Ökad tågtrafik kommer att medföra fler bomfällningar och minskad framkomlighet i korsningen med Torget.

KAPITEL 9 trafik- och samhällseffekter 9.5.10 Tomelilla, centralt läge Det finns möjlighet till viss utveckling av bostäder och verksamheter i anslutning till befintlig station, främst på den östra sidan. Tomelilla kommer att få ett effektivt resecentrum som är integrerat i befintlig stadsstruktur. Stationen kommer att utgöra en koppling mellan den västra och östra delen av stadskärnan. Nedsänkningen av Gladanleden (väg 11) och integreringen av vägen i stationsområdet kommer att minska den barriär som vägen idag utgör i staden. Förbättrade förutsättningar finns att utveckla områdena öster om stationen genom den föreslagna lokalgatan över Gladanleden (väg 11). Ökad tågtrafik kommer att medföra fler bomfällningar och minskad framkomlighet i korsningen med Torget. Ett stadsförnyelseprojekt som förvandlar industri och kommersiella lokaler på Byskillnads gatan till flerbostadshus eller kontor med affärer på bottenvåningen. Gladanleden byskillnadsgatan Parkeringar i anslutning till stationen. Området norr om Gladanleden kan exploateras med verksamheter eller nya bostadsområden. Ett nytt torg öster om stationen med parkeringsmöjligheter, cykelstråk och väderskydd i närheten av stadskärnan. torget Norr om stationen ersätts dagens vägbro över järnvägen med en passage under. Perrongerna förlängs fram till bron. Längs vägen ges plats för cykel och bilangöring i anslutning till bron. Perrongerna kan nås via en trappa som går upp emellan spåren. Väster om stationen samordnas ytor för stations området med intilliggande handelsverksamhet. Den befintliga stationsbyggnaden med när område behålls. Stationshuset utvecklas och binds samman med en gångbro över spåren. 0 20 40 60 80 100 Figur 9.5:10 Idéskiss möjlig utveckling av bebyggelse och gatunät i anslutning till Tomelilla station. (Flera andra alternativ är möjliga.) Meter SIMRISHAMNSBANAN, MALMÖ TOMELILLA, JÄRNVÄGSPLAN inklusive mkb, SAMRÅDShandling MAJ 2014 101

10 Miljökonsekvenser Kapitlet redovisar, jämför och beskriver de olika alternativens miljöförutsättningar samt konsekvenser för landskapets karaktär, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, boendemiljö och hälsa, naturresurser, klimat samt påverkan under byggtiden. Alternativen jämförs med nollalternativet, se kapitel 8. 10.1 Metodik och osäkerheter 10.1.1 Avgränsningar Avgränsningar av MKB framgår av avsnitt 1.5.3. Indelningen av delsträckor mellan Malmö och Tomelilla är följande: Malmö Dalby, Dalby Sjöbo och Sjöbo Tomelilla. I delsträckan Malmö Dalby ingår tätorterna Malmö, Staffanstorp och Dalby. I delsträckan Dalby Sjöbo ingår tätorterna Veberöd och Sjöbo. I den sista delsträckan Sjöbo Tomelilla ingår tätorten Tomelilla. Se figur 7.4:1. Utredningsalternativen och kopplingar mellan huvudalternativen redovisas i figur 7.4:3, 7.4:20 och 7.4:33. 10.1.2 Metodik Här redogörs för de miljöaspekter som har bedömts kunna påverkas av de planerade åtgärderna på ett sådant sätt att det uppstår miljökonsekvenser, positiva eller negativa. För varje aspekt beskrivs förutsättningarna, det vill säga situationen i nuläget samt effekter och konsekvenser av ett genomförande av järnvägsplanen förslag i jämförelse med nollalternativet. Effekter och konsekvenser som uppstår om ingen utbyggnad sker, det vill säga Nollalternativet, behandlas i kapitel 8. Tyngdpunkten ligger på de aspekter där det är stora skillnader mellan alternativen och där konsekvenserna är betydande. Det är just dessa aspekter som bör vara av görande för valet av alternativ sträckning. De aspekter som ingår i MKB:n är landskap, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, boendemiljö och hälsa, naturresurser och klimat. Indirekta och kumulativa effekter, påverkan under bygg tiden samt robusthet och säkerhet beskrivs också i MKB. I MKB-sammanhang används begreppen påverkan, effekt, konsekvens och åtgärder: Påverkan är det intrång som verksamheten orsakar, exempelvis en utbyggd järnväg som möjliggör ökad trafik. Effekt är den förändring av miljökvaliteten som uppkommer, exempelvis barriäreffekt, buller med mera. Konsekvens är en värdering av effekten med hänsyn till vad den betyder för olika intressen, till exempel att upplevelsevärdena försämras och omvägarna blir långa för att ta sig till rekreationsområdet. Åtgärd föreslås för att undvika eller minimera negativa konsekvenser. Miljöeffekterna av utredningsförslaget beskrivs utan inarbetade miljöanpassningar. Bedömningen av miljökonsekvenserna, det vill säga betydelsen av effekterna, görs för en situation med möjliga åtgärder. I avsnitt 10.6 görs konsekvensbedömningen både före och efter eventuella möjliga åtgärder. I slutet av varje avsnitt redovisas en lista över möjliga åtgärder. I avsnitt 10.10 görs en sammanfattning av de viktigaste miljökonsekvenserna per delsträcka. Här görs också en sammanvägning av de olika miljöaspekter som beskrivits i avsnitt 10.2 10.8, för att komma fram till det lokaliseringsalternativ som sammantaget medför minst miljöpåverkan. I kapitel 14 jämförs och avvägs detta mot andra aspekter som funktion, samhällsaspekter och ekonomi. 10.1.3 Bedömningar av effekter och konsekvenser Projektets miljöeffekter (förändringar av miljökvalitet som kan mätas eller registreras) beskrivs exempelvis på följande vis: Vilken utbredning de har lokalt (0 10 kilometer), regionalt eller globalt. Vilken varaktighet de har kortvariga/tillfälliga (månader), långvariga men reversibla (år) eller permanent/irreversibla. Om de är direkta eller indirekta. Om det kan uppstå kumulativa effekter. Projektets miljökonsekvenser är en värdering av miljöeffekternas betydelse. Bedömningen av miljökonsekvenserna redovisas i en sjugradig skala: inga, små, medelstora, stora eller mycket stora negativa konsekvenser samt positiva och stora positiva konsekvenser. Bedömningsgrunderna för att värdera miljöeffekten, det vill säga konsekvensbedömningen, skiljer sig åt mellan de olika miljöaspekterna. Betydelsen av effekterna värde ras bland annat med hänsyn till relevanta bestämmelser, exempelvis miljöbalkens hushållningsbestämmelser, vedertagna rikt- eller gränsvärden och gällande miljö kvalitetsnormer. För de olika bevarandeintressena är områdets specifika kvaliteter, särart och eventuellt lagstadgat skydd viktigt vid bedömning av miljökonsekvenserna. Effekternas utbredning och var aktighet har också betydelse för projektets miljökonsekvenser. Projektets