STUDIEHANDLEDNING FO R EXAMENSARBETE

Revisionsdatum: 2012-10-23 STUDIEHANDLEDNING FO R EXAMENSARBETE inom ingenjörsprogrammen vid Akademin för Innovation, Design och Teknik (IDT), avdelning PR(Produktrealisering) Gäller för kurser: KPP106, Examensarbete, Produktdesign - formgivning 15 högskolepoäng KPP230, Examensarbete, Entreprenörskap och företagande 15 högskolepoäng KPP301, Examensarbete, Produktutveckling - konstruktion 15 högskolepoäng KMT041, Examensarbete i maskinteknik, produktutveckling 15 högskolepoäng KMT044, Examensarbete i maskinteknik - produktutveckling 15 högskolepoäng KPP305, Examensarbete, Produktutveckling 30 högskolepoäng KMT045, Examensarbete i maskinteknik - produktutveckling 30 högskolepoäng Viktiga hållpunkter 3 6 månader innan start Sök efter lämpligt examensarbete 2 veckor innan start Diskutera lämplig uppgift med examinator Start Fyll i blankett, bilaga 2 Vecka 2 Lämna in planeringsrapport Halvtid Avstämningsmöte med högskolans handledare 3 veckor innan presentation Lämna rapportutkast till högskolans handledare för granskning 2 veckor innan presentation Lämna färdig rapport till examinator för bedömning 1 vecka innan presentation Lämna rapport till opponent/ta emot rapport för opponering 2 dagar innan presentation Prova presentationen i föreläsningssalen

Innehåll 1 INLEDNING... 4 2 SYFTET MED ATT GÖRA ETT EXAMENSARBETE... 4 3 OMFATTNING KURSPLAN... 4 4 OLIKA TYPER AV EXAMENSARBETEN... 5 4.1 Tidigare examensarbeten... 6 5 BEFATTNINGSHAVARE OCH DERAS ROLLER... 6 5.1 Examinator... 6 5.2 Handledare på höghögskolan... 6 5.3 Handledare på företaget... 6 5.4 Opponent... 7 5.5 Bibliotekets personal... 7 6 ARBETSGÅNG UNDER EXAMENSARBETET... 7 6.1 Start av examensarbete... 7 6.2 Val och godkännande av examensarbete... 7 6.3 Högskolans handledare... 8 6.4 Företagets handledare... 8 6.5 Examensarbete inom akademin/eget... 9 6.6 Planeringsrapport... 9 6.7 Val av titel... 9 6.8 Granskning av rapporten... 10 6.9 Godkännande för den muntliga presentationen och tryckning... 10 6.10 Egen opposition... 10 6.11 Den muntliga presentationen... 11 6.12 Slutligt godkännande... 11 7 UTFORMNING AV DEN SKRIFTLIGA RAPPORTEN... 11 7.1 Inledande del... 12 7.1.1 Titelsida... 12 7.1.2 Försättsblad... 12 7.1.3 Förord (ej obligatoriskt)... 12 7.1.4 Innehållsförteckning... 12 7.1.5 Sidnumrering... 12 7.1.6 Figur- och tabellförteckning (ej obligatoriskt)... 12 7.2 Huvuddel... 13 2

7.2.1 Bakgrund... 13 7.2.2 Syfte... 13 7.2.3 Direktiv... 13 7.2.4 Referensram... 13 7.2.5 Precisering av uppgiften och avgränsningar... 13 7.2.6 Ansats och metod... 13 7.2.7 Idéframtagning, beräkningar, experiment och fältarbete... 14 7.2.8 Redovisning av resultat... 14 7.2.9 Analys... 14 7.2.10 Slutsatser och rekommendationer... 14 7.3 Referensdel... 15 7.3.1 Referensförteckning... 15 7.3.2 Ordlista (ej obligatoriskt)... 15 7.3.3 Appendix (ej obligatoriskt)... 15 7.3.4 Bilagor (ej obligatoriskt)... 15 8 FORMELLA KRAV PÅ UTFORMINGEN AV RAPPORTEN... 16 8.1 Format och layout... 16 8.2 Figurer och tabeller... 16 8.3 Rubriker... 16 8.4 Hänvisningar... 16 9 FÖRFATTARENS AVDELNING... 17 10 REFERENSFÖRTECKNING... 17 11 INSPIRATIONSKÄLLOR... 17 Bilagor Bilaga 1 Samverkan mellan högskola och näringsliv Bilaga 2 Registrering av examensarbete Bilaga 3 Företagshandledarens yttrande om examensarbetet Bilaga 4 Checklista för rapport Bilaga 5 Checklista för muntlig presentation Bilaga 6 Mall för opponering 3

