Blickpunkt: Försäkring En tidskrift för dig som arbetar i försäkringsbranschen. # 2 2014 I detta nummer: Nya förutsättningar för försäkringsbolag Företagsskattekommitténs slutbetänkande Helt annorlunda försäkrings- och sparprodukter år 2030
Innehåll: Nya förutsättningar för försäkringsbolag 04 Hög tid att planera för nya regler för krishantering 06 Företagsskattekommitténs slutbetänkande 10 Dom om momsbeskattning väckte uppmärksamhet inom EU 14 Hur kan företag mäta och redovisa verkligt värde? 17 Helt annorlunda försäkrings- och sparprodukter år 2030 19 Många omedvetna om cyber-hotet mot svenska företag 22 Sverige inför europeisk FATCA redan 2016 23 2 / Blickpunkt Försäkring
Ledare: Många aktuella frågor för försäkringsbolagen Det finns många olika utmaningar i ett försäkringsbolag. För oss försäkringsentusiaster blir det lätt mycket prat om regler, att lyckas efterleva regler för verksamheten eller regleringen av produkter och villkor. Men det viktigaste i all näringsverksamhet är kunden och att kunna tillgodose ett kundbehov. Det är själva försäkringsaffären, med kunden i fokus, som måste genomsyra det som görs i ett försäkringsbolag. Det innebär bland annat regelefterlevnad, vilket säkerställs genom sund riskhantering. För en försäkringsverksamhet är det grundläggande att räkna rätt på sina åtaganden, och det gör man genom aktuariella beräkningar och genom att uppfylla kapitalkrav. Ur risksynpunkt är det också viktigt att försäkringsbolaget har god kontroll på sina risker. Sedan kommer vi till distributionen av försäkringarna. Försäkringsbolagen behöver säkerställa en god distribution av sina försäkringar för att kunna nå kunden med det kunden vill ha, eller borde vilja ha. Distributionen till kunderna kan göras på många olika sätt, genom intern eller extern distribution. En långsiktig verksamhet bygger på nöjda kunder som ser nyttan med produkterna. Sammantaget blir regler, kunder och produkter en viktig balansgång, där lönsamhet för ägaren, nytta för kunden och verksamhetsreglering måste hanteras samtidigt. Ägaren kan vara försäkringstagarna eller ett bolag. Kunderna kan vara företag eller privatpersoner. Att försäkringsbolaget följer regler kontrolleras av Finansinspektionen, Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden och allmänna domstolar. Om någon av dessa pusselbitar saknas eller inte passar in blir helheten lidande. Ett förbud mot ersättningar inom distributionen, som provisionsförbud, kan vara ödesdigert för ett försäkringsbolag som har merparten av sin försäljning genom extern distribution. Men också andra ändringar i reglerna för distribution påverkar försäkringsbolagen. Utan distribution spelar det ingen roll om man är bäst i någon annan del, allt måste samverka. Vi har i dag en aktiv lagstiftare. Reglerna för försäkringsbolag, tjänstepensionsbolag och för distributionen är under förändring. Det närmar sig nu äntligen skarpt läge med införande av Solvens 2-regler för försäkringsbolag. Det finns helt enkelt många aktuella frågor som berör försäkringsbolag, och i denna tidning belyser vi några av dem. Trevlig läsning! Charlotta Carlberg Director, Financial Risk Management (Ansvarig för KPMG:s försäkringsteam) Om Charlotta: Hon har flera års erfarenhet från försäkringsbranschen, såväl försäkringsbolag, tillsynsmyndighet som försäkringsdistribution. Under 2012 2014 var hon vd på Sfm, branschorganisationen för försäkringsförmedlare. Hon ingick i vd-gruppen för den europeiska förmedlarorganisationen BIPAR där hon deltog aktivt för att stärka den svenska förmedlarens roll. Hon har arbetat på Länsförsäkringar Liv, AMF Pension och Movestic. Hon har arbetat på Finansinspektionen där hon bland annat var chef över Rättsavdelningen och satt i ledningsgruppen. Charlotta ingår i OPSG, Occupational Pensions Stakeholder Group inom EIOPA, den referensgrupp som arbetar med tjänstepensionsfrågor i Europa. Blickpunkt Försäkring / 3
Nya förutsättningar för försäkringsbolag Försäkring är något alla behöver, både livförsäkring och sakförsäkringar. Det finns alltså ett behov av produkterna. Men försäkring är också något som många inser behovet av först när det är för sent. Det är ibland en utmaning att nå fram till kunderna, och många försäkringsbolag använder sig av flera olika kanaler för att söka upp kunder. De vanligaste distributionsformerna för försäkring är internet, jämförande webbsidor, egen säljkår eller försäkringsförmedlare. Problemen med att nå ut till kunderna har varit föremål för flera studier. I somras gav myndigheten för försäkringstillsyn inom EU (EIOPA) ut en rapport om pensionssparande som bland annat konstaterade att många européer inte engagerar sig i sitt sparande, trots att de är medvetna om att de borde det. Detta kan kallas pensionsparadoxen: vi vet att vi själva bär ansvaret för att finansiera vår tid som pensionär men gör det ändå inte. Studier visar att vi till exempel lägger betydligt mer tid på att analysera vilken tv vi ska köpa än att engagera oss i sparande och pensionsförsäkring. Sannolikt med provisionsförbud Samtidigt har oron för provisionsdriven försäkringsförmedling gjort att det finns långt gångna planer på att införa stopp för provisioner i Sverige. Provisionsförbud finns redan i olika varianter i våra nordiska grannländer, och sedan något år tillbaka även i Storbritannien och Nederländerna. När en regel finns i ett direktiv måste vi i Sverige införa den. I reglerna för värdepappersbolag (MIFID) finns ett krav på att införa provisionsförbud för oberoende förmedling av finansiella instrument utanför försäkring. Alla länder kan välja att gå längre, det vill