inverkan på miljö kvalitetsmålen och uppsatta projektmål ligger också till grund för konsekvensbedömningarna. Miljökonsekvenser bedöms av teknikansvarig för miljöfrågor i uppdraget och förankras i projektgruppen och vid samråd med allmänhet samt med experter i sakfrågor. Inom projektgruppen finns kompetens bland annat inom stadsbilds- och landskapsfrågor, geoteknik, mark och geomiljö, buller, natur-och kulturmiljö, samhällsbyggnad, trafikplanering, väg, bro och järnväg. Huvudsakligt underlag för MKB har varit befintligt material från databaser hos länsstyrelsen, berörda kommuner, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, Vattenkartan, Artportalen, Viltolycksrådet samt Trafikverket. Kompletterande inventeringar har genomförts, både vad gäller naturmiljö och kulturmiljö. Den landskaps- och tätortsanalys som gjorts inom ramen för Grad av konsekvens Mycket stor negativ konsekvens Stor negativ konsekvens Medelstor negativ konsekvens Liten negativ konsekvens Ingen eller försumbar konsekvens Positiv konsekvens Stor positiv konsekvens Tabell 10.1:1 Förklarande text om graden av konsekvenser. projektet har gett delvis ny kunskap i form av landskapskaraktärer, funktioner och samband och utgör ett mycket viktigt underlag för MKB. Bedömning av effekter och konsekvenser som uppstår på hälsa, miljö och naturresurser till följd av järnvägsutbyggnaden redovisas i avsnitt 10.2 10.8 samt i kapitel 11. Konsekvenser som uppstår under byggtiden redo visas i avsnitt 10.9. Sammanfattande miljöbedömning görs i avsnitt 10.10. 10.1.4 MKB-arbetets påverkan på projektet Miljöfrågor är i projektet lika viktiga som övriga frågor. Vid framtagande av alternativa korridorer och val av korridorbredd utgör miljöfrågor skäl för eller emot en lösning, precis som övriga teknikområden. Järnvägsplanen syftar till att utreda och beskriva alter nativ lokalisering och omfattning av järnvägsprojektet. Utredningen studerar relativt breda korridorer, vilket betyder att miljövärden kan verka påverkas i högre utsträckning än vad som faktiskt blir fallet. När plan förslaget utformas och järnvägen projekteras inom den valda korridoren kommer den att i största möjliga utsträckning anpassas efter identifierade miljövärden. Förklaring Mycket stor påverkan på exempelvis riksintresse, Natura 2000-område, naturreservat, område med skyddsvärda arter och liknande. Påverkan bedöms så omfattande att den har mycket stora effekter på värdet i området. Värdet hotar att försvinna, eller påverkas i mycket hög grad. Stor påverkan på exempelvis riksintresse, Natura 2000-område, naturreservat, område med skyddsvärda arter och liknande. Påverkan bedöms så omfattande att den har mycket stora effekter på värdet i området. Värdet försvinner inte, men påverkas i hög grad. Begränsad påverkan på exempelvis område i kommunalt naturvårdsprogram och liknande. Påverkan bedöms medföra medelstora negativa effekter för värdet i området. Värdet försvinner inte, men minskar i omfattning eller kvalitet. Liten påverkan på exempelvis lokalt värde, till exempel rekreationsområde i närhet till bostäder. Påverkan bedöms medföra små negativa effekter för värdet i området. Värdet försvinner inte, men kan påverkas något vad gäller kvalitet. Ingen påverkan på miljövärden. Miljövärde eller intresse stärks. Värdet ökar i omfattning genom att exempelvis en brist byggs bort, tillgängligheten ökar eller liknande. Miljövärde eller intresse stärks avsevärt. Värdet ökar i omfattning genom att exempelvis en brist byggs bort, tillgängligheten ökar eller liknande. 102 SIMRISHAMNSBANAN, MALMÖ TOMELILLA, JÄRNVÄGSPLAN inklusive mkb, SAMRÅDShandling MAJ 2014

KAPITEL 10 miljökonsekvenser, avsnitt 10.2 landskapets karaktär 10.2 Landskapets karaktär I detta avsnitt beskrivs konsekvenser av påverkan på landskapets karaktär och hur upplevelsen av det kan komma att förändras. I begreppet landskap ingår så väl landsbygd som tätort. Bedömningarna i det här avsnittet handlar framförallt om hur landskapet uppfattas av en betraktare. Till skillnad från begreppet landskapsbild är ett landskaps karaktär definierat utifrån landskapet som helhet, hur det används och fungerar och orsaken till att det ser ut som det gör. Påverkan på ett landskaps karaktär kan därför också bestå av förändrad markanvändning eller mer indirekta effekter av det tänkta ingreppet. 10.2.1 Bedömningsgrunder I den landskapsanalys som tagits fram initialt under utredningen har landskapet som helhet betraktats utifrån olika aspekter med syfte att se sammanhang och funktionella samband i landskapet och hur detta samspelar med karaktären. De uttryck som har betydelse för att landskapskaraktären ska bestå är listade som så kallade nyckelkaraktärer. Arbetet presenteras i sin helhet i dokumentet PM Landskapsanalys oktober 2013. I avsnitt 4.2 i denna rapport sammanfattas landskapsanalysen. Här ligger ingen värdering av områden till grund för bedömningen utan på hur landskapet uppfattas, används och fungerar och om detta kan bestå. Hur kommer järnvägen att förhålla sig till de olika landskapskaraktärerna? Kommer karaktären att förstärkas, förloras eller behållas med ny järnväg? Påverkan på landskapets karaktär kan vara en förändring av skalan. Exempelvis kan ett storskaligt järnvägsstråk bryta småskaligheten i ett intimt mosaiklandskap. Direkta intrång kan medföra förändrade funktioner eller brutna samband. En påverkan på landskapets karaktär kan alltså bero på en indirekt effekt. Förändrad markanvändning på grund av försämrad tillgänglighet kan vara en sådan effekt. De negativa effekterna redovisas i denna skala: Liten effekt: Väsentliga funktioner eller visuella uttryck (det vill säga nyckelkaraktärer eller tätortskaraktär) påverkas (kanske endast lokalt). Medelstor effekt: Väsentliga funktioner eller visuella uttryck (det vill säga nyckelkaraktärer eller tätortskaraktär) förändras. Stor effekt: Väsentliga funktioner eller visuella uttryck (det vill säga nyckelkaraktärer eller tätortskaraktär) försvinner eller kan inte upplevas. De negativa konsekvenserna redovisas i skala: Liten konsekvens: Någon av nyckelkaraktärerna påverkas men helhetskaraktären bedöms ändå bestå. Alternativt att en tätort påverkas lokalt men kan behålla sin karaktär och identitet. Medelstor konsekvens: Landskapets helhetskaraktär blir svårare att tolka eller uppleva. Alternativt att en tätorts karaktär förändras men består i väsentliga delar av orten/ stadsdelen. Stor konsekvens: Landskapets helhetskaraktär kan med svårighet