medborgardialog h a n d b o k f ö r r e g i o n s k å n e s f ö r t r o e n d e v a l d a

medborgardialog h a n d b o k f ö r r e g i o n s k å n e s f ö r t r o e n d e v a l d a

Innehåll Vad vill vi uppnå? 5 Hur är läget idag? 9 Vilka vill vi kommunicera med? 11 Vad vill vi föra dialog om? 13 Vilka metoder vill vi använda? 17 Hur gick det? 23 Dialogmodellen steg för steg: Om demokratiberedningen Demokratiberedningen har i uppgift att hålla samman det övergripande demokratiarbetet i Region Skåne. Beredningens uppgifter är att samordna det övergripande demokratiarbetet verka för förbättrad representativitet utveckla dialogen med medborgarna. Läs mer om demokratiberedningen på www.skane.se/demokratiberedningen Producerad av Region Skåne oktober 2006 Text och sammanställning: Henrik Bergman, Sara Persson, Karl Gustav Andersson, Region Skåne. Form/foto: Christian Andersson, Region Skåne. Foto: Sven Persson/ Swelo Photo, Lena Granefelt / Johnér. Omslagsbild: Sven Persson, Swelo Photo, bilden är tagen från Unga tankar i Trelleborg den 27 april 2006. Print: Servicelaget, Skånehuset, Kristianstad.

Förord Bakgrund och syfte Önskan att utveckla demokratin på regional nivå var en viktig drivkraft vid tillkomsten av Region Skåne. För att möta framtida utmaningar krävs medborgerlig förankring och medverkan. Avvägningar och prioriteringar sker bäst nära medborgarna. I linje med detta har regionfullmäktige i budgeten för 2006 lagt fast att samtliga nämnder ska arbeta systematiskt med att utveckla dialogen med medborgarna. Som stöd för detta arbete har demokratiberedningen tagit fram den här handboken om medborgardialog. Syftet med handboken är: En för alla Region Skånes förtroendevalda gemensam bild av medborgardialogen. Att strukturera medborgarkontakterna när det gäller syfte, innehåll och form, vad som bör tas upp i dialogen och vilken form eller metod som är lämplig. Vem riktar sig handboken till? Alla förtroendevalda har ett övergripande ansvar för att medborgarnas vilja och behov kommer till sin rätt. Därför är det angeläget att alla Region Skånes förtroendevalda deltar i medborgardialogen. Handbokens innehåll För att förutsättningarna för medborgardialogen ska bli så goda som möjligt, gäller det att man börjar i rätt ände. Detta tydliggörs i det här häftet genom att det inleder med mål, nuläge, målgrupp och vad man kan föra dialog om ur Region Skånes perspektiv. Först därefter följer en rad förslag på metoder man kan använda för dialog med medborgarna och hur uppföljning kan ske. För mer detaljerade beskrivningar av metoder hänvisas till boken Metoder för möten, delfinansierad av Region Skåne och författad av Anna Ranger och Karin Westerberg. 3

Varför vill vi ha mer medborgardialog? Foto: Christian Andersson/ Region Skåne

Vad vill vi uppnå? Medborgardialog är, liksom annan kommunikation, i första hand ett medel, ett verktyg, för att nå vissa mål. Innan man planerar sina kommunikationsinsatser, medlen, bör man ha klart för sig vad man vill åstadkomma. Varför vill vi ha mer medborgardialog? Olika svar på detta ger en signal om att det kan finnas olika demokratimål i olika politiska församlingar. Det kan vara olikheter som grundas på skillnader i verklighetssyn, samhällssyn, värderingar, demokratiideal, visioner. Men det går att ha samma mål på olika grunder. Man börjar med mål på en mer övergripande nivå och konkretiserar dessa för att, senare i processen, komma fram till förslag på åtgärder. Några övergripande målformuleringar Målen kan antagligen sorteras in i följande huvudgrupper (som i hög grad överlappar varandra): Utveckla det politiska företrädarskapet Grundtanken med Sveriges demokratiska system, enligt regeringsformen, är att All offentlig makt i Sverige utgår från folket och folkstyrelsen förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statskick. I allmänna val väljer medborgarna partiföreträdare till olika politiska församlingar, som fattar beslut som i stort ska spegla vad en majoritet av befolkningen vill. Problemet är att dessa etablerade metoder för politisk förankring hos medborgarna idag generellt sett har svårt att engagera. Partiernas medlemsantal minskar. Antalet medlemmar i politiska partier har nästan halverats mellan 1991 och 2004 (SNS demokratiråd 2005). Partierna håller på att tappa den betydelse som företrädare för medborgarna de tidigare har haft. Det politiska intresset som sådant är i sig inte på nedgång. Det är de organiserade formerna och konventionerna som inte passar dagens medborgare. Det kan därför behövas fler kanaler att påverka Region Skåne och kommunicera med regionens politiker än via partiorganisationerna. De politiska partiernas företrädare vinner på att finna så många arenor för dialog som möjligt med övriga medborgare och söker ofta efter sådana möjligheter. Nya arenor ger nya perspektiv. Inför viktiga beslut erbjuder medborgardialogen ett komplement till den representativa demokratin, genom att medborgarna får mer att säga till om mellan valen. Ökad kunskap, delaktighet och förtroende hos medborgarna En informerad opinion är en viktig utgångspunkt för att kunna föra en konstruktiv och meningsfull dialog. Det går inte att räkna med befolkningens stöd för svåra beslut om medborgarna inte insett att resurserna är begränsade. Det är angeläget att skapa realistiska förväntningar för vad man kan åstadkomma som förtroendevald. I dialogen skapas ökad tolerans för andras argument och bättre kunskap om den demokratiska beslutsprocessen. Det handlar inte om direktdemokrati, det vill säga deltagarna har inte något formellt inflytande, utan detta utövas genom den representativa demokratin. Däremot finns det möjlighet att delta och påverka politikerna indirekt genom goda argument. Det är samtidigt betydelsefullt att fler medborgare personligen får uppleva att politiker är helt vanliga människor som du och jag. Den närhet och tillit som då uppstår kan bara skapas genom personliga möten och dialog, där politiker möter människor som medmänniskor med gemensamma intressen, behov och bekymmer. 5

