommer i kursvärderingen och synpunkter presenterades redan under kursens gång att studenterna föredrar att få materialet upptryckt i ett kompendium som de får köpa. 9.2 Värdering och åtgärder Kompendiet kommer att vara mer omfattande nästa år, men tanken är att där ska främst finnas det som är svårtillgängligt för studenterna. Studenter på denna nivå bör kunna hitta rättsfall, förarbeten och dylikt på egen hand. Att kopiera upp sådant material framstår vara i strid med den pedagogiska idén vid institutionen, även om det underlättar studenternas arbete. 10. Värdering av de olika undervisningsformerna 1. Föreläsningar Enligt kursvärderingar och övrig info en uppskattad undervisningsform. 2. Seminarier Enligt kursvärderingar och övrig info en uppskattad undervisningsform. 3. Lektioner Ingår endast en lektion och den var uppskattad. 4. Processpel o.d. Enligt kursvärderingar och övrig info ett uppskattat moment. 5
5. Handledning i basgrupper Enligt kursvärderingar och övrig info ett uppskattat moment. 6. Övrigt 11. Kurslitteraturen 11.1 Beskrivning Kurslitteraturen består av följande: Eneroth E.(red), Juridik för socialt arbete, Gleerups, 2012 Paju, Introduktion till EU:s socialförsäkringsrätt, Norstedts Juridik, 2012 Rönnberg, Hälso- och sjukvårdsrätt, Studentlitteratur 3:e uppl, 2011 Kompendium Följande uppsatser: Erhag, Bedömning av uppehållsrätt i socialförsäkringen i Festskrift till Lotta Vahlne Westerhäll, Santérus, 2011, s 75-103 Roscam Abbing, Health and Human rights in the European Context, i Nordic Health Law in a European Context Welfare State Perspectives on Patients Rights and Biomedicine, Rynning, Hartley (red.) Liber 2012, s 17-30 Svensson, G, Barns bestämmanderätt i medicinska frågor JT 2005-06 s. 866-888 Søvig, Detention of Pregnant Women to Protect the Foetus Nordic Perspectives, i Nordic Health Law in a European Context Welfare State Perspectives on Patients Rights and Biomedicine, Rynning, Hartley (red.) Liber 2012, s 158-180 Vahlne Westerhäll, Tvång proportionalitet och likhet vid öppen psykiatrisk tvångsvård Är lagstiftningen om öppen psykiatrisk tvångsvård rättssäker? JT 2012-13 s. 827-844 Socialrättens regelsystem, rättskällor och tolkningsnormer, Nordisk socialrättslig tidskrift nr 5-6 2012, s 7-33 Den starka statens fall? förändringar på det rättsliga trygghetsområdet från ett styrningsperspektiv, FT 2003 s 159-177 Den litteratur, rättsfall och övrigt material som anges vid varje seminarieuppgift. 11.2 Värdering och åtgärder Kritiska synpunkter framfördes i kursvärderingen. Av de böcker som ingick i kurslitteraturen kommer enbart Pajus introduktion till EU:s socialförsäkringsrätt att finnas kvar till nästa kurs. Svårigheten på socialrättens område är att hitta litteratur som är på rätt nivå och samtidigt har ett rimligt pris. Både inom socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens område finns ett antal läroböcker, men de riktar sig främst till praktiker och inte juriststudenter. Som ersättare till Eneroths Juridik för socialt arbete överväger jag att ha Nya sociallagarna av Lundgren och Thunved och istället för Rönnbergs bok om hälso- och sjukvårdsrätt för socialtjänstdelen Nordic Health Law in a European Context på nästa kurs. En reflektion över kursvärderingen är att det är i sig intressant att inte någon student räknade det material som ingår i seminarierna som kurslitteratur trots att det tydligt 6
anges i informationen. När det gäller kompendiet framfördes kritik att inte allt material fanns med i kompendiet färdigt att köpas. Skälen till att inte allt är med där är flera. Som kompendiet var utformat ryms antalet sidor inom tillåtet sidantal enligt kopieringsavtalet. Detta är följden av en avvägning mellan olika faktorer, såsom studenternas förmodade vilja att betala extra (till förlagen enligt kopieringsavtalet) för uppkopierad litteratur jämfört med kostnaden för att själva kopiera materialet. En annan faktor är i vilken utsträckning kursen ska tillhandahålla färdigt material, som studenterna enligt Uppsalas pedagogiska modell, själva bör kunna (eller i vart fall träna på) att söka och finna själva. Till nästa kurs överväger jag dock att utöka kompendiet även om det för till följd att studenterna påläggs en extra kostnad i enlighet med kopieringsavtalet. Det handlar då främst om uppsatser som finns i ett enstaka bokexemplar (o.dyl.) och som kan vara svårare att fåt tag i men inte rättsfall och uppsatser som studenterna kan förväntas få tag i själva utan större svårigheter. 12. Internationalisering 12.1 Beskrivning Som framgår av kursbeskrivningen innehåller kursen internationell rätt, EU-rätt och i viss utsträckning komparativa inslag. 