ÅRSREDOVISNING Innehållsförteckning. (Dnr 304/ ) UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ... 12

Transkript

1

2 Karolinska Institutet (KI) är ett av världens ledande medicinska universitet. KIs uppdrag är att genom forskning och utbildning medverka till att förbättra människors hälsa. I Sverige står KI för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. OMSLAGSBILDEN Vid Parkinsons sjukdom bryts dopaminproducerande nervceller i hjärnan ner. Forskning har visat att dopaminproducerande nervceller kan utvecklats ur embryonala stamceller från möss och människa efter stimulering av proteinet Lmx1a. Bilden visar hur tyrosinhydroxylas (blått) uttrycks i axonen och neuronmarkörerna Lmx1b och Nurr 1 (rött) i cellkärnan efter 18 dagars cellutveckling av embryonala stamceller från möss. Foto: Elisabet Andersson, institutionen för cell- och molekylärbiologi.

3 ÅRSREDOVISNING 2009 (Dnr 304/ ) Innehållsförteckning Karolinska Institutet i korthet under år Väsentliga uppgifter... 6 Karolinska Institutets organisation KIs utbildning och forskning Rektor om år Kommentar till redovisning av prestationer och kostnader UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Mål och måluppfyllelse Utbildningsutbudet Studenterna Utbildningsuppdraget resultat och måluppfyllelse Särskilda åtaganden Övrigt Ekonomisk redovisning FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Forskning Särskild redovisning Utbildning på forskarnivå Ekonomisk redovisning SAMVERKAN Samverkan inom ramen för ALF-avtalet Karolinska Institutet Holding AB Av KIs ledning beslutade samarbeten med andra lärosäten KVALITET Det systematiska kvalitetsarbetet Kvalitetssäkring och utveckling av utbildning på grundnivå och avancerad nivå Åtgärder med anledning av återkallad examensrätt för sjuksköterskeexamen Kvalitetssäkring och utveckling av utbildning på forskarnivå KIs färdplan för forskning Utveckling av kvalitet och uppföljning inom forskningen Insatser för att förbättra den pedagogiska kompetensen vid KI

4 ARBETET MED INTERN STYRNING OCH KONTROLL INTERNATIONALISERING Internationalisering av utbildningsprogrammen på grundnivå och avancerad nivå Internationalisering av utbildning på forskarnivå Internationella samarbeten och avtal inom forskning LIKABEHANDLING Mål och återrapporteringskrav för jämställdhet enligt regleringsbrev Åtgärder och resultat för att få en jämnare könsfördelning inom KI PERSONAL Personalredovisning Redovisning av kompetensförsörjning LOKALER KAPITALFÖRVALTNING Bakgrund Fonder Stiftelser FINANSIELL REDOVISNING Intäkter Kostnader Kapitalförändring Utfall i jämförelse mot prognos Resultaträkning (tkr) Balansräkning (tkr) Balansräkning (tkr) Redovisning mot anslag och inkomsttitel (tkr) Redovisningsprinciper Noter (tkr) KONSISTORIET Ersättningar till Karolinska Institutets styrelse (konsistoriet) år 2009 samt uppgift om övriga uppdrag Beslut om årsredovisning samt bedömning av den interna styrningen och kontrollen Tabellbilagor (14 tabeller) Medicinska Föreningens kommentarer till Karolinska Institutets årsredovisning

5 Karolinska Institutet i korthet under år 2009 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildningsprogram med antal examina Yrkesexamen Arbetsterapeut 61 Audionom 16 Barnmorska 65 Biomedicinsk analytiker 67 Logoped 33 Läkare 250 Optiker 48 Psykoterapeut 15 Röntgensjuksköterska 31 Sjukgymnast 95 Sjuksköterska 325 Specialistsjuksköterska 372 Tandhygienist 37 Tandläkare 55 Tandtekniker 18 Generell examen Högskoleexamen 7 Kandidatexamen 429 Magisterexamen 185 Masterexamen 43 Magister med ämnesbredd 33 Totalt (antal individer 1 792) KI anordnar vidare fristående kurser för fortbildning och vidareutbildning Totalt helårsstudenter och helårsprestationer 249 inresande och 159 utresande studenter inom utbytesprogram Forskning och utbildning på forskarnivå publikationer (2008) aktiva forskarstuderande ( 10% aktiv.) 392 avlagda doktorsexamina och 17 licentiatexamina Kapitalförvaltning 290 mnkr i donationsmedel mnkr i anknutna stiftelser Personal anställda (helårsarbetskrafter) varav: 328 professorer (21%) 148 universitetslektorer (55%) 117 forskarassistenter (51%) 219 universitetsadjunkter (80%) 685 forskare (49%) 515 doktorander med anställning (67%) lab- och teknisk personal (71%) 858 administrativ personal (84%) Anm: Andelen kvinnor anges inom parentes. Totalt antal kvinnor: (65% ) Finansiering Totalt mnkr varav: direkta statliga anslag 484 forskningsråd 337 övriga statliga myndigheter 662 svenska stiftelser och organisationer 229 svenska företag 585 kommuner och landsting 473 utländska finansiärer, varav EU stiftelser och organisationer företag 25 finansiella intäkter Lokaler Totalt kvm Kostnad 553 mnkr 5