Bättre beslutsunderlag Man sparar tid och pengar genom att göra rätt från början. Genom bättre dialog mellan medborgare och förtroendevalda skapas både bättre och bredare beslutsunderlag. Konkreta mål När man är klar över de övergripande målen behöver de preciseras och konkretiseras i flera nivåer. Begreppen i målformuleringarna behöver förtydligas och definieras. Vad innebär det och vad får det för konsekvenser? Målen behöver också konkretiseras i delmål och/eller etappmål och konkreta genomförbara, mätbara arbetsmål. Det är förstås bra för motivationen att man då och då upplever att man verkligen når ett mål. Några definitioner Några förtydligande definitioner kan vara på sin plats. Medborgare är i denna handbok för enkelhets skull alla invånare i Skåne oberoende av formellt medborgarskap eller ej. Kommunikation är processen för människors kontakt med varandra. Den kan delas upp i de två begreppen enkelriktad kommunikation och dubbelriktad kommunikation. Enkelriktad kommunikation innebär att signaler mellan två parter bara sker i den ena riktningen. Ett exempel är när kommunikationen mellan dig som förtroendevald och en medborgare endast går ut på att du ska ge information eller att du ska få information, inte båda samtidigt. Dubbelriktad kommunikation innebär att du både ger och får information samtidigt, till exempel i dialog, diskussion eller debatt. Kommunikation kan gå direkt via sändaren till mottagaren, eller indirekt via olika mellanled av sändare (vidareinformatörer). Den kan vara personlig eller opersonlig, det vill säga sändas via olika medier eller kanaler. Information som sänds till många mottagare samtidigt kallas masskommunikation. Den här handboken tar upp de politiska organens demokratiska kommunikation med medborgarna, inte den kommunikation eller information som gäller medborgarnas mer praktiska kontakter med regionen. Dialog används ofta när man ännu inte har någon uppfattning om var man står i en viss fråga och utmärks av att deltagarna är prestigelösa och väldigt öppna för varandras åsikter och synpunkter. Man prövar förutsättningslöst en fråga och är beredd att ge sig in i det okända. Positionerna är helt öppna. Dialogen förutsätter ömsesidighet, att deltagarna någorlunda jämbördigt turas om att tala och lyssna. Genom att försöka se varandras perspektiv, genom att ställa frågor och få svar, kan dialogen leda till en ökad förståelse och respekt. Man kan enas om vissa tolkningar av verkligheten och fakta, som man inte behöver vara överens om hur man ska hantera. Hos de flesta väcker begreppet nog förväntningar om att den som vill föra en dialog vill tala med mig, inte bara till mig, och alltså är beredd att lyssna på och bry sig om det jag har att säga. Diskussion innebär att man redan har en uppfattning och argumenterar för detta, men kan ändra åsikt om man får höra tillräckligt goda argument. Debatt handlar om konfrontation och att besegra sin meningsmotståndare. Man är inte beredd att ändra sig. Positionerna är låsta. 6

egna noteringar 7

Vilken typ av dialog med medborgarna har vi idag inom regionen? Foto: Christian Andersson/ Region Skåne

