Ett medicinskt universitet Årsredovisning 213
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 4 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 191 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. OMSLAGSBILDEN Aula Medica invigdes 213, men planeringen för en tillräckligt stor aula på Karolinska Institutet började långt tidigare. År 21 vann Gert Wingårdh Arkitektkontor tävlingen om att få rita en aula till KI, men av ekonomiska skäl lades projektet på is. Sex år senare möjliggjordes byggandet av Aula Medica genom en donation på 35 miljoner kronor av Familjen Erling-Perssons stiftelse. Det första spadtaget togs i september 21 och byggnaden stod klar i juni 213. I Aula Medica ryms en hörsal vid namn Erling Perssonsalen med plats för 1 personer, cirka 1 arbetsplatser, 1 konferensplatser, restauranger, fakultetsklubb samt ett café. Foto: Ylva Sundgren
ÅRSREDOVISNING 213 Dnr1-583/213 Rektor har ordet... 5 Vision och övergripande mål... 5 Stark internationell ställning... 5 Satsningar inom forskningsområdet... 5 Utbildningens kvalitet och forskningsanknytning... 5 Universitetssjukvården... 5 Näringslivssamverkan... 6 Aula Medica, Gammahuset och Widerströmska huset... 6 Donationer... 6 Behov av nya beslutsbefogenheter... 6 Strategi 218... 6 Studenterna har ordet... 7 OM KAROLINSKA INSTITUTET... 8 KI:s uppdrag och styrning... 8 Organisation... 8 Infrastruktur...1 Kvalitet...1 Innovation och samverkan...1 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ...12 Utbildningsutbudet...12 Studenterna...13 Utbildningsuppdraget...14 Helårsstudenter på läkarprogrammet och tandläkarprogrammet...14 Antagning till psykologprogrammet...14 Studenter som inte tagit poäng...14 Internationalisering...15 Kvalitet...17 Lika villkor...18 Särskilda åtaganden...19 Integrationssatsningar...19 Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning...2 UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ...22 Resultat...22 Kostnader för utbildning på forskarnivå...23 Kvalitet...23 Internationalisering...24 FORSKNING...26 Nya forskningsrön några exempel...26 Kvalitet...29 Forskningsfinansiering...3 International Neuroinformatics Coordinating Facility (INCF)...33 Internationalisering...33 Lika villkor...34 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 213 3
Karolinska Institutet I SAMHÄLLET SAMVERKAN OCH INNOVATION...36 Samverkan med Stockholms läns landsting...36 Kunskapsspridning till allmänheten...37 Innovationsstöd och samverkan med näringsliv...37 KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH LIKA VILLKOR...41 Attrahera, rekrytera och behålla kompetens...41 Lika villkor...43 INFRASTRUKTUR...45 Exempel på infrastrukturprojekt...45 HÅLLBAR UTVECKLING...46 Forskning och utbildning för hållbar utveckling...46 Hållbart campus...46 FINANSIELL REDOVISNING...48 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå...48 Forskning och utbildning på forskarnivå...48 Lämnade verksamhetsbidrag...5 Årets kapitalförändring...5 Utfall i jämförelse mot prognos...51 Kapitalförvaltning...52 Fonder...52 KI:s stiftelser...53 Resultaträkning...54 Balansräkning...55 Redovisningsprinciper...57 Noter...61 Intern styrning och kontroll...71 Konsistoriet...72 Väsentliga uppgifter...77 Kostnader för prestationer...78 Tabellbilaga...79 I tabellerna i denna årsredovisning förekommer decimalavrundningar som gör att summeringar med mera inte synes stämma. 4 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 213
ett medicinskt universitet Rektor har ordet Vision och övergripande mål Efter mitt första år som rektor för Karolinska Institutet (KI) är jag övertygad om att vi på ett avgörande sätt kan bidra till att förbättra människors hälsa. Denna vision kan dock endast förverkligas genom att KI:s forskning når vetenskapliga genombrott och resulterar i upptäckter som förändrar synen på såväl normala livsprocesser som hälsa och sjukdom. Det är viktigt att forskningsresultaten i hög utsträckning leder till praktisk tillämpning inom hälso- och sjukvården samt till innovationer. Våra utbildningsprogram har som målsättning att ge studenterna bästa möjliga förutsättningar att i sin kommande yrkesutövning kritiskt värdera och kontinuerligt införliva ny kunskap så att de kan leda och utveckla verksamhet i samverkan med andra professioner och discipliner. KI är ett av världens ledande medicinska universitet, vilket nyligen uppmärksammats i två internationella rankningar av universitet och högskolor. Vårt universitet disponerar goda ekonomiska resurser och har en modern, växande infrastruktur i framkant. Vi har gynnats av en positiv forskningspolitik i Sverige, stark tillväxt, en lyckad fundraisingkampanj, stärkt infrastruktur och en ökning av vårt näringslivssamarbete. Inför 213 identifierades tre centrala frågor för KI:s utveckling och framtid, nämligen att stärka KI:s ställning som ett internationellt ledande forskningsuniversitet, att höja utbildningarnas kvalitet och stärka deras forskningsanknytning samt att utveckla samarbetet med hälso- och sjukvården. Satsningar inom forskningsområdet En särskild satsning har inletts för att rekrytera fler internationellt ledande professorer och gästprofessorer som komplement till motsvarande satsning från Vetenskapsrådet. För att uppnå målet att snarast öka andelen kvinnliga professorer utgår nu ett aktivitetsstöd till de institutioner som rekryterar kvinnor till anställningar som professor eller gästprofessor. Samtidigt satsar vi på att rekrytera exceptionellt lovande yngre forskare. Centrala medel har också avsatts för nya anställningar på postdok-, forskarassistent- och forskarnivå i syfte att förstärka karriärstrukturen för juniora forskare. Utbildningens kvalitet och forskningsanknytning En bred styrelseövergripande utredning om utbildningens kvalitet och forskningsanknytning under ledning av prorektor har tillsatts under året. För att höja kvaliteten på utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå behöver vi förbättra forsk- KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 213 Foto: Ylva Sundgren Stark internationell ställning Rektor Anders Hamsten i Karolinska Institutets Aula Medica som invigdes den 11 oktober 213. Aulabyggnaden blev verklighet tack vare en donation från Familjen Erling-Perssons stiftelse och har fått sin unika karaktär av arkitekt Gert Wingårdh. ningsanknytningen, organisationen och incitamentsstrukturen. Huvudfrågorna är hur vi får till stånd ett effektivt och för utbildningen berikande samband mellan forskning och utbildning, hur vi uppnår en optimal utbildningsorganisation som tydliggör institutionernas ansvar för utbildningen och hur statsanslaget kan användas för att trygga forskningsanknytning och ämneskompetens samt möjliggöra attraktiva anställningar och karriärvägar för lärare. Utredningen presenterar ett antal förslag för att stärka KI i detta avseende och min intention är att många av de föreslagna åtgärderna ska ge resultat redan under 214. När våra studenter lämnar KI ska de ha bästa möjliga förutsättningar för fortsatt professionell utveckling på en snabbt föränderlig arbetsmarknad. Universitetssjukvården I ett alltmer mångfacetterat vårdlandskap måste tillgången till en välorganiserad hälso- och sjukvård av hög kvalitet säkras för forskning och utbildning. Arbetet med KI:s strategi för samverkan med hälso- och sjukvården har därför haft hög prioritet under det gångna året. Två frågor av särskild vikt har varit verksamhetsinnehållet i det nya Karolinska universitetssjukhuset och arbetet med att fastställa kriterierna för universi- 5
