Kartläggning av skadeförebyggande träning och akut omhändertagande inom innebandy Roland Pouchot Rouge Blanc Pontus Nilsson Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering/fysioterapi Vt 2015 Examensarbete (15hp) Handledare: Taru Tervo (Forskningssamordnare, IKC) Kerstin Söderman (Lektor, inst. för samhällsmedicin och rehabilitering)
Fysioterapeutprogrammet 180 hp Titel: Användandet av skadeförebyggande träning och akut omhändertagande hos innebandytränare i division 1 och 2 År: 2015 Författare: Roland Pouchot Rouge Blanc Regementsgatan 6, 90336 Umeå Pontus Nilsson Södra Ersmark 495, 93441 Ersmark Snickarevägen 11, 93441 Ersmark Handledare: Taru Tervo (Forskningssamordnare, IKC) Kerstin Söderman (Lektor, inst. för samhällsmedicin och rehabilitering) Nyckelord: innebandy, kunskap, skadeförebyggande träning, skadeförebyggande åtgärder, akut omhändertagande, innebandytränare Introduktion: Innebandy är en sport där traumatiska skador i nedre extremiteten är vanliga. Att kunna förebygga skador samt ta hand om dem när de inträffar är viktigt för spelares hälsa och fortsatta utövande av sporten. Idag finns inga studier som undersökt användandet av skadeförebyggande åtgärder och akut omhändertagande inom innebandy. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka innebandytränares användande av skadeförebyggande åtgärder och akut omhändertagande på division 1- och division 2-nivå. Metod: Totalt deltog 36 innebandyledare i divison 1 och 2 i Västerbotten och Norrbotten. I denna enkätstudie undersöktes användande, kunskap och åsikter om skadeförebyggande träning och akut omhändertagande. Resultat: Alla svarade att akut omhändertagande är viktigt eller mycket viktigt. 94 % svarade att skadeförebyggande åtgärder är viktigt. 89 % använder sig utav akut omhändertagande medan 67 % använder sig av skadeförebyggande träning t.ex. styrketräning, knäkontroll eller balansträning. Det var 47 % som önskar få mer information om skadeförebyggande åtgärder. Slutsats: Även om få innebandytränare anser sig ha tillräckligt med kunskap inom skadeförebyggande åtgärder och akut omhändertagande, är det många som använder sig utav dessa och anser att de är viktiga åtgärder. Introduktion 1
Innebandy är en ung idrott. Sporten började utövas i Sverige i slutet av 1960-talet, men det var inte förrän 1979 som Sveriges första innebandyklubb Sala IBK grundades. Detta anses vara datumet för innebandyns födelse i världen (1). Senaste decenniet har innebandy växt explosionsartat. Innebandy är landets största inomhussport och andra största när det gäller antalet utövare (2). Sverige är med cirka 120 000 licensierade spelare den största innebandynationen i världen. Efter Sverige följer Finland med ungefär 54 000 spelare, Tjeckien med 39 000 och Schweiz med 31 000 (3). I studier framkom att den vanligaste typen av skador inom innebandy är traumatiska, och spelare skadar sig oftare under match än träning (4-6). Skador drabbar oftast nedre extremiteten, och knä- och fotledsskador utgör de mest frekventa skadelokalisationerna. Två studier pekar på att den mest förekommande skadan är fotledsstukning (4,6). Av äldre studier framgick att män skadar sig oftare än kvinnor per 1000 timmar matchspel (4,5). Underlaget som innebandy spelas på har också visat sig ha inverkan på skadeförekomsten. Fler traumatiska skador har registrerats på sportgolv än på parkett (7). Det finns tre studier som undersökt skadeförebyggande åtgärder inom innebandy (8-10). Pasanen et al utformade ett neuromuskulärt träningsprogram för kvinnliga spelare, som hade i syfte att förebygga skador i nedre extremiteterna som uppkom utan närkontakt. Det neuromuskulära träningsprogramet minskade skadeförekomsten med 66 % (8). I en annan studie på kvinnliga spelare framkom att avslappningsmetoder och strategier för att