6 Väsentliga uppgifter Utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå Antal hst inkl. uppdragsutbildning (exkl beställd utb) andel kvinnor 75% 76% 76% 77% 77% andel män 25% 24% 24% 23% 23% Antal hpr inkl. uppdragsutbildning (exkl beställd utb) Antal nyantagna doktorander andel kvinnor 61% 60% 62% 59% 61% andel män 39% 40% 38% 41% 39% Antal doktorander totalt 10% aktivitet andel kvinnor 61% 61% 61% 60% 61% andel män 39% 39% 39% 40% 39% Antal doktorander med dokt.anställning (årsarb.) Antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) Genomsnittlig studietid för licentiatexamen (netto) 2,38 2,19 2,72 2,54 2,49 Genomsnittlig studietid för doktorsexamen (netto) 3,94 3,83 3,65 3,50 3,59 Antal doktorsexamina Antal licentiatexamina Personal Antal årsarbetskrafter Medelantal anställda Personal; lärare 1 Antal lärare totalt (årsarb.) andel kvinnor 47% 48% 47% 47% 45% andel män 53% 52% 53% 53% 55% Antal disputerade lärare (årsarb.) andel kvinnor 38% 38% 34% 32% 32% andel män 62% 62% 66% 68% 68% Antal professorer (årsarb.) andel kvinnor 21% 20% 18% 17% 17% andel män 79% 80% 82% 83% 83% Ekonomi Intäkter totalt (mnkr), varav Grundutbildning (mnkr) andel anslag 89% 89% 87% 84% 86% andel externa intäkter 11% 11% 13% 16% 14% Forskning och forskarutbildning (mnkr) andel anslag 33% 36% 37% 37% 38% andel externa intäkter 67% 64% 63% 63% 62% Kostnader totalt (mnkr) andel personal 53% 51% 51% 52% 51% andel lokaler 12% 12% 12% 12% 12% Lokalkostnader 2 per kvm (kr) Balansomslutning (mnkr), varav oförbrukade bidrag årets kapitalförändring myndighetskapital (inkl årets kapitalförändring) varav dotterbolag (KI-Holding AB) Definition enligt högskoleförordningen Enligt resultaträkningen 1 2 6

7 Karolinska Institutets organisation 2009 (Internrevision) KI Campus Solna Institutionen för cell- och molekylärbiologi (CMB) Institutionen för fysiologi och farmakologi Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB) Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC) Institutet för miljömedicin (IMM) Institutionen för neurovetenskap KI vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna och Danderyds sjukhus Institutionen för folkhälsovetenskap Institutionen för klinisk neurovetenskap Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Institutionen för kvinnors och barns hälsa Institutionen för medicin, Solna Institutionen för molekylär medicin och kirurgi Institutionen för onkologi-patologi KI Campus Huddinge med Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge och Södersjukhuset Institutionen för biovetenskaper och näringslära Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) Institutionen för laboratoriemedicin Institutionen för medicin, Huddinge Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) Institutionen för odontologi 7

8 KIs utbildning och forskning 2009 DANDERYDS SJUKHUS 157 helårsstudenter 28 mnkr forskning 29 helårsarbetskrafter CAMPUS SOLNA 995 helårsstudenter mnkr forskning helårsarbetskrafter KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET helårsstudenter mnkr forskning helårsarbetskrafter SÖDERSJUKHUSET 252 helårsstudenter 29 mnkr forskning 44 helårsarbetskrafter CAMPUS HUDDINGE med Karolinska universitetssjukhuset helårsstudenter 773 mnkr forskning helårsarbetskrafter Forskning avser omslutning exklusive lokaler och ALF-medel. 8

9 Rektor om år 2009 Ett lyft för forskningen Den forskningspolitiska propositionen som antogs av regeringen i början av 2009 blev något av en historisk vändpunkt för den svenska universitetsforskningen. Tillskottet på fem miljarder kronor samt att fördelningen av de direkta statliga forskningsanslagen till universiteten för första gången skedde i konkurrens, var inte bara en välkommen satsning utan också nödvändig. Att regeringen valde att göra denna satsning mitt i den ekonomiska kris som slog till mot världen under det gångna året tyder på en långsiktighet, där betydelsen av forskning och innovation för samhällsutvecklingen lyfts fram. Strategiska forskningsområden Inom ramen för regeringens forskningssatsning fick landets lärosäten uppdraget att komma in med ansökningar inom ett antal strategiska forskningsområden. Vid Karolinska Institutet (KI) gjordes ett omfattande och omsorgsfullt arbete med dessa ansökningar och utfallet blev mycket gott. KI beviljades medel inom alla de medicinska områdena som utlystes; sex som huvudman och ett tillsammans med KTH och Stockholms universitet. Nu förstärks pågående forskning och nya slagkraftiga forskningsmiljöer byggs upp inom cancer, neurovetenskap, diabetes, vård, epidemiologi och stamcellsforskning. En omfattande planering tillsammans med KTH och Stockholms universitet har startat för att skapa ett Science for Life Laboratory (SCiLifeLab) som ska bli en nationell forskningsanläggning inom molekylär biovetenskap. Samarbete har utsträckts till att innefatta även Uppsala universitets verksamhet inom området. Stockholmsdelen av satsningen kommer att ligga i det nyuppförda Karolinska Institutet Science Park i Solna. Internationalisering I en allt mer globaliserad värld är forskning och utbildning inom det medicinska området inte längre en egen nationell angelägenhet. KI bidrar till utvecklingen genom att aktivt verka för ökat internationellt utbyte och gemensamma satsningar med andra universitet världen över. Under året har samarbetsavtal slutits med bland annat institutioner i Nordamerika och Asien. I denna årsredovisning lämnas en fördjupad redogörelse för det internationella arbetet vid KI. Donationer KI har av makarna Märit och Hans Rausing mottagit en donation om 50 miljoner kronor för ett storskaligt forskningsprojekt kring bröstcancer. Projektet, som blir ett av de största bröstcancerprojekten i världen, har som övergripande målsättning att på sikt minska antalet insjuknade i bröstcancer med procent. Bland övriga donationer vill vi särskilt nämna den fortsatta finansieringen av LifeGene-projektet med 22 miljoner kronor från Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelse. Vi är mycket tacksamma för dessa och alla övriga generösa gåvor som KI erhållit under det gångna året. De är mycket viktiga för vår verksamhet. Översyn av KIs organisation Under 2009 har en översyn av KIs organisation gjorts under ledning av Göran Bexell, före detta rektor vid Lunds universitet. Utredningen har framförallt varit inriktad på den centrala organisationen och konstruktiva förslag på hur KI kan organiseras i framtiden har förts fram av utredarna. I korthet föreslås att det behövs en starkare och mer sammanhållen ledning av Karolinska Institutet för att klara framtidens utmaningar. En arbetsgrupp under prorektors ledning arbetar nu vidare med de olika förslagen. Ny utbildningsorganisation En ny organisation för utbildningen på grundnivå och avancerad nivå har byggts upp under året och trädde i kraft vid årsskiftet 2009/2010. Antalet programnämnder har halverats till tio, vilket innebär att en nämnd kan ha hand om flera 9