Hur är läget idag? Målen och de olika vägvalen behöver kopplas till de förutsättningar som gäller och vad som är realistiskt att förvänta sig. För att få kunskap och inspiration om detta kan man bjuda in experter och forskare eller studera relevant litteratur. Andra gånger kan man nöja sig med egna erfarenheter, bedömningar och reflektioner. En enkel modell är att göra en lista över möjligheter respektive svårigheter och problem, till exempel utifrån perspektiven omvärldsanalys och nulägesanalys. Omvärldsanalys Vilka är förutsättningarna i omvärlden? Vad vet vi till exempel om pågående diskussioner, demokratiintresse, samhällsengagemang, förväntningar, tilltro till demokratin, förtroende för politiker? Vilka möjligheter finns att bygga vidare på och utveckla? Vilka hinder, risker och problem finns? Nulägesanalys Vilken typ av kommunikation och dialog med medborgarna har vi idag inom regionen, i utskottet/beredningen/nämnden? Vilka kanaler och aktiviteter finns? Vilka når vi? Hur fungerar det? Vad bör vi ändra på? Vad bör vi sluta med? Vad bör vi börja med? Vad är bra? Vad vill vi göra mer av? Vad kan vi utveckla och förbättra? Här kanske man kommer fram till att vi gör så gott vi kan, vi förmår eller vill inte förändra oss och jobba på ett annat sätt. Men det är bättre att ha gjort ett medvetet val om att inte förändra, än att ha dåligt samvete för allt man tycker att man borde göra men inte gör. Kanske kommer man också fram till att några mål behöver omformuleras eller justeras. egna noteringar 9

Allas behov måste tas tillvara och inte bara de uppsökande, resursstarka gruppernas behov. Foto: Sven Persson/ Swelo Photo

Vilka vill vi kommunicera med? Region Skånes förtroendevalda har som folkvalda ett övergripande ansvar att tillvarata helheten och se till att medborgarnas vilja och behov kommer till sin rätt. Allas behov måste tas hänsyn till och inte bara de uppsökande, resursstarka gruppernas behov. Som förtroendevald ska man företräda även de medborgare som av olika skäl är tysta mellan valen. Därför är det viktigt att våga stå emot starka särintressen, för att släppa fram helhetsbilden av medborgarviljan. Medborgaren ser i idealfallet frågeställningarna ur ett helhetsperspektiv om vad som är det allmänna bästa. Brukaren, kunden och medarbetaren kan ha delperspektivet som patient, bussresenär, löntagare, m.m. Ett politiskt organ kommer naturligtvis aldrig att i sin dialog nå alla medborgare hur man än anstränger sig. Men vill man veta vad medborgarna anser och få en spegelbild av hela befolkningens åsikter, krävs att man på många olika sätt når människor som sammantaget motsvarar ett representativt urval av invånarna. Ju mer man preciserar sina målgrupper, desto bättre kan man målgruppsanpassa sina aktiviteter. Formuleringar och metoder för kommunikationen kan ju uppfattas olika beroende på till exempel ålder, utbildning, språk, religion, kön, kultur, geografi, funktionshinder och arbete. Var finns de aktuella medborgarna? När man preciserat och kanske prioriterat sina olika målgrupper blir nästa fråga: Var finns de? Vill de kommunicera med oss? Vilka är så intresserade, engagerade, motiverade att de vill kommunicera med oss? På arbetstid eller på fritiden? Vilka är beredda att föra en verklig fördjupad dialog med oss och vice versa? Vidareinformatörernas roll För att till exempel lättare komma i kontakt med den aktuella målgruppen, kan det vara bra att fundera på vilka som kan fungera som vidareinformatörer. Några viktiga vidareinformatörer är förstås Region Skånes medarbetare. De är många och har stora kontaktytor och ständig kontakt med medborgarna. Det är viktigt att den interna kommunikationen underlättar för medarbetare att fungera som välinformerade representanter och goda ambassadörer för Region Skåne och dess verksamhet. Andra viktiga vidareinformatörer är journalister. Allmänhetens bild av medborgardialogen är för det mesta den som sprids via media. Hur kan dessa involveras så att det skrivs så korrekt som möjligt om de aktuella aktiviteterna? Tänk på att Region Skåne förfogar över informatörer som är behjälpliga med mediakontakter. egna noteringar 11

Ytterst handlar de flesta politiska beslut om etik och prioriteringar. Foto: Sven Persson/ Swelo Photo