ett medicinskt universitet tetssjukvård, det vill säga den del av hälso- och sjukvården där KI placerar både forskning och utbildning. KI har vidare verkat för utvecklingen av en värdebaserad hälso- och sjukvård, inom vilken vårdens värde för patienten mäts och premieras på sätt som understödjer innovation, hög kvalitet och god omvårdnad. Vi har även medverkat i arbetet med att etablera en välfungerande och kvalitetssäkrad medicinsk informationsförsörjning och utforma ersättningssystem som främjar kvalitet. För att ytterligare stärka KI:s representation när det gäller samverkan kring framtidens hälso- och sjukvård har ett uppdrag som vicerektor med denna inriktning inrättats. Näringslivssamverkan Den globala läkemedelsindustrin har gjort en markant strategisk kursändring och söker nu på bred front fördjupat samarbete med företrädesvis de medicinska fakulteterna. Framgångar i detta samarbete förutsätter att universitetet tar en aktiv roll i att föra forskningsresultat till praktisk tillämpning; innovationsförmågan växer i betydelse. Under 213 slöt KI avtal med AstraZeneca om att bygga upp ett unikt gemensamt forskningscentrum för kardiovaskulära och metaboliska sjukdomar, vilket kommer att lokaliseras till KI:s södra campusområde. Forskare från KI kommer att arbeta sida vid sida med forskare från AstraZeneca under ledning av en gemensam chef anställd vid KI. Avtalet omfattar cirka 65 miljoner kronor för en femårsperiod. Aula Medica, Gammahuset och Widerströmska huset En historisk händelse inträffade den 11 oktober när Aula Medica invigdes under högtidliga former. Med sin stora föreläsningssal, sina spatiösa trapphallar och foajéer är Aula Medica en ändamålsenlig och stimulerande mötesplats för både vetenskap, debatt och akademiska ceremonier. Aulan ska med sin skönhet och rymd inspirera till nytänkande och till diskussioner som utmanar rådande vetenskapliga paradigm. Under 213 invigdes också Gammahuset, som givit möjlighet till expansion av SciLifeLab och inrymmer lokaler för vår bolagsverksamhet, samt det Widerströmska huset, inom vilket institutionerna för Lärande, informatik, management och etik och folkhälsovetenskap är lokaliserade. Donationer Under 213 har KI tagit emot donationer, som på ett avgörande sätt stödjer vår forskning. Jag vill här särskilt nämna och framföra ett varmt tack till: Karin och Sten Mörtstedt (CBD Solutions AB), allergiforskning, Bertil Hållstens forskningsstiftelse, Hållsten Academy Fellows, Mattias och Sonia Westman, forskning och utveckling inom kognitiv neurovetenskap, Investor, professur i innovativ vård och omsorg, Märit och Hans Rausing, bröstcancerforskning inom KARMA-projektet, 6 Familjen Einhorns Stiftelse, forskningssamarbete med Makerere University, Uganda, Gunnar och Ingmar Jungners Stiftelse, AMORIS-projektet. Behov av nya beslutsbefogenheter Departementspromemorian om att introducera en ny organisationsform för universitet och högskolor högskolestiftelser har livligt engagerat universitetsvärlden under hösten 213. KI uppskattar att regeringen har för avsikt att öka autonomin för lärosätena. I vårt yttrande betonade vi särskilt de områden där för-ändringar skulle ha mycket stor betydelse för KI:s internationella konkurrenskraft. Dessa omfattar möjligheten att: ta emot och fritt förfoga över donationsmedel, bygga upp eget kapital, äga, förvärva och avyttra egna bolag samt skapa stiftelser, äga, förvärva och avyttra fastigheter, etablera och bedriva verksamhet internationellt, till viss del få använda forskningsanslaget för innovationsfrämjande verksamhet, i begränsad omfattning få bedriva hälso- och sjukvård för att åstadkomma särskilt forsknings- och utbildningsintensiva miljöer. Strategi 218 I början av hösten inleddes arbetet med vår strategi för perioden 214 218. I detta dokument uppehåller vi oss vid de övergripande målen för KI:s forskning och utbildning och vid huvuddragen i de strategier som har valts för att nå dessa mål. Ett kritiskt viktigt vägval är om KI på allvar ska sträva efter att stärka konkurrenskraften i ett internationellt perspektiv vad gäller genombrottsforskning, rekryteringar, stora anslag och förmåga att attrahera infrastrukturella satsningar. Fokus placeras därför på rekrytering och karriärutveckling, intern resursfördelning och incitamentsstruktur, organisation och ledarskap, infrastruktur, universitetssjukvården, internationella samarbeten, nationell samverkan samt näringslivssamverkan och innovationer. Stora utmaningar och möjligheter ligger framför oss. De invalidiserande folksjukdomarna väntar fortfarande på effektiv prevention, metoder som medger tidig diagnostik, och kunskap om sjukdomarnas innersta, molekylära mekanismer det senare en förutsättning för individuellt utformad, och därmed effektivare, och i bästa fall kurativ behandling. Framgång i arbetet med dessa utmaningar förutsätter vetenskapliga genombrott bakom vilka står entusiastiska, kreativa, briljanta och hårt arbetande medarbetare. Jag hyser stora förhoppningar beträffande KI:s framtid och vill tacka alla anställda och studenter för goda insatser under det gångna året. Anders Hamsten KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 213