säga att utöka kraven. Det är mycket troligt att vi kommer att få regler om provisionsförbud i Sverige, för all form av förmedling av finansiella instrument, inom eller utanför en försäkring. Detta kommer att ställa nya krav på alla leden i distributionen. Även försäkringsbolagen påverkas Det är närmast självklart att ett provisionsförbud skulle komma att påverka försäkringsförmedlarna. Men frågan är hur ett eventuellt förbud påverkar försäkringsbolagen. Är bolagen redo för en förändrad distribution till kunderna? Med endast arvodesbaserad rådgivning är det sannolikt att många försäkringsförmedlare väljer att sadla om för att kanske bli anknutna ombud till något försäkringsbolag eller värdepappersbolag. När förmedlarna kanske inte längre kan ta emot så kallade up front-provisioner påverkas förmedlarens affär, men även försäkringsbolagets. Den här typen av förändringar brukar leda till ändrade krav på datasystem, och ändringar i ersättningsmodeller påverkar både redovisning och solvenshantering. Det är alltså inte bara förmedlarna som kommer att behöva se över sina affärsmodeller utan även försäkringsbolagen. Alla behöver se över affärsmodellen Men det är också bekymmersamt för kunderna. Utredningar visar att även om det är möjligt att utveckla tekniska hjälpmedel för att förstå och hantera sitt pensionssparande så behövs många gånger den push som en intern eller extern förmedlare står för. Med ändrade förutsättningar för försäkringsförmedlarna finns det emellertid en risk för minskad distribution via förmedlare, vilket normalt leder till ett minskat utbud av alternativ och dyrare produkter. Med ändrade regler för distribution blir det dessutom nödvändigt att söka upp kunderna på nya sätt, vilket öppnar för andra affärsmodeller för förmedlare och försäkringsbolag. Är din verksamhet redo för dessa förändringar? Oavsett hur reglerna utformas så kan vi med säkerhet säga att det inte kommer att fortsätta som förut. Alla kommer att behöva se över både sin egen affärsmodell och sin distribution. De ändrade reglerna kan komma att träda i kraft när som helst från den 1 mars 2015 till 2016. 4 / Blickpunkt Försäkring
»Många européer engagerar sig inte i sitt pensionssparande, trots att de är medvetna om att de borde det«charlotta Carlberg Director, Financial Risk Management Hon har flera års erfarenhet från försäkringsbranschen, såväl försäkringsbolag, tillsynsmyndighet som försäkringsdistribution. Under 2012 2014 var hon vd på Sfm, branschorganisationen för försäkringsförmedlare. Hon ingick i vd-gruppen för den europeiska förmedlarorganisationen BIPAR där hon deltog aktivt för att stärka den svenska förmedlarens roll. Hon har arbetat på Länsförsäkringar Liv, AMF Pension och Movestic. Hon har arbetat på Finansinspektionen där hon bland annat var chef över Rättsavdelningen och satt i ledningsgruppen. Charlotta ingår i OPSG, Occupational Pensions Stakeholder Group inom EIOPA, den referensgrupp som arbetar med tjänstepensionsfrågor i Europa. Blickpunkt Försäkring / 5
Hög tid att planera för nya regler för krishantering Finanskrisen 2008 visade att det inte fanns några bra exempel på hur stater kunde hantera systemviktiga banker och försäkringsbolag som hamnade i svåra situationer. En viktig iakttagelse var att det saknades lämpliga verktyg, det vill säga åtgärder som myndigheter kunde sätta in i ett tidigt skede för att mildra konsekvenserna. Det saknades också lämpliga riktlinjer för samarbeten över nationsgränser och planering för de systemviktiga funktioner som stora banker upprätthåller. En annan viktig iakttagelse var avsaknaden av finansiering, vilket innebar att skattebetalarna var utlämnade åt de stora kostnader som följde de desperata räddningsaktionerna. Dessa insikter gav snart upphov till de första utkasten till regler för krishantering, som framför allt gick ut på att planera för att förebygga kapital- och likviditetskriser samt förbättra samordningen mellan finansiella institutioner och tillsynsmyndigheter. En anledning till att kraven på de så kallade Återhämtnings- och Resolutionsplanerna togs fram av globala organisationer är för övrigt att skattebetalare och fordringsägare inte ska betala för dessa kriser. Planerna regleras globalt De första att omfattas av de nya reglerna var de systemviktiga bankerna. Nu i andra vågen omfattas alla finansiella institut under tillsyn. I tredje vågen så kommer även försäkringsbolagen att omfattas. Återhämtnings- och Resolutionsplaner regleras globalt av Financial Stability Boards (FSB) och EU:s Bank Recovery and Resolution Directive (BRRD). Alla tolkningar är ännu inte klara, vilket innebär att arbetet med planerna kommer att behöva justeras allt eftersom nya tolkningar blir tillgängliga. I Sverige har kraven trots detta formaliserats i en föreskrift, och vi väntar på att BRRD införs som svensk lag. Även mindre institut omfattas av BRRD, och det finns därmed krav på att även dessa tar fram och implementerar en Återhämtningsplan och att en utvald myndighet hanterar Resolutionsplanerna. Mindre institut har dock möjligheten att hänvisa till proportionalitetsregeln för att minska sitt arbete. I lagrådets betänkande skissas det på en viss förenkling, men huvuddragen i planen ska ändå genomföras. Många finansiella aktörer vill också ta sitt samhällsansvar och säkerställa att det finns en beredskap för att hantera kapital- och likviditetskriser på motsvarande sätt som förväntas av storbankerna. Dessutom vill många mindre finansiella institut både värna om och säkra sin självständighet. Återhämtningsplaner är en väg. Hög tid att börja planera I väntan på de detaljerade reglerna som väntas komma med införandet av BRRD i svensk lag så förväntar sig Finansinspektionen att samtliga berörda institut redan under hösten har en plan eller ett projekt som visar att de har påbörjat arbetet. Det innebär att alla institut måste sätta sig in i reglerna och analysera hur de ska hantera situationen. För den som inte har påbörjat detta arbete är det hög tid att sätta sig in i området och börja planera. 6 / Blickpunkt Försäkring