upplevas eller är helt förändrad. Alternativt att tätorten förlorar sin karaktär även i väsentliga delar av orten/stadsdelen. Positiv konsekvens kan uppstå om upplevelsen av landskapskaraktären förväntas bli förstärkt eller om en tätortskaraktär upplevs tydligare. Förutsättningar De nyckelkaraktärer som definierats inom karaktärsområde Lundaslätten är: A. Det aktivt odlade och storskaliga slättlandskapet. B. Utskiftade gårdar och ett ofta rätvinkligt vägsystem som följer ägogränserna. C. Sockenkyrkorna och byarna. D. Linjära strukturer i form av pilevallar, alléer, mindre vägar, åar och diken. E. Dalby kyrkas och kungsgårdens exponerade läge. F. Storskalig infrastruktur framförallt i västra delen. G. Närheten till Malmö, en stad som växer. H. Mötet mellan stad och landsbygd. Effekter och konsekvenser Gemensam korridor Östervärn Staffanstorp I Malmö Kirseberg medför en järnväg i markplan att korsningspunkterna utformas planskilt, med väg under järnväg, undantaget av Singelgatan. Se redovisning av korsningspunkter i figur 7.4:4. Tre meter höga bullerskärmar föreslås följa längs sträckan. Dessa kommer att dela stadsdelen visuellt. Planskilda korsningar med järnvägen medför långa stödmurskonstruktioner och i vissa fall upphöjda vägbankar. Befintliga strukturer och samband kan brytas. Barriären som järnvägen skapar kommer att upplevas som både visuellt och fysiskt hinder. Järnväg i markplan bedöms kunna medföra stora negativa konsekvenser för tätortskaraktären. I ett nedsänkt läge, se figur 7.4:6, krävs bullerskärmar i mindre omfattning än längs järnväg i markplan och den visuella barriäreffekten blir därför inte lika stor. I de planskilda korsningarna kan vägarna gå över järnvägen och i ungefär samma höjdläge som idag. Den fysiska barriären kommer att upplevas mindre påtaglig än en järnväg i markplan. En nedsänkt järnväg ger bättre förutsättningar för stadsförnyelseprojekten inom området för Järnvägsverkstäderna och i Sege Park, som också syftar till att länka samman Kirseberg med centrala Malmö. Båda alternativen kan medföra intrång i Östra Sommarstadens koloniområde, vilket medför en negativ påverkan även på tätortsbilden. De negativa konsekvenserna bedöms sammantaget som medelstora om järnvägen går i nedsänkt läge genom Kirseberg. En ny järnväg på befintlig banvall kommer snarast att förstärka det infrastrukturpräglade och storskaliga landskapet (A, F) och närheten till Malmö och mötet mellan Visuella barriärer som bankar, bullervallar och så vidare förhindrar möjligheten att uppleva landskapet. Detta får också konsekvenser för upplevelsen av landskapets karaktär. 10.2.2 Allmänna förutsättningar Se beskrivning i avsnitt 4.2 Landskap och avsnitt 4.3 Tätortskaraktär och befolkning. Tätorterna är beskrivna i PM Tätortsanalys, mars 2013 ut ifrån geografi, struktur och utvecklingstrend. Tätortskaraktären är också beskriven utifrån visuella aspekter i avsnitt 4.3. Förslag på hur vägkorsningar kan lösas i tätorterna redovisas i kapitel 7. Möjlig stationsutformning redovisas i avsnitt 9.5 Tätortsutveckling. 10.2.3 Malmö Dalby I denna del ingår landskapskaraktärsområdet låglänt odlingslandskap på Lundaslätten samt tätorterna Malmö Kirseberg, Staffanstorp och Dalby. Figur 10.2:1 Det aktivt odlade och storskaliga slättlandskapet på Lundaslätten är en av nyckelkaraktärerna. SIMRISHAMNSBANAN, MALMÖ TOMELILLA, JÄRNVÄGSPLAN inklusive mkb, SAMRÅDShandling MAJ 2014 103

KAPITEL 10 miljökonsekvenser, avsnitt 10.2 Landskapets karaktär stad och land blir ännu tydligare (G, H). Banvallen kommer att bli något högre än befintlig och mer framträdande i det flacka landskapet. De äldre strukturerna och de småskaliga miljöerna (B, D) i det i övrigt storskaliga landskapet kommer däremot att påverkas av vissa intrång och strukturer kommer emellanåt att brytas. Detta har betydelse för dem som rör sig långsamt i landskapet och inte utmed de större vägar varifrån de flesta annars betraktar detta område. Tillgängligheten till åkermarken kommer att försämras i vissa delar, men marken kommer troligen att vara lönsam att odla även fortsättningsvis. Förändringar i markanvändningen (A), som skulle kunna påverka landskaps karaktären, förväntas inte. Byar (C) och tidigare stations orter invid järnvägen påverkas då järnvägsbuller och bulleravskärmning ger en mindre attraktiv boendemiljö. Byarna har stor betydelse för landsbygdskaraktären. De negativa konsekvenserna av de ovan beskrivna effekterna på landskapet utanför tätorterna bedöms som små eftersom karaktären inte kommer att förändras eller försvagas i någon större omfattning. Alternativ Nord genom Staffanstorp Alternativet påverkar inte någon av nyckelkaraktärerna i landskapet men väl miljön i tätorten. I västra delen av orten går järnvägen längs med Kronoslättsvägen och en bullervall med högvuxen vegetation som avskärmar närliggande bebyggelse i norr. Söder om vägen, i Vikhemsområdet, uppförs nya bostadsområden med ett parkstråk längs vägen. Tre meter höga bullerskydd kommer att behövas på järnvägens södra sida. Som infartsgata till Staffanstorp kommer Kronoslättsvägen att påverkas negativt då en parallell järnväg och bullerskärm blir en del av gaturummet. Korsande vägar föreslås ledas under järnvägen. Se figur 7.4:11 13. De centrala delarna påverkas av ett stationsläge. Stationen blir en ny målpunkt och stationsområdet länkar samman tätortens olika delar, vilket är en positiv effekt. Parkeringsytor för pendlare kan vara svåra att hitta plats för i de befintliga gatumiljöerna, vilket kan bidra till negativa konsekvenser. Korsningspunkten med Dalby-/Malmövägen, som är ett väsentligt stråk, behöver utformas planskilt. Korsningen ligger i en central del av Staffanstorp. Det finns negativa effekter av att gå både över och under järnvägen eftersom höjdskillnaden skapar en barriär. I alternativ i markplan föreslås att korsande vägar går under järnvägen. Detta skapar minst visuell påverkan. Dock leder det till omledning av anslutande befintliga gator och vägportarna kan bli mindre attraktiva miljöer. Om fem korsningspunkter av femton behålls i plan (se figur 7.4:11) kommer även bommar och signaler att påverka gaturummen negativt. En dubbelsidig, tre meter hög, skärm föreslås i Staffanstorps centrala delar. Denna kommer att avskärma kyrkomiljön, som är en del av centrumkaraktären, från ortens centrum. Den äldre gatubebyggelsen utmed Järnvägsgatan kommer att påverkas negativt av bullerskydd och järnvägsanläggning, som har en helt annan skala än