ett medicinskt universitet Studenterna har ordet Erik Hellsing, ordförande Medicinska Föreningen 213 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 213 självvärderingarna som gjordes inför UKÄ:s granskningar gav en god bild över styrkor och förbättringsmöjligheter inom programmen. Studentkårerna vill framledes, tillsammans med KI, aktivt använda utvärderingarna för att förbättra utbildningarna vid KI. Även internationaliseringsfrågan har varit aktuell under året. Det påbörjade arbetet med en ökad internationalisering av utbildningsprogrammen, samt planerna på att bygga bostäder för internationella studenter är viktiga första steg för att locka studenter från hela världen att välja KI framför andra toppuniversitet. Studentkårerna ser dock att fortsatta krafttag kring utbildningarnas kvalitet och utbildningsmiljöer måste tas för att bibehålla och utveckla KI:s status som ett internationellt, konkurrenskraftigt universitet. Att studentkårerna är delaktiga i processerna kring den löpande utbildningsbevakningen och studentrepresentationen vid KI synliggör aktuella frågor och gör dem tillgängliga för samtliga studenter. Detta ökar inte bara kvaliteten på slutprodukten, utan skapar även ett större engagemang för KI hos studenterna då de får vara med att skapa det KI som de själva ska arbeta vid eller med i framtiden när dagens studenter är framtidens hälsooch sjukvård. Foto: Fredrik Pajala Foto: Ulf Sirborn Under 213 har samarbetet mellan studentkårerna Medicinska Föreningen (MF), Odontologiska Föreningen (OF) och KI ökat, ett samarbete som samtliga gagnats av. Till rektorsinstallationen uppdrogs MF och OF av KI att välkomna nya rektor med en film. Budskapet, ett ökat fokus på utbildningens kvalitet, studentbostäder och campusfrågorna, överlämnades till den nya ledningen samtidigt som en oväntad stor vinst blev en ökad kontakt kårerna emellan. Vidare ökade samarbetet med KI genom ett större helhetstänk kring mottagningen av de nya studenterna. MF och OF hoppas inför framtiden på ett ännu tätare samarbete med KI gällande student- och campusfrågor. Det gångna året blev ett år där flertalet organisatoriska frågor togs upp för diskussion. Regeringens remiss kring högskolestiftelser avkrävde djuplodande diskussioner i KI:s styrelse och ledningsgrupp angående KI:s framtida verksamhet. Ledningen påbörjade även arbetet med en vision för KI fram till 218, ett arbete som fortsätter in i 214 och då sammanfogas med projektet utbildningens kvalitet och forskningsanknytning (UKF). I diskussionerna kring KI:s organisation har dimensioneringen kring KI:s utbildningsutbud också varit högaktuell. Utredningarna av programmen i samband med dimensioneringsfrågan och Hampus Eksell, ordförande Odontologiska Föreningen 213 7
ett medicinskt universitet OM KAROLINSKA INSTITUTET Karolinska Institutets (KI:s) vision är att vara ett av världens ledande universitet inom det medicinska området. KI är ett modernt medicinskt universitet som står för drygt 4 procent av den medicinska akademiska forskningen i Sverige och har det största utbudet av medicinska utbildningar i landet. Vår nära relation till hälso- och sjukvården, väl utbyggda infrastruktur och starka ekonomiska bas gör att KI kan bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet. Sedan 191 utser Nobelförsamlingen vid KI mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. En sammanställning av faktauppgifter om KI återfinns i avsnittet Väsentliga uppgifter. KI:s uppdrag och styrning KI:s uppdrag har sin utgångspunkt i högskolelagen där det framgår att universitetets uppgift är att bedriva utbildning som vilar på vetenskaplig grund och på beprövad erfarenhet samt bedriva forskning och utvecklingsarbete. Universitetet ska också samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat kommer till nytta. Föreliggande resultatredovisning utgår från regeringens uppdrag i högskolelagen och regleringsbrevet. Den akademiska friheteten, grundfäst i lag, ger ett vidsträckt utrymme för självständigt bedriven forskning och utbildning. KI:s verksamhet har endast ett fakultetsområde; medicin. En ny arbetsordning för KI med föreskrifter om övergripande organisation, delegering av beslutanderätt, handläggning av ärenden och formerna för verksamheten i övrigt har beslutats att gälla från 1 januari 214. KI:s styrmodell innebär att konsistoriet fattar beslut om budget på verksamhetsövergripande nivå och rektor beslutar därefter om vidare resursfördelning och årliga uppdrag utifrån fastställda strategier och fokusområden. KI har under verksamhetsåret 213 initierat ett arbete för utformningen av Strategi 218 som fastställs våren 214. Strategin bygger vidare på föregående strategidokument och syftar till att tydliggöra de centrala frågor och utmaningar som kommer att få betydelse för långsiktighet, kontinuitet och förnyelse. Organisation Karolinska Institutets organisation KONSISTORIUM (universitetsstyrelse) Internrevision REKTOR Styrelsen för UTBILDNING Universitetsförvaltning Styrelsen för FORSKARUTBILDNING Universitetsbibliotek Styrelsen för FORSKNING Komparativ medicin Råd och nämnder KI Holding AB Institutionen för biovetenskaper och näringslära Institutionen för cell- och molekylärbiologi Institutionen för folkhälsovetenskap Institutionen för fysiologi och farmakologi Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset Institutionen för klinisk neurovetenskap Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Institutionen för kvinnors och barns hälsa Institutionen för laboratoriemedicin Institutionen för lärande, informatik, management och etik Institutionen för medicin, Huddinge Institutionen för medicin, Solna Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi Institutet för miljömedicin Institutionen för molekylär medicin och kirurgi Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Institutionen för neurovetenskap Institutionen för odontologi Institutionen för onkologi-patologi Forskningen och utbildningen bedrivs huvudsakligen vid campus Solna och campus Huddinge. I anslutning till lärosätets campusområden ligger Karolinska Universitetssjukhuset som har en avgörande roll när det gäller klinisk forskning och utbildning. Samarbete sker även med andra sjukhus i närområdet. 8 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 213
ett medicinskt universitet Karolinska Institutet bedriver sin forskning och utbildning på flera campusområden och vid flera av länets sjukhus. Majoriteten av studenterna får merparten av sin utbildning på campusområdet i Huddinge. Campus Solna 1 79 helårsstudenter 1 634 mnkr forskning 1 99 helårsarbetskrafter Campus Huddinge och Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 3 74 helårsstudenter 94 mnkr forskning 1 81helårsarbetskrafter Danderyds Sjukhus 241 helårsstudenter 25 mnkr forskning 22 helårsarbetskrafter Södersjukhuset 186 helårsstudenter 42 mnkr forskning 41 helårsarbetskrafter Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 756 helårsstudenter 1 28 mnkr forskning 1 149 helårsarbetskrafter KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 213 9