Vad vill vi föra dialog om? Ett politiskt organ som vill föra dialog med sina medborgare har en väldig konkurrens, både i informationsflödet och om människors tid och engagemang. De flesta människor har trots allt mycket annat som man hellre ägnar sin begränsade tid åt. Att förlita sig på att det alltid finns något att prata om, bara man bjuder in medborgarna eller sig själv till dialog, ger inte ett särskilt engagerat intryck. Kanske kan man som förtroendevald se ett värde i sig att samtala med medborgare, men de flesta medborgare ställer nog inte upp på en dialog för dialogens egen skull. Det finns alltså anledning att fundera över vad man som politiskt organ vill föra dialog om och som man även förväntar sig att medborgarna eller vissa av dem också vill föra dialog om. Bjuder man till exempel in till möte för att informera om en redan beslutad förändring, förklara orsaker och bakgrund, klargöra konsekvenser och svara på frågor, så är det lika viktigt att vara tydlig med det syftet och att ta ansvar för beslutet och dess följder. Vill man att medborgarna verkligen ska kunna påverka innan ett beslut fattas, så måste man tidigt nå ut och tydligt beskriva förutsättningarna och till exempel hur synpunkter och förslag kommer att tas om hand. Inför olika aktiviteter behöver man fundera över och planera innehållet i dialogen, förslagsvis utifrån följande aspekter: Vad vill vi i vårt politiska organ ha reda på av medborgarna? Vad vill vi i nämnden föra fram? Vad tror vi att medborgarna vill ha av oss? Vad tror vi att medborgarna vill säga till oss? Mottagarperspektivet Som sändare fastnar man lätt i ett sändarperspektiv, det vill säga det man själv tycker är viktigt tror man också andra tycker är viktigt. Men mottagarna har andra utgångspunkter och gör andra val och prioriteringar. Det är ingen mening att planera dialoginsatser som ingen bryr sig om eller vill ha och därför behöver man ständigt friska upp sitt mottagarperspektiv. Att inta mottagarperspektiv innebär att försöka tänka bort sin egen roll. Till exempel: Om jag levde ett liv helt utan anknytning till Region Skåne, vad skulle jag då tycka är viktigt i hälso- och sjukvården, tåg- och busstrafiken, etc? En bra tumregel är dessutom att aldrig överskatta mottagarens kunskap och aldrig underskatta dennes förstånd. Relevanta frågor eller teknikaliteter/ cykelställsfrågor? Man får försöka hålla sig på ett övergripande, principiellt plan när man talar med medborgarna. Annars riskerar diskussionen bara attrahera särintressena. Ytterst handlar de flesta politiska beslut om etik och prioriteringar. Även sådana frågor som patientavgifter, tillgänglighet och biljettpriser har sin grund i etiska ställningstaganden och vilka områden man vill prioritera. Partipolitik i medborgarkontakterna? När man kommunicerar med medborgarna som företrädare för ett visst politiskt organ har man både en roll som partiföreträdare och som företrädare för det politiska organet. I en dialog där förtroendevalda företrädare för Region Skåne deltar, får å ena sidan de olika partipolitiska värderingarna inte bli för otydliga för medborgaren. Då de förtroendevalda måste 13