Fas 1:»Enklare«återhämtningsplan för att uppfylla nuvarande regelverk. Fas 2:»Enklare«återhämtningsplan för att uppfylla kommande regelverk. 02 augusti 31 december? Beslut av övergripande regeler för ÅRP i Sverige. Uppskattad deadline för redan beslutat regelverk. BRRD-lagen på plats troligen efter årsskiftet men före halvårsskiftet. Blickpunkt Försäkring / 7
Planen bygger på stresstester Återhämtningsplanen grundas på följande principer: Den ska vara riskbaserad. Den ska vara en integrerad del av styr- och beslutsprocesserna. Den ska bygga vidare på stresstester, scenarier och åtgärder beskrivna i Intern Kapitalutvärdeering (IKU). Den ska utvärderas årligen. I IKU beskriver banken ett normalläge samt rimligt stressade situationer. I både IKU och den nya lntern Likviditetsutvärdering (ILU) uppskattas och beskrivs kapitalbehov och likviditet de kommande tre åren. I dessa ingår även ett stresstest som simulerar hur banken påverkas vid en viss stresspåverkan. Återhämtnings- och även Resolutionsplanen är en förlängning av IKU/ILU och hanterar de situationer som uppkommer då bankens kapital- och likviditetssituation försämras allvarligt på grund av icke önskade varaktiga händelser. Beskrivning av vilka lägen som IKU/ILU respektive Återhämtnings- och Resolutionsplanen täcker visas i figuren nedan. Nyckeltal Normalläge Stressläge Avvecklingsläge Återhämtningsläge Stress Analys avgör stressnivå och åtgärder Stress kan uppstå av (1) idiosynkratiska händelser (som enbart berör, eller inträffar på, banken), av (2) systemiska händelser (som berör hela finansiella sektorn, regionen etc.) eller av (3) en kombination av dessa. Anledningen till uppdelningen är att vid systemhändelser så riskerar den önskade effekten av åtgärderna att minska signifikant. Det är i det närmaste omöjligt att förutspå vilka händelser och vilken kombination av dessa som kan komma att vara särskilt farliga för banken. Men med hjälp av till exempel känslighetsanalyser är det möjligt att beräkna hur mycket stress banken klarar av innan man övergår från Normalläge till Stressläge. Tidiga Varningssignaler (TVS): Syftet med Tidiga Varningssignaler (TVS) är att tidigt få en indikation om att banken riskerar att utsättas för händelser som negativt påverkar bankens intjäning samt kapital- och likviditetssituationen. Ett exempel är belåningsgrad och spread mellan in- och utlåning. Åtgärdssignaler (ÅS): Till skillnad från de Tidiga Varningssignalerna är bankens Åtgärdssignaler (ÅS) direkt kopplade till kärnan av bankens fortlevnad, det vill säga kapital och likviditet. Exempel är kapital- och likviditetsindikatorer. Om kapitaltäckningsgraden för Pelare 1 försämras ytterligare, och exempelvis underskrider kapitaltäckningskravet, ska så kallade Åtgärder enligt Återhämtningsplanen vidtas. Finansinspektionen ska fortlöpande underrättas om återhämtningsarbetet, och analys och uppföljning av åtgärdssignaler ska ske omgående. De åtgärder som vidtas under denna fas ska ha effekt inom loppet av ungefär sex månader. Det kan till exempel handla om att öka det egna kapitalet eller minska risken genom att införa restriktioner på utlåning. Samtidigt ska banken förbereda och uppdatera informationsmaterial till berörd myndighet inför en möjlig avveckling. Banken ska sannolikt också uppdatera en så kallad Resolutionsplan (avvecklingsplan) som även ska inkludera en värdering av säljbara tillgångar. Målet är att kunder, finansinstitut, skattebetalare och fordringsägare inte ska drabbas av kostnader. I samband med avveckling kan banken komma att överlämnas till berörd myndighet för avveckling enligt förutbestämda rutiner. 8 / Blickpunkt Försäkring
Joachim Grebe Head of Banking Joachim har mångårig erfarenhet som programledare och finansanalytiker. Han har bland annat drivit projekt inom regelverk, compliance, upphandling, sourcing och IT hos en lång rad olika aktörer inom den finansiella sektorn. Johan Giertz Director, Financial Risk Management Johan är ansvarig för regelverk för den finansiella sektorn på KPMG. Han har 20 års erfarenhet från finansbranschen både från myndighet och industrin. Han har arbetat på Finansinspektionen som analytiker med huvudsaklig inriktning på bank och kapitaltäckning och på Nordea med implementering av ekonomiskt kapital och Basel II. De senaste åren har Johan som koncernansvarig för regeltolkning jobbat med kapitaltäckning men också försäkringsfrågor inklusive bevakning och till del koordinering inom Solvens II. Blickpunkt Försäkring / 9
