KLIMATANPASSNING & FYSISK PLANERING

Relevanta dokument
Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming

Klimatanpassningsplan

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Anpassning till ett förändrat klimat

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Övergripande planer, strategier etc

Dricksvatten och planoch bygglagen

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

Anpassning till ett förändrat klimat

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!

Växjö - Europas grönaste stad!

Växjö - Europas grönaste stad!

Anpassning till ett förändrat klimat

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket

MILJÖ- OCH BYGGKONTORET

4.3 KLIMAT OCH KLIMATANPASSNINGAR

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Klimatsäkring -P104 samt P105

+5 GRADER. Klimatet förändras

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg

Vatten i fysisk planering

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Grön infrastruktur i prövning och planering

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Strukturerande verktyg för kommunal klimatanpassningsplanering process och konsekvensanalys

Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster

Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Vätterns reglering Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Klimatanpassning in i minsta detalj

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Klimatförändring och försäkring

Klimatet och juridiken Ansvarsfrågor i samband med planering och bygglovgivning Olof Moberg

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Klimatanapassning - Stockholm

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?

Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering. Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

Planering och samverkan för att uppfylla kraven i vattendirektivet och nå en hållbar dagvattenhantering

Klimatanpassning är angeläget

Konsekvens- och sårbarhetsanalys

Från A till ÖP. - planeringsprocesser i mindre kommuner

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Lars Westholm, Håkan Alexandersson, Länsstyrelsen Västra Götaland

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Klimatrisker och krisberedskap. Välkomna!

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter?

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun

Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Yttrande över remiss av Åtgärdsprogram Anpassning till ett förändrat klimat Jönköpings län

Klimatanpassning i kommunerna Dagvattnet, klimatet och juridiken

Yttrande på Klimatanpassningsutredningens betänkande Vem har ansvaret? KS

Försäkring i förändrat klimat

KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Vem har ansvaret? Betänkande av Klimatanpassningsutredningen SOU 2017:42

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster

Med miljömålen i fokus

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

Integrering av klimatanpassning i RSA-arbetet Exempel Staffanstorps kommun Klimatrisker och krisberedskap, SKL

ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen

dag- och dränvattenhantering

Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det?

Nationell strategi för klimatanpassning

Dagvattenhantering problem och möjligheter

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Vattenplanering i Plan och bygglagen

DAGVATTENUTREDNING FÖR KALMARSAND

Vad är en översvämning?

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

Landsbygdsutveckling i ÖP

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Session: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan. Arrangör: Boverket

Lotta Andersson. Redskap för klimatanpassning

Bygg klimatsäkert. Anpassning av planering och byggande

av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av

Transkript:

KLIMATANPASSNING & FYSISK PLANERING Långsiktig planering för klimatanpassning Anna Vindelman Frida Lindberg INNEHÅLL Ansvar och skadeståndsrisken Viktiga länkar och mer information Klimatanpassning i fysisk planering - Länsstyrelsen rekommendationer Planeringsnivåer Goda exempel i ÖP, DP Klimatanpassning i planeringen hot eller möjlighet? Klimatanpassningsplan 2 1

ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT Berör alla Innebär utmaningar och möjligheter Direkt eller indirekta konsekvenser Konsekvenser beror på hur mycket och hur snabbt klimatet förändras. Men också på hur väl förberedda vi är. VARMARE BLÖTARE MER EXTREMA VÄDER MINDRE SNÖ Årsmedeltemperatur Årsmedelnederbörd dagar med mer än 10 mm Snötillgång 3 VEM HAR ANSVAR? Nationellt Regionalt Klimatanpassning är en mellankommunal fråga! Kommunalt 4 2