ses som medborgarnas viktigaste verktyg för att påverka den offentliga verksamheten, kan inte politikerna inta roller som verksamhetsföreträdare eller agera som om de vore bolagsstyrelser i privata företag. Å andra sidan är det angeläget att i partigemensam medborgardialog undvika onödiga partipolitiska diskussioner mellan partiföreträdarna. Sådana riskerar att mynna ut i att dialogen med medborgarna uteblir. Deltagare är inte i första hand intresserade av de politiska meningsskiljaktigheterna, utan de vill diskutera sakfrågorna. Debatt och meningsutbyte bör därför koncentreras till de arenor regionfullmäktige, debatter i media, m.fl. där det är viktigare att det görs klart för väljarna vilka ideologiska skillnader som finns mellan partierna. Medborgardialogen ska självklart inte sakna utrymme för olika politiska åsikter, men den kräver en annan typ av förhållningssätt som tar sikte på dialog mellan medborgare och förtroendevalda, inte mellan förtroendevalda. Det krävs därför att det i förväg ägnas eftertanke åt de praktiska formerna för dialogen så att inte meningsstrider uppstår i onödan. Organisatoriska komplikationer I samtal med medborgare kan det också spela en viss roll om de förtroendevalda väljer att främst företräda fullmäktigeförsamlingens helhetsperspektiv eller en viss nämnds eller ett visst utskotts/berednings fackperspektiv. Eftersom regionfullmäktige är central beställare av politik, medan den enskilda nämnden är politikens utförare, är tanken med Region Skånes organisation att partipolitiska diskussioner bör ske i större utsträckning i regionfullmäktige än i nämnden. Samtidigt måste ledamöter självfallet ha inflytande att påverka politiken i sin nämnd, annars kan konflikter uppstå där nämndsledamöter i dialogen med medborgarna hänvisar till regionfullmäktige och vice versa. Handlar dialogen om en fråga för politiken eller för tjänstemannaorganisationen? Den grundläggande ansvarsfördelningen i Region Skåne mellan den politiska organisationen i form av styrelse/nämnder å ena sidan och tjänstemanna-/förvaltningsorganisationen å den andra, baseras på principen att styrelse/nämnder avgör vad som ska göras medan tjänstemannaorganisationen anger hur detta ska ske på effektivaste sätt. Rollfördelningen mellan förtroendevalda och tjänstemän kan vara tydlig i teorin, men är det inte alltid i praktiken. Medborgardialog är till exempel både en demokratifråga och en kommunikationsfråga. För att utveckla området krävs både politiska och professionella överväganden. Ett dilemma för förtroendevalda är att få befolkningen att förstå och acceptera den rollfördelning som finns i regionen. Vid organiserade eller spontana medborgarkontakter kan det vara svårt att få förståelse för att man inte kan svara eller påverka situationer inom verksamheterna för att det är en tjänstemannafråga. Medborgarna förväntar sig att förtroendevalda ska kunna påverka det område de är valda att agera inom eller åtminstone att kunna ge ett rakt svar på en fråga. Det ställs vid själva dialogtillfället samtidigt stora krav på återhållsamhet hos medverkande medarbetare/experter för att de inte ska dominera i kraft av sin faktakunskap. Deras roll måste bedömas i förhållande till om syftet är demokratiutveckling (politisk dialog) eller faktaredovisning (information). Det här är naturligtvis en ständigt pågående spänning inom alla politiska organisationer som man aldrig kommer ifrån. Men en tydlig organisation och ansvarsfördelning som underlättar förståelse för helheten, har förstås även betydelse för en god medborgardialog. 14

egna noteringar 15

Syftet med dialogen måste få styra vilken metod som används. Foto: Sven Persson/ Swelo Photo

Vilka metoder vill vi använda? Det är lätt att tro att metoden man väljer för medborgardialogen är avgörande för kvaliteten. Men inga metoder garanterar bra resultat. Det gäller att välja rätt metod för det syfte man har med medborgardialogen. Är syftet till exempel att skapa bättre beslutsunderlag? öka delaktigheten bland medborgarna? öka kunskapen bland medborgarna i en viss fråga? öka medborgarnas förtroende för politiker? Syftet måste få styra vilken metod som används. Ökad delaktighet för medborgaren? Om syftet är att öka delaktigheten bland medborgarna eller att öka förtroendet för politiker är det viktigt att välja metoder som fokuserar på dialogen mellan politiker och medborgare. Dialogen betecknas av dubbelriktad kommunikation att båda parter möts och är intresserade av att både tala och lyssna till varandra och ta in den andra partens synpunkter och åsikter. För att en sådan situation ska vara möjlig, måste de deltagande politikerna och medborgarna befinna sig på samma nivå. Om ena parten har mer kunskap än den andra förvandlas lätt dialogen till enkelriktad kommunikation, det vill säga bara information. Genom att förse alla deltagare med samma informationsunderlag innan mötet eller genom att formulera mötets frågeställningar så att allas erfarenheter är lika viktiga kan man se till att alla deltagarna befinner sig på en liknande nivå på mötet. Ökad kunskap för medborgaren? Om syftet är att öka medborgarens kunskap i en viss fråga så kan det skapas genom information i dialogform. Men det går självklart också att satsa på traditionell information som trycksaker, massmedia eller webbinformation. Bättre beslutsunderlag för politiker? För att skapa sig bättre beslutsunderlag och kunskap kring medborgares åsikter och prioriteringar finns det många metoder att välja mellan. Första steget är att avgöra vems åsikter det egentligen är man vill åt. Om det som behövs är ett representativt underlag som kan sägas spegla majoritetens åsikter, finns det olika undersökningsmetoder som kan användas. Några av dem kan genomföras i dialogform. Om det är en viss medborgargrupps åsikter som är intressanta, behöver de tillfrågade inte vara representativa på samma sätt. Flertalet metoder kan användas på ett sätt så att det som sägs i dialogen blir representativt för befolkningen i stort eller för en viss grupp. Det handlar huvudsakligen om på vilket sätt deltagarna bjuds in. Dialog kräver resurser Olika metoder är olika resurskrävande. Valet av metod ska också göras utifrån tillgången till resurser i termer av tid, personal, pengar, kunskap, kompetens, utbildning, inspiration, teknik osv. En viktig resurs i medborgardialogen är naturligtvis politikern. De politiker som ska medverka måste känna sig bekväma med metoden som väljs annars kommer inte metoden att kunna leda till ett gott resultat. Förslag på metoder Det finns ingen enhetlig terminologi kring olika metoder för medborgardialog. Ord som äldreting, ungdomsfullmäktige, forum, seminarium, öppet hus och medborgarråd säger egentligen ingenting om vilka metoder som används. Öppet hus kan egentligen innebära allt från att chefen för verksamheten föreläser för de inbjudna medborgarna (helt utan politikermedverkan) till att de inbjudna i mindre grupper diskuterar fram förslag på verksamhetsmål tillsammans med de politiker som har det övergripande ansvaret. Det som är intressant är vilka som är inbjudna, hur mötena är upplagda och vad 17