1 INLEDNING Anvisningen du har framför dig beskriver i huvudsak två saker. Den första är examensarbetsprocessen där alla viktiga moment i samband med ett examensarbete tas upp. Detta görs i avsnitt 6: ARBETSGÅNG UNDER EXAMENSARBETET Den andra är hur du redovisar examensarbetet i en bra rapport. Detta beskrivs i avsnitt 7: UTFORMNING AV DEN SKRIFTLIGA RAPPORTEN. Bilaga 1 beskriver samarbetet mellan högskola och näringsliv, med särskild tonvikt på examensarbeten. Bilaga 2 är en registreringsblankett som ska fyllas i och lämnas till IDT s expedition när examinatorn gett klartecken att du får börja examensarbetet. Bilaga 3 är ett utlåtande från företaget och ska fyllas i av handledaren på företaget när examensarbetet är färdigt. Lämnas till IDT s expedition. I bilaga 4 hittar du en checklista för rapport som en hjälp att kontrollera att du fått med allt väsentligt. Denna checklista visar också vad examinatorn tittar på vid bedömning av din rapport. På samma sätt finns bilaga 5 med en checklista för den muntliga redovisningen. Bilaga 6 är en mall för opponering. 2 SYFTET MED ATT GÖRA ETT EXAMENSARBETE Du utför ett examensarbete för att visa att du kan tillämpa kunskaper du erhållit under studietiden och att du självständigt eller i mindre grupp kan behandla och lösa en omfattande uppgift. Detta ska göras på ett vetenskapligt arbetssätt. Arbetet med examensarbetet ska ge en inblick i villkor och tekniker för forskning och/eller industriellt utvecklingsarbete. Beroende på uppgiftens karaktär kan redovisningen av examensarbetet utföras på många olika sätt. Det är alltid mycket viktigt att de resultat du kommer fram till ska kunna spridas och förstås av många människor, inte bara av handledaren och examinatorn på högskolan och handledaren på företaget. Ett bra sätt att uppnå detta på, är att skriva en rapport. Därför ska alltid examensarbetet presenteras i en skriftlig rapport. 3 OMFATTNING KURSPLAN Det framgår av kursplanen hur många studiepoäng du får för examensarbetet. 1,5 poäng ska motsvara en veckas heltidsarbete. Den här anvisningen gäller för examensarbeten omfattande 15 poäng på grundnivå och 30 poäng på avancerad nivå. Kursplaner hittar du på http://www.mdh.se/studieinformation/kursplaner.jsp Mindre omfattande arbeten kan ha anvisningen som riktlinje, men pga. den kortare tiden till förfogande, behöver dessa arbeten inte uppfylla alla krav som anges här. Vilka krav du behöver uppfylla bestämmer examinatorn på höghögskolan. 4

Det är i allmänhet en fördel att genomföra examensarbetet parvis. Då har du en samtalspartner under hela arbetets gång. Examensarbetet får som regel inte genomföras i en grupp om tre studenter eller fler. Detta för att säkrare kunna bedöma varje students insats. 4 OLIKA TYPER AV EXAMENSARBETEN Några exempel på olika typer av examensarbete är följande: Att göra en utredning Skapa en programvara Utveckla eller konstruera något. I vissa arbeten är den skriftliga rapporten den enda produkten. I andra är rapporten tillsammans med exempelvis en programvara eller CAD-modeller och ritningar det som utgör produkten. Rapporten är dock det dokument där du knyter ihop examensarbetets alla delar och beskriver för om- och eftervärlden vad du åstadkommit. Rapporten ska lotsa läsaren från de allra första problemen, fram till slutresultaten. I vissa fall kan detta vara mycket enkelt eftersom både uppgiften du ska lösa och tillvägagångssättet du kommer att använda dig av är lätta att förstå. I andra fall visar det sig att lotsningen av läsaren kan vara mycket mer komplicerad därför att uppgiften och tillvägagångssättet är svåra att sätta sig in i. Du ska inte skriva din rapport så utförlig att vem som helst ska kunna läsa den, utan du får tänka dig att någon med grundläggande kunskaper i ämnen inom examensarbetets område ska kunna läsa din rapport utan svårigheter. Om situationen så kräver måste du eventuellt lägga ned extraarbete på att redovisa, enligt vad du kanske anser, enkel och grundläggande teori. Om vi gör en jämförelse mellan det naturvetenskapliga/tekniska området och det samhällsvetenskapliga området finns det skillnader i synsättet på vikten av vetenskapsmetodik under grundutbildningen och då naturligtvis även undervisningen inom detta område. I de samhällsvetenskapliga ämnena fokuseras tidigt på hur en utredning utförs, alltså vetenskapsmetodik. Detta görs så för att vid samhällsvetenskaplig forskning krävs en tydlig redovisning av forskarens ståndpunkter och metoder av hur forskningsresultaten arbetades fram. Inom det naturvetenskapliga/tekniska området finns inte samma tradition att studera vetenskapsmetodik. Litet slarvigt beskrivet görs ett arbete på följande sätt: Uppgift/problem ges Litteraturstudier görs inom området Idéer tas fram Beräkningar och kanske laborativa försök och tester utförs Slutligen skrivs en rapport. Denna studiehandledning har som uppgift att även i grundutbildningen inom det naturvetenskapliga/tekniska området försöka införa och ställa krav på ett vetenskapsmetodiskt tänkande. Detta är speciellt viktigt att beakta i ett arbete på avancerad nivå. 5

