NYHET! Indexcertifikat RAVAROR S. Råvarukommentarer inför nästa vecka

Råvarukommentarer inför nästa vecka FREDAG 5 oktober 2012 Aktuella priser: www.seb.se/cert Sammanfattning av rekommendationer Råvara Förra veckans rekommendation Resultat Aktuell rekommendation Råolja Neutral Neutral Elektricitet Köp BULL EL på dipp Köp BULL EL på dipp Guld BEAR GULD X2 S 1% GULD S Platina PLATINA S 4% PLATINA S Silver Neutral SILVER S Koppar KOPPAR S 1% KOPPAR S Kaffe Neutral Neutral Socker Neutral Neutral Kakao Neutral Neutral Vete Neutral Neutral Majs SHORT MAJS A S 1% Neutral Sojabönor Neutral SHORT SOJAB A S KONTAKT Torbjörn Iwarson, Råvaruchef Torbjorn.Iwarson@seb.se +46 8 506 234 01 Bjarne Schieldrop, Analyschef, Bjarne.Schieldrop@seb.no, tel +47-22 82 72 53 Karin Almgren Karin.Almgren@seb.se +46 8 506 230 51 Förra veckans rekommendationer gav en samlad vinst på 5%. Vi stänger den korta positionen i majs. Vi väljer att gå kort Sojabönor, som dock ligger på tekniskt stöd nu och som man hellre bör sälja på rekyler uppåt. Vi stänger förra veckans mycket kortsiktiga kontra-trend-rekommendationen i guld, som visade sig vara fel. Platina fortsätter att vara vår huvudfavorit. Alla som är intresserade av råvarumarknaden bör läsa mer om vårt nya indexcertifikat på ett brett råvaruindex. NYHET! Indexcertifikat RAVAROR S Den här och nästa vecka kan man teckna sig för köp av indexcertifikatet RAVAROR S. Genom att göra det får man möjlighet att köpa RAVAROR S till NAV-kursen, utan köp-sälj-spread. Villkoren för emissionen i korthet: Teckningsperiod: 2-12 oktober 2012 Börsnotering: 19 oktober 2012 på Nasdaq OMX Stockholm Minsta teckningspost att teckna: 100 certifikat à 100 kronor

SEB Veckobrev råvaror 2(26) Teckningskurtage: 0,45 % Avgift: 0,65 % per år Den som är intresserad av att deltaga i emissionen bör ta del av produktbroschyr, Slutliga villkor och Grundprospektet för att få en fullständig bild av villkor och risker. Dessa dokument är publicerade på www.seb.se/cert. Du tecknar dig genom att fylla i anmälningssedeln som finns på samma ställe. Vad är RAVAROR S? RAVAROR S är ett råvarucertifikat utan hävstång, som följer SEB:s eget breda råvaruindex. Råvaruindexet heter SEB Commodity Index Excess Return. Det följer terminsavkastningen på 19 olika råvaror. Du kan läsa mer om erbjudandet i den broschyr som jag bilagt mailet med det här veckobrevet. Råvaruindex har historiskt gett väldigt hög avkastning högre än globala aktier (inklusive utdelningar), men något lägre än svenska aktier. Du ser avkastningen i svenska kronor för svenska aktier, råvaror i svenska kronor och svenska obligationer, sedan 1971 nedan: 100000 10000 1000 100 10 71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 Sv Aktier Råvaror Obligationer Källor: Datakällor för råvaror är S&P GSCI till 2004 och därefter SEB Commodity Excess Return Index. För aktiers totalavkastning är källan Frennberg & Hansson till 2004 och därefter OMXS30 TR index. För obligationer är källan Handelsbanken. Korrelationen mellan råvaror och aktier och obligationer är låg. Man får därför bra riskspridning genom att placera en del av tillgångarna i råvaruindex. Nedan ser vi korrelationerna på månadsdata sedan 1971. Sv Aktier Obligationer Obligationer 0.13 Råvaror 0.21-0.06 Däremot tenderar råvaror att gå bra, när allt annat går dåligt. Om vi t ex plockar ut alla de år då svenska aktier lett till förluster, sedan 1976, ser vi att råvaror oftast har gett vinst de här åren. När aktier gått back, har råvaror tenderat att gå plus i genomsnitt -16% för förlustår på aktier, samtidigt i genomsnitt +9% på råvaror