Tabell 1 Metoder/mötesplatser Vilka når man? Vem i Region Skåne har prövat? Öppna möten Medborgarkontor, öppet bord, politikercafé, husvagn, politikerträffar osv. Politiker bjuder in sig själv Medborgarjury/medborgarråd/rådgivande medborgarorgan De som väljer att komma, stort utrymme för särintressen Inget representativt urval, ofta representanter för särintressen eller brukare som kommer Inget representativt urval, ska användas för att få kunskap om hur en viss grupp tänker eller för at nå grupper som inte normalt engagerar sig politiskt Mindre grupp, ambition om representativt urval Regional utveckling - Unga tankar Nämnden för Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt - Öppet bord Nämnden för Sydvästra Skånes sjukvårdsdistrikt - Nämnden mitt i verkligheten Regional utveckling - Ungdomskraft Skåne Studiebesök Beror på var studiebesöket görs Nämnden för Sydvästra Skånes sjukvårdsdistrikt - Politikerna tar trycket på verksamheten Telefoniväkteri E-demokrati De som väljer att ringa, stort utrymme för särintressen Den som aktivt har sökt sig till webbsidan Nämnden för Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt - Öppen telefon Region Skåne via funktioner på www.skane.se de fylls med. Boken Metoder för möten av Anna Ranger och Karin Westerberg ger beskrivningar av olika mötesmetoder och förslag på situationer där de är tillämpbara. Självklart kan flera olika metoder ingå i en och samma medborgardialog. I tabell 1 finns tips och idéer på metoder att använda som kan bidra till att skapa medborgardialog. Mer information om metoderna finns på de närmast följande sidorna. Kom ihåg att det inte finns en frälsningsmetod som skapar en god medborgardialog det bästa resultatet nås genom en kombination av metoder. Kom också ihåg att medborgarens tolkning av det man som politiker säger och gör i dialogen är långt mer avgörande för resultatet än vilken metod som har valts. Välj rätt metod men försök också se det egna beteendet ur mottagarens perspektiv. Och var inte rädd för att experimentera! Öppna möten Öppna möten kan ordnas under namn som ting, rådslag, öppet hus, politikercafé/restaurang etc. Mötesplatsen säger inget om vilka metoder som används för att skapa medborgardialog. Syftena med mötena kan vara allt från att informera till att skapa visioner kring framtidsfrågor. Öppna möten ska ha ett fastställt tema med konkreta frågeställningar som deltagarna informeras om eller diskuterar. Deltagarna kan bjudas in via annons eller mer riktade inbjudningar. Metoderna som används vid öppna möten beror på mötets syfte. Ett möte med syfte att informera innehåller vanligtvis föredrag och är uppbyggda för att deltagarna ska lyssna. På möten som syftar till att få deltagarna att skapa visioner kring framtidsfrågor används oftast någon form av dialog- eller 18