Foto: Ulf Sirborn ett medicinskt universitet Ny ledning. Rektor Anders Hamsten, prorektor Kerstin Tham och universitetsdirektör Per Bengtsson. Per Bengtsson tillträdde 1 januari 214. Under 213 var Bengt Norrving universitetsdirektör. Infrastruktur KI genomför tillsammans med Akademiska Hus en stor satsning på nya byggnader och moderna lokaler för att bättre möta behov inom forskning och utbildning. När planerna för Hagastaden och ett nytt, högmodernt universitetssjukhus tog fart, blev det ett tillfälle för KI att realisera planerna för campus Solna. Inte minst är det viktigt att dra fördel av de samarbetsoch effektiviseringsmöjligheter som det nya universitetssjukhuset kan erbjuda. Sjukhuset blir universitetets närmaste granne i Solna och planen är att förbinda bland annat Aula Medica, som färdigställdes år 213, och det nya forskningslaboratoriet Biomedicum med sjukhusbyggnaden. Infrastrukturen ska ge bättre förutsättningar för den moderna medicinska forskningen som i allt högre utsträckning kräver tillgång till avancerad och dyrbar utrustning. Denna bör finnas att tillgå för många forskare och samutnyttjas för att bli kostnadseffektiv. Kvalitet Utgångspunkten för kvalitetsarbetet vid KI är att det sker en ständig förbättring av verksamheten. En förutsättning för att uppnå ett framgångsrikt kvalitetsarbete är att detta är integrerat i ordinarie verksamhet. Krav på kvalitet formuleras i olika styroch strategidokument. Under året har en bred styrelseövergripande utredning om utbildningens kvalitet och forskningsanknytning tillsatts. Huvudfrågorna som har behandlats har varit ett effektivare och för utbildningen berikande samband mellan forskning och utbildning med en optimal utbildningsorganisation och användning av statsanslaget. Utredningens förslag kommer att behandlas under 214. 1 En central betydelse för kvaliteten inom KI:s verksamhet är det internationaliseringsarbete som pågår för att stärka ställningen som ett internationellt ledande forskningsuniversitet. Insatserna syftar till att förbättra kvalitet, konkurrenskraft och mångfald inom forskning, utbildning och administration. Vid KI finns en lång tradition av internationella kontakter och vetenskapliga utbyten med forskare, lärare, doktorander och studenter. Innovation och samverkan För att säkra att innovationer inom medicin och hälsa omsätts till nytta för hälso- och sjukvård har KI under flera år utvecklat ett innovationssystem. Innovationssystemet består idag av ett flertal aktörer med tjänster som alla syftar till att nyttiggöra idéer sprungna ur forskning. KI har avtal om samverkan inom forskning och utbildning med en rad framstående universitet världen över och samarbetar också med företag inom det biomedicinska och biotekniska området och även direkt med enskilda länder. Som medicinskt universitet är det mycket viktigt för KI att samarbeta med hälso- och sjukvården, och då speciellt med Stockholms läns landsting (SLL). Vårt gemensamma mål är att bedriva utbildning och forskning med hög internationell kvalitet för att tjäna dagens och morgondagens patienter. Detta görs genom kompetensutveckling av personal i vården och implementering av forskningsresultat. För att göra samarbetet effektivt, tas beslut om övergripande strategier för utbildning, forskning och infrastruktur i gemensamma styrgrupper inom KI/SLL-samverkan. Tillsammans med industrin utvecklar KI prövning av läkemedel samt medicinska produkter. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 213
ett medicinskt universitet utbildning på grundnivå och avancerad nivå På väg till föreläsning. Studenter passerar genom den så kallade Vinterträdgården mellan restaurang Jöns Jacob och Karolinska Institutets universitetsbibliotek på campus i Solna. I bakgrunden syns småstugorna grupprum som ger studenterna större möjlighet att studera både enskilt och i grupp. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 213 11 Foto: Andreas Beronius UTBILDNING
utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Utbildningsutbudet Karolinska Institutet (KI) har ett brett utbildningsutbud inom medicin och hälso- och sjukvård. Det breda utbudet är unikt i Sverige. Under året har KI erbjudit ett fyrtiotal programutbildningar och drygt 8 fristående kurser. Tyngdpunkten i utbudet ligger på program som leder till en yrkesexamen samt påbyggnadsutbildningar för dem som har en utbildning inom hälso- och sjukvård. KI har en ambition att ge en ökad andel utbildning på avancerad nivå inom områden med koppling till lärosätets starka forskningsområden. All utbildning, oavsett nivå, ska ha en tydlig forskningsanknytning för att skapa förutsättningar för en evidensbaserad yrkesutövning. Enligt aktuella arbetsmarknadsprognoser för de närmaste åren, kommer det att finnas stor efterfrågan på de yrkeskategorier KI utbildar. Det finns även ett stort behov av kontinuerlig vidareutbildning för olika yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården. KI samverkar med hälso- och sjukvården och andra avnämare i samband med utbudsplaneringen och kring utbildningarnas innehåll. Under senare år har arbetet med utbildningsutbudet varit fokuserat på att långsiktigt anpassa det till takbeloppet. KI har bland annat avvecklat två nybörjarprogram och minskat omfattningen av fristående kurser. Vidare har KI arbetat för att skapa goda ekonomiska förutsättningar för att utbildningsuppdraget ska kunna genomföras med hög kvalitet. KI har därför minskat antalet program som inte har antagning varje läsår. Nysatsningarna under året har varit få, men det nya magisterprogrammet Public Health in Disasters som är ett Erasmus Mundusprogram har startat (se även avsnittet Internationalisering). KI:s program erbjuds framför allt som campusutbildning, med undantag för vissa specialistsjuksköterskeprogram, medan fristående kurser oftare ges i distansform. Enligt regleringsbrevet ska KI vid behov anordna legitimationskurser för icke-legitimerade optiker. KI har gjort bedömningen att det inte funnits behov av att starta någon kurs under 213. I tabellerna nedan redovisas fördelningen av helårsstudenter (hst), dels mellan program och fristående kurser, dels mellan grundnivå och avancerad nivå. Fördelning mellan program som leder till yrkesexamen, program som leder till generell examen samt fristående kurser 21 213 21 Hst 211 % Hst 212 % Hst 213 % Hst % Generell examen nybörjare 264 5 248 4 211 4 197 3 Generell examen påbyggnad 393 7 443 8 424 7 417 7 3 726 67 3 832 66 3 976 68 4 334 72 Yrkesexamen nybörjare Yrkesexamen påbyggnad 566 1 582 1 573 1 58 1 Fristående kurser 575 11 79 12 71 12 488 8 5 524 1 5 815 1 5 885 1 6 14 1 Summa Kursers fördelning på grundnivå respektive avancerad nivå 21 213 21 211 212 213 Hst % Hst % Hst % Hst % Grundnivå 3 423 62 3 48 6 3 554 6 3 71 61 Avancerad nivå 2 35 37 2 289 39 2 29 39 2 267 38 Ej klassificerad Summa 66 1 46 1 41 1 47 1 5 524 1 5 815 1 5 885 1 6 14 1 Källa: Ladok. 12 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 213