SEB Veckobrev råvaror 3(26) 80% 60% 40% 20% 0% -20% -40% -60% SEB:s index är bättre än andra SEB:s index, är mer representativt för råvarumarknaden än de mer välkända benchmarkindexen. S&P GSCI dubbelräknar vikten på petroleum genom att vikta efter summan av produktionsvärdet för råolja och produktionsvärdet av diesel och bensin. Det indexets vikt i petroleum är över ofta över 70%. Dow Jones UBS index har satt ett tak på energivikten. Den väger därför bara 31% i indexet, betydligt mindre än betydelsen som energi har i råvarumarknaden. Medan de DJ UBS och S&P GSCI utvecklats mycket sämre än råvarumarknaden i sin helhet de senaste tre åren, har SEB:s mer representativa viktning av råvarorna gett en avkastning vida överstigande både dessa och aktiemarknaden. Nedanför ser vi en jämförelse mellan SEB:s index och de två benchmarkindexen. 250 200 150 100 50 0 sep-04 jan-05 maj-05 sep-05 jan-06 maj-06 sep-06 jan-07 maj-07 sep-07 jan-08 maj-08 sep-08 jan-09 maj-09 sep-09 jan-10 maj-10 sep-10 jan-11 maj-11 sep-11 jan-12 maj-12 1976 1978 1983 1984 1987 1989 1991 1997 2000 2001 2007 2008 2011 Aktier Råvaror SEB DJ UBS SP GSCI

SEB Veckobrev råvaror 4(26) Den som inte har möjlighet att teckna sig i emissionen, kan sedan köpa indexcertifikatet över börsen. Från och med den 19 oktober. Råolja Brent Råoljemarknaden har var under press i veckan och Brent var på onsdagen ned hela 3%. Flera olika faktorer har bidragit till pressen ned. Marknaden har tidigare varit mer fokuserad på störningar på utbudssidan och på den geopolitiska oron i mellanöstern. Tecken på vikande aktivitet i Kina har, tidigare, inte påverkat priset på olja på samma sätt som t e x metaller. Nu verkar det ändå skett ett skifte där man prisar in efterfrågefaktorer mer. Tecken finns bland annat på att sanktionerna mot Iran börjar ge resultat (se nedan). Dessutom redovisas högre produktion från bland annat Ryssland, Irak och också från USA, som nu är uppe på den högsta produktionsnivån sedan 1996! med 6.52 miljoner fat/dag. Flera faktorer på utbudssidan har mildrats; Det verkar som sanktionerna mot Iran börjar ge resultat. Regimen pressas sedan tidigare av uteblivna intäkter från oljeexport. I september exporterades 1.15 miljoner fat/dag jämfört med 2.4 miljoner fat/dag i genomsnitt förra året. Nu har dessutom uppvärmningssäsongen inletts. Iran har, trots att man är stor nettoexportör av råolja, inte tillräcklig raffinaderikapacitet för att förse den inhemska marknaden med oljeprodukter som bensin, diesel och olja för uppvärmning. Istället måste man köpa dessa produkter på den internationella marknaden - till höga priser (bland annat p g a sanktionerna). Att den egna valutan dessutom urholkats i värde gör inte saken bättre. Höga matpriser har redan drivit upp inflationen och nu är situationen än värre. Trycket på regimen är så stort, att chansen för att man återgår till förhandlingar med USA och EU, är bättre än på länge. I september var rekordstor kapacitet i Nordsjön borta från marknaden p g a underhåll och reparationer. Många av dessa arbeten är försenade men vi räknar ändå med att utbudet snart ökar, vilket bör mildra pressen uppåt på olja. Vi har också passerat den säsongsmässiga toppen på orkansäsongen utan några allvarliga implikationer på oljemarknaden (med undantag för Isaac som kortsiktigt störde produktion och distribution i mexikanska gulfen). Trots ovanstående argument för nedsidan, så ser vi värde kring Brentpris kring nivåer där priset tidigare vänt åter upp (kring 107-108 usd). Detta då den geopolitiska situationen i Iran och Syrien m fl länder fortsatt verkar för en premie på oljepriset. I skrivande stund handlas kontraktet på 110.20, där vår rekommendation, förblir neutral.

SEB Veckobrev råvaror 5(26) Elektricitet Elterminerna har rört sig sidledes till svagt upp sedan förra veckan. I det mesta är situationen oförändrad. Den hydrologiska balansen visar fortsatt på överskott på ca 12-15 TWh och väderprognoserna indikerar mer än normal nederbörd de närmaste 10 dygnen, medan temperaturen indikerar kring normal. Vi är inne i en årstid där normaltemperaturen är fallande men än så länge är det nästan uteslutande regn som fallit. Vattenmagasinen är mycket välfyllda och kärnkraften har god tillgänglighet med 84% av kapaciteten igång, vilket innebär fortsatt risk för körpress för vattenkraftproducenterna. Trots det har man lyckat få lite andrum, spotpriset har stigit och spreaden mellan södra Norge och systempris har minskat. Orsaken är bättre kapacitet på kablar för export från Norge samt den säsongsmässiga temperaturminskningen. Vi håller fortsatt en neutral rekommendation men gör oss beredda att köpa. Guld och Silver Den tekniskt kritiska nivån på nedsidan som vi skrev om förra veckan ($1748) bröts aldrig. Det är först om priset på stängningsbasis ligger under som vi tror att en större rekyl är förestående (som skulle kunna innebära en kortsiktig affärsmöjlighet med en kort position). Som det ser ut just nu strävar istället priset uppåt, och ligger strax ovanför den övre delen av de senaste veckornas konsolideringsintervall, i skrivandes stund handlas $1791. Ligger marknaden kvar på nuvarande nivå eller högre på måndag, så är det en starkare signal eftersom brottet är i riktning med trenden. För den som inte redan köpt, kan det snart vara dags. Timingen är viktig, och den tekniska analysen kan därför vara en värdefull vägledning. Nedan ser vi kursdiagrammet för guld i dollar per troy ounce.