dagens småskaliga gatumiljö. Villabebyggelsen och Järnvägsgatan norr/nordost om kyrkbyn kommer att påverkas genom direkta intrång. Sammantaget medför dessa negativa effekter på ortens centrala delar stora negativa konsekvenser för tätortskaraktären. Nedsänkt alternativ medger att korsande vägar norr om stationsområdet kan gå över järnvägen och bullerskärmarna sänkas, vilket minskar järnvägens barriäreffekt både fysiskt och visuellt jämfört med järnväg i markplan. I övrigt är effekterna de samma som för järnväg i markplan. De negativa konsekvenserna bedöms därför som medelstora. Alternativ Syd söder om Staffanstorp Väg 11 är en viktig betraktelsepunkt eftersom det är härifrån många upplever landskapet. Kommunikationsstråket med väg och bana och bullerskärm kommer att dominera landskapsupplevelsen. En bullerskärm/vall mot bebyggelsen i Nevishög skulle påverka upplevelsen av det öppna slättlandskapet negativt. Begränsat utrymme kan medföra att en bullervall inte kan anpassas till landskapet så väl och kommer därför att kontrastera mot slättens topografi. Alternativet påverkar även det aktivt odlade slättlandskapet (A, B) och i viss mån även bebyggelsen utmed de äldre vägarna (Beden) och omgivningarna kring Nevishögs kyrka (C). Malmö Alternativ i markplan Gemensam korridor Östervärn Staffanstorp Malmö Alternativ nedsänkt läge Ett externt stationsläge påverkar inte den befintliga tätortskaraktären. Detta läge förutsätter att orten kan växa kring stationen. Klågerupsvägen får ökad betydelse då den blir huvudstråk mellan stationen och centrum men väg 11 blir en påtaglig barriär om den ska inlemmas i den utbyggda tätorten. Påverkan på landskapet är stor på grund av den kumulativa effekten, men den negativa konsekvensen bedöms sammantaget som liten eftersom väg 11 redan färgar landskapsupplev elsen och nyckelkaraktärerna A, B och C. Gemensam korridor Staffanstorp Dalby Detta korridoravsnitt följer i stora delar befintlig banvall. Kommunikationsstråket som väg 11 och ny banvall bildar kommer dock att bli mer dominerande i landskapet än i nollalternativet. Detta på grund av att banvallen troligen höjs och avtecknar sig tydligare i slättlandskapet. Eftersom de befintliga strukturerna följs kommer ändå konsekvenserna av detta att bli små. Kilen av jordbruksmark fram till Dalby kyrka och kungsgården har behållits genom historien trots att orten har vuxit i andra riktningar. Detta är uttrycket för nyckelkaraktären och utan denna visuella kontakt mellan kungsgården kyrkan och jordbruks slätten kan landskapskaraktären förloras (E). Kring Dalby station planerar Lunds kommun för en utbyggnad av bostäder. Ett planarbete har påbörjats. En bensinstation har byggts på östra sidan av Malmövägen. Intrycket av Dalby från det omgivande landskapet kommer att förändras kraftigt. Förutom en station i samhället för Simrishamnsbanan planeras även för att en spårvägslinje mot Lund ska ansluta vid stationsläget. Se vidare i avsnitt 7.4.1 Station Dalby. Denna förutsätts följa banan och där efter gå på södra sidan av vägen mot Lund för att minska intrånget på åkermarken framför kyrkomiljön. Effekten av dessa åtgärder bedöms som stor till medelstor beroende på utformning. Inom korridoren ryms två studerade alternativ, se figur 7.4:15 16. Sydligt alternativ kommer att vara mer präglat av infrastruktur än i det nordliga alternativet där en Gemensam korridor till Staffanstorp Slättlandskapet (A) Stad och landsbygd möts (H) Alternativ Nord genom Staffanstorp Alternativ i markplan Alternativ nedsänkt läge cirkulation längs väg 102 tas bort och korsningspunkten med väg 102 förflyttas österut. Möjligheterna att med markmodellering, som inarbetar och eventuellt döljer anläggningen, är större i nordligt alternativ. Den negativa effekten av sydligt alternativ bedöms som stor och med de kumulativa effekterna bedöms de negativa konsekvenserna som mycket stora. Nordligt alternativ medför medelstora till stora negativa effekter som tillsammans med de kumulativa effekterna bedöms medföra medelstora till stora negativa konsekvenser. Med föreslagna åtgärder kan de negativa konsekvenserna bli medelstora. Området kring föreslaget stationsläge hör inte visuellt samman med Dalbys identitetsskapande delar i centrum och kring kyrkan. Stationsområdet kan komma att utformas med en annan storskalighet än de äldre delarna av orten. Närliggande område är dock i kommunens plan arbete tänkt för flervåningshus. Kombinationen av spårväg/järnvägsstation och planskild korsning med Malmövägen medför ett något nedsänkt stationsområde. Påverkan på tätortskaraktären är liten men med den kumulativa effekten av närliggande bostadsbebyggelse bedöms konsekvenserna som medelstora. Möjliga åtgärder Korsningspunkten med Malmövägen i Dalby utformas med en hög noggrannhet och med hänsyn till den historiska miljön. Material och utformning av murar ska studeras särskilt med tanke på detta. Marken kring spåren skulle kunna höjas för att helt dölja järnvägsanläggningen från vissa platser. Ett fortsatt åkerbruk framför kungsgården är väsentligt. Flacka slänter och åtkomlighet är ett sätt att främja åkerbruket. Det är för delsträckan generellt viktigt att banvallens bankslänter flackas ut när det är möjligt för att återgå till åker-/betesmark i jordbrukslandskapet. Planskilda passager under järnvägen anpassas till jordbrukets maskiner och transporter och planskilda passager för djur och människor anläggs i anslutning till rörelsestråk längs vattendrag. Genomsiktliga bullerskärmar i tätorterna för att undvika visuella barriärer. Alternativ Syd söder om Staffanstorp Slättlandskapet (A) Gemensam korridor Staffanstorp Dalby Dalby kyrka (E) 104 SIMRISHAMNSBANAN, MALMÖ TOMELILLA, JÄRNVÄGSPLAN inklusive mkb, SAMRÅDShandling MAJ 2014