10 utbildningsprogram. Syftet är att höja kvaliteten genom en klarare rollfördelning mellan beställare och utförare samt att få en effektivare administration genom ett gemensamt programkansli. Sjuksköterskeutbildningen I december 2008 drog Högskoleverket in rätten för KI att utfärda sjuksköterskeexamen på grundnivå (gäller inte examen för specialistsjuksköterskor). En reformgrupp tillsattes under ledning av dekanus för utbildning och ett gediget arbete har genomförts för att höja kvaliteten i utbildningen. Fokus för reformgruppen har varit att skapa en tydlig röd tråd i utbildningen samt bättre koppling mellan dels de olika ämnena, dels teori och praktik. Forskningsanknytningen görs klarare och lärarkompetensen höjs. I november 2009 lämnade KI in en ansökan om ny examensrätt till Högskoleverket. Intern styrning och kontroll Sedan 2008 gäller en särskild förordning om intern styrning och kontroll för vår verksamhet. Den nya förordningen är ett viktigt stöd för organisationen att kunna identifiera områden och verksamheter som behöver utvecklas eller på annat sätt åtgärdas. Under året har ett omfattande riskanalysarbete genomförts med representanter för olika delar av organisationen. En närmare presentation av detta finns under särskilt avsnitt i årsredovisningen. I årsredovisningen för 2008 bedömde konsistoriet att det fanns brister i den interna styrningen och kontrollen främst kopplad till förlusten av examensrätten för sjuksköterskeprogrammet. Men i och med det omfattande arbete som genomförts under året är bedömningen nu att den interna styrningen och kontrollen är betryggande. Verksamhet och ekonomi Trots ett fortsatt stabilt söktryck till KIs utbildningar på både grundnivå och avancerad nivå, når vi som universitet inte heller i år upp till det så kallade takbeloppet i utbildningsanslaget. Detta beror främst på bortfallet i sjuksköterskeutbildningen samt förändrad struktur i vissa utbildningar där samtliga examinationsmomentet flyttats till slutet av kurserna. Från och med 2011 räknar KI med att utnyttja anslaget fullt ut. Inom utbildning på forskarnivå disputerade 392 doktorander (jämfört med 352 doktorsexamina 2008), vilket är det högsta antalet någonsin. Omsättningen ökade totalt med nio procent till miljoner kronor, varav 121 miljoner kronor förklaras av övertagandet av folkhälsoverksamhet från Stockholms läns landsting samt 79 miljoner kronor för retroaktiva pensionskostnader. Intäkter från Vetenskapsrådet och EU har för båda ökat med 10 procent till 398 respektive 235 miljoner. Resultatet uppgick till +149 miljoner kronor, varav KI Holding AB +3 miljoner kronor. Strategi 2012 Arbetet med en ny utvecklingsstrategi för perioden Strategi 2012 har slutförts under året och fastställts av konsistoriet (se ki.se). Strategin utgår från den tidigare strategin, KI05, och den utbildnings- och forskningsstrategi som KI 2007 lämnade till regeringen som underlag till den forskningspolitiska propositionen. Utvecklingen inom det biomedicinska området är dynamisk och sker mycket snabbt, inte minst tekniskt och metodologiskt. Strategi 2012 kommer de närmaste tre åren att peka ut färdriktningen för vårt universitet vad gäller kärnverksamheten men också för nödvändiga stödfunktioner. Strategi 2012 ger oss förutsättningar att fortsätta utvecklas som ett av världens ledande medicinska universitet för att på det sättet bidra till människors förbättrade hälsa. Jag vill rikta ett varmt tack till alla som på olika sätt är engagerade i Karolinska Institutets verksamhet. År 2010 kommer att bli ett händelserikt år, fyllt av spännande och intressanta evenemang i samband med att vi firar vårt 200-årsjubileum. Harriet Wallberg-Henriksson Rektor 10

11 Kommentar till redovisning av prestationer och kostnader Enligt förordningen (SFS 2000: 605) om årsredovisning och budgetunderlag ska enligt 3 kap. 1 myndigheterna kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Redovisningen ska lämnas enligt den indelning som myndigheten bestämmer om inte regeringen beslutat annat. Enligt ESVs föreskrifter till 3 kap 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten översiktligt beskriva sin verksamhet och resultatet av verksamheten, företrädesvis de viktigaste prestationerna, deras volym och kostnader. Enligt de allmänna råden kan kostnad per prestation avse såväl kostnad per prestationstyp och år som enskild prestations totala kostnad. I årsredovisningen redovisas en rad olika uppgifter om verksamhetens volymer, såsom helårsstudenter och forskarexamina, samt de totala kostnaderna med uppdelning på utbildning på grund och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå. De uppgifter som redovisas i sammanställningen Väsentliga uppgifter i inledningen av denna årsredovisning har för universitet och högskolor i huvudsak utvecklats utifrån de perspektiv som anges i ovan nämnda förordning. Av högskolelagen framgår att universitet och högskolor har tre huvuduppgifter, nämligen att bedriva utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, bedriva forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete samt samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Att beräkna kostnaden per prestationstyp är däremot komplext och kräver klara definitioner för att uppgifterna ska vara meningsfulla, vilket innebär att det behövs mer tid för detta arbete än det som stått till förfogande inför årsredovisningen för Det uppdrag som regeringen gav några lärosäten i början på 2000-talet att utveckla en modell för beräkningen av kostnaden för en doktorsexamen (per vetenskapsområde) visar på detta. Ett utvecklingsarbete har därför initierats mellan lärosätena och i avvaktan på resultatet av detta redovisas i denna årsredovisning inte någon specifik kostnad per prestation. För uppgifter om volymer, prestationer och kostnader för 2009 se respektive huvudavsnitt samt sammanställningen under Väsentliga uppgifter i denna årsredovisning. 11