SEB Veckobrev råvaror 6(26) Nedan ser vi kursdiagrammet för silver i dollar per troy ounce. Platina Platina är vinnaren, upp 3,5 % sedan förra fredagen. Som befarat har strejkerna spridits i Sydafrika, nu även till guld- och järnmalmsgruvor. Anglos fyra platinagruvor utanför Rustenburg har drabbats av vilda strejker, och företaget rekommenderar de kvarvarande 20 % av arbetsstyrkan att lämna arbetet då inte säkerheten kan garanteras.

SEB Veckobrev råvaror 7(26) Vi tror på ädelmetaller som placering i nuvarande makromiljö. Den oroliga utvecklingen i Sydafrika har redan påverkat utbudet märkbart. Vi tror att platina priset kommer att utmana igen och återgå till normaltillståndet, d.v.s. att vara dyrare än guld. I skrivandes stund har priset brutit över den tidigare toppen för några veckor sedan på $1715. Nästa tekniska motstånd kommer in vid $1735-nivån. Det ser starkt ut. Trots veckans redan positiva utveckling tror vi inte att det är för sent att köpa. Nedan ser vi priset på guld dividerat med priset på platina. Vi väntar oss att platina ska fortsätta vinna på guldet.

SEB Veckobrev råvaror 8(26) Koppar Allmänt om basmetallerna: Månadsskifte innebär inköpschefsindex (ISM), som normalt presenteras den 1:a i månaden för både Europa, USA och Kina. Metallerna korrelerar traditionellt med denna statistik. En siffra över 50 betyder tillväxt och vice versa. Kinas kom in under 50 för andra månaden i rad, men steg från augustis 49,2 till 49,8. USA överraskade med en uppgång från 49,6 till 51,5. Konjunkturen balanserar mellan tillväxt och avmattning. Kina gör vad de kan för att stimulera. Förra veckan gjordes en rekordstor påspädning av likviditet via marknadsoperationer (delvis inför den kinesiska långhelgen i samband med nationaldagsfirandet). Metallpriserna började det nya kvartalet på den positiva sidan. Koppar och nickel är upp ca 1 % sedan förra fredagen Koppar Vi har i de senaste breven beskrivit kopparmarknaden som i grunden fundamentalt stark. Stimulansåtgärderna borgar för en fortsatt stabil marknad. Det behövs fler indikationer på ökad industriell efterfrågan innan marknaden tar nya tag på uppsidan. Priset på LME har gjort vissa försök i veckan med en högsta notering på $8380 ( $3,80/Lbs). Men återigen finns inte riktigt kraften. De finansiella aktörerna har redan positionerat sig för uppgång. För nya lyft behöver de fylla på, alternativt att industrin börjar ta en mer framsynt vy och täcker in framtida konsumtion. Kanske avvaktas LME-veckan, då världens metallfolk traditionsenligt samlas i London, i mitten av oktober. Nedan ser vi ett diagram över priset på tremånadersterminen på LME. Vi väljer att på kort sikt rekommendera en lång position i koppar. Kaffe Kaffepriset har fallit tillbaka ner i konsoliderings-zonen. Vi fortsätter att vara neutrala till något positiva till kaffepriset.

SEB Veckobrev råvaror 9(26) Socker Nedan ser vi priset för leverans i mars nästa år. Trots ett starkt stöd vid 20 cent, ser vi tydligt att den långsiktiga trenden är nedåtriktad. Kakao Kakaopriset har nått ett tekniskt stöd. Om priset stabiliserar sig vid 2400 dollar, och ser ut att ha fått fast mark under fötterna, kan det vara intressant att köpa lite försiktigt.