processmetod för att få deltagarna att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Framtidsverkstad och Open Space (även kallad påverkanstorg) är exempel på metoder som ofta används för visionsarbete som ska landa i praktiska förslag på åtgärder. För mer information om Framtidsverkstad och Open Space, se Metoder för möten, s. 71 respektive 96. Medborgarkontor, öppet bord, politikercafé, husvagn, politikerträffar osv. Alla ovanstående former för medborgardialog är egentligen mötesplatser som går ut på att politiker i förväg annonserar ut sin närvaro på en viss plats vid en viss tid alternativt befinner sig på platser där många personer rör sig. Mötesplatsen som sådan gör det möjligt att använda flera olika metoder och därför också uppfylla flera olika syften. Politikerna i nämnden för Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt ställer strukturerade frågor kring bemötande till dem de pratar med och dokumenterar svaren. Nämnden för Sydvästra Skånes sjukvårdsdistrikt har låtit Malmöfestivalens deltagare svara på frågor om hälso- och sjukvården på pekskärmar. Politiker bjuder in sig själva Många politiker upplever att de medborgare som kontaktar dem oftast representerar ett särintresse eller tar kontakten för egen vinnings skull. Ett alternativ är att bjuda in sig själv i olika sammanhang till att samtala, diskutera och lyssna. Genom att bjuda in sig själv till föreningar, företag, grupper, skolor, arbetsplatser, studiecirklar och så vidare kan politiker aktivt välja en dialog med grupper som man upplever saknas i den politiska debatten. Till skillnad från öppna möten har här alltid medborgaren hemmaplan. Medborgarjury/medborgarråd/rådgivande medborgarorgan Medborgarjury kan sägas vara en medborgarpanel (se nedan) i miniformat. Metoden går ut på att samla 12-25 statistiskt utvalda personer och låta dem ta ställning till en i förväg preciserad samhällsfråga. Under några dagar får juryn, under en moderators ledning, ta del av information, höra vittnen och experter, studera underlag och diskutera för att slutligen avge ett gemensamt yttrande. En annan variant är att låta gruppen träffas vid ett antal kortare tillfällen för att diskutera och sätta sig in i information som har skickats ut i förväg. En tredje möjlighet är att formera en fast grupp som kan fungera rådgivande på löpande basis. Ett exempel på det senare är kommunernas ungdomsråd. Kravet på representativitet tenderar att vara lättare att uppfylla för tillfälliga råd än för fasta. För mer information om medborgarjury, se bilagan till Medborgarviljan i Västmanland slutrapport från 2004, s. 5. Studiebesök Ett studiebesök kan innebära att man besöker arbetsplatser, skolor, organisationer eller andra platser där man behöver insikt i verksamheten och kontakt med dem som rör sig i den miljön. Det kan vara ett sätt att skaffa sig information inför en dialog. Nämnden för Sydvästra Skånes sjukvårdsdistrikt har genomfört studiebesök ute i den egna verksamheten under parollen politikerna tar trycket på verksamheten. Studiebesöken syftar till att möta vårdtagare och personal för ömsesidigt informationsutbyte och struktureras därför med hjälp av en intervjuguide. Telefonväkteri Nämnden för Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt har använt sig av metoden Öppen telefon för att ge medborgare möjlighet att lämna synpunkter på verksamheten. Tiderna för när politiker besvarar telefonsamtalen annonseras i dagspressen. E-demokrati Internet kan fungera som alternativ till fysiska mötesplatser för medborgardialog. Idag finns en bred flora av olika forum och chattar. Det finns möjlighet att hålla e-omröstningar och medborgaren kan e-posta synpunkter direkt till sin politiker. Det är viktigt att komma ihåg att de tekniska lösningarna i sig inte medför varken demokrati eller dialog men kan fungera som stöd och verktyg i arbetet med demokrati och medborgardialog. På Region Skånes hemsida www.skane.se finns idag möjlighet att diskutera med politiker i debattforumet, följa fullmäktiges sändningar via strömmande video, läsa handlingar och kontakta politiker via e-post. 19

Tabell 2 Metoder/mötesplatser Vilka når man? Vem i Region Skåne har prövat? Medborgarpanel Fokusgrupper eller nyckelgrupper Stående medborgarpaneler Möjlighet till representativt urval beroende på antal deltagare Representativt urval möjligt om flera fokusgrupper hålls på samma frågeställning Representativt urval Regional utveckling - regionala utvecklingsprogrammet Hälso- och sjukvårdsnämnden - hälso- och sjukvårdsprogrammen Nämnden för Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt - formuleringen av uppdrag till offentliga vårdgivare Opinionsundersökningar Representativt urval Regional utveckling - SOM - undersökningen Nämnden för Nordvästra Skånes sjukvårdsdistrikt - Årlig enkätsstudie kring behovs- och prioriteringsfrågor Kollektivtrafiknämnden - Kollektivtrafikbarometern Kompletterande metoder De metoder som har redovisats hittills förutsätter möte/ samtal mellan medborgare och politiker. Som politiker är man i de fallen både beställare och utförare av dialogen. Det finns också ett antal metoder där man som politiker på olika sätt beställer information från medborgaren men egentligen inte deltar i själva dialogen. Den här typen av metoder, se tabell 2, kan fungera som delmoment eller komplement i arbetet med medborgardialog. Några av metoderna kan också anpassas så att både politiker och medborgare deltar i dialogen. Medborgarpanel Ett stort antal (flera hundra behövs ofta för att skapa representativitet) medborgare väljs ut statistiskt och får ta ställning till en konkret och väl avgränsad fråga. Gruppen bjuds in till 2-3 dagar med diskussioner, föredrag, möjlighet till att konsultera experter på området osv. Avslutningsvis får gruppen återigen göra ett ställningstagande. Svaret betraktas som representativt för vilket beslut som befolkningen i stort skulle fatta i en upplyst situation. Metoden är resurskrävande och kräver en mycket tydlig frågeställning. Upplägget måste anpassas för att involvera politiker i en jämbördig dialog med de deltagande medborgarna. För mer information om medborgarpaneler, se SOU 2001:48 Att vara med på riktigt demokratiutveckling i kommuner och landsting, s. 361. Fokusgrupper Fokusgrupp är en metod för gruppintervju där 5-10 personer diskuterar ett givet ämne under ledning av den som intervjuar. Syftet är att dra nytta av olika personers erfaren- 20