hantera stress miskade antalet skador efter två säsonger (9). Bland de studier som har undersökt skadeförebyggande åtgärder är det bara Maxén et al som har undersökt kunskap om skadeförebyggande åtgärder. Däremot är Maxéns studie begränsad och handlar endast om ögon- och munskador hos manliga och kvinnliga innebandyspelare. Spelare och coacher från Schweiz var betydligt bättre informerade än de från Sverige om akut omhändertagande och första hjälpen vid dessa typer av skador (10). Anne Fältström har gjort en studie om fotbollstränares- och spelares kunskap om skadeförebyggande åtgärder och lagets tillgång till professionell medicinsk support. Det visade sig att nästan alla tränare och 97 % av spelarna använde sig av skadeförebyggande träning i division 1 och 4 herrar och damer. Tjugo procent av spelarna ansåg dock att laget inte använde sig tillräckligt av skadeförebyggande åtgärder. Tillgången till medicinsk support var högre i division ett än division fyra (11). Fältströms studie är gjord inom fotboll och det finns inte någon studie som undersökt innebandytränares kunskapsnivå. Trots att det har visats att skadeförebyggande träning kan minska antalet skador i innebandy (8-10), har ingen undersökt huruvida det används. Det är många som utövar innebandy, därför är det viktigt att ta reda på vilka åtgärder som vidtas för att förhindra skador. Syftet med denna studie är att undersöka innebandytränares användande av skadeförebyggande åtgärder och akut omhändertagande på division 1- och 2-nivå. Material och metod En webbenkät skickades till tränare för alla lag i division 1 och 2 i de nordligaste länen. Det blev då 57 lag och 61 tränare. E-postadress till varje lags tränare hämtades från Svenska 2
Innebandyförbundets hemsida. Målet var att skicka ut enkäten till så många huvudtränare som möjligt. Till lag vars huvudtränares uppgifter inte fanns att tillgå, skickades enkäten istället i första hand till assisterande tränare och i andra hand till övrig person angiven som kontaktperson för det laget. Först skickades ett informationsblad ut med information om vad enkäten handlade om. Det innehöll syftet med studien, att mejladresserna hämtades från Svenska Innebandyförbundets hemsida, vilka som kommer ha tillgång till svaren, hur resultaten skulle komma att redovisas och att svaren kommer att behandlas konfidentiellt. Personuppgifter lämnades så att de vid några som helst tveksamheter skulle kunna ta kontakt. Detta skickades ut ett par dagar innan själva enkäten skickades. Frågorna inspirerades av befintliga studier som undersökte kunskap i olika områden. Enkäten delades in i fem kategorier: bakgrund, utbildning, skadeförebyggande, akut omhändertagande och vidareutveckling. Den bestod av 28 frågor varav två stycken var öppna. En av de öppna frågor har analyserats med kvantitativmetod. De övriga frågorna hade svarsalternativ där den som svarade fick markera önskat svar. Enkätverktyget som användes till att skicka ut enkäten var Textalk websurvey (12). Enkäten testades på fyra innebandyspelare, en elit innebandytränare samt en elitinnebandy sjukgymnast som fick ge feedback. Efter detta gjordes mindre justeringar. Av de 61 tränarna som enkäten skickades till var det 36 som svarade på enkäten. Bland bortfallen var det 24 som inte svarade och en som vägrade att delta. Resultat Av alla deltagare (n=61) i division 1 och 2 i Västerbotten och Norrbotten besvarade 59 % (n=36) enkäten varav 81 % (n=29) var män och 19 % (n=7) kvinnor. Huvudtränare utgjorde med 58 % (n=21) den största delen av deltagarna, följt av 28 % (n=10) assisterande tränare, två före detta tränare, två lagledare och en individuell coach. Svar från deltagare i division 1 utgjorde 36 % (n=13) av den totala andelen svar, och 64 % (n=23) var tränare för division 2- lag. Fyrtiotvå procent (n=15) tränade damlag och 50 % (n=18) tränade herrlag. Det var tre tränare som hade hand om både ett herr- och ett damlag. Bland deltagarna hade 69 % (n=25) någon form av ledarutbildning. Tjugoen av dessa hade gått Svenska Innebandyförbundets (SIBF) Blockutbildning 1-4. Sjutton procent (n=6) angav att de sedan tidigare gått någon idrottsmedicinsk utbildning, och 20% (n=7) hade användning av någon annan utbildning i sitt arbete för att förhindra skador inom innebandy. Bland dessa övriga utbildningar nämndes: allmän information gällande idrottsskador inom fotboll, idrottsvetenskapliga programmet, massörutbildning, information genom försvarsmakten, jobb inom vården, simlärarutbildning, tejpkurser och Hjärt- och lungräddning. En deltagare var bekant med PRICE-metoden. Fyrtiosju procent (n=17) hade gått kurser om akut omhändertagande eller skadeförebyggande åtgärder i allmänhet. Mer specifik information eller utbildning om skadeförebyggande träning för knän hade 36 % (n=13) fått. 3
I Tabell 1 redovisas deltagarnas egen bedömning av hur goda kunskaper de har om vanligt förekommande skador, skadeförebyggande åtgärder och akut omhändertagande. Området som flest personer svarade att de har tillräckligt med kunskap om, var akut omhändertagande med 42% (n=15). Deltagarna ansåg sig ha minst kunskap om skadeförebyggande åtgärder. Ingen märkbar skillnad noterades mellan division 1 och 2 angående kunskaper som deltagarna anser sig ha. Det gick dock att observera att damlagstränare anser sig ha mer kunskap än herrlagstränare. Tabell 1. Kunskap deltagarna anser sig besitta (n=36) Ja Nej Tillräckligt med kunskap kring vanligt förekommande skador inom innebandy Tillräckligt med kunskap kring skadeförebyggande åtgärder Tillräckligt med kunskap kring akut omhändertagande 36 % 64 % 19% 81 % 42% 58 % Alla ansåg det vara mycket viktigt eller viktigt (n=36) med akut omhändertagande. I samband med skada på träning och match angav 89 % (n=32) att de använder sig utav det. Nittiosju procent (n=35) har med sig medicinväska både till träning och match. Angående kunskapen om akut omhändertagande vid en fotledsstukning var det 86 % (n=31) som angav att tryck var viktigast. Sextioen procent (n=22) har tillgång till någon medicinsk support. Den vanligaste yrkesgruppen som lagen hade kontakt med var fysioterapeut med 39 % (n=14). Två andra populära yrkesgrupper var läkare och massör med 20 % (n=7) vardera. I division 1 var det två lag och i divison 2 tolv lag, som inte hade tillgång till någon medicinsk support alls. När det gäller skadeförebyggande åtgärder ansåg 94 % (n=34) att det är viktigt eller mycket viktigt att använda sig utav dem. Alla svarade att sitt lag värmer upp både inför träning och match. På frågan om de använder sig av skadeförebyggande träning i form av t.ex. styrketräning, balansträning eller knäkontroll för sina lag, svarade 67 % (n=24) ja. Sextionio procent (n=25) av deltagarna anger att ingen i sitt lag använder skyddsglasögon vid varken träning eller match. Tjugoåtta (n=10) svarade att några spelar med dem. Endast en uppgav att många använder skyddsglasögon. Det var 17 % (n=6) av tränarna som ansåg att skyddsglasögon bör användas på seniornivå. 4
Svaren på frågan beskriv vad skadeförebyggande träning är enligt dig har sammanställts. De analyserades, kodades och räknades. Det som kom fram var att mycket handlade om träning som ska stärka kroppen (n=7), om knäträning (n=4) och om uppbyggnadsträning (n=3). Deltagarna svarade väldigt övergripande på frågan. Ett typiskt exempel på svar är: träning för att minska risk för skador t.ex. träna upp muskulatur kring knän för att minska risken för skador. Svaren kunde samlas under huvudtemat: skadeförebyggande träning är träning som ska förbereda kroppen för påfrestningar i syfte att minska skadeförekomsten. Åttiotre procent (n=30) anger att de tar del av information och kunskap från olika kanaler. Av dessa svarade tolv personer att de använder sig av Internet utan närmare specifikation. Femtiotre procent (n=19) tar hänsyn till nya forskningsresultat/information beträffande skador/skadeförebyggande åtgärder. Det var 47 % (n=17) som önskar få mer information om skadeförebyggande åtgärder. Diskussion Tränare i division 1 och 2 i Norr- och Västerbotten är en heterogen grupp som har väldigt olika erfarenhet och utbildning. Deltagarna var medvetna om betydelsen av att använda akut omhändertagande och skadeförebyggande åtgärder. De ansåg sig själva ha mest kunskap om akut omhändertagande följt av vanliga typer av skador, och minst kunskap om skadeförebyggande åtgärder. Nästan alla använder akut omhändertagande vid skada och de flesta använder skadeförebyggande träning. Användningen av skyddsglasögon anses inte vara viktig och den är väldigt begränsad inom de lag som ingick i studien. Hälften av deltagarna var intresserade av att få mer information om skadeförebyggande åtgärder. Nästan tre fjärdedelar svarade att de använder skadeförebyggande träning och alla använder uppvärming vid träning och match. Detta stämmer överens med Fältströms fotbollsstudie (11). På det sättet verkar skadeförebyggande träning och uppvärmning vara lika utvecklat i innebandy som i fotboll. Vi kan dock fundera över hur många som värmer upp och om det utförs gemensamt eller enskilt. I denna studie var det vanligare med medicinsk support från fysioterapeut jämfört med medicinsk support från läkare. I Fältströms studie är det tvärtom (11). Det verkar finnas en skillnad i de inkopplade yrkesgrupperna mellan innebandy och fotboll. Division 1 lag hade påtagligt mer tillgång till medicinsk support än division 2. Detta överensstämmer också med resultaten Fältström observerade (11). I högre divisioner kan det vara så att spelare och tränare lägger mer tid och engagemang på sporten. Klubbar som ligger på en hög nivå har också generellt sett större resurser och kan då knyta fler kontakter med exempelvis fysioterapeuter eller läkare. De flesta deltagarna i studien uppgav att ingen i laget använder skyddsglasögon vid träning eller match, och endast en av fem ansåg att de bör användas på seniornivå. I Schweiz och Sverige under säsongen 2009/2010 var det 4,9 % som använde dem (10). Skyddsglasögon har en bevisad effekt på antalet ögonskador (13), och av den anledningen har åtgärder vidtagits. I Sverige är det från och med säsongen 2015/2016 obligatoriskt att använda 5
skyddsglasögon för B-licensspelare (14). Skyddsglasögon är dock inte obligatoriska på seniornivå, vilket tillsammans med tränares inställning till användandet av dem nog bidrar till att få spelar med skyddsglasögon. Mer än hälften av deltagarna hade inte tillräckligt med kunskap om akut omhändertagande, skadeförebyggande åtgärder och vanligt förekommande skador. Trots detta använder väldigt många akut omhändertagande och skadeförebyggande träning i form av styrketräning. Detta kan bero på att tränare på lägre nivåer nöjer sig med en översiktlig kunskap. Vi spekulerar över att tränarna anser att det inte är värt att lägga tid på denna kunskap eftersom de spelar på lägre nivå. Tryck har ansetts viktigast bland de åtgärder som vidtas under PRICE. Dock finns det inget vetenskapligt underlag som bevisar det. När det ändå gäller effekten på blodflödet har det framkommit att tryck kan minska helt och hållet det intramuskulära blodflödet (15). På grund av denna betydliga effekt anser vi att tryck var det rätta svaret på frågan vid en akut fotledsstukning, vad anser du är viktigast? Detta stämde överens med att de flesta rangordnade tryck som mest betydelsefull åtgärd. Ett intressant resultat gick att finna utifrån svaren på frågorna: hänsyn till nya