SEB Veckobrev råvaror 10 (26) Vi väljer att vara neutrala i kakao till nästa vecka. Odlingsväder El Niño-signalerna har försvagats så mycket den senaste tiden, att väderförhållandena påminner allt mer om La Niña. Nedan ser vi Southern Oscillation Index ( SOI ), som stigit från El Niño-nivåer till neutral nivå. Källa: Australian Bureau of Meteorology Temperaturerna har sjunkit i Stilla Havet och gått till för ENSO neutrala värden. Nedan ser vi en bild på förändringen i temperatur mellan 29 augusti och 26 september.

SEB Veckobrev råvaror 11 (26) Källa: Martell Crop Projections Nedan ser vi hur temperaturförändringen i havet hänger ligger I förhållande till ENSO. Källa: Martell Crop Projections Nedan ser vi ökad nederbörd I Ryssland (grönt, blått), som förbättrar situationen för höstvetet.

SEB Veckobrev råvaror 12 (26) Källa: Martell Crop Projections Väderleksprognosen visar fortsatt torrt väder på norra Prärien i USA och i den östra Mellanvästern. I Europa håller sig nederbörden fokuserad till Nordeuropa. Södra och Östra Europa missar nederbörden. Australien är totalt torrt. Den rikliga nederbörd som fallit i norra Argentina och södra Brasilien har utvidgat sitt område något. IGC / Copa-Cogecas / Coceral IGC justerar ned sitt estimat för den globala spannmålsproduktionen 2012/13 med ytterligare 9 mt denna månad till 1,767 mt, framförallt pga nedrevideringar för ryskt och australiensiskt vete samt vete och majs i EU. Den totala produktionen beräknas nu att sjunka med 4% på årsbasis. Den globala produktionen av vete justeras ned 5 mt till 657 mt, en nedgång med 6% på årsbasis, och den globala konsumtionen beräknas minska med 2% till 679 mt, då höga priser minskar efterfrågan på foder. Den globala produktionen av majs justeras ned med 5% på årsbasis till 833 mt, då bl.a produktionen i EU förväntas sjunka med 4.9 mt. Däremot lämnas produktionen i USA oförändrad från förra månaden på 275 mt. Stora skördar på det södra halvklotet bör bidra till utbudet under andra halvan av 2012/13, men det förutsätter gynnsamma väderförhållanden. Efterfrågan kommer dock sannolikt att minska i takt med ett höga priser och ett begränsat utbud, där användningen, både foder och industriell, förväntas sjunka. Globala lager för spannmål har justerats ned med ytterligare 6 mt för 2012/13, vilket är en nedgång med 40 mt på årsbasis till den lägsta nivån på 5 år. Majs lagren beräknas sjunka med 17 mt på årsbasis till ett sex-års-lägsta. Även korn lagren minska för tredje året i rad. Utgående lager för vete 2012/13 justeras ned från 180 mt till 175 mt, där utsikterna för de största exportörerna blir alltmer tighta. Sådden av höstgrödor på norra halvklotet är i full gång och arealen för vete 2013/14 beräknas preliminärt att öka med 2% som en följd av höga priser och en återhämtning från väder relaterade skador på grödor under 2012/13.

SEB Veckobrev råvaror 13 (26) b) Argentina, Australia, Canada, EU, Kazakhstan, Russia, Ukraine, US c) Argentina, Brazil, Ukraine, US Källa: IGC Copa-Cogecas, som företräder EUs lantbrukare och lantbrukskooperativ i Bryssel, kom med sin slutliga uppskattning för EU-27 spannmålsproduktion för 2012/13 och säger där att produktionen förväntas minska med 2,2%, vilket visar på behovet av att bibehålla full produktionskapacitet i framtiden för att möta en växande efterfrågan.

SEB Veckobrev råvaror 14 (26) Cogeca Källa: Copa- Cocerals senaste prognos visar på en nedjustering av vete 2012 till 124,69 mt mot tidigare estimat på 125.51 mt. Den totala produktionen av vete (inkl durum) uppskattas till 132.66 mt, vilket är i linje med USDA s prognos. Även prognosen för majs och justeras ned till 55.98 mt (att jämföra med tidigare estimat på 65.73 mt) medan estimatet för korn justeras upp till 53.9 mt från tidigare 52.57 mt.

SEB Veckobrev råvaror 15 (26) Källa: Coceral Vete Vetemarknaden har fortsatt att röra sig väldigt lite. Tekniskt är den gamla triangeln ett motstånd för prisuppgångar. Det finns uppenbarligen gott om säljare i Matifs novemberkontrakt på nivåer nära 270 euro per ton. Det är osäkert om den här sidledes rörelsen är en konsolidering inför ytterligare en prisuppgång eller en toppformation. Tekniskt ser det ut att vara högre sannolikhet för att det är en topp-formation.