12 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Styrelsen för utbildning har på uppdrag från konsistoriet det övergripande ansvaret för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Under styrelsen finns programnämnder som ansvarar för planering och kvalitetsuppföljning av programutbildningar samt beslutar vilka institutioner som ska genomföra de i programmen ingående kurserna. Antalet programnämnder halveras från och med 2010 till tio, vilket innebär att en nämnd kan ha hand om flera utbildningsprogram. Syftet är att höja kvaliteten genom en klarare rollfördelning mellan beställare och utförare samt att få en effektivare administration genom ett gemensamt programkansli. Under 2009 har vissa förändringar skett när det gäller dimensionering. Beslut om dimensionering och avvägning mellan program och fristående kurser styrs till betydande del av arbetsmarknadens behov. Bristen på arbetskraft inom ett antal av de yrkeskategorier som KI utbildar, har därför inneburit att programutbildningarna under ett antal år prioriterats. Emellertid nådde KI varken 2008 eller 2009 upp till takbeloppet, varför beslut fattats om att ge en större andel fristående kurser. Under året har ett nytt program, masterprogrammet i hälsoinformatik, inrättats för start 2010, och beslut om att avveckla podiatriprogrammet fattats. KI har vidare till Högskoleverket ansökt om att återfå rätten att utfärda sjuksköterskeexamen. Vidare har KI tilldelats ytterligare nybörjarplatser inom psykologprogrammet, vilket KI ser positivt på. Utbyggnaden av läkarprogrammet och tandläkarprogrammet fortsätter i enlighet med tidigare regeringsbeslut. Samverkansorganisationen med Stockholms läns landsting (SLL) som trädde i kraft den 1 januari 2008 har under året konsoliderats och SLL företrädare i styrelsen för utbildning deltar aktivt både i beredning och i beslut. Mål och måluppfyllelse Generella mål enligt regleringsbrev och sammanfattning av måluppfyllelse Verksamheten vid universitet och högskolor ska hålla en internationellt sett hög kvalitet. Kvaliteten och den internationella konkurrenskraften i grundläggande högskoleutbildning ska förbättras. Det systematiska kvalitetsarbetet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå utgår från fastställda styrdokument och handlingsplaner. I enlighet med planen för kvalitetsutvärdering har under 2009 ett antal utbildningsprogram fastställt planer för kvalitetsutveckling. Utifrån resultaten av självvärderingarna har åtgärder vidtagits för att säkerställa och ytterligare utveckla utbildningarnas kvalitet. Under året har även ett intensivt arbete pågått med att reformera sjuksköterskeutbildningen: huvudområdet för utbildningen har tydliggjorts, en ny utbildningsplan har fastställts och arbetet med att stärka lärarkompetensen pågår. I november ansökte KI till Högskoleverket om att återfå rätten att utfärda examen för sjuksköterskor. För att förbättra den pedagogiska kompetensen har högskolepedagogiska kurser, konferenser, seminarier och workshops anordnats. Vidare har en masterutbildning i medicinsk pedagogik startat under året. 12

13 Universitet och högskolor ska bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte att främja utbildningens kvalitet samt förståelsen för andra länder och internationella förhållanden. Den internationella rörligheten ska öka. Internationaliseringsarbetet vid KI bedrivs i enlighet med den fastställda handlingsplanen för internationalisering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt i enlighet med propositionen Ny värld, ny högskola (2004/05:162). Målen för arbetet omfattar såväl ett ökat lärar- som studentutbyte, en ökad internationell dimension i KIs utbildningar, undanröjande av hinder för internationalisering samt uppföljning och utvärdering av internationaliseringsarbetet. När det gäller den internationella rörligheten, har det totala antalet lärare som deltagit i utbytesprogram under perioden varit ungefär konstant. Emellertid är antalet utresande lärare lägre medan antalet inresande är högre jämfört med Ett skäl till minskningen av antalet utresande kan vara läkarprogrammets förändrade utbildningsplan. Vad beträffar studentmobiliteten har antalet inresande studenter varit relativt konstant under perioden, medan antalet utresande studenter minskat. Som största hinder för ökad mobilitet har studenterna i en undersökning som genomförts vid KI angivit familjeförhållanden och ekonomiska skäl. Att studenterna anger familjeförhållanden som ett hinder, kan bero på att KIs studentpopulation har en relativt hög medelålder. KI undersöker möjligheterna att underlätta mobiliteten även för denna studentgrupp. Uppföljning och utvärdering är en viktig del av internationaliseringsarbetet. Som ett led i detta arbete genomförs uppföljningar årligen utifrån handlingsplanen för internationalisering. Vidare har ett flertal utvärderingar genomförts och sammanställts sedan Till exempel har en utvärdering av hinder för studentmobilitet genomförts (se ovan). En utvärdering har även genomförts bland lärare om värdet av att delta i lärarutbyte samt om vilka hinder för mobilitet som lärarna upplever. Resultaten av utvärderingen kommer att presenteras under våren Universitetens och högskolornas jämställdhetsarbete ska få ökat genomslag i verksamheten. Jämställdhetsaspekter ska beaktas i utbildning där så är relevant. KI ska som studie- och arbetsplats präglas av gott ledarskap, delaktighet, öppenhet, jämställdhet och mångfald. KI arbetade under 2009 utifrån en ettårig handlingsplan för likabehandling som omfattar samtliga diskrimineringsgrunder och är gemensam för både anställda och studenter. KI har under 2009 liksom tidigare år vidtagit ett antal informationsinsatser för att attrahera manliga sökande. Könsfördelningen på utbildningar på grundnivå och avancerad nivå är trots detta fortfarande ojämn andelen kvinnor utgör 75 procent men en positiv trend kan noteras vad gäller könsfördelning bland antagna till nybörjarprogram. Detta gäller till exempel arbetsterapeutprogrammet och röntgensjuksköterskeprogrammet, där andelen män har ökat med upp till ca tio procentenheter under perioden Under året har KI ansökt om och beviljats medel av Delegationen för jämställdhet i högskolan för ett samarbetsprojekt med AIK pojkfotboll. Projektet heter Spelar roll fotboll och utbildning i samverkan och syftar till att öka andelen män som söker till KIs utbildningar. Universitet och högskolor ska aktivt främja och bredda rekryteringen till utbildning på grundnivå och avancerad nivå. 13