12.2 Värdering och åtgärder Som nämns ovan ska övervägas om de komparativa inslagen ska förstärkas. 13. Hållbar utveckling 13.1 Beskrivning 13.2 Värdering och åtgärder 14. Genus och andra kritiska perspektiv 14.1 Beskrivning Flera av seminarierna berör diskrimineringsfrågor. Bland annat diskuteras frågan om diskriminering av homosexuella ifråga om förutsättningarna för inseminationsbehandling. Ett annat exempel ger frågan om kvinnors reproduktiva hälsa och rättigheter, vilken problematiseras utifrån kön. Även EU:s samordningsförordning och föräldraförsäkringen diskuteras i ett jämställdhetsperspektiv. 14.2 Värdering och åtgärder Inga specifika förändringar planeras mer än sedvanlig genomarbetning av undervisningsmaterialet. 15. Former för kursvärdering Under kursens gång har formativa utvärderingar gjorts i syfte att stämma av läget. Jag har också pratat med studenter fortlöpande under kursens gång. Den återkoppling som 7
givits har varit genomgående positiv, förutom önskemål om mer uppkopierat material och mindre antal undervisningstillfällen (se mina reflektioner ovan). 16. Lärargruppens sammansättning och kompetens 16.1 Beskrivning Margareta Brattström (prof) Anna Hollander (prof.em) Ruth Mannelqvist (prof) Umeå universitet Anna Singer (prof) Lars Bejstam (docent) Thomas Erhag (docent) Göteborgs universitet Torbjörn Ingvarsson (docent) Lotta Lerwall (docent) Ewa Axelsson (jur.dr) Generalläkaren Anna Sara Lind (jur.dr) Vicki Paskalia (univ.lektor) Sverker Scheutz (univ.lektor) timarvode timarvode timarvode Therese Fridström Montoya (doktorand) Yana Litinska (doktorand) Lärarbesättningen bygger på de olika lärarnas kompetens på de relevanta ämnesområdena. Som framgår ovan är kompetensen mycket hög hos alla och undervisningen har i vartenda fall koppling till den aktuella lärarens forskning. Alla utom tre är disputerade lärare och av dessa är en befordrad lektor med stor undervisningserfarenhet och som tilldelats universitetets pedagogiska pris. De övriga två är doktorander vilkas avhandlingsprojekt är relevanta för kursens innehåll. Båda dessa har tidigare relativt omfattande undervisningserfarenhet. Andelen manliga lärare kan tyckas låg (fyra av totalt tio lärare). Endast två av tolv föreläsningar hålls av manliga lärare. Av seminarierna (inkl. processpelet) leds dock knappt hälften (sju av nitton) av manliga lärare. Könsfördelningen är en följd av vilka lärare och forskare som ägnar sig åt socialrättsliga frågor. 16.2 Värdering och åtgärder Kompetensen är genomgående hög hos lärarna på kursen så där planeras inga ändringar. Strävan är att ytterligare jämna ut könsfördelningen bland lärarna. Här skulle det vara roligt att få hit exempelvis norska hälsorättsforskare, där det synes vara en högre manlig representation än i Sverige. På så sätt skulle även de komparativa inslagen kunna förstärkas. 17. Kursens timtilldelning Densamma som för alla 30-hp-kurser plus PU-medel (20 tim) beviljade för att kursen ges för första gången. 8
18. Motivering av betyg En hög andel av studenterna fick betyget AB efter avslutad kurs. Betygssättningen baseras till hälften av studentens pm-prestation och till hälften av tentamensresultatet. I båda fallen har studenterna lyckats mycket väl. I pm-fallet kan detta möjligen förklaras med den pm-undervisning som sker fortlöpande under kursens gång med avslutande pm-oppositioner som sker ett antal veckor innan den slutliga pm-poängen. Även på tentamen lyckades studenterna mycket väl, vilket inte var oväntat mot bakgrund av deras prestationer under kursens gång. De har framfört synpunkter på den upplevda höga undervisningsbördan, men denna kan möjligen också vara en förklaring till deras slutliga resultat. Studenterna har varit aktiva och väl förberedda till respektive undervisningspass och följaktligen lärt sig en hel del under kursens gång. På kursen råder ett obligatoriskt närvarokrav på alla undervisningspass, vilket medför att de måste genomgå kursens alla delar. Dessutom är det nog så att denna typ av kurs (socialrätt) inte väljs av studenter som är mindre intresserade av ämnet. Tvärtom märker man att de mer eller mindre brinner för olika frågor som tas upp, vilket tyder på att de är riktigt intresserade av ämnesområdet som sådant. Detta påverkar sannolikt deras prestationer. Bilagor 1. Kursplan 2. Undervisningsplan med kursinformation och litteraturlista 3. Samtliga tentamensskrivningar och ev tentamenskommentarer 4. Schema 5. Protokoll från kursråd 6. Kursvärderingsformulär med resultatsammanställning (kommentarerna ska vara sammanfattade (max 6 rader) och anonymiserade (med kodnyckel på separat papper). 9