En viktig skillnad mellan ett examensarbete på grundnivå och ett på avancerad nivå är att kraven på teoretiskt djup, vetenskaplig metodik i arbetet och koppling till annan litteratur inom området är större på den högre nivån. Ett examensarbete på grundnivå kan sägas vara en självständig hantering av ett industriellt problem, medan ett på avancerad nivå ställer krav på en viss grad av vetenskaplighet och nytänkande i problemhanteringen. 4.1 Tidigare examensarbeten När ett examensarbete är färdigt införs det i en nationell databas som kallas DiVA. Där kan du söka på examensarbeten inom ditt valda ämne. Länk till databasen finns på http://www.mdh.se/bibliotek/diva IDT s expedition har även arkiverade examensarbeten för utlåning. 5 BEFATTNINGSHAVARE OCH DERAS ROLLER Här beskrivs de olika personer som är involverade i och omkring ett examensarbete. 5.1 Examinator Examinatorns uppgift är att bedöma om förslaget till examensarbete håller tillräcklig hög nivå och relevans godkänna/avslå förslag till examensarbete bedöma om examensrapporten är bra nog för opponering slutligen godkänna examensarbetet efter att rapporten korrigerats 5.2 Handledare på höghögskolan Handledaren utses av examinatorn. Handledarens uppgift är att stämma av med företagets handledare att fungera som ett bollplank att ge stöd och support till examensarbetarna inom rimliga gränser att granska och ge feedback på rapporten Handledarens uppgift är inte att lusläsa rapporten och korrigera stavfel etc. Normalt har handledaren ca 20 timmar per examensarbete till förfogande. Den tiden inkluderar studentkontakt, inläsning och viss administration. Handledningen kan se olika ut beroende på handledare och kursupplägg. Handledaren stöder dig under arbetet, men det är du som har ansvaret för genomförandet. Handledaren ska alltså inte styra alltför mycket eftersom examensarbetet är ett självständigt arbete. En kontinuerlig kontakt med handledaren och ett konstruktivt samarbete brukarvara en av nycklarna till ett framgångsrikt examensarbete. 5.3 Handledare på företaget Företagets handledare är studentens primära kontakt på företaget och den som preciserar uppgiften. Det är normalt med täta kontakter mellan den som gör examensarbetet och företagets handledare. 6

5.4 Opponent Opponent utses av examinator. Opponenten läser examensrapporten innan presentationen och ger konstruktiv kritik. Förslag på korrigeringar ges under den muntliga presentationen och i en skriftlig rapport. 5.5 Bibliotekets personal En ofta förbisedd resurs är personalen på högskolans bibliotek. De kan bland annat hjälpa till med sökningar efter relevanta forskningspublikationer i ditt ämne. 6 ARBETSGÅNG UNDER EXAMENSARBETET I detta avsnitt beskrivs i kronologisk ordning viktiga moment i examensarbetsprocessen. 6.1 Start av examensarbete Kraven för att du ska få påbörja examensarbetet framgår av kursplanen. Generellt gäller att du skall ha klarat av ett visst antal poäng(135 för grundnivå och 180 för avancerad nivå). Dessutom skall du ha klarat av den kurs på fördjupningsnivå som lägger grunden för inriktningen på examensarbetet. Det är examinatorn som bedömer om du har tillräckliga förkunskaper i ämnesområdet. 6.2 Val och godkännande av examensarbete Du ansvarar själv för att skaffa fram ett lämpligt examensarbete. Det är vanligt att göra arbetet på ett företag. Du kan söka efter lämpliga uppgifter i databaser för examensarbeten och via många företags hemsidor. Om du redan har en idé till examensarbete som du tror ett företag skulle vara intresserad av är det bara att börja leta passande företag. Värt att tänka på då är att du söker dig till ett företag du är intresserad av att jobba på i framtiden. Om du är osäker på exakt vilket företag du vill jobba på är det en bra idé att välja företag som är verksamma inom den bransch du själv kan tänka dig att göra karriär inom. Kom ihåg att ett väl genomfört grundarbete ofta resulterar i ett framgångsrikt examensarbete. Kontakta företaget i god tid innan arbetet ska påbörjas. Mindre företag har kanske aldrig haft någon som gjort ett examensarbete förut. Bilaga 1 är riktad till företag för att ge dessa en bild av vilka krav som ställs på ett examensarbete. Detta kan du lämna till företaget om de frågar. Om du gör examensarbetet på ett företag skaffar du dig värdefulla erfarenheter och kontakter. Du kommer att vistas på företaget under en längre tid, där de får en möjlighet att lära känna dig. I enstaka fall har examensarbeten gjorts inom akademin, när det funnits en lämplig uppgift. Du kan även välja en helt egen uppgift kanske en egen produktidé. Du utför examensarbetet med en viss inriktning eller inom ett visst ämnesområde. Då vet du antagligen vilken lärare som kan bli aktuell som examinator och vilken som kan bli aktuell som handledare. Kontakta examinatorn och diskutera dina förslag på uppgifter. Om du inte vet vem som kan vara examinator, ta kontakt med en studievägledare på akademin. 7