KAPITEL 10 miljökonsekvenser, avsnitt 10.2 landskapets karaktär Samlad bedömning De negativa konsekvenserna av påverkan på landskapets karaktär på landsbygden bedöms som små på större delen av sträckan i såväl Alternativ Nord som Syd. Ett nordligt läge inom korridoren närmast Dalby bedöms som det mest fördelaktiga och kan med föreslagna åtgärder medföra medelstora negativa konsekvenser. I tätorterna Malmö och Staffanstorp föreslås nedsänkt alterna tiv för att minska den visuella barriäreffekten och för att minska omläggning av befintliga gator. De negativa konsekvenser na bedöms då som medelstora. Genom att använda genomsiktliga bullerskärmar kan konsekvenserna mildras ytterligare. 10.2.4 Dalby Sjöbo Förutsättningar I denna del ingår landskapskaraktärsområdena mosaikartat brukat åslandskap på Romeleåsen och låglänt dallandskap i Vombsjösänkan samt tätorterna Veberöd och Sjöbo. De nyckelkaraktärer som definierats inom karaktärsområde Romeleåsen är: I. Den omväxlande topografin med skogsklädda höjder och öppna dalgångar. J. Fäladsmarkerna. K. Möjligheten till vidsträckta utblickar från höjder. L. Aktiva gårdar med betesdjur på åsen. M. Björnstorps slott med kringliggande bebyggelse och alléer. N. Äldre vägstråk och fornlämningar. De nyckelkaraktärer som definierats inom karaktärsområde Vombsjösänkan är: O. Det flacka aktivt brukade åkerlandskapet med sandiga jordar. P. Den mosaikartade sluttningen upp mot åsen. Q. Klingavälsån med omgivande betesmarker och ekdungar. R. Ensartade tallskogar. Effekter och konsekvenser Alternativ Nord Dalby Sjöbo Alternativet medför en viss påverkan på Romeleåsens siluett eftersom banvallsstråket kräver en 30 40 meter trädfri zon och även förstärks visuellt av kontaktledningarna. Alternativ Nord följer väg 11 och för dess trafikanter kommer järnvägsstråket att förändra utblickar och upplevelsen av åsen och dess kulturlandskap (I). Ett utvidgat kommunikationsstråk kommer att prägla Romele åsen och förändra karaktären i denna del. Fäladsmarkerna (J) på Romeleåsen gör landskapet unikt och skötseln (L) är avgörande för att de ska bestå. Om ny järnväg medför att det blir svårare att komma åt markerna kan en av nyckelkaraktärerna försvinna. Korridoren följer en huvudfastighetsgräns, vilket gör att ägostrukturen kvarstår. Detta ökar förutsättningarna för att betandet av markerna kan fortsätta. terrängens befintliga former (I). Trädvegetation skymmer och delar upp åkerarealerna (P) och banken bedöms endast bli exponerad mot den närmaste omgivningen. En järnväg i norra delen av korridoren (på norra sidan av väg 11) medför att den helt flacka terrängen (O) på Veberödsslätten avdelas visuellt av en bank (2 3 meter). Även de broar som krävs över väg 11 kommer att begränsa utblickarna. Ligger järnvägen söder om väg 11 i södra delen av korridoren kommer kommunikationsstråket att stärkas och dominera i den närmaste omgivningen. I Alternativ Nord ingår ett stationsläge i norra delen av Veberöds tätort. Detta medför ingen negativ påverkan på tätortskaraktären. Det finns gott om utrymme för pendelparkeringar invid stationsområdet. Stationen kan upp levas avskild från centrum på grund av avståndet och mellanliggande verksamhetsområden. För att anläggning en ska ge positiva konsekvenser för tätortskaraktären krävs att angöringsvägar och kringliggande kvarter om danas. Ett läge i norra delen genom Vombs fure (R) påverkar landskapet lokalt men intrånget i tallskogen bedöms endast kunna uppfattas från relativt nära håll och anas från väg 11. Ett läge söder om väg 11 påverkar Klingavälsåns dalgång (Q) negativt och upplevelsen av området från väg 11 kommer att försämras påtagligt. Se figurer nedan. Bulleravskärmning mot bebyggelsegrupp väster om Sommarbyarna i Sjöbo kan påverka ett större skogsområde (R) om det utformas som en jordvall söder om järnvägen. Alternativ Nord för också med sig en relativt hög bank (3 7 meter) i sluttningen ned mot Veberöd. Banken bryter De negativa konsekvenserna av Alternativ Nord är medelstora med tanke på hur kommunikationsstråket kommer Figur 10.2:2 Dalby kyrka och kungsgård som har en tydlig koppling till omgivande jordbrukslandskap kommer att påverkas. Figur 10.2:3-4 Utmed väg söder om Puttgarten. Uppelevelsen av landskapet beror av höjden på åtföljande järnvägsbank. SIMRISHAMNSBANAN, MALMÖ TOMELILLA, JÄRNVÄGSPLAN inklusive mkb, SAMRÅDShandling MAJ 2014 105

KAPITEL 10 miljökonsekvenser, avsnitt 10.2 Landskapets karaktär att dominera Romeleåsen lokalt och i den del där fäladsmarkerna är belägna. Här påverkas en av nyckelkaraktärerna. Ett läge i den norra delen av korridoren på Veberödsslätten är sämre än ett sydligt eftersom järnvägsbank och broar över väg 11 kommer att förändra intrycket av det flacka och relativt vidsträckta slättlandskapet. I Alternativ Nord ingår ett stationsläge i Sjöbo tätort. Järnvägsstråket föreslås något nedsänkt i västra delen av Sjöbo och de korsande bilvägarna kan gå över banan. Se figur 7.4:27. Befintlig bebyggelse och Västergatan kan påverkas av järnvägsstråket. Påverkas Västergatan och bebyggelsen utmed denna bedöms effekterna som stora. Om banan läggs i södra delen av korridoren är effekterna medelstora då tomtmark till villor söder om stråket berörs. I Sjöbo centrum finns möjlighet att anpassa stationen till befintlig bebyggelse. Ny bebyggelse söder om järnvägen i anslutning till stationen kan göra denna del av Sjöbo mer stadsmässig. Konsekvenserna av denna kumulativa effekt bedöms som positiv. Delen Veberöd Sjöbo kan medföra medelstora till stora konse kvenser beroende på om järnvägen ligger i ett nordligt eller sydligt läge i korridoren. En järnväg genom Sjöbo bedöms medföra medelstora negativa konsekvenser. Detta förutsätter att banan i västra Sjöbo läggs i södra delen av korridoren så att inte Västergatan påverkas. Alternativ Syd Dalby Sjöbo Alternativ Syd påverkar ett topografiskt varierat landskap (I) där slätten övergår i åslandskapet. Alternativet följer en dalgång för att längre österut skära i ett högre parti av åsen. Skärningen är cirka 200 meter lång och medför stor negativ påverkan på landskapet. Terrängformerna kommer att påverkas av järnvägens skärningar, bankar och eventuellt bulleravskärmande vallar som bryter de naturliga mjuka landskapsformerna. I dalgången (vid Dammhus) går en större kraftledning, men i övrigt är trakten mer ålderdomlig till sin karaktär här än i norra delen. En järnväg i Alternativ Syd skapar en kontrast till denna landskapskaraktär, vilket medför stor negativ påverkan på landskapet. En bullerskärm alternativt vall (vid Björnstorp) bedöms kunna anpassas till de befintliga landskapsformerna men den tar också bort utblickarna från Björnstorps by söder ut. Ifrån the Lodge (Romelestugan) kommer järnvägsdragningen troligen att synas (K). Skärningen genom berget strax söder om Veberöds bergtäkt kommer att vara av vikande från landskapets i övrigt mjuka former. Såret i berget kommer däremot inte att exponeras mot Veberöds tätort tack vare att järnvägen böjer av innan landskapet öppnar sig mot slätten (P). Påverkan på landskapet inom Romeleåsen är måttlig till stor eftersom kulturlandskapet är relativt ostört i den här delen. I Alternativ Syd ingår ett centralt stationsläge