14 KIs arbete med kvalitet, internationalisering och likabehandling redovisas närmare under egna avsnitt i denna årsredovisning. För breddad rekrytering lämnades en särskild rapport till regeringen i samband med årsredovisningen för 2008 och alternativt urval beskrivs närmare i separat rapport till regeringen i samband med årsredovisningen för Utbildningsutbudet Karolinska Institutet är unikt i Sverige med avseende på det breda och i stort sett heltäckande utbildningsutbudet inom medicin och hälso- och sjukvård. KI har under 2009 genomfört utbildning inom 40 olika programutbildningar. Tyngdpunkten ligger framför allt på utbildningar som leder till en yrkesexamen. Av KIs 16 nybörjarprogram leder 13 till yrkesexamen på grundnivå eller avancerad nivå. Av påbyggnadsprogrammen leder 11 av 24 till en yrkesexamen på avancerad nivå. Fördelning mellan program som leder till yrkesexamen, program som leder till generell examen samt fristående kurser* (inklusive kurser avräknade mot tilläggsanslaget, 2:58 ap. 10) Antal Antal Antal Antal Examen hst % hst % hst % hst % Generell examen nybörjare Generell examen påbyggnad Yrkesexamen nybörjare Yrkesexamen påbyggnad Fristående kurser Summa * Redovisade helårsstudenter avser utfall i Ladok. Enligt den utbildningsstrategi som fastställts för åren ska KIs utbildningsutbud vara fördelat enligt följande: procent nybörjarprogram, 20 procent påbyggnadsprogram på avancerad nivå samt 5 10 procent fristående kurser. KI har många starka forskningsområden och därigenom goda möjligheter att ge kvalificerad utbildning på avancerad nivå. I och med den inställda antagningen på sjuksköterskeprogrammet är det svårt att jämföra andelar med tidigare år, men sett till reella tal har det skett en ökning i antalet helårsstudenter på samtliga påbyggnadsprogram. Även antalet helårsstudenter på fristående kurser har ökat. Även om söktrycket till magister- och masterprogram är lägre än till nybörjarprogrammen, bedömer KI att det är möjligt att nå målet vad gäller andelen påbyggnadsprogram respektive fristående kurser. Det beror på att KI uppskattar att söktrycket kommer att öka allteftersom den nya strukturen med treårig utbildning på grundnivå och ett- eller tvåårig utbildning på avancerad nivå blir allmänt känd och accepterad. Vidare bedömer KI att behovet av fortbildning för yrkesverksamma kommer att vara fortsatt stort. KI ger flera långa yrkesutbildningar för nybörjare som ligger på både grundnivå och avancerad nivå. 14

15 Kursers fördelning på grundnivå respektive avancerad nivå (inklusive kurser avräknade mot tilläggsanslaget,2:58 ap.10) Nivå Hst % Hst % Grundnivå Avancerad nivå Ej klassificerad Summa Jämförelsen i tabellen är enbart gjord mot kurser 2008 då den nya nivåindelningen infördes först höstterminen Andelen utbildning på avancerad nivå har ökat jämfört med 2008 (även om jämförelsen till viss del påverkas av den inställda antagningen till sjuksköterskeprogrammet). Inför 2009 utökades antalet fristående kurser väsentligt. Under året utannonserades 86 kurstillfällen för fristående kurser varav enbart åtta ställdes in på grund av för lågt antal sökanden. KIs fristående kurser är mycket efterfrågade, sammanlagt var det behöriga sökande som konkurrerade om platser (3,3 per planerad plats). Det finns ett stort behov av fortbildningskurser, dels på grundnivå, men kanske framför allt på avancerad nivå för dem som redan har en grundläggande examen på högskolenivå. Legitimationskurs för optiker Enligt regleringsbrevet för 2009 ska KI vid behov anordna legitimationskurser för optiker. KI har bedömt att det inte funnits något behov av antagning till ytterligare sådana kurser under Den senaste antagningen skedde höstterminen 2008 och kursen avslutas våren Studenterna Sökande Söktrycket till KIs nybörjarprogram var under 2009 fortsatt högt för flertalet program. Högst söktryck 2009 hade läkarprogrammet med 8,2 behöriga förstahandssökande per planerad plats. Även psykologprogrammet (7,3), logopedprogrammet (4,9), sjukgymnastprogrammet (4,8) och tandläkarprogrammet (4,8) hade mycket högt söktryck. Ett kraftigt minskat antal sökande till specialistsjuksköterskeprogrammen bidrog dock till att söktrycket för påbyggnadsprogrammen sjönk. Programmen riktar sig till personer som redan har en grundläggande examen på högskolenivå och det är troligt att den nuvarande osäkerheten på arbetsmarknaden minskar viljan och möjligheten att ta tjänstledigt för att studera. Magister- och masterprogrammen hade 2009 ett högre söktryck jämfört med 2008, bland annat beroende på en kraftig ökning av internationella sökande (från 4,6 till 6,6 behöriga förstahandssökanden per plats), men även i den nationella sökomgången ökade antalet behöriga sökande (från 1,3 till 1,6). 15

16 Söktryck per programtyp (behöriga förstahandssökande) Sök/ Sök/ Sök/ Sök/ Program Platser plats Platser plats Platser plats Platser plats Nybörjarprogram , , , ,8 Påbyggnadsprogram (ej magister/master) 512 4, , , ,1 Magister- /masterprogram 210 2, , ,8 Totalt , , , ,6 Totalt konkurrerade behöriga förstahandsökanden om studieplatser. År 2009 var det genomsnittliga antalet behöriga förstahandssökande per planerad nybörjarplats 3,6 vid KI. En fullständig redovisning av antal behöriga förstahandssökande till KIs program återfinns i tabellbilagan, tabell 2. Utvecklingen när det gäller lägsta antagningspoäng redovisas i sammanställningen nedan. Lägsta antagningspoäng vid urval 2 Ht 2006 Ht 2007 Ht 2008 Ht 2009 Utbildning BG BG BG BG Arbetsterapeutprogrammet 16,72 16,53 15,83 15,76 Audionomprogrammet 15,48 15,10 Biomedicinprogrammet 17,45 17,43 16,13 16,84 Biomedicinska analytikerprogrammet inriktning fysiologi 15,34 16,70 inriktning laboratoriemedicin 14,72 14,45 13,50 13,21 Folkhälsovetenskapsprogrammet 16,98 15,70 14,40 14,70 Logopedprogrammet 19,48 19,33 Läkarprogrammet 20,00 20,00 20,00 20,00 Medicinsk informatikprogrammet 10,54 Optikerprogrammet 17,16 15,83 15,77 14,70 Podiatriprogrammet 10,63 11,64 10,32 Psykologprogrammet 20,00 20,00 19,83 Röntgensjuksköterskeprogrammet 15,60 16,24 15,42 15,40 Sjukgymnastprogrammet 18,24 18,40 17,90 17,98 Sjuksköterskeprogrammet (Huddinge) 16,60 16,51 16,37 Sjuksköterskeprogrammet (Norrtälje) 16,99 17,52 16,80 Sjuksköterskeprogrammet (Visby) 14,29 15,83 15,42 Tandhygienistprogrammet 17,45 16,53 16,60 16,99 Tandläkarprogrammet 20,00 20,00 20,00 20,00 Tandteknikerprogrammet 17,40 17,97 17,40 17,72 BG = Slutbetyg från såväl gamla som nya gymnasieskolan samt komvux, sammanvägda. = Ingen antagning 16