Företagsskattekommitténs slutbetänkande I somras lämnade Företagsskattekommittén sitt slutbetänkande Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet. Men för finansiell sektor i allmänhet, och för försäkringsbolag i synnerhet, finns det anledning att ifrågasätta om kommitténs förslag verkligen återspeglar titeln på slutbetänkandet. I följande artikel kommer vi att i korthet återge grunddragen i huvudförslaget och närmare diskutera de försäkringsbolagsspecifika förslagen. Kommittén har i den tredje och sista etappen haft i uppdrag att: Uppnå en beskattning som utformas så att företagande, investeringar och sysselsättning gynnas. Öka skattemässig neutralitet mellan eget och lånat kapital. Försvåra att via ränteavdrag föra ut vinster ur Sverige. Se över regler om underprisöverlåtelser och koncernbidrag. Företagsskattekommittén föreslår att de presenterade förslagen ska tillämpas från och med 1 januari 2016. Värt att notera är att det var den förra alliansregeringen som beställde utredningen, och att det ännu är oklart hur efterföljande regering ställer sig till de olika förslagen i kommitténs slutbetänkande. De flesta remissinstanser som yttrat sig har dock varit starkt negativa till förslagen. Generellt om huvudförslaget Finansnetton I sitt slutbetänkande föreslår kommittén bland annat att avdrag för negativa finansnetton slopas. Till följd av detta föreslår kommittén också att nuvarande begränsningsregler för ränteavdrag och den så kallade aktiefållan avskaffas. Positivt/negativt finansnetto utgörs av finansiella intäkter minskat med finansiella kostnader. Ett negativt finansnetto är enligt förslaget inte avdragsgillt, och ett positivt finansnetto är skattepliktigt. Finansnettot beräknas per år och ett eventuellt negativt finansnetto får inte sparas till kommande år. Finansnettot beräknas dock i princip per koncern (koncernbidragsrätt). Termerna finansiell intäkt och finansiell kostnad utgör särskilda skatterättsliga definitioner i förslaget och bör därmed inte sammanblandas med de redovisningsmässiga motsvarigheterna. Termen finansiell kostnad inkluderar bland annat ränta, direkta och indirekta kostnader för kredit och förlust vid avyttring respektive nedskrivning av finansiella instrument. Finansiell intäkt är intäkter av sådant slag som motsvarar finansiella kostnader. Det bör nämnas att redan definitionernas utformning kan leda till betydande tolkningssvårigheter och gränsdragningsproblem. Det kommer således att krävas väsentliga arbetsinsatser och systemstöd för att avgöra vad som utgör poster som omfattas av reglerna och därmed även beräkna finansnettot. Finansieringsavdrag Som motvikt till nekat avdrag för negativt finansnetto föreslår kommittén ett finansieringsavdrag motsvarande 25 procent av positivt skattemässigt resultat före finansieringsavdrag (inklusive koncernbidrag, periodiseringsfonder och underskottsavdrag). Till den del ett ej avdragsgillt negativt finansnetto medför (eller ökar) ett positivt skattemässigt resultat ingår detta således i underlaget för finansieringsavdraget. Finansieringsavdraget innebär ekonomiskt en sänkning av bolagsskattesatsen till 16,5 procent för företag med positivt finansnetto. Om företaget i stället har stora finansiella kostnader som inte matchas av finansiella intäkter kan dock förslaget som helhet leda till en högre effektiv beskattning än vad som är fallet enligt dagens regler. Specifika försäkringsbolagsfrågor Räntebeläggning av säkerhetsreserv I sitt slutbetänkande intar kommittén ståndpunkten att skadeförsäkringsföretags säkerhetsreserv har stora likheter med skattemässiga periodiseringsfonder, dock utan att föra någon teknisk diskussion om skillnaderna i syfte och funktion mellan dessa olika företeelser. För att finansiera de nya reglerna i övrigt, och med utgångspunkt från den bedömda likheten med periodiseringsfonder, anser kommittén att försäkringsbolagen ska redovisa en skattepliktig schablonintäkt på säkerhetsreserven, det vill säga på i princip samma sätt som i dag sker för 10 / Blickpunkt Försäkring
Övergångsposten uppgår till motsvarande 33 som en finansiell intäkt enligt reglerna om finansnetto. 33% av säkerhetsreserven och ska tas upp med minst 1/6 del per år från ikraftträdandet. Inte heller denna övergångspost synes betraktas. Blickpunkt Försäkring / 11
»Under de nuvarande reglerna för ränteavdragsbegränsning finns specialregler när ränta betalas till närstående livförsäkringsföretag«12 / Blickpunkt Försäkring
periodiseringsfonder. Förslaget innebär att skadeförsäkringsföretag ska ta upp en schablonintäkt motsvarande säkerhetsreserven multiplicerad med statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret. Noterbart är att den föreslagna schablonintäkten beräknas med en högre räntesats än den som föreslås gälla för periodiseringsfonder (som föreslås uppgå till 87 procent av statslåneräntan). En annan observation är att schablonintäkten på säkerhetsreserv inte synes utgöra en finansiell intäkt enligt reglerna om finansnetto. Detta skulle innebära att ett skadeförsäkringsbolag med negativt finansnetto nekas avdrag för det negativa finansnettot samtidigt som bolaget ska ta upp schablonintäkten på säkerhetsreserv till inkomstbeskattning. Delvis avskattning av skadeförsäkringsföretags säkerhetsreserv Kommittén anser att skadeförsäkringsföretag inte ska få fördel av finansieringsavdraget vid återföring av säkerhetsreserv. Vad som avses här är att avsättning har gjorts till en skattesats på 22 procent (eller högre) och att finansieringsavdraget skulle medföra att beskattningen vid upplösningen uppgår till 16,5 procent. Noterbart är att kommittén inte problematiserar kring syftet med säkerhetsreserven och inte heller kring det faktum att upplösning av säkerhetsreserven endast medges enligt Finansinspektionens föreskrifter. Att huvudregeln enligt Finansinspektionen är att säkerhetsreserven endast får lösas upp för att täcka tekniskt underskott i försäkringsrörelsen nämns alltså inte. För att se till att de överskott som har avsatts till säkerhetsreserven beskattas till 22 procent föreslår kommittén att en övergångspost avseende säkerhetsreserver ska beräknas vid reglernas ikraftträdande. Övergångsposten uppgår till motsvarande 33 procent av säkerhetsreserven och ska tas upp med minst 