VEM HAR ANSVAR? Skadeståndsansvaret regleras inte i PBL regleras i Skadeståndslagen. MEN, kommunen har enligt lag ett ansvar för att planläggningen ska ske med hänsyn till klimataspekter (PBL 2 kap 3 ). För att ett ansvar ska uppkomma enligt skadeståndslagen, krävs att kommunen vid beslute gjort sig skyldig till fel eller försummelse. Konsekvenser av klimatförändringarna är svårbedömda. MEN, ju mer säkert kunskapsunderlag som finns om nuvarande och framtida vattennivåer, markförhållanden med mera, desto större risk tar kommunen för framtida skadeståndsanspråk om de antar detaljplaner, beslutar om lov eller förhandsbesked i strid mot detta underlag. 5 ANSVAR OCH JURIDISK RÅDGIVNING Inte bara skadeståndsrisken att förhålla sig till Räddningstjänstens kostnader Andra direkta insatser vid naturolyckor Skador på kommunal egendom Återställningskostnader Länsstyrelsens överprövningsgrunder av detaljplan Juridisk rådgivning av SKL 1 timma gratis 6 3

MER INFORMATION OCH UNDERLAG SMHI - klimatanpassningsportalen Boverket 7 KLIMATANPASSNING I FYSISK PLANERING Förändrat klimat Konsekvensbedömning för samhället i stort Hållbar stadsutveckling Ekonomiska, sociala och ekologiska konsekvenser Berörda aktörer, roller och ansvar Nationell, regional, kommunal nivå, samt fastighetsägare/förvaltare Underlag Stöd och information hos nationella och regionala aktörer Klimatanpassningsplan - en löpnande process Planarbete enl. PBL Bestämmelser i PBL för ÖP/DP/LOV Idékatalog för åtgärder i ÖP/DP/LOV Framtida utmaningar Förslag till finansiering, bidrag och ersättning Lästips, exempel, verktyg mm. 8 4

EN TYDLIG & VÄL FÖRANKRAD ÖVERSIKTSPLAN En väl förankrad översiktsplan Behöver få status som viktigt verktyg - samhällsbyggnadsprocessens ryggrad Bred politisk enighet Skippa detaljerna fokus på övergripande planfrågor Tillväxtambitioner som går hand i hand med hållbarhet Arbetet med ÖP måste grunda sig i stort engagemang Processen lika viktig som resultatet 9 ÖVERSIKTSPLAN UT KLIMATSYNPUNKT Förståelse för klimatanpassningsfrågor kan ske genom en tydligt översiktsplan Händer mycket inom klimatområdet viktigt att upprätthålla kunskapsnivån Se helheten, dialog med alla berörda kommun- och sektorsöverskridande Samla in underlag Tänk på bebyggelsens långa livslängd, 50 år, 100 år, längre? Intentioner och riktlinjer följer från översiktsplan ner till detaljplan uppföljning! 10 5

EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER I ÖP Ökad nederbörd Riskgrupper? Högre temperaturer Riskområden översvämningar Peka ut riskområden där vegetation behöver bevaras. Lågpunkter i landskapet Markreserat för skyddsvallar Bestäm en grönytefaktor Högre temperatur Peka ut viktiga blå- och gröna strukturer Beskriv påverkan på ekostystemtjänster Ras, skred och erosion Riskområden erosion, ras och skred Rekommendationer för hur geologi och markmiljö bör beaktas vid detaljplanering och lovgivning Riskområden? Ras och skred Bevarande av stabiliserande vegetation? Skydd av dricksvatten? Påverkan ekosystemtjänster? Dagvatten? Ökad nederbörd Markreservat för ras-, skred- & erosionsområden? Översvämning? 11 EXEMPEL ARVIDSJAUR Landsbygdsutveckling i strandnära läge 12 6

EXEMPEL SUNDSVALL 13 EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER I DP Ökad nederbörd Höjdsättning av mark och byggnader ned med gatan och upp med husen. Reservera markområde för översvämning Placering av byggnader Bestäm markbeläggning infiltration Förbud mot källare Ej känslig användning i markplan öppet parkeringshus? Högre temperatur Bestäm byggnaders fasadmaterial avvisa värme Säkerställ behovet av gröna och blå strukturer och skugga! Ras, skred och erosion Undantag riskområden Reglera placering Villkora att skydds- och säkerhetsåtgärder ska vara genomförda innan lovgivning Placering på tomt? Ras och skred Säkerställa blåstrukturer LOD? Högre temperaturer Ökad nederbörd Säkerställa grönstrukturer Hårdgjorda ytor? Riskområden? Höjdsättning? 14 7