Det är stimulerande att genomföra ett examensarbete på en uppgift som företaget verkligen vill ha fram resultat på. Ofta är företagets handledare mycket engagerad. Å andra sidan kan det vara frustrerande att arbeta med en uppgift där företaget har behov av resultatet inom en viss tid. Det kan resultera i orimlig tidspress på arbetet. När du hittat en uppgift fyller du i blanketten "Registrering av examensarbete" (bilaga 2). Därefter kontaktar du examinatorn. Examinatorn bedömer om uppgiften kan godkännas som examensarbete. Godkänns den utser examinatorn en lämplig handledare. Blanketten lämnar du ifylld till expeditionen där examensarbetet tilldelas ett nummer som du tillsammans med ditt användar-id använder för att själv synliggöra ditt färdiga examensarbete i databasen DiVa. När blanketten lämnats in registreras du i LADOK för examensarbetet och CSN. 6.3 Högskolans handledare Det är viktigt att ha en god relation med handledaren. I utbytet mellan handledare och student kan många värdefulla insikter dyka upp. Du ska under examensarbetets gång ha regelbundna kontakter med handledaren på högskolan. Normalt tar du initiativet till kontakten och bokar möte på högskolan eller online. Kontakt med handledaren ska tas bland annat vid examensarbetets början då du redovisar planeringsrapporten efter halva den planerade tiden för att stämma av hur arbetet fortlöper när det slutligen blir dags för granskande och godkännande av rapporten. Vänta inte för länge med att be om handledning. Är det mycket som behöver kompletteras eller ändras i examensrapporten kan du få ont om tid mot slutet av arbetet. Handledaren har ofta erfarenhet från tidigare examensarbeten och kan bedöma hur du ligger till tidsmässigt med arbetet och om du under resans gång tar på dig för omfattande uppgifter. Vid det första handledningstillfället kommer ni överens om hur handledningen kommer att fungera, vad som händer om du exempelvis inte tar kontakt. Om du upplever att handledningen inte fungerar bör du kontakta examinatorn. 6.4 Företagets handledare Du ska också ha en handledare på företaget. Det är viktigt att företagets handledare har tillräckligt med tid för att kunna stötta dig under arbetet. Handledaren måste naturligtvis också ha tillräcklig kompetens inom examensarbetets ämnesområde. Avtala om fasta tidpunkter för möten med handledaren minst en gång i veckan. Red ut alla praktiska frågor innan första dagen på företaget. Kommer lön att utbetalas, och i så fall hur mycket Utlägg för resor och andra kostnader Bostad Arbetsrum Passerkort 8

Dator E-post Telefon Ta reda på om företaget kräver att rapporten ska vara konfidentiell innan du tackar ja till examensarbetet. I sådana fall måste du diskutera det med examinator eller handledare på högskolan. Som regel kan delar av en rapport censureras så att endast företaget får tillgång till alla resultat. 6.5 Examensarbete inom akademin/eget Om det skulle vara så att inget exjobb faller dig i smaken eller att du länge gått och grubblat på en egen idé finns det en annan väg, nämligen att du gör ditt examensarbete i egen regi. En kanske lite omständligare väg men som i slutet kan ge lön för mödan. 6.6 Planeringsrapport Senast efter två veckors arbete ska du presentera en planeringsrapport för handledaren på högskolan. Planeringsrapporten har två syften. Det första är att tvinga" dig som examensarbetare att precisera och skriva ned centrala delar av ditt examensarbete. Det finns nog inte något tillfälle då tiden rinner iväg så fort som i början av ett examensarbete. Det andra syftet är att ge handledarna ett dokument de kan ha som underlag för att hjälpa dig i ditt fortsatta arbete. Planeringsrapporten ska godkännas innan du arbetar vidare och ska innehålla nedanstående punkter: Syfte och direktiv se avsnitt 7.2.2 Syfte och 7.2.3 Direktiv. Litteratur redovisa kort vilken litteratur du har studerat och kommer att studera för att basera din teoretiska referensram på. Se avsnitt 7.2.4 Referensram. Preliminära avgränsningar beskriv hur mycket du tror dig hinna med, med den kunskap om uppgiften du har i det här läget, och nämn vilka arbetsuppgifter som är prioriterade. Du kan läsa om vad avgränsningar är för något i avsnitt 7.2.5 Precisering av uppgiften och avgränsningar. Val av ansats och metod gör en mycket kort beskrivning av dina val av ansats och metod. Se avsnitt 7.2.6 Ansats och metod. Tidplan Redovisa en tidplan på veckonivå. Lägg också in kontrollpunkter för genomgång med handledaren. Kontaktuppgifter adress, telefon och e-post till dig själv och till handledaren på företaget. 6.7 Val av titel Mot slutet av examensarbetet, då du mer exakt vet vad rapporten kommer att handla om, utformar du en titel på rapporten. Tänk på att titeln ska vara kort tala om vad examensarbetet handlar om locka läsarens nyfikenhet, utan att vara oseriös. Titeln på examensarbetet kommer du antagligen att skriva med i framtida CV n, så det är nödvändigt att fundera en extra gång kring en passande titel. 9