i Veberöds tätort. Norra och Södra Järnvägsgatan och större verksam hetslokaler är orienterade utmed den gamla banvallen. Den barriär som en ny järnväg skapar kommer att vara mest påtaglig i västra delarna av orten där befintlig bostadsbebyggelse ligger strax intill på båda sidor av järnvägsstråket. En planskild korsning med Dalbyvägen påverkar ortens centrala delar negativt då en sänkning av vägen medför höga stödmurar som skapar en barriär längs med Dalbyvägen. Detta ger medelstora negativa effekter på tätortskaraktären. Pendelparkeringar kring stationen kan även ge indirekta effekter på tätortskaraktären. Alternativ Syd fortsätter österut längs Klingavälsåns dalgång (Q). Påverkan på Klingavälsåns dalgång bedöms även som stor eftersom järnvägen bildar en tydlig kontrast i det särpräglade och öppna landskapet. Karaktären kan inte bestå utan betesdrift och jordbruk, vilket gör att intrång som försämrar tillgängligheten är förödande. Avsnittet genom skogen vid Klostersågen (R) påverkar landskapet lokalt. Ett stationsläge söder om Sjöbo tätort påverkar inte Sjöbos tätortskaraktär. De negativa konsekvenserna av Alternativ Syd bedöms som stora eftersom många av nyckelkaraktärerna påverkas och vissa riskerar att försvinna. Stationsläget i centrala Veberöd medför medelstora konsekvenser på tätortskaraktären då den förändras, framförallt i västra delen av orten. Koppling Nord Syd via Skälbäck Alternativet påverkar landskapets former (I) liksom Alternativ Nord i södra delen. Detta alternativ påverkar också jordbruksbebyggelsen i Skälbäck. Det aktiva jordbrukslandskapet (O) och den mosaikartade sluttningen upp mot åsen (P) kan komma att påverkas om aktiva gårdar berörs av järnvägsdragningen och med svårighet kan fortsätta brukandet av marken. De negativa konsekvenserna av detta är medelstora. Koppling Syd Nord via Killeholm Alternativet påverkar framförallt de topografiska kvaliteterna på åsen (O). Alternativet följer en dalgång till större delen men medför också en 5 7 meter skärning och 5 10 meter hög bank på östra sidan av åsen. Detta medför medelstora negativa konsekvenser eftersom banken helt förändrar åssluttningens möte med slätten. Koppling Syd Nord via Skälbäck Alternativet påverkar landskapet (O och P) liksom Alternativ Nord Syd via Skälbäck. Se ovan. Koppling Syd Nord via Mossen Alternativet påverkar område med ekdungar i viss omfattning och de negativa konsekvenserna bedöms därför som små negativa Järnvägsanläggningen med en bro över väg 11 kan delvis döljas av befintlig skogsvegetation. Koppling Nord Syd via Mossen Se ovan Alternativ Syd Nord via Mossen. Koppling Nord Syd via Klostersågen Alternativet påverkar inte landskapets övergripande karaktär. Banken för bron över väg 11 kommer att ligga skymd i skogslandskapet och påverkar inte upplevelsen av dalgången. De negativa konsekvenserna bedöms som små och lokala. Koppling Syd Nord via Hjortahus Kopplingen vid Hjortahus med en bro över väg 11 och en 3 6 meter hög bank i det flacka öppna landskapet kommer att påverka utblicken över Klingavälsåns dalgång (Q) från bland annat väg 11. De negativa konsekvenserna av detta bedöms som medelstora. Möjliga åtgärder Flacka bankslänter från högre järnvägsbankar så att dessa kan brukas och bättre anpassas till omgivande landskap. Detta gäller framförallt Alternativ Nord på östra sidan av Romeleåsen och Koppling Nord Syd via Skälbäck. Profilen för järnvägslinjen söder om väg 11 i korridoren för alternativ Nord mellan Veberöd och Sjöbo läggs lägre än väg 11 så att den inte skapar en visuell barriär ut mot dalgången. Bulleråtgärder i Alternativ Nord öster om Sommarbyarna föreslås på södra sidan av väg 11 för att även åtgärda buller från vägtrafiken. Angöringsgator och stråk till stationen i Veberöd (Alternativ Nord) utformas med omsorg så att stationen knyts till ortens centrala delar. Genomsiktliga bullerskärmar i Veberöd och Sjöbo för att und vika visuella barriärer. Vägportar i Veberöd och Sjöbo görs så genomsiktliga och öppna som möjligt för att minska järnvägens barriäreffekt. Omgivningarna kring skeppssättningen invid det äldre vägstråket i Ugglarp (N) påverkas något. En cirka 5 meter hög järnvägsbank passerar i dalgången nedanför fornlämningen på 200 meters håll, vilket medför en viss visuell påverkan. Alternativ Nord Dalby Sjöbo Alternativ Syd Dalby Sjöbo Koppling Nord Syd Dalby Veberöd Veberöd Sjöbo Dalby Veberöd Veberöd Sjöbo via Skälbäck Fäladsmark (J) Klingavälsåns dalgång (Q) Åsens topografi (I) Klingavälsåns dalgång (Q) Åkerbruk (O) Aktiva gårdar (L) Koppling Syd Nord via Killeholm Åsens topografi (I) Koppling Syd Nord via Skälbäck Åkerbruk (O) Aktiva gårdar (L) Koppling Syd Nord via Mossen Klingavälsåns dalgång (Q) Koppling Nord Syd via Mossen Klingavälsåns dalgång (Q) Koppling Nord Syd via Klostersågen Klingavälsåns dalgång (Q) Koppling Syd Nord via Hjortahus Klingavälsåns dalgång (Q) 106 SIMRISHAMNSBANAN, MALMÖ TOMELILLA, JÄRNVÄGSPLAN inklusive mkb, SAMRÅDShandling MAJ 2014

KAPITEL 10 miljökonsekvenser, avsnitt 10.2 landskapets karaktär Samlad bedömning Flera av nyckelkaraktärerna påverkas i båda alternativen, men vissa riskerar att försvagas eller försvinna i Alternativ Syd. Konsekvenserna för Veberöds tätorts karaktär i västra och centrala delen bedöms medelstora negativa i Alternativ Syd medan tätortens karaktär inte påverkas av Alternativ Nord. I Sjöbo tätort bedöms järnvägens barriäreffekter och påverkan på tätortskaraktären leda till medelstora negativa konsekvenser i Alternativ Nord medan Syd inte påverkar tätorten alls. Däremot påverkas landskapet söder om tätorten. De negativa konsekvenserna av Alternativ Syd bedöms som medelstora till stora i jämförelse med Alternativ Nord som medför medelstora negativa konsekvenser. Ett nordligt läge i Alternativ Nord genom Vombs fure är att föredra ur landskapssynpunkt. 