SEB Veckobrev råvaror 16 (26) Nedan ser vi Chicagovetet med leverans i december. 55-dagars glidande medelvärde är brutet och marknaden står och väger. Måndagens Crop Progress rapport från USDA visar att sådden av amerikanskt höstvete nu är avklarad till 40%, vilket är strax under det femåriga genomsnittet på 43%, och att jämföra med 25% veckan innan. Egyptens GASC bekräftar idag att man har köpt ytterligare 240 000 to vete för december leverans (11-20), Vad vi kunde så fanns inga offerter på vete från Ryssland / Svarta Havs-regionen med, utan merparten av vetet var franskt. Fördelningen av köpet ser ut enligt följande: (60 000 ton franskt vete från Venus för 342.50 usd/ton 60 000 ton franskt vete från Granit för 345.30 usd/ton 60 000 ton franskt vete från Nidera för 345.30 usd/ton 60 000 ton argentinskt vete från Glencore för 333.68 usd/ton)

SEB Veckobrev råvaror 17 (26) Utsikterna för Australiens vete har inte direkt förbättrats då nederbörden i september låg under genomsnittet i merparten av fastlandets södra delar och framförallt i New South Wales och Victoria. Källa: Australian Goovernment Bureau of Meteorology Sådden av höstgrödor i Ukraina går framåt och 5.1 miljoner hektar var avklarad per i måndags enligt landets jordbruksminister, vilket är att jämföra med förra årets 4.7 miljoner hektar vid denna tid. Höstvete står för 4.6 miljoner hektar (jämfört med 4.3 året innan). Den totala sådden av vintergrödor förväntas uppgå till 8.2 millioner hektar, samma siffra som förra året. Rysslands biträdande jordbruksminister säger att landet överväger att sälja 500 000 ton spannmål från statliga interventionslager till Sibirien, Ural och Fjärran Östern regionerna i landet, för att dämpa de stigande inhemska priserna. Även president Putin uttryckte sin oro och sade att inflationen nu över 6 procent delvis hade stigit som ett resultat av det ökade trycket på livsmedelspriser som en följd av årets dåliga skörd i Ryssland och utomlands. Per den 28 september uppgick den ryska spannmålsskörden till 66.4 mt, vilket är en minskning med 23% från 86.5 mt vid den här tiden förra året. Majs Marknaden tvärvände efter fredagens lagerstatistik från USDA. Som vi skrivit tidigare var den senaste WASDE-rapporten ganska skum när det gällde lager i majs. Och det visade sig i lagerstatistiken att den var det. Köparna triumferade. Att marknaden tvärvände från negativ till positiv på så kort tid får vi ta som ett observandum. Möjligen finns nu ännu mer prisuppgång att vänta. För närvarande får vi lov att gå över till neutral rekommendation från negativ.

SEB Veckobrev råvaror 18 (26) Måndagens Crop Progress rapport från USDA visar att skörden av amerikansk majs är avklarad till 54% per den 30 september, vilket är en ökning från 39% veckan innan och väl över det femåriga genomsnittet på 20%. Vid samma tid förra året låg siffran på 18%. Både majs och sojabönor har utvecklats tidigare än någonsin i år efter en snabb vårsådd och höga temperaturer under sommaren. Dessutom är bägge skördarna mindre än väntade på grund av den kraftiga torkan som drabbade centrala produktionsområden, vilket också gör att skörden av grödorna går fort framåt. Det torra vädret som nu främjar en snabb skörd kan dock bli till ett stort bekymmer för nästa års majsgrödor om det håller i sig. Källa: USDA Celeres justeras ned sitt estimat för Brasiliens majs produktion 2012/13 till 76.05 mt, en minskning med 400 000 ton från prognosen i september och som en följd av minskad areal då lantbrukare föredrar att så sojabönor istället som ger en högre intjäning.

SEB Veckobrev råvaror 19 (26) Efter rapporter om nedjusteringar av Europas majsskördar så höjer flera olika analysfirmor sina prognoser för EU s import av majs 2012/13. IGC höjde sitt estimat till 8.0 mt, medan Strategie Grains, som efter en nedjustering med 19% av produktionen, reviderar upp importen till 8.2 mt. Den Europeiska unionen uppskattat importen till 6.5 mt medan USDA i senaste WASDE rapporten har en siffra på 3 mt. Frågan är också om dessa prognoser är i underkant med dåliga skördar i delar av unionen, framförallt i Ungern och Rumänien se nedan. Majsproduktionen i Rumänien förväntas uppgå till 4.7 mt, en minskning med 60% jämfört med 11.7 mt under rekordåret 2011, enligt de första officiella uppskattningarna gjorda av landets jordbruksministerium (MADR) och bygger på att lantbrukare tidigare har aviserat stora förluster av grödan till följd av torka och höga temperaturer. Emellertid, så indikerar andra källor en lägre minskning mellan 35% och 50%. Den Europeiska Kommissionen uppskattar produktionen till 7 mt, en minskning med 30% och Coceral estimerar skörden till 5.2 mt, ner 55%. Priset på ett ton majs under hösten förra året var 800 lei/ton (ca 1500 kr/ton). Priset på ett ton majs i slutet på september 2012 var 1,100 lei/ton (ca 2,250 kr/ton). Källa: Ziarul Financiar/MADR Frankrike är på väg att exportera majs till Sydkorea för första gången, och det verkar också bli den hittills största transporten (55 000 ton) av majs någonsin, enligt statistik från hamnen La Pallice. Frankrike är den största producenten av majs i EU, men överskottet efter inhemskt bruk exporteras vanligtvis till andra länder inom EU. Sojabönor Novemberkontraktet har brutit alla stöd innan 1400 cent. Vi är negativa till prisutvecklingen framöver.