heter kring en viss fråga. Om flera fokusgrupper genomförs på samma frågeställning och deltagarna i fokusgrupperna väljs ut på ett representativt sätt kan resultaten också betraktas som representativa. Fokusgrupper är inte först och främst ett deltagardemokratiskt instrument men kan användas i sådana sammanhang. För att göra fokusgruppen till ett forum för dialog mellan medborgare och politiker behövs viss anpassning. Till exempel kan politiker ta rollen som intervjuare. Fokusgrupper har bland annat använts av Regionala utvecklingsnämnden i förarbetet till det regionala utvecklingsprogrammet, Nämnden för Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt vid formuleringen av uppdrag till offentliga vårdgivare samt av Hälso- och sjukvårdsnämnden i anslutning till hälso- och sjukvårdsprogrammen. I dessa fall har tjänstemän eller konsulter använts som intervjuare. För mer information om fokusgrupper, se Metoder för möten, s. 79-81. Stående medborgarpanel Stående medborgarpanel är en metod där en stor grupp medborgare väljs ut på statistiska grunder till att fungera som referensgrupp. Gruppen konsulteras löpande som individer i olika frågor. Det förekommer ingen dialog mellan deltagarna i gruppen. Däremot skulle man kunna tänka sig att koppla enskilda politiker till den stående medborgarpanelen för att skapa en dialog mellan politiker och medborgare. Opinionsundersökningar Opinionsundersökningar är frågeformulär som distribueras till ett representativt urval av befolkningen. Metoden har bland annat använts av Regionala utvecklingsnämnden i den så kallade SOM-undersökningen. Nämnden för Nordvästra Skånes sjukvårdsdistrikt genomför årliga enkäter kring behovsoch prioriteringsfrågor. Enkäten följs upp med två fördjupningsmöten med deltagare från enkätstudien. egna noteringar 21

Hur ska resultatet av dialogen användas? Foto: Lena Granefelt / Johnér.

Hur gick det? Inför medborgardialog behöver man redan från början ställa sig frågan hur resultatet av dialogen ska användas och hur detta ska återrapporteras till deltagarna. Det innebär att det måste finnas rutiner för hur dokumentation och utvärdering ska genomföras vid dialogtillfällena. Det är inte bara det som är nytt som bör följas upp, utan även det som alltid gjorts. Ska man se effekterna av nya satsningar, krävs att man gör någon slags mätning innan man inleder sina nya aktiviteter, för att därefter upprepa mätningen med jämna mellanrum. Avstämningar om demokratiarbetet i Region Skåne ska ingå som en del i den normala styrprocessen och löpande verksamhetsredovisningen (delårsrapporter, årsrapporter, etc), både i det övergripande och i det lokala perspektivet. egna noteringar Var kan jag läsa mer? Boken Metoder för möten Metoder för möten är delfinansierad av Region Skåne och författad av Anna Ranger och Karin Westerberg. Boken är tänkt att vara stöd i samverkansprocesser och tar upp konkreta råd kring hur man kan gå tillväga vid själva tillfället för mötet med medborgaren. Rapporter och broschyrer Den här handboken är i mycket en sammanställning av tankar, idéer och tips som samlats in från olika håll och strukturerats utifrån Region Skånes förutsättningar. Här ska särskilt uppmärksammas följande, som har givit mycket inspiration. Medborgardialogen, slutrapport (2002), Landstinget i Östergötland Medborgarsamtal om prioriteringar en checklista (2004), en broschyr från nätverket PrioNet Webben En hemsida att hålla ögonen på är Sveriges Kommuner och Landstings hemsida www.skl.se, som visar exempel kring medborgardialog från hela riket. Läs mer om demokratiberedningen på www.skane.se/demokratiberedningen Att utveckla sin medborgardialog (2005), Västra Götalandsregionen Medborgarviljan i Västmanland (2004), Landstinget Västmanland 23

medborgardialog h a n d b o k f ö r r e g i o n s k å n e s f ö r t r o e n d e v a l d a Dialogmodellen steg för steg: Region Skåne 291 89 Kristianstad tel. 044-309 30 00 www.skane.se