10.2.5 Sjöbo Tomelilla Förutsättningar I denna del ingår landskapskaraktärsområdet mosaikartat, odlat backlandskap i Södra Mellanbygden samt tätorterna Sjöbo och Tomelilla. De nyckelkaraktärer som definierats inom karaktärsområde Södra Mellanbygden är: S. Aktivt brukat jordbrukslandskap med lång kontinuitet. T. Sjöbo Oras skogsområde. U. Mjuka terrängformer med inslag av träddungar och betesmarker. V. Alléer, större mangårds- och ekonomibyggnader samt stora fält. W. Mosaiklandskap med inslag av ängs- och betesmarker, lövdungar och trädrader. X. Äldre vägsystem omgivna av synliga fornlämningar. Y. Fyledalens branter och sidoraviner. Z. Byarna och det sammanbindande vägnätet. Å. Relativt tyst i norra delen av området. Sjöbo Ora omfattas även av landskapsbildsskydd, vilket framförallt är till för att skydda de visuella upplevelsevärdena i landskapet. Beslutet reglerar bebyggelse med mera. Det är förbjudet att utan länsstyrelsens tillstånd uppföra byggnad, schakta, avverka lövskog och plantera barrskog i utpekat område. Se figur nedan. Effekter och konsekvenser Alternativ Nord Sjöbo Tomelilla I östra delen av Sjöbo går järnvägen på en bank som tillsammans med bullerskärmar delar orten visuellt, vilket medför medelstora negativa effekter på tätortskaraktären. Alternativet går längs med norra kanten av Sjöbo Ora (T) som med vissa sidoraviner faller brant ner mot Tolångaåns dalgång. Detta för med sig att banvallen bitvis går i skärning och bitvis på bank och gör intrång i de skogsklädda sluttningarna. Område med landskapsbildskydd påverkas. Öster om Oran ligger ett aktivt brukat jordbrukslandskap (S) där terrängen är böljande mjuk (U) med ett system av mindre åsar som ringlar fram i det mestadels öppna landskapet. Alternativet följer i någon mån åsarnas riktning men banvallen är ändå ett tillägg som gör det svårare att uppfatta de landskapliga strukturerna. Det småkuperade landskapet har dock förutsättningar att dölja en järnväg. Vyerna är inte så vidsträckta och siktlinjerna inte så långa. De negativa konsekvenserna av en järnväg bedöms därför som små till medelstora. Figur 10.2:6 Landskapsbildskydd i grönrastrerat område Jordbruket med betesdjur och långt kontinuerligt brukande av marken kan påverkas (S). De negativa konsekvenserna av denna påverkan bedöms som små till medelstora beroende på om karaktären förändras mer än lokalt och om den omgivande jordbruksbygden påverkas indirekt av förändringen. Figur 10.2:4 Utblick från Ugglarp österut kommer att påverkas av Alternativ Syd sträcka Dalby-Sjöbo. Figur 10.2:5 Det böljande landskapet strax öster om Sjöbo påverkas av Alternativ Nord och Koppling Nord-Syd över Anklam. SIMRISHAMNSBANAN, MALMÖ TOMELILLA, JÄRNVÄGSPLAN inklusive mkb, SAMRÅDShandling MAJ 2014 107

KAPITEL 10 miljökonsekvenser, avsnitt 10.2 Landskapets karaktär Längre österut berörs framförallt ett mosaikartat landskap med inslag av äng- och betesmarker (W). Området ligger idag avskilt och är därför relativt tyst eftersom avståndet till större vägar och flygplatser är ganska stort, något som inte kan upplevas inom andra delar av utredningsområdet. Positiva effekter förväntas av en ombyggd planskildhet för Östra Utfartsvägen (väg 11) som idag är en visuell barriär i centrala delen av Tomelilla. I övrigt förväntas inga negativa effekter av föreslagen järnväg eftersom stationen redan är en integrerad del av tätorten. De negativa konsekvenserna av Alternativ Nord bedöms som medelstora eftersom avskildheten och tystnaden försvinner. Ängs- och betesbruket är även berört av alternativet. Alternativ Syd Sjöbo Tomelilla Det södra alternativet passerar söder om Sjöbo tätort i ett öppet och relativt vidsträckt landskap för att tvärt möta sluttningen upp mot Sjöbo Ora. Detta medför en kraftig omvandling av terrängen då det krävs en 7 8 meter hög bank och 10 15 meter djup skärning för att komma upp på platån. Se figur 7.4:34 7.4:35. Intrånget medför framförallt negativ påverkan på upplevelsen av Sjöbo Ora från de låglänta markerna och från väg 11 som ligger parallellt med Alternativ Syd. Område med landskapsbildskydd påverkas kraftigt men lokalt. Väg 11 har dock redan påverkat den ursprungliga branten. En samordning mellan de två stråken med en bearbetning av slänterna är en förutsättning för att lägga järnvägen i detta läge. Koppling Nord Syd via Orebacken Alternativet bidrar till såväl 5 6 meter skärning som en kort men hög bank i skogsmarken på Oran (T). Banken kommer troligen att vara exponerad ut mot de öppna markerna söderut eftersom alternativet ligger på skrå i en brant. Effekten av detta är stora landskapsförändringar som även påverkar omgivande landskap och område med landskapsbildskydd. De negativa konsekvenserna bedöms därför som medelstora. Koppling Syd- Nord via Orebacken Alternativet går från stationsläget i Alternativ Syd upp mot Sjöbo Oras krön vilket innebär en 10 15 meter djup och cirka 400 meter lång skärning. Detta innebär ett stort ingrepp i Orans skogar (T) närmast tätorten och i område med landskapsbildskydd. Barriäreffekten och det visuella intrånget blir stort om än lokalt. De negativa konsekvenserna bedöms som medelstora eftersom upplevelsen av denna nyckelkaraktär kan förändras. En övertäckning bör övervägas som möjlig åtgärd. Koppling Nord Syd via Anklam Topografin är mycket varierad med sidoraviner och mindre höjdplatåer i kanten av Oran. Alternativet medför ett flertal höga bankar på sträckan som kommer att förta landskapets dramatiska former. Område med landskapsbildskydd påverkas. Järnvägen kommer dock delvis att ligga skymd bakom skogspartier och höjder och kommer därför inte vara exponerad mot det öppna landskapet. De negativa konsekvenserna av alternativet bedöms därför som små till medelstora. Koppling Syd Nord via Ekebacken Kopplingsalternativet berör i västra delen främst stora åkerarealer tillhörande de stora godsen och gårdarna (V). I östra delen runt Ekebacken är landskapet mer mosaikartat (U) och småkuperat. Järnvägen går därför omväxlande på bank och i skärning. Landskapets karaktär kan förväntas bli något förändrad i östra delen om än lokalt. De negativa konsekvenserna av detta bedöms som små. Möjliga åtgärder Bankar och skärningar och övergångar däremellan ska anpassas till det topografiskt böljande landskap som finns idag. Bullervallar i landskapet ska utformas med flacka och odlingsbara slänter mot omgivningen och de ska sammanbindas med befintliga kullar i största möjliga mån. Bank- och skärningsslänter för Alternativ Syd i sluttningen upp mot Oran ska samordnas med slänter för väg 11, för att uppnå bästa möjliga utseende ur olika betraktelseperspektiv. Slänterna kan planteras för att på bästa vis införlivas med Orans skogsbevuxna branter. Samlad bedömning De negativa konsekvenserna av Alternativ Nord bedöms som medelstora. Den upplevda avskildheten, som är en del av landskapskaraktären öster om Sjöbo, kan förloras. Den småskaliga strukturen med ängs- och hagmarker kan också påverkas. De negativa konsekvenserna av Alternativ Syd bedöms som medelstora i den nordvästra delen i mötet med Sjöbo Ora. Sydöstra delen innebär mindre påverkan på