Rehabiliteringsutredning

Relevanta dokument
Rehabiliteringsutredning. November 2012 April 2013

Habiliteringsutredning

Område Aktivitet Genomförande Mål Lokal Styrgrupp i Borlänge

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Närsjukvårdsberedningen

Rehabiliteringsutredning

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Mottganingsteamets uppdrag

Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Demensprocessen i Hallands län

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Handlingsplan 2019 för utveckling av insatser inom området psykisk hälsa

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Handlingsplan 2018 för utveckling av insatser inom området psykisk hälsa

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Bakgrund. Den första handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland gällde under åren Länk

Organisation för samverkan kommuner och landsting ht 2009

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans.

g51 OCKELBO l&j Hofors Kommun

Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling

Palliativ vård. Uppdrag palliativ vård i Värmland Cristina Jönsson, Avd chef palliativa/ konsultteamen, Onkologikliniken

U T V E C K L I N G S L E D A R E

Handlingsplan Trisam 2016

Jonas Thörnqvist, regiondirektör Region Norrbotten

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

Nu bildar vi region i Dalarna

Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland

Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Ledningssystem för samverkan

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Rapporter från länen. Regiondag i Cancerrehabilitering 23 november 2017

Handlingsplan för ökad patient-/brukarmedverkan

Regionstyrelsen 67-80

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Neuroteam

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97

Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg och skola

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Handlingsplan 2018 Trisam

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län

Handlingsplan Trisam 2017

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Rollen som fast vårdkontakt och dirigent. Nära vård och hälsa. Seminarium 29 och 30 januari

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

LS Motion 2009:32 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om samordnad vård for multisjuka äldre

Styrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med

BILAGA 3. FÖRDELNING AV ANSVAR OCH KOSTNADER MELLAN PRIMÄRVÅRD OCH SPECIALISERAD VÅRD BAKGRUND SYFTE DEFINITIONER

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Avtal med Stockholms läns sjukvårdsområde gällande centrum för cancerrehabilitering

Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa

Uppdraget Patientens perspektiv

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem för rehabilitering vid långvarig

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson GNVO11-037

Fast vårdkontakt. Information- dialogmöte HVK regiongavleborg.se

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

att godkänna handlingsplan för arbete med de mest sjuka äldre.

Övningsexempel. Webbutbildning HT 2017

Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Handlingsplan för kunskapsutveckling inom äldreområdet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum Gemensamt kommunalförbund för närsjukvård

Triangelrevision 2018

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård

HSN:s planering och uppföljning

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys

Granskning av Åtgärder för en bättre psykiatri

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Transkript:

Rapport Datum 2013-05-27 Dnr V01 Rehabiliteringsutredning Sammanfattande slutrapport och handlingsplan Koncernstöd Projektgrupp Johan Ahlgren, VO Onkologi Margreth Rosenberg, VO Barn- och ungdomssjukvården Ulf Larsson, VO Internmedicin Kristin Ahne, VO Specialmedicin Gunilla Rundberg, Aleris AB Bo Staffas, Capio AB Kerstin Hallonqvist, VO Ljusdal Primärvård Janet Kling, VO Södra Hälsingland Primärvård Åsa Linder, projektledare Lena Hörberg, projektadministratör

Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Konklusion av utredningens resultat.... 3 3 Genomförandeplan... 4 4 Förslag på handlingsplan... 6