SEB Veckobrev råvaror 20 (26) Sojabönor fortsätter att falla för tredje dagen i rad och noterade ett 3-månaders lägsta häromdagen, på nya rapporter om högre produktion i USA och rapporter om regn i södra Brasilien och Argentina. Palmolja i Malaysia noterade det största dagliga prisfallet sedan oktober 2008 och föll till den lägsta nivån sedan 2009 som en följd av lägre efterfrågan, höga lager och det pågående kinesiska helgfirandet av nationaldagen (30 sept 7 okt). Måndagens Crop Progress rapport från USDA visar att skörden av amerikanska sojabönor är avklarad till 41% jämfört med 22% veckan innan. Det femåriga genomsnittet i slutet på september ligger på 19%. Inga större förändringar har gjorts i ratingen och sojabönor klassade som good/excellent var oförändrade från veckan innan, medan sojabönor klassade som poor sjönk från 20% till 19%. Väderprognoserna visar på fortsatt torrt väder i Mellanvästern kommande dagar och skapar förutsättningar för ytterligare en aktiv vecka på fälten.

SEB Veckobrev råvaror 21 (26) Regnet som föll sporadiskt över Brasilien under september väntas öka och sprida sig över de viktigaste produktionsområdena fr.o.m mitten av oktober, vilket banar väg för sådden av det som förväntas bli en rekordskörd. Kallfronter från Argentina i söder som blandar sig med fukten från Amazonas väntas ge omfattande regn över Mato Grosso do Sul och Goias. Källa: World Ag Weather Celeres säger dessutom att skörden 2012/13 förväntas bli ännu större än vad som estimerades i september och justerar upp sin prognos till 79.08 mt, en ökning med nästan 1 mt från estimatet på 78.1 mt i början på september. Anledningen till den reviderade prognosen är bl.a en ökning av arealen för sojabönor, delvis på bekostnad av majs, och där den största ökningen förväntas i Mato Grosso (+11%). IGC skriver i sin senaste rapport att priset på sojabönor har sjunkit på månadsbasis som en följd av den pågående skörden och indikationer på en högre avkastning är förväntat. De justerar upp sin prognos för den globala produktionen av sojabönor 2012/13 med 8% till 256 mt, som en följd av en förväntad rekordskörd i Sydamerika där bl.a Brasilien kan komma att uppgå till 75-80 mt om vädret samarbetar. Utgående lager, som har fallit mer än en tredjedel de senaste två åren, estimeras till 22 mt. Källa: IGC

SEB Veckobrev råvaror 22 (26)

SEB Veckobrev råvaror 23 (26) SEB:s råvarucertifikat BULL Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år BULL GULD X2 S GULD 115.25 115.75 X2 3% 10% 0% BULL GULD X4 S GULD 121 121.75 X4 5% 22% 40% BULL SILVER X4 S SILVER 165 166 X4 5% BULL PLATIN X4 S PLATINA 160 161.5 X4 17% BULL OLJA X2 S OLJA 98.25 98.5 X2 2% 6% 0% BULL OLJA X4 S OLJA 61.5 61.75 X4 2% 12% 55% BULL VETE X4 S VETE 93.25 95.75 X4 4% BULL EL X2 S EL 95.25 96 X2 6% BULL EL X4 S EL 87.25 88.25 X4 11% BEAR Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år BEAR GULD X2 S GULD 83.75 84 X2 1% BEAR GULD X4 S GULD 61.25 61.5 X4 4% 23% 40% BEAR SILVER X4 S SILVER 53.5 53.75 X4 4% BEAR PLATIN X4 S PLATINA 56.25 56.75 X4 14% BEAR OLJA X2 S OLJA 96.5 96.75 X2 1% BEAR OLJA X4 S OLJA 93.75 94 X4 3% 0% 52% BEAR VETE X4 S VETE 105.75 108.5 X4 6% BEAR EL X2 S EL 108.75 109.5 X2 3% BEAR EL X4 S EL 114 115.5 X4 8% Råvarucertifikat utan hävstång Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år EL S EL 99 99.5 1 4% SILVER S SILVER 48.2 48.3 1 2% 8% 19% 9% SOCKER S SOCKER 54.25 54.5 1 6% 4% 9% 12% SOJABO S SOJABÖNOR 63.75 64 1 1% 14% 0% 14% VETE S VETE 65.5 66 1 0% 0% 10% 25% MAJS S MAJS 57.5 57.75 1 0% 9% 6% 23% OLJA S OLJA 55 55.25 1 1% 3% 10% 7% PLATINA S PLATINA 50 50.25 1 4% 9% 11% 5% GULD S GULD 64.5 64.75 1 2% 4% 6% 8% KAFFE S KAFFE 29 29.1 1 2% 5% 8% 12% KAKAO S KAKAO 38.3 38.4 1 5% 7% 3% 12% KOPPAR S KOPPAR 44.9 45 1 1% 7% 3% 3%