6.8 Granskning av rapporten Efter ungefär halva examensarbetet är det lämpligt att låta högskolans handledare ge feedback på examensrapporten, så långt du hunnit med att skriva. Du bör då ha klart för dig i stora drag vad som saknas och hur mycket du rimligtvis kan hinna med under den kvarvarande tiden. Du bör ha en någorlunda komplett examensrapport ca tre veckor innan den muntliga presentationen. Rapporten lämnas till handledarna för granskning. Handledarna granskar rapporten. Du får tillbaka rapporten med kommentarer som ska åtgärdas. Antalet granskningar beror på rapportens kvalitet. Var beredd på att denna process kan ta tid. Den slutliga rapporten lämnas till examinator för bedömning två veckor innan den muntliga presentationen. Då får du också reda på om den är opponerbar, dvs. håller så pass hög klass att den kan presenteras. Granskningen av slutrapporten underlättas om du under arbetets gång arbetar med delar av rapporten och redovisar dessa för handledare på högskolan och på företaget. Erfarenheter visar också att det är en fördel att tidigt under arbetet göra upp en disposition för rapporten och börja skriva delar av den. 6.9 Godkännande för den muntliga presentationen och tryckning Det är examinatorn som godkänner rapporten för den muntliga presentationen. När den är godkänd kan du kopiera upp rapporten. Den ska sedan distribueras på följande sätt: Ett exemplar till opponent Ett exemplar till examinator Ett exemplar till handledare Ett exemplar till företaget I samband med att rapporten färdigställs, och innan du kopierar, måste företagets handledare få möjlighet att ta ställning till om delar av rapporten skall censureras i den offentliga versionen. När censurering blir aktuellt får företaget den fullständiga versionen, medan du gör en censurerad version för alla andra. Vid censurering bör det framgå i rapporten vilka delar som tagits bort, exempelvis genom kommentaren Ingår endast i den fullständiga versionen för företaget. Denna kommentar kan stå i stället för tabeller, diagram och bilagor som innehåller känslig information för företaget. 6.10 Egen opposition I samband med att du får lägga fram och presentera ditt examensarbete skall du opponera på ett annat examensarbete. Examinatorn utser opponenter och de byter rapporter med varandra. Normalt har du ca en vecka på dig att gå igenom rapporten. Är rapporten konfidentiell bör även opponenter skriva under sekretessavtal. Som opponent förväntas du bedöma examensrapporten enligt de punkter som tas upp i bilaga 6: Opponeringsrapport. Tänk på att vara så rättvis som möjligt i din bedömning. Vid den muntliga presentationen får du tillfälle att ge din uppfattning om rapporten, både positivt och det som bör förbättras. 10

6.11 Den muntliga presentationen Den muntliga presentationen av examensarbetet innebär att du efter godkännande av examinator och handledare presenterar ditt arbete på ett seminarium och att en opposition sedan genomförs. Du anmäler senast två veckor innan angivet datum att du vill lägga fram ditt examensarbete till examinator, som beslutar såväl om tid som vilka dina opponenter blir. Beslutet skickas ut per mail senast en vecka innan den muntliga presentationen. Dina opponenter skall ha tillgång till ditt examensarbete senast en vecka innan oppositionen. Den muntliga presentationen är en del av examinationen och den hålls normalt på högskolan inför lärare och studenter. Ofta genomförs en presentation även på företaget för den grupp som är berörda där. Försök planera presentationen på företaget så att handledaren och/eller examinatorn kan vara med även där. I undantagsfall, när stora delar av rapporten är sekretessbelagd, kan presentationen på högskolan slopas och endast företagspresentationen genomföras. I detta fall skall examinator och/eller högskolans handledare finnas med. Det är önskvärt om någon på företaget kan agera opponent. Det finns för närvarande tre tillfällen för presentation av examensarbeten, och de sammanfaller med tentamensveckan i slutet av period 1 och 3 samt omtentamensveckan i slutet av period 4. (början av november, slutet av mars och mitten av juni) Flera examensarbeten presenteras då samtidigt. 6.12 Slutligt godkännande Det sista steget är att blanketten Företagshandledarens yttrande om examensarbete (bilaga 3) ska fyllas i och om alla moment är avklarade godkänns du. Godkännandet görs av examinator. När du fått ditt examensarbete godkänt skall akademin ha tre exemplar av färdig rapport enligt nedan: Ett exemplar till expeditionen för arkivering och utlåning Ett exemplar till examinator Ett exemplar till vardera författare Ett exemplar i pdf-format för publicering i databasen DiVa Ett exemplar till företaget Ofta kan du räkna med att företaget ställer upp och bekostar kopieringen av rapporten och även önskar ett visst antal exemplar. 7 UTFORMNING AV DEN SKRIFTLIGA RAPPORTEN Rapporten kan utformas på många olika sätt. Det viktigaste att tänka på är att rapporten ska återge den logiska arbetsgången i ditt examensarbete. Du ska lägga ned stor omsorg på den språkliga behandlingen och i lämplig omfattning illustrera med figurer och tabeller. En rapport kan delas upp i tre delar enligt Svenske (1990). Dessa delar benämns: Inledande del Huvuddel Referensdel. 11