1/6 per år från ikraftträdandet. Inte heller denna övergångspost synes betraktas som en finansiell intäkt enligt reglerna om finansnetto. Framtida faktisk upplösning av säkerhetsreserven tas upp till nominellt belopp vid återföring. Minskad flexibilitet för livbolag att finansiera dotterbolag Under de nuvarande reglerna för ränteavdragsbegränsning finns specialregler när ränta betalas till närstående livförsäkringsföretag. Några liknande regler föreslås inte av kommittén. I stället blir avdragsrätten för räntan helt beroende av om det någonstans i koncernen finns ett positivt finansnetto att kvitta räntekostnaderna mot. Om ett avkastningsbeskattat livförsäkringsföretag äger ett fastighetsförvaltande dotterbolag som saknar finansiella intäkter kommer ett negativt finansnetto i dotterbolaget inte att kunna kvittas mot ett positivt finansnetto i livförsäkringsföretaget. Detta är följden av att endast inkomstbeskattade finansnetton beaktas i kvittningsreglerna. För det fall livförsäkringsföretaget har avsevärd inkomstbeskattad verksamhet, det vill säga riskrörelse i form av sjuk- och olycksfallsförsäkring eller grupplivförsäkring, kan det finnas större möjligheter att kvitta mot positivt finansnetto. Finansieringsavdraget innebär ekonomiskt en sänkning av bolagsskattesatsen till Våra avslutande synpunkter Ovanstående utgör endast en övergripande beskrivning av ett antal frågeställningar som vi har identifierat med utgångspunkt från Företagsskattekommitténs slutbetänkande. Förslaget riskerar i flera delar att påverka försäkringsbolagens beteendemönster eller i varje fall tillföra ytterligare parametrar som behöver beaktas inför ett affärsbeslut. Huruvida detta är syftet och/eller om det har beaktats i utredningen framgår inte av slutbetänkandet. I vilket fall riskerar förslaget att ha väldigt stor påverkan på enskilda försäkringsbolags likviditet, och vid en mer omfattande börsnedgång riskerar förslaget att leda till oönskade inlåsningseffekter eller försämrad ekonomisk stabilitet. Det är också värt att notera att trots att Företagsskattekommittén bedrev sitt arbete parallellt med Tjänstepensionsföretagsutredningen, som tidigare i höstas kom med sitt slutbetänkande, så tycks synen på säkerhetsreserven skilja sig åt mellan de båda utredningarna. Någon samordning mellan utredningarna i denna fråga verkar inte ha skett. Vad som kommer att hända med Företagsskattekommitténs förslag givet den politiska situationen är ännu oklart. Det stora flertalet remissinstanser, däribland aktörer i försäkringsbranschen, har dock varit kraftigt negativa till de förslagna reglerna. för företag med positivt 16,5%finansnetto. Kristofer Brodin Senior Tax Manager, Financial Services Tax Kristofer Brodin är skattejurist med fokus på skattefrågor i finansiella bolag. Kristofer bistår såväl svenska som internationella klienter med råd om svensk och internationell bolagsbeskattning i samband med exempelvis företagsförvärv, omstruktureringar, investerings/ finansieringslösningar och revisioner. Nils Schmidt Director, Financial Services Tax Nils Schmid har omfattande erfarenhet av skattefrågor för den finansiella sektorn, särskilt avseende försäkringsbolag. Detta innefattar omstruktureringar, förvärv och fusioner av försäkringsbolag och banker. Nils har även en bakgrund som skatteansvarig hos försäkringsbolagen Skandia och Sirius International. Blickpunkt Försäkring / 13
Dom om momsbeskattning väckte uppmärksamhet inom EU Den 17 september 2014 meddelade EU-domstolen dom i målet om Skandia America Corporation (C-7/13) och frågan om transaktioner mellan huvudkontor och filial ska momsbeskattas i de fall där filialen ingår i en momsgrupp. EU-domstolens avgörande har fått stor uppmärksamhet inom EU eftersom det kan komma att förändra momsbeskattningen av tjänster mellan huvudkontor och filial om någon, alternativt bägge, ingår i en momsgrupp. Förutsättningarna i målet var att Skandia America Corporation var koncernens globala inköpsbolag för IT-tjänster och distribuerade de externt inköpta IT-tjänsterna bland annat till sin filial som ingick i den svenska momsgruppen. Filialen vidareförädlade de externt inköpta IT-tjänsterna till slutprodukten, IT-produktion, och tillhandahöll tjänsten till bolag inom koncernen, både inom och utom momsgruppen. I sin dom anger EU-domstolen inledningsvis att den svenska filialen inte själv kan anses utgöra en beskattningsbar person i momshänseende eftersom den inte självständigt bedriver ekonomisk verksamhet utan är beroende av huvudkontoret. Med anledning av att filialen ingår i en momsgrupp så utgör den dock tillsammans med övriga medlemmar i gruppen en enda beskattningsbar person, det vill säga momsgruppen. De tjänster som en utomstående tillhandahåller en medlem i momsgruppen ska enligt EU-domstolen anses vara tillhandahållen momsgruppen och inte dess medlem. EU-domstolen gjorde bedömningen att de tjänster som Skandia America Corporation tillhandahöll sin filial som ingick i en momsgrupp utgjorde beskattningsbara transaktioner i momshänseende. I en sådan situation är det momsgruppen i egenskap av köpare som är skyldig att redovisa moms på tjänsterna. Vad innebär EU-domstolens dom i Skandia-målet och vilken räckvidd har domen? Enligt en allmänt accepterad princip inom momsområdet så ska någon momsbeskattning inte ske av tjänster som tillhandahålls Inköp Tredje land Huvudkontor Ovanstående bild illustrerar omständigheterna i Skandia-målet. EU-domstolen gjorde bedömningen att huvudkontoret och filialen utgjorde separata beskattningsbara personer i momshänseende när filialen ingick i en momsgrupp. Huvudkontorets