SEB Veckobrev råvaror 24 (26) Råvarucertifikat med omvänd hävstång Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år SHORT GULD A S GULD 38.5 38.6 1.67 1% 10% 18% 15% SHORT GULD D S GULD 36.4 36.5 3.35 3% 17% 28% 26% SHORT KAFFE A S KAFFE 76.25 76.5 0.38 0% 4% 3% 2% SHORT KAKAO A S KAKAO 67 67.25 0.57 4% 2% 6% 9% SHORT KOPPA A S KOPPAR 59 59.25 0.75 0% 7% 9% 1% SHORT KOPPA D S KOPPAR 65 65.25 1.44 0% 12% 13% 1% SHORT MAJS A S MAJS 47.9 48 1.21 1% 9% 16% 21% SHORT OLJA A S OLJA 48.3 48.4 1.14 0% 1% 17% 5% SHORT OLJA D S OLJA 47.7 47.8 2.33 1% 3% 27% 14% SHORT PLATI A S PLATINA 53 53.25 0.93 3% 10% 16% 8% SHORT SILVE A S SILVER 55 55.25 0.88 0% 8% 19% 9% SHORT SILVE D S SILVER 63.25 63.5 1.51 1% 12% 26% 15% SHORT SOCKE A S SOCKER 51 51.25 1.07 5% 7% 1% 12% SHORT SOJAB A S SOJABÖNOR 41.8 41.9 1.52 3% 27% 11% 19% SHORT VETE A S VETE 30.3 30.8 2.17 4% 4% 18% 34% SHORT VETE D S VETE 29.6 30.3 3.9 6% 7% 28% 48% Källa: SEB Råvaruprisutveckling Energi Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Olja brent CO1 USD/fat 112.48 0% 1% 12% 9% Bensin XB1 USc/gallon 293.74 12% 0% 6% 14% Gasolja QS1 USD/ton 995.50 2% 1% 12% 15% El 1:a kvartalet NELF3Q EUR/MWh 41.85 2% 0% 1% 14% Energikol API2 API21MON USD/ton 91.15 1% 4% 2% 23% NatGas Henry Hub NG1 USD/MMBtu 3.43 3% 23% 17% 4% Ädelmetaller Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Guld XAU USD/ozt 1 791.96 1% 6% 12% 9% Silver XAG USD/ozt 34.96 1% 8% 26% 15% Platina XPT USD/ozt 1 722.10 4% 10% 17% 15% Jordbruksprodukter Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Kvarnvete (EU) CA1 EUR/ton 260.25 1% 1% 10% 43% Chicagovete W 1 USc/bu 867.00 4% 3% 5% 39% Majs C 1 USc/bu 754.50 0% 4% 2% 25% Rapsfrö (EU) IJ1 EUR/ton 482.50 0% 7% 4% 14% Sojabönor S 1 USc/bu 1548.50 3% 11% 5% 33% Sojamjöl SM1 USD/sh.ton 470.50 3% 12% 1% 56% Sojaolja BO1 USc/pund 51.00 2% 11% 4% 5% Mjölk DA1 USc/pund 21.05 11% 12% 26% 18% Live Cattle LC1 USc/pund 122.43 0% 3% 3% 0% Lean Hogs LH1 USc/pund 81.73 6% 11% 15% 13% Ris RR1 USD/CWT 15.36 1% 5% 3% 4%