EXEMPEL MUNKEBERGS STRAND Ställningstagande gällande dagvatten. Infiltration så långt det är möjligt planera för ytavrinning och därmed undvika ledningar. Programområdets läge vid havet ska prioriteras med utsikt och siktlinjer mot Centrumhalvön över Stadsfjärden. rönstrukturens kopplingar utanför programområdet är av betydelse för hela Luleås tätort genom tillgängliga sammanhängande strandstråk. För att möjliggöra en exploatering av programområdet så kommer marknivåerna att behöva justeras och fyllas upp till en höjdnivå på mellan +2,5 - +3 m ö h och även till viss del fyllas ut för att möjliggöra föreslagen exploatering. Markplaneringen studeras i detalj vid planläggning av programområdet. Tillståndsprocess för utfyllnad av programområdet ska ske parallellt med kommande detaljplanering. 15 EXEMPEL SVARTÖVÄGEN 16 8

KLIMATANPASSNING HOT ELLER MÖJLIGHET Mer extrema väder Marknadsföra sin kommun som ett robust samhälle med säker infrastruktur locka företag eller industrier som vill investera Argument för att gräva ner ledningar Ökan nederbörd Ett argument för att behålla blå och gröna ytor i tätorter exploatera tätt, MED OMSORG Mångfunktionella ytor dagvattenhantering kombinerat med rekreation/park/natur mm. Högre temperaturer Energianvändning och energiproduktion Skogs- och jordbruksproduktionen Användningen av våra offentliga rum och mötesplatser Mindre snö Turistnäringens påverkan Omfördelning i budget för drift och underhåll av gator mm. 17 KLIMATANPASSNINGSPLAN Ett sätt att strukturera och stödja arbetet med anpassning till klimatets förändringar, idag och på längre sikt. Syftet med en klimatanpassningsplan är att mildra negativa effekter och/eller kostnader för kommunens verksamheter, men också att ta tillvara nya möjligheter, till följd av klimatförändringarna. Bör förankras politiskt Ska verka styrande för all planering som sker i kommunen 18 9

KLIMATANPASSNINGSPLAN Åtgärder 19 KLIMATANPASSNINGSPLAN - SYSTEM Vägar Järnvägar Sjöfart Flyg Telekommunikation Radio- och TV-distribution Elsystem (nät/produktion) Dammar Fjärrvärme Avlopps- och dagvattensystem Dricksvattenförsörjning Byggnadskonstruktioner Värme- och kylbehov i byggnader Bebyggelse/bebyggd mark (översvämning, ras, skred, erosion, kusterosion) Jordbruk Skogsbruk Fiske Rennäring Naturmiljö Vattenmiljö Turism- och friluftsliv 20 10

KLIMATANPASSNINGSPLAN - KLIMATFAKTORER Klimatfaktor Intensitet Frekvens Varaktighet Tidsperspektiv Säsong Höjd temperatur Medel Årligen Minuter 2011-2040 Ökad nederbörd Min 10-år Timme 2041-2070 Höga flöden Max 100-års Dag 2071-2100 Extrem vind Vecka Mindre snödjup 21 KLIMATANPASSNINGSPLAN ANALYS EX VÄG Systemtyp Väg (beläggning, överbyggnad, undergrund) Känsliga klimatfaktorer för vägar Höga flöden Minskad tjäle Kraftig nederbörd Direkta konsekvens Bortspolad väg Minskade tjälskador Extrem vind Isbeläggning Nollgenomgångar Ökad temperatur, medel och hög 22 11

KLIMATANPASSNINGSPLAN - BEDÖMNING Konsekvensens allvarlighet Geografisk utbredning Omfattning Intensitet Varaktighet Bortfall Förklaring Hur stort område som drabbas. Vilket område som drabbas. Karaktären hos området (tätort/glesbygd) Hur många/hur mycket som drabbas. På vilket sätt det drabbas. Döda/Svårt skadade/lätt skadade/obehag Konsekvensens långvarighet Vilken betydelse får ett bortfall? 23 KLIMATANPASSNINGSPLAN - ÅTGÄRDER Åtgärd Nytta av åtgärd Ansvar Tidplan för genomförande Kostnad Finansiering Åtgärder 24 12

KLIMATANPASSNINGSPLAN REDAN KLART? 25 13