tillhandahållande av tjänster mellan huvudkontor och filial, eftersom de utgör olika etableringar inom samma bolag. Av EU-domstolens dom i Skandia-målet följer att denna princip inte är tillämplig vid tillhandahållande av tjänster från ett huvudkontor till en filial som ingår i en momsgrupp. Huvudkontoret anses i dessa fall tillhandahålla tjänsten till momsgruppen och inte till sin filial, vilket innebär att moms ska redovisas genom så kallad omvänd beskattning av momsgruppen i egenskap av köpare av tjänsten. Den princip som kommer till uttryck i Skandia-målet innebär således att momsbeskattning kan aktualiseras vid transaktioner mellan huvudkontor och filial i de fall någon Sverige Filial Momsgrupp till momsgruppen bedömdes därmed som en beskattningsbar transaktion i momshänseende. Momsgruppen ansågs därmed i egenskap av köpare skyldig att betala moms på inköpet genom omvänd beskattning. 14 / Blickpunkt Försäkring
»EU-domstolens avgörande har fått stor uppmärksamhet inom EU eftersom det kan komma att förändra momsbeskattningen av tjänster mellan huvudkontor och filial om någon, alternativt bägge, ingår i en momsgrupp«av dessa alternativt bägge ingår i en momsgrupp. Detta eftersom de momsmässigt anses utgöra separata beskattningsbara personer. För finansiella företag som inte har rätt till fullt avdrag för ingående moms innebär detta att den moms som ska redovisas av köparen helt eller delvis kommer att bli en kostnad i verksamheten. Den kostnadsökning som uppkommer kan dock delvis lindras till följd av att avdragsrätt kan föreligga för ingående moms hos den som tillhandahåller tjänsten. EU-domstolens avgörande avsåg tillhandahållande av externt inköpta tjänster som huvudkontoret utanför EU tillhandahöll till sin svenska filial som ingick i den svenska momsgruppen. Det förekommer också ofta att ett huvudkontor tillhandahåller interna tjänster till sina filialer i andra länder och allokerar kostnaderna för dessa tjänster till respektive filial. Det kan till exempel vara fråga om HR-tjänster, juridiska tjänster och managementtjänster. Huruvida den princip som kommer till uttryck i Skandia-målet också är tillämplig på interna tjänster var inte föremål för EU-domstolens prövning. Det kan emellertid inte uteslutas att ovanstående princip även kommer att vara tillämplig på tjänster som utförs internt av huvudkontoret alternativt filialen. Denna fråga är föremål för Högsta förvaltningsdomstolens prövning, och vi kommer förhoppningsvis att få klarhet inom den närmaste tiden. Som framgått ovan behandlar domen komplexa frågeställningar inom momsområdet som inte enbart är aktuella i ett svenskt perspektiv. Detta eftersom effekterna av domen med avseende på tjänster som tillhandahålls mellan etableringar i Sverige och andra EU-länder varav någon eller bägge ingår i en momsgrupp även är beroende av hur skattemyndigheterna i de olika länderna kommer att tolka räckvidden av Skandia-målet samt hur momsgruppsreglerna är utformade i de olika länderna. Avslutande kommentar Visserligen har vissa medlemsländer inom EU, däribland Sverige, redan tidigare varit av den uppfattningen som kommer till uttryck i EU-domstolens avgörande. Men i många andra EU-länder innebär Skandia-målet en förändring av den tidigare allmänt accepterade principen att momsbeskattning inte aktualiseras vid tillhandahållande av tjänster mellan huvudkontor och filial, oavsett om någon eller bägge ingår i en momsgrupp. De företag som har utnyttjat möjligheten till gruppregistrering i Sverige eller har etableringar i andra EU-länder som ingår i en momsgrupp bör således närmare analysera de transaktioner som sker mellan de olika etableringarna och eventuella momskonsekvenser av dessa såväl i Sverige som i det land där huvudkontoret alternativt filialen finns. KPMG kan bistå Vi på KPMG har stor erfarenhet av att hjälpa företag att effektivisera sin momssituation. EU-domstolens avgörande i Skandia-målet innebär ett klargörande om att principen att momsbeskattning inte aktualiseras vid transaktioner mellan huvudkontor och filial inte gäller om någon eller bägge ingår i en momsgrupp. Ur ett företags perspektiv är effekterna av domen inte nödvändigtvis begränsade till momsbeskattningen i Sverige. Med både lokal och internationell expertis till vårt förfogade kan vi biträda i kvalificerade lagtekniska frågor kring effekterna av domen samt i samband med förändringsprocesser för att minska dess effekter. Av Steven Robertson Senior Manager, Financial Services Tax Steven är specialist på indirekt skatt och FATCA-relaterade frågor. Han har arbetat med momsfrågor för finansiella företag sedan 2001 och har tidigare bl.a. varit ansva rig för granskning av moms hos försäkringsbolag och banker på Skatteverket. Sedan 2008 har han lett KPMG:s särskilda grupp för indirekta skatter inom den finansiella sektorn. Av Stefan Wahrenberg Manager, Financial Services Tax Stefan Wahrenberg är skattekonsult med inriktning mot momsfrågor inom den finansiella sektorn. Stefan har lång erfarenhet inom momsområdet och har bland annat varit ansvarig för granskning av moms hos försäkringsbolag och banker på Skatteverket. Blickpunkt Försäkring / 15
16 / Blickpunkt Försäkring