Vi rekommenderar att du skaffar skriften "Språkteknik vid höghögskolan - Kortfattad handledning för rapportskrivare" av John Svenske. Nedan följer en detaljerad beskrivning av vad de olika delarna bör innehålla i en examensarbetsrapport. Ett arbete som utförs inom akademin eller i egen regi följer samma generella innehåll. Skillnaden blir att du istället för företagets namn sätter högskolans namn, tillsammans med den akademi där du utför arbetet. Är det i egen regi blir det lite speciellt, eftersom du samtidigt är uppdragsgivare och uppdragstagare. 7.1 Inledande del 7.1.1 Titelsida Rapporten ska börja med en titelsida som innehåller arbetets titel, författare, högskolans namn och logo samt företagets namn och eventuell logo. 7.1.2 Försättsblad Den andra sidan i rapporten är ett försättsblad som innehåller titel, författare, uppdragsgivare, sammanfattning och nyckelord. Det är mycket viktigt att sammanfattningen innehåller slutsatserna och rekommendationerna som du kom fram till. Denna typ av sammanfattning kallas informativ sammanfattning enligt Svenske (1990). Sammanfattningen ska inte vara enbart ett sammandrag av rapporten. 7.1.3 Förord (ej obligatoriskt) Om du vill ha med ett förord där du t ex tackar vissa personer placerar du det som tredje sida. 7.1.4 Innehållsförteckning Innehållsförteckningen ska hänvisa till alla rubriknivåer och innefatta sidhänvisningar. Rubrikerna i innehållsförteckningen bör vara uppställda på ett sätt, som gör att det snabbt går att bilda sig en uppfattning om dispositionen av rapporten. Även bilagorna ska finnas uppräknade i innehållsförteckningen. 7.1.5 Sidnumrering Rapporten ska ha sidnumrering. Bilagor ska inte följa rapportens sidnumrering. 7.1.6 Figur- och tabellförteckning (ej obligatoriskt) För att få en överblick av alla figurer och tabeller kan du göra en förteckning med tillhörande nummer och text för figurerna och tabellerna samt sidnummer. 12

7.2 Huvuddel Huvuddelen av rapporten är viktigast och kräver också mest arbete. Ett sätt att strukturera huvuddelen på beskrivs nedan. 7.2.1 Bakgrund Här kan du berätta om den bakomliggande orsaken till varför examensarbetet kom till. Du kan även beskriva vilket större sammanhang ditt examensarbete är en del i. 7.2.2 Syfte Syftet med examensarbetet är det övergripande målet för uppgiften. Syftet ges i många fall av uppdragsgivaren. Det kan vara nödvändigt att du och uppdragsgivaren tillsammans preciserar syftet. Om du preciserar syftet kan du ange uppdragsgivarens formulering av syftet i avsnitt 6.2.1 Bakgrund. Tänk på att det är du själv som är ansvarig för att syftet är entydigt och riktigt formulerat. 7.2.3 Direktiv Direktiv är de styrningar och begränsningar som uppdragsgivaren ger i samband med att uppgiften lämnas ut. 7.2.4 Referensram I de flesta fall kan du läsa in dig på det område du ska göra examensarbetet inom. I praktiken handlar detta avsnitt om att söka, läsa in sig på och skriva ned den teori du kommer att använda dig av. 7.2.5 Precisering av uppgiften och avgränsningar Så här långt i ditt arbete har du införskaffat tillräckliga teoretiska kunskaper för att kunna analysera uppgiften du har fått och därmed kunna precisera hur du ska gå tillväga i det fortsatta arbetet. Du har skaffat dig ett slags teoretiska glasögon med vilkas hjälp du tittar på din uppgift. Du ska även avgöra vilka delar som, med hänsyn till tillgängliga resurser (tid, pengar etc.), ska ligga inom ramen för det fortsatta arbetet. Detta kallas för att göra avgränsningar. Avgränsningar gör du för att inte examensarbetet ska bli så svåröverskådligt att det blir omöjligt att genomföra. Exempelvis kan du avgränsa dig från att studera hela företaget till att endast studera en avdelning. Du kan begränsa utformning och dimensionering av en produkt till ett visst effektområde eller till vissa tillämpningar. Du kan begränsa din behandling till att gälla under vissa förutsättningar. 7.2.6 Ansats och metod I detta avsnitt för du en diskussion om vilka alternativ av ansatser och metoder som finns och vilka val du gör. Om ditt examensarbete kommer att innehålla en undersökning kan följande punkter om ansatsen vara bra att tänka på. Enligt Lekvall och Wahlbin (1987) har ansatsen tre dimensioner: I vilken utsträckning i undersökningen du tycker det är lämpligt att gå på djupet i enskilda fall (fallstudie) eller gå på bredden i ett tvärsnitt Om undersökningen är kvalitativ eller kvantitativ Om undersökningen baseras på sekundärdata (vad andra skrivit) eller om du ska göra eget fältarbete (dvs. egna intervjuer, enkäter osv) Metoden innebär hur du sedan går tillväga vid undersökningen. Du kan exempelvis redogöra för om du använder dig av intervjuer, enkäter eller någon annan datainsamlingsmetodik. Om du istället genomför ett pilotprojekt, innebär metoden, att du ämnar genomföra ett pilotprojekt samt hur du planerar att gå tillväga vid pilotprojektet. 13