17 Urvalsgrund för antagning KI ansöker regelbundet hos Högskoleverket om särskilt tillstånd att tillämpa urval genom prov och intervju till flera program som vänder sig till nybörjare, vilket också beviljats under flera år. För mer information, se separat redovisning till regeringen. Åldersfördelning I tabellerna nedan redovisas åldersfördelningen bland nybörjare på nybörjarprogram och påbyggnadsprogram. Under den senaste fyraårsperioden har andelen nybörjare under 24 år minskat med cirka fem procentenheter och andelen nybörjare över 35 år ökat i samma grad. Åldersfördelning bland nybörjare på nybörjarprogram 2009 Arbetsterapeut- Audionom- Biomedicin- Biomedicinska analytiker- Folkhälsovetenskaps- Logoped- Läkar- Optiker- Psykolog- Röntgensjuksköterske- Sjukgymnast- Tandhygienist- Tandläkar- Tandtekniker- Nybörjarprogram totalt 0% 20% 40% 60% 80% 100% 24 år år 35 år Åldersfördelning bland nybörjare på påbyggnadsprogram 2009 Barnmorskeprogrammet Progr. i odont. profylaktik Psykoterapeutprogrammet Spec.sjuksköterska Magisterprogram Masterprogram Påbyggnadsprogram totalt 0% 20% 40% 60% 80% 100% 24 år år 35 år 17

18 Studentinflytande Studentmedverkan är vid KI en viktig del i berednings- och beslutsprocessen när det gäller frågor som rör studenterna. Studenterna har möjlighet till inflytande i KIs beredande och beslutande organ. Under 2009 beslutades vidare att studenterna från och med 2010 ska vara representerade i rektors nybildade ledningsgrupp. En stark studentrepresentation är extra viktig i organ som har direkt ansvar för utbildningsfrågor och utbildningarna vid KI. Programnämnderna består därför av lika många studentrepresentanter som lärarrepresentanter exklusive ordföranden. Varken programnämnderna eller Styrelsen för utbildning är beslutföra om inte minst en studentrepresentant är närvarande (förutsatt att studentrepresentanter finns utsedda). Under 2009 har KI tillsammans med de tre studentkårerna tagit fram en handlingsplan för att säkra studentinflytandet efter kårobligatoriets avskaffande. Handlingsplanen inkluderar bland annat ekonomiskt stöd till de studentorganisationer som ges status som studentkårer vid KI efter den 1 juli Könsfördelningen när det gäller studentrepresentationen i programnämnderna är fortfarande ojämn, även om skillnaderna har minskat. År 2009 utgjorde andelen kvinnor i programnämnderna 72 procent, vilket kan jämföras med 76 procent I de tre verksamhetsstyrelserna det vill säga Styrelsen för utbildning, Styrelsen för forskning och Styrelsen för forskarutbildning samt konsistoriet är könsfördelningen däremot i princip jämn. Då studentpopulationen vid KI mätt i antal helårsstudenter till 75 procent består av kvinnor (se tabell 5 i tabellbilagan), är dock könsfördelningen i programnämnderna mer representativ. Utbildningsuppdraget resultat och måluppfyllelse Mål för antal avlagda sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeexamina För perioden är målet för antalet avlagda sjuksköterske- respektive röntgensjuksköterskeexamina minst Antalet sjuksköterskeexamina uppgick under 2009 till 325 och röntgensjuksköterskeexamina till 31. Totalt utfärdades 356 examina. Detta innebär att KI under 2009 uppnådde 29 procent av det uppsatta målet. På grund av den inställda antagningen till sjuksköterskeprogrammet, beräknar KI att målet för perioden inte uppnås. Helårsstudenter och helårsprestationer Antalet helårsstudenter uppgick 2009 till och antalet helårsprestationer till inom ramen för takbeloppet. Antalet helårsstudenter har ökat jämfört med 2008, medan antalet helårsprestationer är färre. Det innebär att utfallet ligger knappt 21,7 mnkr under takbeloppet. I den prognos som lämnades till regeringen i slutet på oktober gjorde KI bedömningen att utfallet skulle ligga 10,5 mnkr under takbeloppet. Därutöver har KI, liksom 2008, erhållit ett tilläggsanslag (2:58 ap. 10) på sex mnkr. Inom ramen för detta anslag uppgick antalet helårsstudenter till 53 och antalet helårsprestationer till 74. Som framgår ovan kommer KI för 2009 att redovisa ett utfall som understiger takbeloppet med ca 21,7 mnkr. Anledningen är till stor del en tidigare genomförd minskning av dimensioneringen samt effekten av att KI förlorade rätten att utfärda sjuksköterske- 18