forskningsresultat och kanaler du använder för att få tag på kunskap. Många (47 %) anger att de inte tar hänsyn till ny forskning, men 83 % har svarat att de använder kanaler för att få tag på kunskap. Det kan bero på att frågorna var dåligt formulerade. Deltagarna kan ha trott att vi med begreppet kunskap menade vilken innebandykunskap som helst och inte bara kunskap om skador. Annan information de kan ta del av via olika kanaler är till exempel serieresultat och matchtider. Svaret Internet säger inte heller någonting om vilka källor som används för att ta reda på information. Det kan vara allt från vetenskapliga studier till en insändare i en lokaltidning. En annan anledning till att nästan hälften inte tar hänsyn till forskningsresultaten, kan vara att det är svårt att sätta i praktik i lägre divisioner. Träningsambitionen är kanske lägre än högre upp i seriesystemet och därmed blir det svårt för tränare att arbeta konsekvent med skadeförebyggande åtgärder. Svar på enkäten kom in från 36 personer av de 61 som fick utskicket. Att nästan hälften av målgruppen inte besvarade den kan bero på att enkäten bestod av för många frågor. Frågor som vi inte använt oss av i resultatgranskningen hade kunnat uteslutas ur enkäten och således möjligen höjt svarsfrekvensen. De e-postadresser som fanns att tillgå är inte alla bekräftade att tillhöra ett lags nuvarande tränare. Svar från två personer som varit tränare förut kom in, vilket gör att fler som inte är tränare längre kan ha fått enkäten skickad till sig och därför inte besvarat den. Valet att skicka enkäten till de nordligaste länen gör att det finns en relativt liten andel svar som är möjliga att samla in. Att bredda det geografiska urvalet hade kunnat ge fler svar och då hade också fler jämförelser mellan grupper kunnat göras. Frågorna är utformade på ett sätt som gör att inga svar kan spåras till någon. Att svarsalternativ ges vid frågor gör att det inte går att vara helt säker på att deltagarna svarar sanningsenligt. De öppna frågorna har tolkats och sammanställts till kategorier samt ett tema för vad tränarna anser att skadeförebyggande träning är för dem. Valet att använda en del öppna frågor var för att få en djupare förståelse för tränarnas kunskap, vilket skulle kunna påverka 6
om de använder sig utav skadeförebyggande åtgärder eller inte. Deltagarna fick information via ett informationsbrev innan enkäten skickades ut där det förklarades att studien var frivillig och att alla svar behandlades konfidentiellt. Tre påminnelser skickades för att ge möjlighet till så många svar som möjligt och om deltagarna missat det första utskicket. Att i största utsträckning använda frekvensredovisning av resultatet föll sig naturligt då inte några relevanta grupper kunde delas in. Denna studie tar reda på vad tränare använder inom skadeförebyggande och akut omhändertagande samt hur mycket kunskap de anser sig ha. Studien håller sig till en grundlig nivå. Det tas inte upp specifikt vad tränare använder sig av, hur mycket kunskap de har egentligen och hur de går tillväga. Slutsats Denna studie tyder på att innebandytränare har god insikt om vikten av skadeförebyggande åtgärder och akut omhändertagande. Dock är det få som anser sig ha tillräckligt med kunskap inom områdena. Hälften av deltagarna är intresserade av att få mer information. Referenser (1) Svenska innebandyförbundet. Innebandyns födelse [citerad 2015-11-11]. Hämtad från: http://www.innebandy.se/sv/statistikhistorik/innebandyns-fodelse/ (2) Svenska innebandyförbundet. Om innebandy [citerad 2015-11-24]. Hämtad från: http://www.innebandy.se/sibf-info/om-innebandy/ (3) The International Floorball Federation, Member Associations [citerad 2015-11-27]. Hämtad från: http://www.floorball.org/pages/en/member-associations (4) Wikström J, Andersson C. A prospective study of injuries in licensed floorball players. Scand J Med Sci Sports. 