1 Inledning Landstingsstyrelsen beslutade den 17 oktober 2012 (Dnr: LS 2012/1046) att en rehabiliteringsutredning ska genomföras. Av beslutet framgår att en utvärdering av rehabiliteringsverksamheten inom landstinget ska ske, samt belysa effekterna av att landstinget upphörde med kompletterande rehabilitering 2010. Kompletterande rehabilitering innebär rehabilitering utomläns eller utomlands. Utredningen ska ge förslag om förändring eller utveckling av nuvarande verksamhet. Utredningen består av tre delar: Kartläggning: Beskrivning av verksamheten idag, dess förutsättningar samt olika faktauppgifter Analys: Identifiera behov av utveckling Handlingsplan: Förslag till åtgärder En avgränsning av diagnosgrupper är genomförd. Utredningen fokuserar på rehabilitering av patienter med följande diagnoser: - Reumatiska sjukdomar - Neurologiska sjukdomar - Cancer - Lungsjukdomar; företrädesvis KOL - Hjärn- och spinalskador efter trauman I denna rapport presenteras en handlingsplan som innehåller förslag på åtgärder för att utveckla rehabiliteringen för personer med kroniska sjukdomar utifrån vad som har framkommit under arbetets gång. Förutom inventering av faktauppgifter har ett antal dialogdagar genomförts med medarbetare, brukarorganisationer och politiker. Omvärldsspaning är genomförd i fem landsting: landstingen i Dalarna, Västmanland, Västernorrland, Värmland och Kalmar län. Landstingen har jämförbara befolkningstal och förhållanden som t ex stora områden med glesbygd. 2 Konklusion av utredningens resultat. Det finns utbud av rehabiliteringsinsatser inom primärvård och specialistvård för målgruppen i utredningen. Inom primärvårdens basuppdrag i Hälsovalet och som tilläggsuppdrag vid 7 dagrehabiliteringsenheter på sex orter i länet. Inom specialistvården finns rehabiliteringsresurserna företrädesvis inom verksamhetsområdet Specialmedicin Den mest påtagliga iakttagelsen är att rehabiliteringsutbudet inte är tydligt för patienter. För professionen är ansvars- och uppdragsfördelningen

otydlig. För utredningens målgrupper finns inga vårdprogram eller ansvarsoch uppdragsbeskrivningar utarbetade. Tre grupper identifieras som har särskilt stora utvecklingsbehov utifrån dagens rehabiliteringssituation: Patienter med neurologiska sjukdomar Patienter med hjärnskador efter trauma Barn som vårdats inom Barn- och ungdomshabiliteringen och vid vuxen ålder förs över till Primärvården med stöd av Vuxenhabiliteringen Samarbetet med brukarorganisationerna kan utvecklas ytterligare. Genom att ta till vara den potential som finns hos både enskilda individer och organisationerna ökas såväl patientmakt som utveckling av vårdinnehåll och egenvård. Analysfasen har försvårats p.g.a. svårigheter att få fram adekvata uppgifter ur datasystemen. Det i sin tur beror på professionernas olika sätt att registrera. Här har en förändring skett 2013. Under tiden utredningen pågått har en fortlöpande analys skett som ligger till grund för förbättringsarbeten som delar i handlingsplanen. 3 Genomförandeplan Genomförandet av resultatet av rehabiliteringsutredningen innehåller två delar: Struktur för genomförande: Förslag på hur det fortsatta arbetet med genomförande av utvecklingsåtgärderna kan ske. Förslag på utvecklingsåtgärder(handlingsplanen): Utifrån de problem som har identifieras föreslås vad och hur förbättringar kan ske. 3.1 Struktur för genomförande 3.1.1. Ledningsstruktur I genomförandefasen av projektet är ledning och styrning en viktig faktor i utvecklingsområdena. Föreslås därför att en styrgrupp bildas bestående av t.f. hälso- och sjukvårdsdirektör, divisionscheferna för Medicin/Psykiatri, Operation och Primärvård samt chef för Hälsovalskontoret. Helhetsperspektiv behöver säkras såväl i vårdnivåer som mellan de medicinska- och rehabiliteringsperspektiven. Uppdraget för gruppen är att ha det övergripande ansvaret för genomförande av åtgärderna i handlingsplanen. I ansvaret är det viktigt att

följa hela processen och kontinuerlig arbeta med uppföljning. En central framgångsfaktor är att ha fokus på resultat av förbättringsområdena. 3.1.2. Arbetsformer Varje utvecklingsåtgärd i handlingsplanen matchar ett problem och presenteras i vad som ska göras och det hur kan göras. I det fortsatta arbetet bör det för varje utvecklingsåtgärd tas fram en genomförandeplan som bland annat innehåller: Ansvarig processledare Deltagare Målsättning och hur effekterna av åtgärden ska mätas Arbetsformer/arbetssätt Tidsplan Plan för implementering Plan för uppföljning I genomförandearbetet är det viktigt att tillgodose brukarinflytande och ta till vara brukarerfarenheter.