19 examen på grundnivå. I och med att beslut om indragning av examensrätten fattades först i december 2008, fanns inte möjlighet att korrigera för hela effekten KIs utbildningsstruktur består till stor del av program med verksamhetsförlagd utbildning vilket innebär att större ökningar av befintlig verksamhet är svåra att göra med kort varsel. För att minska effekterna utökades dock i möjlig mån antagningen till vårterminen inom befintligt utbud och till höstterminen utökades utbudet av fristående kurser väsentligt. I årsredovisningen för 2008 konstaterades att ett flertal utbildningsprogram inte nådde upp till de interna planeringsmålen för antal helårsstudenter. Nybörjarprogrammen har sedan dess arbetat mycket med planering av överintag, och måluppfyllelsen var 2009 högre på i stort sett alla program. Även magister- och masterprogrammen når i högre utsträckning sina planeringsmål, dock med stor variation mellan programmen. Antalet helårstudenter var under 2009 i överensstämmelse med tidigare prognoser medan antalet helårsprestationer var väsentligt lägre. I flera år har prestationsgraden legat på ca 94 procent, men för 2009 är den 90 procent. En förklaring kan vara att de ökningar som gjordes för att kompensera för bortfallet av sjuksköterskeprogrammet, huvudsakligen gjordes på höstterminen De helårsprestationer som är kopplade till ökningen kommer därmed till stor del att rapporteras i januari Även andra strukturella förändringar i programmen kan ha haft effekt på årets prestationsgrad. Vissa program har kurser som tidigare legat efter varandra men som nu läses parallellt och examineras i slutet av terminen, det vill säga i januari. En annan förklaring är en övergång till längre och integrerade kurser, till exempel i den nya läkarutbildningen, som påverkar när kurserna examineras. Slutligen kan ändrade interna riktlinjer vad gäller betygsdatum för registrering i Ladok ha haft som effekt att resultat registreras med senare datum än motsvarande tid förra året. Mot bakgrund av ovanstående resonemang är det för tidigt att dra slutsatser om nedgången i prestationsgrad är tillfällig eller inte. Ersättning för HST och HPR inom takbeloppet, , tkr Utbildningsområde Takbelopp Ersättning Under respektive över takbelopp Den beräknade ersättningen för årets verksamhet uppgår till tkr. KI har tkr i sparade prestationer från tidigare års överproduktion och prestationer från december 2008 på tkr varför anslaget för 2009 totalt kommer att belastas med tkr. Detta ger ett utgående anslagssparande (utgående överföringsbelopp) på tkr (jämför not 1). 19

20 Helårsstudenter vid KI år 2009 (Totalt 5 595*) Övriga påbyggnadsprogram 8% Fristående kurs 7% Läkarprogrammet 26% Spec sjuksköt. progr. (påbyggn.) 8% Övriga nybörjarprogram 9% Sjuksköterskeprogrammet inkl. röntgen 16% Biomedicinska analytikerprogrammet 4% Biomedicinprogrammet 3% Optikerprogrammet 3% Sjukgymnastprogrammet 6% Tandläkarprogrammet 6% Arbetsterapeutprogrammet 4% * Inklusive tilläggsanslag (2:58 ap. 10). Utvecklingen av antal helårsstudenter och helårsprestationer inom olika utbildningsområden illustreras i tabellerna nedan. Antal helårsstudenter och helårsprestationer inom de olika utbildningsprogrammen framgår av tabell 7 i tabellbilagan. Avräkning mot takbeloppet redovisas i not 1 i den finansiella redovisningen. Helårsstudenter per utbildningsområde , inklusive tilläggsanslaget Utbildningsområde Humaniora, samhällsvetenskap Naturvetenskap, teknik Vårdvetenskap Odontologi Medicin Summa Helårsprestationer per utbildningsområde , inklusive tilläggsanslaget Utbildningsområde Humaniora, samhällsvetenskap Naturvetenskap, teknik Vårdvetenskap Odontologi Medicin Summa

21 Antalet helårstudenter inom tilläggsanslaget uppgick 2009 till 53 och antalet helårsprestationer till Antal Utveckling helårsstudenter och helårsprestationer Hst Hpr Antagning till psykologprogrammet Psykologprogrammet på KI startade höstterminen 2007 med 40 platser. I regleringsbrevet för 2009 tilldelades KI ytterligare 15 nybörjarplatser (7,5 helårsstudenter). Höstterminen 2009 registrerades 67 studenter på termin 1 på psykologprogrammet. Nybörjare och helårsstudenter på läkarprogrammet och tandläkarprogrammet Läkarprogrammet utökades 2009 med ytterligare 29 platser. Planerat antal nybörjare 2009 uppgår därmed till totalt 305. Tandläkarprogrammet utökades 2009 med tio nybörjarplatser till totalt 85 platser. Antal nybörjare (registrerade på termin 1) och helårsstudenter på läkarprogrammet jämfört med plan enligt konsistoriebeslut 2009 Plan Utfall Plan 2010 Nybörjare Helårsstudenter Antal nybörjare (registrerade på termin 1) och helårsstudenter på tandläkarprogrammet jämfört med plan enligt konsistoriebeslut 2009 Plan Utfall Plan 2010 Nybörjare Helårsstudenter

22 Examina Det totala antalet utfärdade examina har ökat något i jämförelse med 2008, från till 2 185, framför allt beroende på ökningar i antalet generella examina. Under året har de första 43 masterexamina enligt den nya högskoleförordningen utfärdats, i huvudområdena biomedicin, folkhälsovetenskap samt klinisk medicinsk vetenskap. Antal examina Examen Yrkesexamen Arbetsterapeut Audionom Barnmorska Biomedicinsk analytiker Logoped Läkare Optiker Psykoterapeut Röntgensjuksköterska Sjukgymnast Sjuksköterska Specialistsjuksköterska Tandhygienist Tandläkare Tandtekniker Generell examen Högskoleexamen Kandidatexamen Magisterexamen Masterexamen Magisterexamen med ämnesbredd Totalt antal examina Totalt antal individer Examina för sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor För perioden har ett mål på examina för sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor angivits. Under 2009 har sammanlagt 325 sjuksköterskeexamina och 31 röntgensjuksköterskeexamina utfärdats, totalt 356. KI beräknar att det uppsatta målet inte kommer att uppnås, på grund av den inställda antagningen till sjuksköterskeprogrammet som får effekt med början

23 Måluppfyllelse för sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeexamen Examen Mål Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Totalt Röntgensjuksköterskeexamen Sjuksköterskeexamen Måluppfyllelse (%) Totalt Uppdragsutbildning Vid KI ansvarade tidigare det helägda dotterbolaget KI Education AB för samordning och förmedling av uppdragsutbildning. Sedan 1 september 2009 ansvarar Avdelningen för uppdragsverksamhet inom universitetsförvaltningen för denna verksamhet. Avdelningens uppgift är att fungera som brygga mellan omvärlden och KI. Intäkterna för uppdragsutbildning uppgick 2009 till 49,5 mnkr, och för beställd utbildning till 7,1 mnkr. Uppdragsverksamhet fördelad på finansiär Totalt 56,6 mnkr år 2009 Svenska företag 25% Utländska 5% Övriga statliga myndigheter 19% Organisationer och stiftelser 4% Universitet och högskolor 18% Kommuner och landsting 29% 75 Mnkr Utveckling uppdragsverksamhet