1997 Feb;7(1):38-42. (5) Snellman K, Parkkari J, Kannus P, Leppälä J, Vuori I, Järvinen M. Sports injuries in floorball: a prospective one-year follow-up study. Int J Sports Med. 2001 Oct;22(7):531-6. (6) Pasanen K, Parkkari J, Kannus P, Rossi L, Palvanen M, Natri A, et al. Injury risk in female floorball: a prospective one-season follow-up. Scand J Med Sci Sports. 2008 Feb;18(1):49-54. (7) Pasanen K, Parkkari J, Rossi L, Kannus P. Artificial playing surface increases the injury risk in pivoting indoor sports: a prospective one-season follow-up study in Finnish female floorball. Br J Sports Med. 2008 Mar;42(3):194-7. 7
(8) Pasanen K, Parkkari J, Pasanen M, Hiilloskorpi H, Mäkinen T, Järvinen M, et al. Neuromuscular training and the risk of leg injuries in female floorball players: cluster randomised controlled study. BMJ. 2008;337:a295. (9) Tranaeus U, Johnson U, Ivarsson A, Engström B, Skillgate E, Werner S. Sports injury prevention in Swedish elite floorball players: evaluation of two consecutive floorball seasons. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2015 Mar;23(3):899-905. (10) Maxen M, Kuhl S, Krastl G, Filippi A. Eye injuries and orofacial traumas in floorball a survey in Switzerland and Sweden. Dent Traumatol. 2011;27(2):95-101. (11) Fältström A. Skadeprevention inom division I och IV fotboll. Svensk idrottsforskning. 2002;4:58-62. (12) Textalk Websurvey. http://www.textalk.se/websurvey/ (13) Leivo T, Haavisto AK, Sahraravand A. Sports-related eye injuries: the current picture. Acta Ophthalmol. 2015;93(3):224-31 (14) Svenska innebandyförbundet, nu blir skyddsglasögon obligatoriskt, [citerad:2015-12-11] hämtad från: http://www.innebandy.se/arkiverade-nyheter/nyhetsarkiv/maj-20151/nublir-skyddsglasogon-obligatoriskt/ (15) Thorsson O, Hemdal B, Lilja B, Westlin N. The effect of external pressure on intramuscular blood flow at rest and after running. Medicine and Science in Sports and Exercise. 1987, 19(5):469-473 Bilagor Bilaga 1: Informationsbrev Enkät om användandet av skadeförebyggande träning och akut omhändertagandet hos innebandytränare i division 1 och 2 8
Svenska Innebandyförbundet och Innebandyns kompetenscentrum (IKC) ska undersöka hur skadeförebyggande åtgärder och akut omhändertagande används i innebandy serierna Herrar division 1 Norrland, Damer division 1 Norra och division 2 i Västerbotten. Undersökningen är en enkätstudie som görs i samarbete med Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för fysioterapi, Umeå Universitet. Syftet med studien är att ta reda på vilka typer av skadeförebyggande och akut omhändertagande som används inom dessa föreningar och görs genom en webbenkät som skickas direkt till de aktuella lagens tränare. Epost-adresser till tränarna är hämtande från Svenska innebandyförbundets hemsida. Resultaten av studien kommer att redovisas dels i ett examensarbete på fysioterapeututbildningen, i vetenskapliga rapporter samt på Svenska Innebandyförbundets och IKC:s hemsida. All redovisning kommer att ske på gruppnivå och det kommer inte att framgå vad enskilda tränare eller klubbar svarat. Enkäten tar ca 5 minuter att svara på och dina svar har stor betydelse för att studien ska bli meningsfull och användbar. Om du har några frågor, vänd dig till forskningssamordnaren på IKC. Läs mera om Innebandyns kompetenscentrum: http://www.ih.umu.se/samverkan/samverkanidrottsforskning/ikc/ Stort tack på förhand! Taru Tervo (Forskningssamordnare, IKC) Tel: 072-577 92 94, Epost: taru.tervo@umu.se Roland Pouchot Rouge Blanc (fysioterapistudent) Tel: 076-7700140, Epost: rolandpouchot@gmail.com Pontus Nilsson (fysioterapistudent) Tel: 070-3424376, Epost: nedved24@hotmail.com Kerstin Söderman (Lektor, inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, fysioterapi) Tel: 090-786 91 39, Epost: kerstin.soderman@umu.se Box 1047 S -171 21 Solna Sweden Tel +46 (0)8 514 274 00 Fax +46 (0)8 82 22 14 Visiting address: Sundbybergsvägen 9 E-mail: info@innebandy.se Website: www.innebandy.se PG: 23 67 14-2 BG: 990-0580 Org.nr: 813200-3487 Bilaga 2: Enkät Skadeförebyggande åtgärder hos innebandytränare K1. Bakgrund 9