utbildning på grundnivå och avancerad nivå Studenterna Söktryck per programtyp (behöriga förstahandssökande) 21 213 21 Nybörjarprogram 211 212 213 Platser Sök/plats Platser Sök/plats Platser Sök/plats Platser Sök/plats 1 142 5,1 1 297 4,6 1 245 4,9 1 238 5,4 Påbyggnadsprogram (ej magister/master) 511 2,9 618 3,1 674 2,8 674 2,8 Magister-/masterprogram 334 2,9 362 1,9 325 2,3 385 2,4 2 87 4,1 2 277 3,8 2 244 3,9 2 297 4,2 Totalt Källa: VHS, NyA, Open. Sökande Studentinflytande KI:s utbildningsprogram har generellt sett ett högt söktryck som dessutom ökat jämfört med 212. Antalet behöriga förstahandssökande ökade på de flesta program. Den totala ökningen var nio procent. De flesta av KI:s program har mer än två behöriga förstahandssökande per plats. På psykologprogrammet ökade antalet behöriga förstahandssökande med 43 procent till 9,4 sökande per plats. Bland påbyggnadsutbildningarna kan bland annat märkas ett fortsatt ökat söktryck på magister- och masterprogrammen på engelska. Studenternas medverkan är en viktig förutsättning för utveckling av KI:s verksamhet. Studenter på samtliga nivåer har möjlighet till inflytande i KI:s beredande och beslutande organ. För att ytterligare stärka studentinflytandet har KI under 213 inrättat en särskild samverkansgrupp som består av studentrepresentanter och KI:s ledning. Gruppen sammanträder regelbundet. För beslutförhet i organ som har direkt ansvar för utbildningsfrågor, krävs att minst en studentrepresentant är närvarande, förutsatt att en sådan finns utsedd. För att främja studentinflytandet anordnar KI årligen utbildning för studenter aktiva inom beslutande och beredande organ. Studenterna utbildas om gällande lagar och förordningar samt KI:s organisations- och beslutsstruktur. KI har avtal med de två studentkårerna vid lärosätet avseende ansvar för studentinflytande och utbildningsbevakning. KI ger finansieringsstöd för detta liksom för student- och doktorandombudsmän. År 213 var 63 procent av studentrepresentanterna i beslutande organ kvinnor (KI:s styrelse, de interna verksamhetsstyrelserna och programnämnderna), vilket är en minskning med fem procentenheter jämfört med 212. Studentpopulationen består till 73 procent av kvinnor. Breddad rekrytering KI:s arbete med breddad rekrytering handlar både om att rekrytera nya grupper av studenter och att skapa goda studieförutsättningar för dem som redan studerar vid universitetet. KI erbjöd under 213 studenterna individuell handledning i vetenskapligt skrivande på svenska. I ett pilotprojekt har KI dessutom erbjudit språkhandledning på engelska. Studenterna har möjlighet att få handledning såväl på campus som på distans. KI anordnar en seminarieserie i vetenskapligt skrivande. Fler utbildningsprogram har 213 tagit del av seminarieserien än tidigare år. Som ett led i att bredda rekryteringen har KI även studentambassadörer som besöker och presenterar KI:s verksamhet på gymnasieskolor inom Stockholms län. KI eftersträvar en så blandad grupp som möjligt bland ambassadörerna, både avseende kön och etnisk tillhörighet. Vid KI:s tre samarbetsgymnasier i Huddinge, Solna och Tensta har bland annat inspirationsföreläsningar och studiebesök genomförts. En annan viktig del i arbetet med breddad rekrytering är att KI erbjuder presumtiva studenter möjlighet att skugga en student. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 213 13
utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildningsuppdraget Helårsstudenter och helårsprestationer Antalet helårsstudenter uppgick 213 till 6 14 och antalet helårsprestationer (hpr) till 5 589 inom ramen för takbeloppet. Detta är en ökning av både helårsstudenter och helårsprestationer jämfört med 212. Utfallet är högre än tidigare prognos vilket framför allt beror på att pre-stationsgraden blev högre än beräknat. Resultatet för 213 låg 3,4 miljoner kronor (mnkr) över takbeloppet efter ersättning för helårsprestationer från december 212. Respektive programs andel av det totala antalet helårsstudenter illustreras i diagrammet nedan. Antal helårsstudenter och helårsprestationer inom de olika utbildningsprogrammen framgår av tabell 4 i tabellbilagan. Helårssutdenter vid KI 213 (totalt 6 14) Enligt regleringsbrevet ska KI redovisa det totala antalet helårsstudenter på läkar- och tandläkarprogrammet. Uppgifterna framgår av tabellen nedan. I tabell 3 i tabellbilagan framgår hur antalet helårsstudenter utvecklats över tid. Totalt antal helårsstudenter på läkarprogrammet och tandläkarprogrammet 213 213 Läkarprogrammet 1 591 Tandläkarprogrammet 412 Källa: Ladok Antagning till psykologprogrammet Fristående kurs 8 % Magister och master 7 % Läkarprogrammet 26 % Övriga påbyggnadsprogram 2 % Helårsstudenter på läkarprogrammet och tandläkarprogrammet Spec sjuksköt. progr. (påbyggn.) 8 % Psykologprogrammet på KI startade höstterminen 27 med 4 platser genom omfördelning av befintliga resurser. KI har stegvis tilldelats 3 nybörjarplatser och programmet har därmed 7. Höstterminen 213 registrerades 85 studenter på termin 1. Studenter som inte tagit poäng Biomedicinska analytikerprogrammet 3 % Sjukgymnastprogrammet 6 % Övriga nybörjarprogram 11 % Sjuksköterskeprogrammet 13 % Arbetsterapeutprogrammet 4 % TandläkarPsykologprogrammet 5 % programmet 7 % Källa: Ladok. Den beräknade ersättningen för årets verksamhet uppgick till 631,1 miljoner kronor. Tillsammans med prestationerna från december 212 på 2,2 miljoner kronor belastas anslaget för 213 med 633,4 miljoner kronor. Detta medför ett utgående anslagssparande om 19,4 miljoner kronor. Antal helårsstudenter som inte tagit poäng Definition enligt regleringsbrevet, 213-8-31 KI:s definition 213-8-31 KI:s definition 213-12-31 184 12 19 Källa: Ladok. Ersättning för hst och hpr inom takbeloppet 21 213, mnkr* 21 211 212 213 Takbelopp 619,4 616,1 589,2 63, Ersättning 553,8 588, 599, 633,4 Under/över takbelopp -65,7-28,2 11,2 3,4 * Inklusive tilläggsanslag för perioden 21 211. Enligt regleringsbrevet ska alla lärosäten redovisa antalet helårsstudenter som var registrerade höstterminen 212 men inte tagit poäng. KI har analyserat effekterna av att återrapportera enligt regleringsbrevets definition. KI har sedan gjort en analys enligt en definition där vi även uteslutit de studenter som gjort sena avbrott eller har underkända resultat. KI anser att dessa borde generera ersättning även fortsättningsvis. Slutdatum för vårterminen 213 har satts till den 31 augusti 213, men i jämförelsesyfte har en analys gjorts med slutdatum 31 december 213. Analysen vid årsskiftet visar att det för en del studenter tar mer än en extra termin att klara av vissa examinationer. KI anser att det därför kan finnas skäl att se över de tider som anges för uppföljningen oavsett vilken analysmetod som tillämpas. Om man använder definitionen enligt regleringsbrevet tas inte hänsyn till lärosätets arbete med till exempel omexaminationer. KI menar att definitionen därför bör ses över. Källor: Ladok, regleringsbrevet. 14 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 213