Om ditt arbete kommer att innehålla utveckling och dimensionering av en produkt, system eller process anger du här olika sätt att fastställa utgångskraven, dvs. kundkrav och teknisk specifikation. Du beskriver olika sätt att säkerställa, kvalitetssäkra resultatet och vad du själv väljer. Det kan handla om beräkningar simuleringar jämförelser experiment och prov prototypframtagning Du beskriver olika sätt att kvalitetssäkra själva arbetet och hur du väljer att göra detta. 7.2.7 Idéframtagning, beräkningar, experiment och fältarbete Detta är "fotarbetet" som behövs för att erhålla resultat (t ex intervjuer, enkäter), konstruera en mjukvara, arbetet vid genomförandet av ett pilotprojekt eller vad det nu kan vara som utgör "hundjobbet" i ditt examensarbete. Rapportera om hur det gick till, vad som gick enligt planerna och vad som blev annorlunda. 7.2.8 Redovisning av resultat Här redovisar du de intressantaste resultaten du erhöll efter arbetet enligt avsnitt 7.2.7 Idéframtagning, beräkningar, experiment och fältarbete. Mindre viktiga resultat eller exempelvis omfattande siffermaterial placerar du i bilagor. Dessa omfattande siffermaterial kan du sammanställa till mer lättlästa resultat. Tumregeln är att alla resultat du använder i nästa avsnitt 7.2.9 Analys ska redovisas i det här avsnittet. Det är mycket viktigt att resultaten direkt svarar på de frågeställningar du ställde upp i avsnitt 7.2.5 Precisering av uppgiften och avgränsningar. 7.2.9 Analys Analys och tolkning av dina resultat kan ofta direkt svara mot referensramen och de teoretiska modeller du använde för att precisera din uppgift. Då använde du kanske modeller, checklistor etc. för att bryta ned din uppgift i mindre och hanterbara frågor. Nu vänder du på tillvägagångssättet och utnyttjar dem i analysen för att bygga upp generella slutsatser och rekommendationer som svarar mot syftet och uppdragsgivarens beslutssituation. Hur generella är dina resultat och vilka begränsningar gäller? Vilken noggrannhet har du på resultaten? 7.2.10 Slutsatser och rekommendationer Här redovisar du det du kommer fram till efter 7.2.9 Analys på ett tydligt och lättförståeligt sätt. Detta avsnitt kommer antagligen att bli det mest lästa, eftersom det innehåller examensarbetets slutliga resultat, så lägg ned arbete på att få det bra. I anslutning till dina slutsatser kan du också ange ytterligare studier som du anser behöver göras för att öka kunskapen inom området. Mycket av det som du tar upp här skall du också tänka på att ta med i sammanfattningen längst fram i rapporten. 14

7.3 Referensdel 7.3.1 Referensförteckning Referensförteckningen placeras direkt efter sista kapitlet. Den ska vara uppdelad i följande underrubriker: böcker, tidskrifter, internet samt muntliga källor. Källorna ska redovisas i bokstavsordning efter personnamn. Exempel: Böcker Bergman, B., Klefsjö, B. (1991). Kvalitet från behov till användning. Studentlitteratur, Lund. Ordningen är: Författarnamnet/ -namnen, årtal, bokens titel, förlag och utgivningsort. Bokens titel kan du med fördel skriva med kursiv eller fet stil för att framhäva den. Internet http://www.idp.mdh.se/personal/eon/produkt.htm Ange fullständig internetadress där du hämtat information du hänvisar till. Tidskrifter Dahlquist, H. Total kvalitet kräver mer av chefens tid, Ny Teknik. 1993:49, pp 30. Ordningen är: Författarnamnet/ -namnen, artikelns titel, tidskriftens namn (kursiverad eller fet stil), årtal och häftesnummer skiljt med kolon, samt slutligen sidor med pp framför. Muntliga Svensson, Martin. Produktionsteknik, VME, Eskilstuna. Observera att engelska titlar bör skrivas med "upp- och nedgående" skrivsätt. Exempel: The Economic Effect of Advertising och inte The economic effect of advertising. 7.3.2 Ordlista (ej obligatoriskt) Om du har ord som är speciella för ditt område kan det vara lämpligt att förklara dessa i en ordlista. 7.3.3 Appendix (ej obligatoriskt) I ett appendix står sådant som lyfts ur rapporten och kan läsas helt självständigt. Exempel på detta är företagsbeskrivningar eller en teoribeskrivning som kan öka förståelsen men ej är nödvändig för att följa rapporten. 7.3.4 Bilagor (ej obligatoriskt) I bilagor återfinns icke självständigt material, exempelvis statistik, ritningar, enkäter och intervjuguider som du lyft ur rapporten för att de kanske är för detaljerade att ha i rapportens huvuddel, men ändå har viktiga data som du vill redovisa för läsaren. 15