Hur kan företag mäta och redovisa verkligt värde? Många företag brottas med frågeställningen hur de kan kvantifiera värdeskapande ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Är hållbarhetsarbetet verkligen lönsamt? KPMGs metod är ett sätt att synliggöra detta för styrelser, investerare och ägare. I rapporten»a New Vision of Value: Connecting corporate and societal value creation«presenterar KPMG ett verktyg som gör det möjligt att konkret mäta det samhällsvärde ett företag bidrar med till sin omvärld. KPMG:s metod gör det möjligt för företag och organisationer att analysera sitt värdeskapande, att redovisa resultateffekter och att presentera det på ett visuellt och pedagogiskt sätt. Metoden möjliggör väl underbyggda investeringsbeslut men kan också leda till nya möjligheter att skapa ytterligare värde. Företag har i alla tider skapat värde för samhället genom att bedriva sin verksamhet, men också via externa samhällsengagemang (såsom partnerskap, bidrag till olika former av utbildning, sociala program mm). Företag ser till att människor har tillgång till varor och tjänster, de bidrar genom att betala skatt och de bidrar till samhällets välstånd genom att skapa arbetstillfällen. Detta positiva samhällsvärde har emellertid också ett pris i form av externa effekter, då företag exempelvis förbrukar naturresurser eller på annat sätt åstadkommer negativ samhällspåverkan som en följd av sin verksamhet. Sammantaget betyder detta att ett företag har olika stor positiv eller negativ påverkan på sin omvärld. Genom modellen och analysverktyget True Value, som presenteras i»a New Vision of Value«, kan KPMG bistå företagsledare, investerare och ägare med att kvantifiera företagens positiva och negativa effekter på omvärlden och på så vis utvärdera deras verkliga värdeskapande, så kallade True Earnings. Avståndet minskar mellan olika värden I takt med att företagen etablerar ett ansvarstagande angreppssätt blir också sambandet mellan skapandet av aktieägarvärde och samhällsvärde allt starkare. Hållbarhet har flyttat allt högre upp på företagens agenda, och med detta följer även ett ökat tryck på företag att mäta och hantera både positiva och negativa externa effekter, så kallade externaliteter. Fram till nu har dessa till stor del exkluderats från mätningar av företags värdeskapande, eftersom de har haft lite eller inget inflytande på företagens kassaflöden eller riskprofiler. Men med intressenters nya värderingar och krav, en ökande regelbörda och nya marknadsmekanismer internaliseras externa effekter, och då kan företagen inte längre betrakta aktieägarvärde och samhällsvärde som två separata delar. Det är i denna nya värld som KPMG:s True Value-metod kan vara till hjälp för företag, banker och investerare. En central del i analysen är»true Earnings Bridge«som ingår i steg 1. Den syftar till att visualisera företags»verkliga resultat«med hjälp av dess positiva och negativa samhällspåverkan ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Mot bakgrund av denna och underliggande analys kan styrelser och ledningar fatta strategiska investeringsbeslut. Blickpunkt Försäkring / 17
Tre modellföretags verkliga resultat För att demonstrera hur True Value kan användas har KPMG applicerat verktyget på tre modellföretag i olika sektorer runt om i världen: en guldgruva i Sydafrika, ett bryggeri i Indien och en plastfabrik i USA. Dessa företag och regioner är exponerade för varierande utmaningar som får olika konsekvenser för företaget och omgivande samhälle. Resultaten är dramatiska. Bryggeriet i Indien, som har haft en vinstmarginal på fem procent, fick se sina vinster vändas till en fyraprocentig förlust. Guldgruvan i Sydafrika fick se sin vinstmarginal krympa till endast en procent, vilket skulle göra en långsiktig överlevnad ohållbar (se vattenfallsanalys på föregående sida). Det finns också fall där metoden synliggör det omvända. Plastfabriken i USA är bättre skyddad mot negativa externaliteter. Tack vare dess läge och sektorspecifika förhållanden var det verkliga resultatet högre än när hänsyn endast togs till det finansiella resultatet eller aktieägarvärdet. Med KPMG:s nya metod kan företag på detta sätt utveckla strategier som synliggör möjligheter till ett ökat värdeskapande och minskade risker. KPMG har redan använt metoden tillsammans med en handfull kunder. Den mest omfattande analysen har genomförts av Indiska Ambuja, som redovisar sin sociala och miljömässiga resultaträkning samt samhällsvärdet i sin hållbarhetsredovisning för 2013. Du kan också ladda ned rapporten på: kpmg.se/sustainablebusiness True Value-modellens tre grundsteg Hur ser då True Value-modellen ut? Modellen är pedagogiskt uppbyggd med tre huvudsakliga steg som var för sig innehåller stödjande verktyg: Steg 1 Bedöm företagets verkliga resultat. Första steget i modellen är att identifiera företagets positiva och negativa externaliteter för att kvantifiera dem i monetära mått. Det ger en tydligare bild av företagets externaliteter och möjliggör en kvalificerad diskussion med företagets intressenter om värdeskapande. Det blir också en utgångspunkt för ett strategiskt tillvägagångssätt baserat på både aktieägarvärde och samhällsvärde. Steg 2 Förstå framtida resultat i förhållande till risker. Det andra steget handlar om att förstå hur de externaliteter som har identifierats i Steg 1 kan komma att internaliseras och på så sätt påverka resultatet. Det möjliggör en förståelse för företagets exponering för negativa externaliteter, och kvantifieringen av potentiella risker för resultatet kan ligga till grund för en strategi för att reducera riskerna. Steg 3 Skapa aktieägarvärde och samhällsvärde. Steg tre hjälper företag att identifiera investeringar som skapar både aktieägarvärde och samhällsvärde på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Genom att ta fram ett Net Present Value (NPV) för en investering, bestående av både negativa och positiva externaliteter, uppnår företaget en mer heltäckande bild av det potentiella värdeskapandet av