utbildning på grundnivå och avancerad nivå Internationalisering Examina Det totala antalet utfärdade examina har ökat i jämförelse med 212. Ökningen beror bland annat på att effekten av de inställda antagningarna på sjuksköterskeprogrammet minskat i och med att den första kullen i det nya programmet har tagit examen under året. Detta påverkar både antal sjuksköterskeexamina och kandidatexamina i omvårdnad. Antalet magisterexamina har ökat med 86 procent, vilket beror på att specialistsjuksköterskeprogrammen vid KI nu även leder till en generell examen. Antalet utfärdade examina framgår av tabell 5 i tabellbilagan. Antal examina 21 213 Examen 21 211 212 213 Yrkesexamen 1 416 1 466 1 223 1 256 Generell examen 728 773 655 891 Totalt antal examina 2 144 2 239 1 878 2 147 Totalt antal individer 1 786 1 888 1 668 1 758 Källa: Ladok. Vissa av KI:s utbildningar leder till både en generell examen och en yrkesexamen. Antalet individer som erhållit examen är därför lägre än det totala antalet utfärdade examina. Uppdragsverksamhet Uppdragsverksamheten vid KI består av uppdragsutbildning och beställd utbildning. Intäkterna för uppdragsverksamheten uppgick 213 till 61,4 miljoner kronor, vilket är en minskning med 12,3 procent jämfört med 212. En förklaring till minskningen är att Socialstyrelsens psykiatrisatsning upphörde 212. Intäkter av uppdragsverksamhet fördelade på finansiär 213 Utländska finansiärer 1 % Svenska företag 11 % Övriga statliga myndigheter 27 % Internationalisering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå bedrivs i enlighet med fastställd handlingsplan. Målet med arbetet är att KI:s studenter efter avslutad examen ska ha kompetens för arbete såväl i mångkulturella miljöer som på en internationell arbetsmarknad med varierande ekonomiska och sociala förutsättningar. KI ska även vara en attraktiv studiedestination för internationella studenter. KI eftersträvar ett ökat lärarutbyte och har därför infört tillfälliga bidrag för veckolånga utbyten till länder där externfinansiering saknas. Linnaeus-Palmeprogrammet kommer också att kunna bidra till ett mer omfattande lärarutbytet framöver under förutsättning att ansökningar beviljas. Glädjande är att antalet inresande lärare inom utbytesprogram ökat jämfört med 212, från 23 till 3. KI deltar för närvarande i tre Erasmus Mundussamarbeten riktade mot Indien, Sydafrika och Europa. Erasmus Mundus är EU-finansierade mobilitets- och utbildningssamarbeten som drivs i konsortier. Under 213 beviljades KI finansiering för magisterprogrammet Public Health in Disasters tillsammans med Universidad de Oviedo, Spanien, och Université catholique de Louvain, Belgien. Programmet startade hösten 213 och leder till en gemensam examen mellan KI och Universidad de Oviedo. KI har fortsatt arbetet med informationsträffar om lärar- och studentutbyten, sociala aktiviteter för in- och utresande lärare och studenter, samt kurser i att undervisa på engelska. Antalet utresande studenter har ökat jämfört med 212. Den största ökningen står läkarprogrammet för. Vidare gör ett antal KI-studenter varje år delar av sitt examensarbete utomlands utanför utbytesprogram. Studenter som deltar i internationella kurser som Global hälsa och Medicinsk utveckling i Europa och EU genomför också en del av sin utbildning utomlands. En minskning i antalet inresande studenter gör att skillnaden mellan antalet in- och utresande är mindre än på senare år. Den största minskningen har skett inom gruppen inresande studenter från Europa. För jämförelser av hur studentutbyte utvecklats de senaste åren, se tabell 6 i tabellbilagan. Organisationer och stiftelser 3% Universitet och högskolor 12 % Kommuner och landsting 37 % Källa: Agresso. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 213 15
utbildning på grundnivå och avancerad nivå Studentutbyten 213 Utbytesstudenter per världsdel år 213 Andel inresande studenter till Karolinska Institutet Andel utresande studenter från Karolinska Institutet ASIEN NORDAMERIKA E U R O PA 22 194 74 17 41 6 15 12 AFRIKA SYDAMERIKA 4 7 26 Studieavgifter för tredjelandsstudenter KI hade totalt 94 studieavgiftsskyldiga studenter under 213. Inom ramen för studieavgiftsverksamheten erbjöds under året sju masterprogram och ett antal fristående kurser på engelska. Höstterminen 213 registrerades 37 nya studieavgiftsskyldiga studenter på KI:s masterprogram. Femton av dessa hade helt stipendium. Därtill registrerades tio studenter på fristående kurser. Slutligen antogs åtta studenter till magisterprogrammet Public Health in Disasters. Studenterna kommer att påbörja sina studier vid KI vårterminen 214. Det totala antalet helårsstudenter 213 uppgick till 51 och antalet helårsprestationer till 5. KI uppvisar fortsatt gott resultat i International Student Barometer 212/13 som mäter internationella studenters nöjdhet med utbildningens kvalitet och mottagandetjänster. De satsningar som KI gör inom studieavgiftsfinansierad verksamhet till exempel utveckling av den engelskspråkiga webben främjar lärosätets hela internationalisering och utbildningsverksamhet. Den studieavgiftsfinansierade verksamheten innebär ett visst administrativt merarbete. Kostnaden för detta finansieras via studieavgiften. KI hade 75 tredjelandsstudenter inom ramen för utbytesavtal under 213, att jämföra med 8 föregående år. KI har inte ingått några nya strategiska avtal med universitet utanför EU/EESområdet med anledning av införandet av studieavgifter. Samarbetet med Migrationsverket har fungerat tillfredsställande förutom i några fall då tredjelandsstudenters uppehållstillstånd försenats trots betald studieavgift. Det har även förekommit 16 2 OCEANIEN oklarheter kring uppehållstillstånd för studenter som antagits till kurser som omfattar mindre än 3 högskolepoäng. Andelen registrerade tredjelandsstudenter på termin 1 inom masterprogram på engelska har ökat jämfört med 212, vilket framgår av tabellen nedan. Tredjelandsstudenter på termin 1 på masterprogram på engelska 211 213 211 Andel registrerade (%) 14,3 212 15,1 213 21,5 Källa: Ladok. Som framgår av tabellen nedan, uppvisar den studieavgiftsfinansierade verksamheten för första gången ett positivt resultat. Detta beror huvudsakligen på att antalet studieavgiftstudenter ökat. Intäkter och kostnader för den studieavgiftsfinansierade verksamheten 211 213, mnkr 211 212 Intäkter 1,7 5,7 9,3 Kostnader 3,6 5,9 7,6-1,9 -,2 1,7 Totalt 213 Källa: Agresso. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 213