8 FORMELLA KRAV PÅ UTFORMINGEN AV RAPPORTEN Detta kapitel tar upp viss formalia. 8.1 Format och layout Rapporten ska vara av god stilistisk kvalitet. Formatet ska vara A4. Radavstånd: Enkelt. Textstorleken ska motsvara Times 12. Marginalerna ska vara enligt följande: Topp och botten 2,5 cm Inner (vänster) 4 cm och ytter (höger) 3 cm. Sidnumrering (Paginering) ska finnas. 8.2 Figurer och tabeller Figurer och tabeller ska du numrera, förklara vad de föreställer och ange vilken källa de är hämtade ur (om det inte är du själv som gjort figuren). Exempel: Figur 6.4. Processer i läkemedelsindustrin. (Från Andersson, 1995). Om du ska ta med fotografier i rapporten måste de vara rastrerade för att bli bra vid tryckningen/ kopieringen av rapporten. Scannade bilder och figurer utskrivna på laserskrivare (om du har gråskalor) ska inte ha större upplösning än 80 punkter/ tum för att bli bra vid tryckningen/ kopieringen. 8.3 Rubriker Du ska maximalt använda tre rubriknivåer. 8.4 Hänvisningar Hänvisningar i den löpande texten till referensförteckningen ska innehålla författarens efternamn och källans tryckår, t ex Bergman (1991). Böcker av två författare hänvisar du till så här: Bergman och Klefsjö (1991). Böcker av fler än två författare hänvisar du till genom att första gången ange alla namn och tryckåret och sedan om ingen förväxling kan uppstå, ange endast första namnet följt av "et al." plus tryckåret, t ex Johnson et al. (1953). Om en och samma författare refereras ur flera arbeten med olika årtal skiljer du årtalen åt genom komma, t ex Smith (1957, 1958). När du gör en hänvisning till referensförteckningen bör du göra det i omedelbar anslutning till citatet eller vad du nu hämtar från källan. Du kan lägga hänvisningen före eller efter. Det viktiga är att den inte ska kunna missförstås. Samla inte alla hänvisningar till slutet av ett avsnitt. Om du Sidan 17 av 25 tänker skriva ett helt avsnitt som är baserat på en källa, kan du börja med att förklara att hela avsnittet är hämtat ur just den källan. Detta är vanligt i referensramen där du skriver långa stycken med teori. Du bör inte använda fotnoter vid hänvisningar till referensförteckningen eller till figurer och tabeller, utan hänvisa direkt i den löpande texten som beskrivs ovan. Däremot kan du använda fotnoter för att förklara ett ord eller en förkortning första gången det dyker upp. Du ska vara sparsam med fotnoter eftersom det blir en svårläst rapport med för många fotnoter. 16

Du måste hänvisa till alla bilagor, figurer och tabeller som finns med i rapporten. Exempelvis ska det inte finnas bilder som läsaren själv får tolka eller bilagor som inte har någon relevans i texten. Väljer du att ha med en bild ska den också refereras till i texten, så att läsaren förstår varför du tagit med den. 9 FÖRFATTARENS AVDELNING Ursprungsversionen av dessa anvisningar för examensarbete sammanställdes av Christer Nygren 1998. (rev 2003) Denna version av "Anvisningar för examensarbete" reviderades hösten 2012 av Niklas Friedler och Bengt Gustafsson Du som examensarbetare kommer säkert att ha synpunkter på innehållet. Förmedla gärna dessa synpunkter, för att göra nästa version bättre, till bengt.erik.gustafsson@mdh.se 10 REFERENSFÖRTECKNING (Detta avsnitt kommer att revideras under hösten 2012) Lekvall, P., Wahlbin, C. (1987). Information för marknadsföringsbeslut. 2:a upplagan, IHM Förlag AB, Göteborg. Svenske, J. (1990). Språkteknik vid höghögskolan - Kortfattad handledning för rapportskrivare. Höghögskolan i Eskilstuna/Västerås, Eskilstuna. 11 INSPIRATIONSKÄLLOR (Detta avsnitt kommer att revideras under hösten 2012) Johansson, K-E., Karlsson, S. (1993). Anvisningar för utförande och handledning av Examensarbete vid avdelningen för Kvalitetsteknik, Tekniska höghögskolan i Linköping 1992/93. IKP/ Kvalitetsteknik/ Tekniska höghögskolan i Linköping, Linköping. Lundahl, Ulf., Skärvad, P-H. (1992). Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer. Studentlitteratur, Lund. Wiedersheim-Paul, F., Eriksson, L. T. (1991). Att utreda, forska och rapportera. Liber-Hermods AB, Malmö. 17