1. Jag är man kvinna 2. Jag är huvudtränare annat (specificera) assisterande tränare 3. Jag är tränare för (Du kan ange flera svar) damer herrar 4. Till vilken serie tillhör ditt lag? (Du kan ange flera svar) Herrar Div 1 Norrland Herrar Division 2 Norra Damer Div 1 Norra Damer division 2 Norrbotten Herrar Division 2 Södra Herrar division 2 Norrbotten Damer Division 2 Västerbotten 5. Hur länge har du varit huvudtränare /assisterande tränare /annat? < än 1 år 1-5 år 5-10 år 10-15 år > än 15 år K2. Utbildning 6. Högst avslutad utbildning Grundskola Gymnasium Folkhögskola Högskola/universitet Annat (specificera) 7. Har du någon form av ledarutbildning? Tränarutbildning på högskola SIBF blockutbildning 1-4 SIBF:s elittränarutbildning Annan 8. Har du någon idrottsmedicinsk utbildning? Om ja, specificera vad/vilken 9. Har du gått några kurser om akut omhändertagande eller skadeförebyggande åtgärder? 10
Om ja, specificera vad/vilken 10. Har du fått specifik information eller gått en utbildning om skadeförebyggande träning för knän? 11. Har du någon annan utbildning som du har nytta av i ditt arbete för att förhindra skador inom innebandyn? Om ja, specificera vad/vilken K3. Skadeförebyggande träning 12. Beskriv vad skadeförebyggande träning är enligt dig? 13. Anser du dig ha tillräckligt med kunskap kring vanligt förekommande skador inom innebandy? 14. Anser du dig ha tillräckligt med kunskap kring skadeförebyggande åtgärder? 15. Används skadeförebyggande träning för ditt lag? (T.ex. styrketräning, knäkontroll eller balansträning i syfte att minska antalet skador under en säsong) Om ja, vilken typ av träning och hur ofta? 16. Hur viktigt tycker du att det är med skadeförebyggande åtgärder? Mycket viktigt Viktigt Inte så viktigt Behövs inte alls 17. Använder ditt lag sig utav uppvärmning inför träning och match? Fyll i ett alternativ för match och ett alternativ för träning. Om ja, ange ungefärlig tid som ägnas åt att värma upp på match resp. träning 11
Match JA Match NEJ Träning JA Träning NEJ Om ja, ange ungefärlig tid som ägnas åt att värma upp 18. Har ditt lag tillgång till någon medicinsk support? Fysioterapeut Naprapat Kiropraktor Läkare Massör Ingen Annan 19. Använder ditt lags spelare skyddsglasögon vid träning och match? Många Några Inga 20. Tycker du att spelare på seniornivå ska använda skyddsglasögon? K4. Akut omhändertagande 21. Anser du dig ha tillräkligt med kunskap kring akut omhändertagande? Med akut omhändertagande menar vi hur man agerar direkt en skada uppstår. 22. Används akut omhändertagande i samband med skada på era träningar och matcher? 23. Har ni med er medicinväska till? Fyll i ett alternativ för match och ett alternativ för träning. Match JA Match NEJ Träning JA Träning NEJ 24. Hur viktigt anser du att det är med akut omhändertagande? Mycket viktigt Viktigt Inte så viktigt Behövs inte alls 25. Vid en akut fotledsstukning, vad anser du är viktigast? Rangordna från 1 till 3 där 1 representerar det alternativ du anser vara det viktigaste. Kyla Högläge Tryck K5. Vidareutveckling 12
26. Tar du hänsyn till nya forskningsresultat/information beträffande skador/skadeförebyggande åtgärder? 27. Vilka kanaler använder du att för att få kunskapen/informationen? Internet SIBF:s hemsida Kurser Informationsträffar Böcker Vetenkapliga artiklar Annan 28. Önskar du mer information/kurser om skadeförebyggande åtgärder eller akut omhändertagade? Om ja, ange vad. 13