investeringen. Av Helena Mueller Manager Sustainability Consulting Helena har drygt 15 års erfarenhet av den finansiella sektorn och är idag senior konsult på KPMG. Hon har mer än 10 års erfarenhet av icke-finansiell styrning, uppföljning och kontroll och är i dag specialiserad på ansvarsfulla investeringar och hållbar affärsutveckling. Detta med mätbara resultat. En stor del av Helenas roll i dag är att bistå kunder med att kartlägga möjligheter och risker samt att redogöra för hur icke-finansiellt värde skapas och rapporteras. True Value-modellen adderar värde till framtidens organisationer För att kunna prestera i dagens affärsmiljö måste företag förstå, mäta och proaktivt hantera det värde de skapar eller förstör: för samhället, för människor och miljön samt för sina aktieägare. True Value-modellen är utformad för att ledande befattningshavare ska ha en metod och ett verktyg för att kvantifiera och hantera de externaliteter som påverkar såväl deras företag som deras omgivning. Det överordnade målet är att möjliggöra för företag och organisationer att bli långsiktigt hållbara och att erbjuda verktyg för att utforma motståndskraftiga och fortsatt framgångsrika affärsmodeller. 18 / Blickpunkt Försäkring
Helt annorlunda försäkrings- och sparprodukter år 2030 Hur kommer försäkringslösningar och fondsparande att se ut år 2030? Att förutsäga framtiden är omöjligt, men en sak är klar finansbranschen kommer att se mycket annorlunda ut jämfört med hur den ser ut i dag. Den värld vi lever och verkar i förändras snabbt. Förändringen drivs av ett antal underliggande krafter megatrender. Magazine descriptor / Magazine Name / 19 Blickpunkt Försäkring / 19
2030 räknar bedömare med att över hälften av alla människor har internet. Stora skiften i demografi, snabb teknologisk utveckling, förändrade konsumentbeteenden samt den allt större frågan om människans påverkan på natur och levnadsmiljö är fyra megatrender som kommer att förändra försäkringsbranschen och kapitalförvaltningen världen över. Tillsammans med en lägre global tillväxt och ett skadat förtroende för finansbranschen efter den internationella finanskrisen är det tydligt att branschen står inför betydande utmaningar det kommande decenniet. I den internationellt utarbetade rapporten»investing in the Future«ställer KPMG:s ledande experter inom finansbranschen ett antal frågor om hur dessa megatrender kommer att förändra affärsmodellen inom sju områden: värdekedja, kunder, produkter och varumärken, marknaden, teknik, bolagsstyrning samt rekrytering av talanger. I rapporten försöker vi inte förutsäga framtiden utan i stället beskriva hur megatrenderna kommer att påverka finansbranschen inom de sju områdena. Vi tror att dessa trender innebär en rad utmaningar, men även stora möjligheter för branschen. För att fånga möjligheterna och undvika riskerna måste de ledande aktörerna i branschen förändra sina affärsmodeller inom ett flertal områden. Vi lever allt längre, och samtidigt har de senaste lågkonjunkturerna och finanskriserna fått allt fler stater att reformera sina pensionssystem i riktning mot minskat statligt ansvar och ökat individuellt ansvar. Konsekvenserna av detta har inte fullt ut sjunkit in hos kunderna. Många av dagens unga yrkesverksamma kommer att få uppleva hur deras föräldrar finner sig svikna av de offentligt finansierade systemen, och de kommer att få en påtaglig insikt om hur oerhört viktig den långsiktiga privatekonomiska planeringen har blivit. Många upplever i dag att de saknar kunskap och redskap för att kunna fatta rätt beslut. Detta innebär stora möjligheter för aktörer inom sparande, försäkring och kapitalförvaltning att få en betydligt mer central roll i människors liv. Det kommer att påverka både affärsmodeller och produkter. En helt ny fråga för en försäkringsaktör kan vara: Vad är viktigast inför pensionen? Kontanta tillgångar, eller en garanterad livsstil? Är ett paket med bil, bostad, semester och sjukförsäkring viktigare än en viss årsinkomst för den som närmar sig pensionsåldern? Beroende på svaret så kommer det att få konsekvenser för vilken typ av pensionssparande människor kommer att efterfråga över tid. Spararna kommer att vara kunder under längre tid. De kommer både att bli kunder tidigare och att vara kvar längre för att hantera sin privatekonomi efter arbetslivet. Kunderna kommer att vara betydligt mer varierade i termer av vilka de är, var de befinner sig i livet och vad de behöver. Detta kommer i sin tur att leda till krav på en kundservice av allt mer skiftande karaktär, men också en större anpassning och profilering av erbjudanden genom databasanalyser. För att kunna dra nytta av dessa möjligheter kommer det att krävas en märkbart förändrad affärsmodell som gör försäkringsbolag och rådgivare för privat sparande mer relevanta för en bredare kundbas. Hur företagen paketerar sina tjänster blir en viktig konkurrensfördel. Detta är en stor utmaning för en bransch som historiskt sett har varit lysande på att använda databaser och analysmodeller för att identifiera investeringar och bygga avancerade produkter, men som har varit betydligt mindre vass på att använda så kallad»big data«för att lära känna sina slutkunder och deras preferenser. Vi har ännu så länge bara sett marginell Sven Höglund Senior Manager, Financial Risk Management Sven är expert på finansiell riskhantering hos KPMG. Han har lång erfarenhet inom finansindustrin och stor erfarenhet av riskhantering, bolagsstyrning, regelverksfrågor och finansiella processer. Sven har bland annat utfört flera uppdrag som projektledare i Solvens 2. 20 / Blickpunkt Försäkring