SEB Veckobrev råvaror 25 (26) Basmetaller Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Koppar LMCADS03 USD/ton 8 300.00 2% 9% 7% 22% Primäraluminium LMAHDS03 USD/ton 2 112.00 0% 9% 8% 3% Nickel LMNIDS03 USD/ton 18 675.00 2% 17% 10% 0% Zink LMZSDS03 USD/ton 2 065.00 1% 10% 9% 11% Bly LMPBDS03 USD/ton 2 290.00 1% 15% 20% 21% Järmnalm 62% Kina TSIPIO62 USD/ton 104.20 0% 20% 23% 39% Softs Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Arabica kaffe KC1 USc/pund 175.35 1% 9% 2% 23% Kakao CC1 USc/pund 2 395.00 4% 8% 2% 8% Bomull CT1 USc/pund 70.40 1% 6% 3% 30% Socker SB1 USc/pund 21.45 10% Pappersmassa WPA1 USD/ton 810.00 0% 2% 5% 13% Index, växelkurser, med mera Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år DJ UBS råvaruindex DJUBS USD 148.82 1% 2% 6% 6% S&P GSCI råvaruindex SPGSCIP USD 489.91 0% 1% 8% 12% OMXS30 aktieindex OMX SEK 1 087.25 1% 5% 5% 21% USDSEK USDSEK SEK 6.61 1% 2% 5% 4% EURSEK EURSEK SEK 8.59 2% 1% 0% 7% EURUSD EURUSD USD 1.30 1% 3% 5% 3%, SEB

SEB Veckobrev råvaror 26 (26) Källor Bloomberg, Reuters, SEB Villkor För varje enskilt certifikat finns Slutliga Villkor som anger de fullständiga villkoren. Slutliga Villkor finns tillgängligt på kurssidan för respektive certifikat på www.seb.se, Börs & finans, fliken Strukturerade placeringar. Risker En sammanfattning av de risker som är förknippade med Börshandlade certifikat generellt finns i Produktbroschyren för respektive certifikat som är tillgängligt på www.seb.se/cert. För en fullständig bild av riskerna behöver du ta del av SEB:s offentliggjorda Grundprospekt för Certifikat- och Warrantprogram som är publicerat på www.seb.se/cert. Disclaimer Detta marknadsföringsmaterial, framtaget av SEB:s Commodities Sales desk, har upprättats enbart i informationssyfte. Även om innehållet är baserat på källor som SEB bedömt som tillförlitliga ansvarar SEB inte för fel eller brister i informationen. Den utgör inte oberoende, objektiv investeringsanalys och skyddas därför inte av de bestämmelser som SEB har infört för att förebygga potentiella intressekonflikter. Yttranden från SEB:s Commodities Sales desk kan vara oförenliga med tidigare publicerat material från SEB, då den senare hänvisas uppmanas du att läsa den fullständiga rapporten innan någon åtgärd vidtas. Dokumentationen utgör inte någon investeringsrådgivning och tillhandahålls till dig utan hänsyn till dina investeringsmål. Du uppmanas att självständigt bedöma och komplettera uppgifterna i denna dokumentation och att basera dina investeringsbeslut på material som bedöms erforderligt. Alla framåtblickande uttalanden, åsikter och förväntningar är föremål för risker, osäkerheter och andra faktorer och kan orsaka att det faktiska resultatet avviker väsentligt från det förväntade. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida resultat. Detta dokument utgör inte ett erbjudande att teckna några värdepapper eller andra finansiella instrument. SEB svarar inte för förlust eller skada direkt eller indirekt, eller av vad slag det vara må som kan uppkomma till följd av användandet av detta material eller dess innehåll. Observera att det kan förekomma att SEB, dess ledamöter, dess anställda eller dess moder- och/eller dotterbolag vid olika tillfällen innehar, har innehaft eller kommer att inneha aktier, positioner, rådgivningsuppdrag i samband med corporate finance-transaktioner, investment- eller merchantbanking-uppdrag och/eller lån i de bolag/finansiella instrument som nämns i materialet. Materialet är avsett för mottagaren, all spridning, distribuering mångfaldigande eller annan användning av detta meddelande får inte ske utan SEB:s medgivande. Oaktat detta får SEB tillåta omfördelning av materialet till utvald tredje part i enlighet med gällande avtal. Materialet riktar sig inte till personer vars medverkan kräver ytterligare prospekt, registrerings- eller andra åtgärder än vad som följer av svensk rätt. Det åligger var och en att iaktta sådana restriktioner. Materialet får inte distribueras i eller till land där distribution kräver ovan nämnda åtgärder eller strider mot reglering i sådant land. Materialet riktar sig således inte till fysiska eller juridiska personer hemmahörande i USA eller i något annat land där publicering eller tillhandahållande av materialet är förbjudet eller strider mot tillämpliga bestämmelser i landet. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) är ett publikt aktiebolag och står under tillsyn av Finansinspektionen samt de lokala finansiella tillsynsmyndigheter i varje jurisdiktionen där SEB har filial eller dotterbolag.