4 Förslag på handlingsplan Nedan presenteras förslag på utvecklingsåtgärder. Punkterna 1 11 är rena utvecklingsområden medan punkterna 12 16 rör resursfrågor. Åtgärderna är inte presenterade i prioriteringsordning. Problem Förslag Hur 1 Uppdragen för rehabiliteringsverk-samheterna inom primär- och specialistvård saknar en tydlig struktur och vägledning för insatser Gemensamma mallar för uppdragsbeskrivningar skapas Integreras i ILS (Integrerat ledningssystem) 2A Oklart vem som ska göra vad beträffande rehabilitering för målgruppen Uppdragen mellan olika verksamheter hakar inte i varandra: Utarbeta uppdragsbeskrivningar som harmonierar i vårdnivåer I arbetet med överenskommelser behöver dialog ske mellan berörda verksamheter, inte enbart i linjeorganisationen - mellan specialiserade- och primärvården - mellan verksamheter inom den specialiserade vården

2B Arbets- och ansvarsfördelning saknas mellan tre vårdnivåer för målgruppens rehabilitering: Primärvård, specialistvård och kommunala nivån Utarbeta arbets- och ansvarsfördelning i två steg: 1. Mellan specialistvård- och primärvård. Primärvårdsnivån behöver säkerställas 1. Arbets- och ansvarsfördelning utarbetas för diagnosgrupperna i utredningen 2. Mellan landstingets och kommunernas verksamheter 2. Utifrån dessa utarbeta en överenskommelse med kommunerna i vilket skede och innehållet i rehabiliteringen på den kommunala nivån 2C Vårdkedjan fungerar inte optimalt, patienter faller mellan stolar, gäller -barn som fått insatser från barn- och ungdomshabiliteringen och vid 18 års ålder övergår till primärvården -individer med neurologiska sjukdomar Tydliggöra vårdkedjan för patientgrupperna Upprätta vårdprogram, där ansvarsfördelning och samverkan tydliggörs. Kontinuerlig uppföljning av följsamheten till vårdprogrammen. Vårdprogrammen ska bygga på nationella riktlinjer, och om sådana inte finns, bygga på internationella evidenskällor -individer med hjärnskador av olika genes 3 Samverkan inom och mellan vårdnivåerna behöver utvecklas 1. Övergripande rutin för samverkan tas fram och definierar begreppet samverkan och anger dess innehåll och förutsättningar 2. Använda gemensamt system för att underlätta information och kommunikation (ex verktyget Meddix) 1. En gemensam struktur på hur rutinen för samverkan ska utformas för alla verksamheter. Rutinen ska upprättas mellan verksamhetsområden som har del i vårdkedjan.

3. Skapa forum för konsultationer mellan specialistvården och primärvården 3. Bör tas med i respektive verksamheters uppdragsbeskrivningar 4A Vårdplaner innehållande rehabiliteringsplaner för personer i behov av insatser över tid saknas för flertalet individer inom målgruppen Uppdra till verksamheterna att systematisera införandet av vårdplaner inkluderande rehabplaner enligt prioriteringsprincipen I linjeorganisationen 4B Rehabiliteringsplanen, som del av vårdplanen är idag utformad så att den känns byråkratisk för de berörda 1. Utforma mall för rehabplan som är anpassad i språk och form för individerna tillsammans med företrädare för brukarorganisationerna 2. Implementering av omarbetad rehabiliteringsplan Arbetsgrupp utses. Länshandikapprådet utser brukarföreträdare och VC Specialmed och DC Primärvård utser repr från professionen 4C Implementeringen av fast vårdkontakt går långsamt I samband med arbetet med rehabplanerna skapa fast vårdkontakt för patienterna I linjeorganisationen 5 Kompetens- och verksamhetsutveckling Kompetensbehov fångas idag mestadels på individuell nivå. Behov finns av utvecklad kompetensförsörjning på övergripande nivå som matchar behoven hos patienterna. 6 Personer med stora kommunikationsproblem har svårigheter att vara delaktig i sin egen vård Struktur tas fram för kompetensutveckling Använd kompetens inom KomX i konsultativt syfte till vårdenheter där målgruppen finns Föreslås ingå i HR-direktörens uppdrag kartläggning av utbildningsbehov i landstinget. Styrgrupp för genomförande av handlingsplanen prioriterar enheter som ska ingå i utvecklingsarbetet