Foto: Camilla Svensk utbildning på grundnivå och avancerad nivå Blivande arbetsterapeuter. Anders Nylund och Helene Gustafsson, som båda studerar till arbetsterapeuter, pluggar tillsammans i Karolinska Institutets universitetsbibliotek i Huddinge. Kvalitet Utredning av utbildningarnas kvalitet och forskningsanknytning Under året har KI utrett hur kvaliteten i utbildningarna kan stärkas. Utredningen inbegriper frågor om hur KI kan skapa berikande samband mellan forskning och utbildning, möjliggöra attraktiva anställningar för lärare och optimera utbildningsorganisationen. Slutrapporten, med förslag på åtgärder, presenteras i början av 214. Översyn av examensarbetskurser och examensarbeten Under 212 initierade KI en översyn av examensarbetskurser för att säkerställa att de examensarbeten som utförs av KI:s studenter håller god och jämn kvalitet. Resultatet av granskningen presenterades i januari 213. I den första fasen av projektet granskades totalt 56 kursplaner för examensarbetskurserna. Kursplanerna granskades i förhållande till de mål som anges för respektive utbildning i högskoleförordningen. Av kursplanerna bedömdes 18 procent ha hög överensstämmelse med målen i högskoleförordningen, 41 procent både hög och bristande överenstämmelse och 41 procent bristande överensstämmelse. I den andra fasen av projektet granskades 94 slumpvis utvalda examensarbeten. Vid bedömningen användes kriterier för granskning av examensarbeten vid KI, kompletterade med mål för bedömning av möjlig måluppfyllelse via examensarbetet. Av examensarbetena bedömdes 51 procent hålla hög kvalitet och 49 procent bristande kvalitet. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 213 Resultaten av översynen har delgetts ansvariga vid institutionerna som uppmanats att, i berörda fall, revidera kursplanen. I de fall själva examensarbetena bedömts som svaga har institutionerna uppmanats att göra förändringar när det till exempel gäller handledningsmodeller. Universitetskanslersämbetets utvärderingar Under våren 213 granskade Universitetskanslerämbetet cirka 3 examina som utfärdas vid KI. I granskningen ingick bland andra sjuksköterskeexamen, kandidat- och magisterexamen i omvårdnad, tio specialistsjuksköterskeexamina, läkarexamen och tandläkarexamen. De nio examina som KI hittills har fått resultatet för, har erhållit omdömet hög kvalitet. Utredning av möjligheterna att samordna och stärka anatomiundervisningen KI har under 213 utrett möjligheterna att inrätta ett kliniskt anatomicentrum. Syftet är att höja kvaliteten i anatomiundervisningen genom att öka klinisk relevans, fördjupa progression och främja interprofessionellt lärande inom KI:s utbildningar. Ett annat syfte är att erbjuda landstingets personal klinisk professionsträning för att främja sjukvårdens kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Utredningen visar att det finns vinster med att samordna anatomiundervisningen, men vissa frågor måste utredas ytterligare innan beslut kan fattas. 17
utbildning på grundnivå och avancerad nivå Åtgärder för att stärka kvaliteten i verksamhetsförlagd utbildning KI har under året arbetat med att stärka kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Ett projekt handlar om avvikelserapportering. Många av KI:s studenter kommer efter utbildningen att arbeta med avvikelserapportering. KI utreder därför tillsammans med Stockholms läns landsting (SLL) om studenterna kan ges möjlighet att träna detta redan under VFU:n. Projektet syftar också till att kvalitetssäkra VFU:n genom att studenterna får möjlighet att anmäla avvikelser som berör till exempel planering och handledning. Projektet slutrapporteras under 214. Se vidare Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning. på programnivå. Till exempel har andelen män bland nybörjare på optikerprogrammet ökat från 15 procent till 25 procent och på psykologprogrammet från 35 procent till 41 procent. För att påverka könsbundna utbildningsval har KI till exempel alltid representanter för båda könen i marknadsföringen till presumtiva studenter. Könsfördelning bland nybörjare på nybörjarprogram 213 ArbetsterapeutAudionomBiomedicinBiomedicinsk analytikerlogoped- Åtgärder för att höja kvaliteten i pedagogisk verksamhet Stödfunktioner för pedagogisk verksamhet och IT Under 213 har KI samordnat sina pedagogiska stödfunktioner genom att inrätta Centrum för lärande och kunskap (CLK). CLK:s huvuduppgift är att ge pedagogiskt stöd vid utveckling av kurser och utbildningsprogram samt att stödja utbildningarna i användandet av informations- och kommunikationsteknik. Verksamheten har fyra fokusområden: lärande och IT, pedagogisk utveckling, fysiska lärandemiljöer och utvärdering. Pedagogiska kurser och kompetensutveckling Under 213 genomfördes tolv kurser i högskolepedagogik som sammantaget drygt 3 lärare deltagit i. Universitetet har vidare anordnat en lärardag med fokus på utvecklande av det pedagogiska IT-stödet vid KI:s utbildningar. I lärardagen deltog drygt 12 lärare, kliniska handledare och studenter. Internetbaserad kursverksamhet Under 213 har KI slutit avtal med den internationella utbildningskoncernen edx vilket gör det möjligt att erbjuda nätbaserade kurser, så kallade Massive Open Online Courses (MOOC), till hundratusentals studenter världen över. EdX synliggör KI som utbildningsaktör vilket bidrar till en ökad rekryteringsbas av nationella och internationella studenter. Initialt kommer fyra kurser att erbjudas vid KI höstterminen 214. Ett långsiktigt mål är att samverkan med edx ska bidra till att etablera KI som en tongivande aktör på den framväxande globala utbildningsmarknaden. LäkarOptikerPsykologRöntgensjuksköterskeSjukgymnastSjuksköterskeTandhygienistTandläkarNybörjarprogram totalt % 2% 4% 6% Män 8% 1% Kvinnor Könsfördelning bland nybörjare på påbyggnadsprogram 213 Barnmorskeprogrammet Psykoterapeutprogrammet Spec.sjuksköterskeprogrammet Progr. i odont. profylaktik Magisterprogram Masterprogram Påbyggn. program totalt % 2% 4% Män 6% 8% 1% Kvinnor Källa: Ladok. Lika villkor Könsfördelning De flesta av KI:s utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå har en ojämn könsfördelning där män utgör en minoritet. Endast läkarprogrammet har en relativt jämn könsfördelning. Det är svårt att påverka könsbundna yrkesval; ett liknande mönster kan ses vid andra lärosäten med vårdutbildningar samt på den arbetsmarknad studenterna möter efter examen. Totalt sett är förändringarna jämfört med 212 små, men skillnader kan noteras 18 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 213