24 Antalet helårsstudenter inom poänggivande uppdragsutbildningar var 181 år Detta är färre än 2008 och jämfört med 2006 är minskningen påtaglig. Orsakerna bedöms vara flera. Stockholms stad och SLL gjorde 2006 en särskild utbildningssatsning. När satsningen upphörde 2007 minskade antalet helårsstudenter inom uppdragsutbildningen vid KI. Vidare har omfattningen av verksamheten sannolikt påverkats negativt av lågkonjunkturen. Slutligen är verksamheten konkurrensutsatt och detta kan innebära stora variationer beroende på utfall av upphandlingar. Helårsstudenter och helårsprestationer i uppdragsutbildning Helårsstudenter Helårsprestationer Särskilda åtaganden Tandvård KI ska enligt regleringsbrevet driva en tandvårdscentral i anslutning till tandläkarutbildningen. Tandvårdscentralen ska tillgodose såväl grundutbildningens behov som behovet av klinisk odontologisk forskning och utvecklingsarbete. Detta kräver att verksamheten är av viss omfattning. Vården som ges vid tandvårdscentralen omfattar allt från rådgivning till avancerad specialistvård. Stödfunktioner kopplade till denna verksamhet är sterilcentral, dentalverkstad, patientkassa och reception. Under 2009 omfattade verksamheten ca patientbesök. Verksamheten omfattar såväl barn- som vuxentandvård. Anslagsposten för verksamheten uppgick till ca tkr. Kostnaderna uppgick till ca tkr och verksamheten gav därmed ett överskott på tkr efter reglering av tidigare underskott. Kompletterande utbildning för läkare, sjuksköterskor och tandläkare med examen från tredje land KI har tillsammans med Lunds universitet, Göteborgs universitet och Linköpings universitet fått i uppdrag att anordna kompletterande utbildning omfattande högst 120 högskolepoäng (hp) för personer med läkar-, tandläkar- samt sjuksköterskeutbildning från tredje land. KI samordnar utbildningsinsatserna. Kompletterande utbildning för läkare Vid KI startade höstterminen 2009 en kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen. Utbildningen omfattar ett års heltidsstudier (60 hp), varav 30 hp utgörs av verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Antalet behöriga sökande uppgick till 41 personer varav 24 antogs. KI kan konstatera att urval genom strukturerad intervju har fungerat väl. För denna studentgrupp skulle gängse urvalsgrunder såsom betyg och högskoleprov inte vara möjlig att tillämpa. Studenterna på utbildningen är väl motiverade vilket bland annat visar sig i att 21 av 24 antagna studenter fortfarande är kvar i utbildningen inför terminsstart vårterminen Som förväntat behöver studenterna betydligt mer omfattande individuell 24

25 handledning än studenter i reguljär läkarutbildning, då de utgör en mycket heterogen grupp med olika förkunskaper och erfarenheter. Utbildningen är upplagd så att den bygger vidare på studenternas tidigare kunskaper och erfarenheter. Tonvikten i undervisningen ligger på integrering av teoretisk och tillämpad kunskap i en svensk sjukvårdskontext. Syftet är att studenterna ska komplettera och integrera sina tidigare kunskaper med ny kunskap inom de ingående specialiteterna medicin, kirurgi, gynekologi/obstetrik, pediatrik och psykiatri. Erfarenheterna av höstterminen stärker KI i uppfattningen att utbildningen för att vara framgångsrik måste anpassas efter de enskilda studenternas behov och förutsättningar. Detta är mycket kostnadskrävande men kompenseras i ett samhällsekonomiskt perspektiv av att utbildningstiden med ett individanpassat upplägg kan hållas nere. I viss mån har det varit möjligt att individanpassa den verksamhetsförlagda utbildningens innehåll och upplägg för att tillgodose studenternas skiftande behov, men ytterligare individanpassning skulle behövas. Ersättningen för den kompletterande utbildningen för läkare med utländsk examen uppgick till 225 tkr per student och år, totalt 5,4 mnkr, varav 2,7 mnkr avser höstterminen Av medlen för höstterminen har en mnkr avsatts för verksamhetsförlagd utbildning, vilket motsvarar en ersättning till den kliniska verksamheten på kronor per student och vecka, samt en viss marginal för ytterligare placeringar vid eventuella underkända resultat på ordinarie verksamhetsförlagd period. 1 Kostnaderna för undervisning, examination och handledarstöd uppgick 2009 till 1,53 mnkr inklusive hyror och indirekta kostnader. Utöver de normala antagningskostnaderna, som ryms inom ramen för indirekta kostnader, uppgår särskilda kostnader för urval till utbildningen till 69 tkr. Ännu ej fördelade medel som kommer att användas under vårterminen 2010 uppgår till 100 tkr. KI har inte haft några särskilda kostnader för validering då ersättningsnivån inte tillåtit den typen av individanpassning. Kompletterande utbildning för sjuksköterskor Som beställd utbildning från Lunds universitet har KI också anordnat Kompletterande utbildning för sjuksköterskor från länder utanför EU/EES och Schweiz. Till utbildningen, som omfattar ett års heltidsstudier (60 hp), antogs 32 studenter. Av de 60 högskolepoängen utgörs 22,5 hp av verksamhetsförlagd utbildning. Återredovisningen av denna utbildning görs av Lunds universitet. Kompletterande utbildning för tandläkare Kompletterande utbildning för tandläkare från länder utanför EU/EES och Schweiz är under planering. Användning av planeringsanslag För att täcka de särskilda kostnader som uppstår vid starten av helt nya utbildningar har de fyra medverkande lärosätena (se ovan) erhållit ett planeringsanslag på tre mnkr. 1 Då terminen inte avslutas förrän den 17 januari är samtliga VFU-perioder som hör till höstterminen ännu inte avslutade, och all ersättning till mottagande klinisk verksamhet hos landsting eller annan huvudman är ännu inte utbetald. Resterande utbetalningar för VFU-perioder under HT 2009 kommer att göras under första kvartalet