7 Smärtproblematik för barn/ungdomar inom BUS är ett område som lyfts in i rehabutredningen från en tidigare genomförd smärtutredning 8 1. Omhändertagandet av barn som övergår från Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) till Primärvård, med stöd av vuxenhabiliteringen definieras som en grupp som faller mellan stolar 2. Överföringen upplevs av individerna och deras närstående som abrupt 9 Gränssnittet mellan BUS och BUH för barn med neurologiska sjukdomar är otydligt 10 Cancerrehabilitering är ett outvecklat område både nationellt och lokalt 11 1. Brukarinflytandet för målgruppen behöver utökas och utvecklas 2. Samarbetet med brukarorganisationerna kan optimeras för att stimulera brukarorganisationerna att själva driva träningsgrupper 1. Specificera primär-, specialistnivå respektive högspecialiserad nivå 2. BUS Hudiksvall har ett pågående arbete med gruppverksamhet för smärtpatienter 1. Kartlägg och tydliggör vuxenhabiliteringens, primärvårdens och kommunernas habiliterande uppdrag för målgruppen (Se även 2C) 2. Utarbeta en modell för att initiera överföringen under en längre period för individen och närstående Utarbeta gränssnittsdokument mellan BUS och BUH för gruppen. Största cancergruppen bland män är prostatacancer. Därför föreslås en satsning på den patientgruppen 1+2 Uppdra till verksamheterna att strukturera samarbetet med brukarna på olika nivåer 1. Till uppdraget Mål och vision inom BUS 2. Erfarenhetsutbyte inom länet 1. Föreslås att uppdraget läggs fram av länsledning Närvård. Använd modellen som finns i arbetet med barn med neuropsykiatriska problem 2. Arbetsgrupp med företrädare från PV, BUH och Vuxenhabiliteringen utarbetar modell Arbetsgrupp tillsätts från respektive verksamehtsområden Projekt inom VO Kirurgi och VO Specialmedicin. Använd erfarenheter från gyncancer-projektet.

12 Fördelning av sjukgymnast- och arbetsterapeuttjänster inom rehabilitering för reumatologin tycks vara ojämn i länet 13 A. Hållbar rehabilitering för individer med neurologiska sjukdomar behöver säkerställas Verksamheten ser över ev. omfördelning av resurser A. Utvärdera effekt av pågående projekt med neuro-team inom VO Specialmedicin A. Permanenta neuro-teamen om resultat visar förbättring av effekt av projektet B. Dagrehabiliterings-enheterna i länet har få patienter generellt och enstaka patienter med neurologiska sjukdomar. Rehabmedicin i Sandviken har ett fåtal patienter med neurologiska sjukdomar B. Fortsatt arbete för att ge förslag på optimering av befintliga resurser för gruppen neurologiskt sjuka. Arbetet ska även gälla individer med hjärnskada efter trauma B. Tjänstemannagrupp på divisionsnivå tillsätts 14 Psykologkompetens saknas för barn- och ungdomssjukvården och för gruppen neurologiskt sjuka vid sjukhusen i Gävle, Bollnäs och Hudiksvall Omfördela/nytillskott av ekonomiska medel Budgetprocess 2014 15 Arbetsterapeutresurs saknas för BUS i Hudiksvall. Det bidrar till svårigheter bl a med förskrivning av hjälpmedel till målgruppen 16 Rehabiliteringsresurser inom den specialiserade lungsjukvården är svag. Det försvårar start av rehabilitering innan utskrivning till hemmet. Omfördela 0,5 arbetsterapeuttjänst från BUH till BUS i Hudiksvall Förstärkning inom VO Specialmedicin med 1,0 sjukgymnast dedikerad till Lungmedicin Budgetprocess 2014 Budgetprocess 2014