utbildning på grundnivå och avancerad nivå Lika villkor i utbildningen KI har under året fortsatt arbetat med att stärka lika villkorsperspektivet i universitetets utbildningar. Exempel på områden där lika villkor tas upp i utbildningen är patientbemötandefrågor och studenternas framtida yrkesroll. Lika villkor tas även upp i kurser som behandlar kunskapsområden där det finns koppling mellan olika patientgrupper och sjukdomsförekomst. Under 213 har optikerprogrammet genomfört ett projekt för att bland annat förbättra studenters bemötande av patienter och för att förbereda dem för risken att bli ifrågasatta. För att förbättra studenternas studiesociala miljö vad gäller lika villkor har arbetsterapeutprogrammet genomfört ett projekt där ett så kallat socio-kamratstöd implementerats. Projektets syfte är att stödja nybörjarstudenter i övergången till högskolestudier. KI informerar samtliga nyantagna studenter om diskrimineringslagstiftningen och om de stödfunktioner som finns vid lärosätet. Studenternas studiesociala miljö följs upp i kursvärderingsenkäterna. Ökad kunskap och medvetenhet hos handledare i VFU är av avgörande betydelse för att främja lika villkor i utbildningen. KI erbjuder därför sina lärare och kliniska handledare utbildning i dessa frågor. Universitetets nya webbutbildning om lika villkor och diskriminering har också börjat användas för att öka kunskapen hos administrativ personal och lärare. KI erbjuder även studenter utbildning om framför allt diskrimineringslagen och lika villkorsperspektiv i utbildningen. Särskilda åtaganden Tandvårdscentral KI ska enligt regleringsbrevet driva en tandvårdscentral i anslutning till tandläkarutbildningen. Tandvårdscentralen ska tillgodose såväl utbildningens behov som behovet av klinisk odontologisk forskning och utvecklingsarbete. Verksamheten består av såväl barn- som vuxentandvård. Vården som ges vid tandvårdscentralen omfattar allt från rådgivning till avancerad specialistvård. Till verksamheten hör även vissa stödfunktioner. Under 213 omfattade verksamheten cirka 34 patientbesök. Anslagsposten för tandvårdscentralen var 95,4 miljoner kronor och totalkostnaden 19,1 miljoner kronor. KI fördelar utöver det anvisade anslaget vissa ytterligare medel till verksamheten. Integrationssatsningar Kompletterande utbildning för läkare, sjuksköterskor och tandläkare med utbildning från tredje land KI har i uppdrag att tillsammans med universiteten i Lund, Göteborg och Linköping anordna kompletterande utbildning för läkare, sjuksköterskor och tandläkare med utbildning från tredje land. KI samordnar utbildningarna som vardera omfattar ett års heltidsstudier (6 högskolepoäng). När det gäller den kompletterande utbildningen för läkare har KI planerat för att kunna anordna VFU även i primärvården. De förändringar i upplägget av den kompletterande utbildningen för sjuksköterskor som genomfördes inför höstterminen 212, bedöms sammantaget ha underlättat studenternas lärande under VFU:n. En av de studenter som påbörjade sin utbildning höstterminen 212 och en av dem som påbörjade sin utbildning höstterminen 213 har avbrutit studierna på grund av personliga skäl. Studenter på den kompletterande utbildningen för tandläkare har varierande förkunskaper eftersom de har olika utbildningsbakgrund och det är därför svårt att tillgodose samtliga studenters utbildningsbehov. Under året påbörjades därför en utredning av möjligheten att förlänga utbildningen till tre terminer. Urvalskriterierna vid antagning har förändrats för att få en studentgrupp som har bättre förutsättningar att klara utbildningen. Goda kunskaper i svenska är viktigt för att kunna tillgodogöra sig utbildning. På den kompletterande utbildningen för tandläkare har noterats att kunskaperna varierar. KI och Sfa-medicin (yrkesinriktad språkutbildning för personer med utländsk akademisk examen i ett medicinskt yrke) i Södertälje har därför under läsåret 212/213 bedrivit ett gemensamt språkprojekt. Studenterna har erbjudits språkstöd både i grupp och individuellt, och den enskilda studentens språkutveckling har följts under läsåret. Erfarenheter från projektet är att gruppen som helhet fick något bättre svenskkunskaper medan en mer positiv utveckling kan ses för enskilda studenter. Under våren 213 genomförde KI en uppföljning av utbildningarna vid samtliga lärosäten som har i uppdrag att anordna kompletterande utbildning. Resultatet visar att nästan nio av tio anser att kompletteringsutbildningen har förberett dem för Användning av medel för kompletterande utbildning 213 (% av kostnader ) Läkare Sjuksköterskor Tandläkare Planering 12, 3,9 1, Antagning 4,6 1,9 Validering,,, Undervisning 19,7 31,6 11,2 Verksamhetsförlagd utbildning 34,2 26,6 33,7 Övrigt, inkl. indirekta kostnader och lokaler 29,5 37,9 52,2 1, 1, 1, Totalt Källa: Institutionernas uppskattningar KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 213 19
utbildning på grundnivå och avancerad nivå arbetslivet i Sverige i stor eller mycket stor utsträckning. Nära två av tre upplever att arbetsgivare de varit i kontakt med har sett kompletteringsutbildningen som ett mervärde utöver yrkeslegitimation. Efter genomförd kompletteringsutbildning har nio av tio sökt arbete inom sin profession. Antal sökande, registrerade och examinerade studenter samt antal helårsstudenter inom den kompletterande utbildningen, framgår av tabell 7 i tabellbilagan. På föregående sida redovisas hur kostnaderna för kompletterande utbildning fördelas på olika kostnadsslag. Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning Under året har arbetet med att ta fram ett utvärderingsinstrument för VFU slutrapporterats. I de tre pilotstudier som genomförts under 213 har det framkommit vilka delar av VFU:n som håller hög kvalitet och vilka som behöver förstärkas. Samverkan mellan lärosätet och sjukhusen samt utformning av utbildningsuppdrag och lärandemål är exempel på områden som behöver utvecklas. Det viktigaste resultatet av pilotstudierna är att VFU av hög kvalitet bygger på god handledning. En handledarguide har därför tagits fram som beskriver studentens väg genom VFU:n. En ytterligare kvalitetshöjande insats är att samtliga studenter under den första delen av VFU:n ska genomgå en obligatorisk webbaserad utbildning avseende journalhantering, bemötande, sekretess och hygien. KI erhöll för 213 1,6 miljoner kronor (2:72 ap. 6) för att utveckla klinisk utbildning och forskning. KI beslutade att även under 213 använda medlen för klinisk utbildning. Under 213 har stort fokus legat på VFU-försörjningen eftersom behovet av verksamhetsförlagda utbildningsplatser ökar och det är av största vikt att platserna håller god kvalitet. Framför allt sjuksköterske- och specialistsjuksköterskutbildningarna har under vissa perioder problem att hitta VFU-platser som motsvarar behoven. Ett led i arbetet med att skapa fler platser av god kvalitet är pedagogisk fortbildning, varför KI under året erbjudit kurser, seminarier och workshops. 2 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 213