landskapskaraktären, men förändringar som ger effekter på jordbruket kan medföra landskapsförändringar och små till medelstora negativa konsekvenser. Koppling Syd Nord via Ekebacken kan med tanke på dessa konsekvenser vara att föredra. Vidare österut passeras framförallt stora fält (V) och utskiftade gårdar, ofta med mjölkkor eller betesdjur. Påverkan består av intrång i jordbruksmarker. Effekten kan bli att markerna inte är tillgängliga eller är svårbrukade. Byarna och det sammanbindande vägnätet (Z) påverkas. Byarna är ofta utskiftade i landskapet, men emellanåt ligger gårdarna glest grupperade. Vid Nyhem/Granhem/ Trydemölla/Tryde kan bulleråtgärder fordras i form av en jordvall på norra sidan av järnvägen. Vid passage över Trydeån kan en skärm på bron behövas. Intrången, både visuella och direkta, blir större av bulleråtgärderna. De negativa konsekvenserna av Alternativ Syd bedöms som medelstora i västra delen med förändringarna i Sjöbo Ora eftersom effekterna kan mildras med viss bearbetning och små till medelstora i östra delen beroende på hur stor påverkan på jordbruket blir. Alternativ Nord Sjöbo Tomelilla Jordbrukslandskap (S), terrängformer (U), tyst (Å) I västra delen: Sjöbo Oras branter (T,Y) Alternativ Syd Sjöbo Tomelilla I östra delen: jordbruket (S) Koppling Nord Syd via orebacken Sjöbo Oras branter (T, Y) Exponering Koppling Syd Nord via orebacken Sjöbo Oras branter (T, Y) Stor exponering Koppling Nord Syd via Anklam Ej exponerat Sjöbo Oras topografi (T) Koppling Syd Nord via Ekebacken Bullerskydd vid Lilla Ramsåsa, Tryde (S, Z) 108 SIMRISHAMNSBANAN, MALMÖ TOMELILLA, JÄRNVÄGSPLAN inklusive mkb, SAMRÅDShandling MAJ 2014

KAPITEL 10 miljökonsekvenser, avsnitt 10.2 landskapets karaktär SIMRISHAMNSBANAN, MALMÖ TOMELILLA, JÄRNVÄGSPLAN inklusive mkb, SAMRÅDShandling MAJ 2014 109

KAPITEL 10 miljökonsekvenser, avsnitt 10.3 NATURMILJÖ 10.3 Naturmiljö Naturmiljö är ett samlande begrepp för de livsmiljöer och arter som finns inom ett område. Med begreppet naturmiljö avses ibland det naturliga och orörda (exempelvis sumpskog), men ofta har människan påverkat sin omgivning och medverkat till att skapa miljöer med höga naturvärden (exempelvis ängs- och hagmarker). En mångfald av olika typer av naturmiljöer ger goda förutsättningar för biologisk mångfald. Järnvägsprojekt kan påverka naturmiljön på många olika sätt. De viktigaste effekterna och konsekvenserna är följande: Intrång i värdefulla naturområden kan ge förlust av värdefulla biotoper och arter. Fragmentering av landskapet kan påverka förutsättningarna för fortsatt skötsel och förutsättningarna för arter och deras spridningsvägar. En ny barriär i landskapet. Järnvägen kan innebära en trafikfara men också ett vandringshinder för djuren. Minst barriäreffekt får man om järnvägen förläggs i markplan. Om den är nedsänkt eller ligger på en högre bank kommer den att utgöra en större barriär för många djur och växter. Hur stor barriäreffekten blir är beroende av hur många faunapassager som kan åstadkommas. Effekterna och konsekvenserna av trafikbuller från järnvägen är svåra att bedöma, då det vetenskapliga stödet för negativa effekter är oklart. För järnvägen gäller att det är relativt långa perioder utan störningar mellan tågpassagerna. Enligt forskningsprogrammet TRIEKOL finns det dock tidigare forskning som pekar på en effekt liknande den från vägtrafikbuller. De flesta studier över effekter på vilda djur har gjorts på fåglar, dels för att de är relativt lättstuderade, dels för att man hos dessa kan förvänta sig tydliga negativa effekter av buller på grund av att de kommunicerar med sång och andra ljud och därför är i behov av en ostörd miljö. Trafikbuller bör därför betraktas som ett miljöproblem i landskapet i allmänhet, för vilket åtgärder ska eftersträvas. I det aktuella järnvägsprojektet har ingen inventering gjorts på detaljnivå av biotopskyddade objekt i det brukade odlingslandskapet, det vill säga stenmurar, diken, småvatten, åkerholmar och pilevallar. Sannolikt finns dessa små naturmiljöer längs hela sträckan och inom de olika alternativen. Generellt gäller för alla alternativ på sträckan att det finns en risk för att biotopskyddade objekt kommer att beröras och behöva tas bort. Skydd av växt- och djurarter enligt Artskyddsförordningen beskrivs i avsnitt 3.7. Många arter skyddas genom EU:s art- och habitatdirektiv, varav vissa har ett mycket strikt skydd. Andra arter skyddas genom nationella fridlysningsbestämmelser. I det följande beskrivs också hotade arter, som är rödlistade. Det är här viktigt att poängtera att rödlistning av en art i sig inte automatiskt innebär något formellt skydd (även om många rödlistade arter kan omfattas av Artskyddsförordningens bestämmelser). Rödlistan kan användas som underlag vid bedömning av vilken hänsyn som bör tas till ett naturområde eller en artförekomst. Rödlistade arter är en förteckning över arter vars framtida överlevnad i landet är osäker. Arterna placeras i kategorier som speglar försvinnanderisken. Kategorierna är följande: Livskraftig (LC), Nära hotad (NT), Sårbar (VU), Starkt hotad (EN), Akut hotad (CR) och Nationellt utdöd (RE). Vattenförekomster som omfattas av miljökvalitetsnormer (MKN) beskrivs i avsnitt 3.5. I nuläget förutsätts att ny järnväg kan byggas på ett sätt som inte motverkar att miljökvalitetsnormerna uppfylls. 10.3.1 Bedömningsgrunder Utgångspunkten för föreliggande MKB har varit bedömningar från myndigheter, andra konsulter och utförda undersökningar i området. För miljöaspekten naturmiljö bygger miljökonsekvensbedömningen på de värden och den känslighet som berörda miljöer tillmäts i befintligt underlag och lagstadgat skydd. Den bygger också på tidigare observationer och inventeringar av biotoper och olika djur- och växtarter inom och i närheten av utredningsområdet. Inventering och naturvärdesbedömning samt översiktlig fågelinventering i Klingavälsåns dalgång har under 2013 gjorts av Naturcentrum AB, som också har gjort en mer översiktlig bedömning av naturvärden på Sjöbo Ora med omgivning, samt för sträckan Sjöbo Tomelilla. Projektmålet om att landskapets övergripande funktioner och samband för bland annat flora och fauna inte bryts samt att anpassningen till områden med höga bevarandevärden blir god, preciseringar för miljökvalitetsmålen om levande sjöar och vattendrag, myllrande våtmarker, levande skogar, ett rikt odlingslandskap samt ett rikt växtoch djurliv har varit vägledande för de kvaliteter som har bevarandevärde och utvecklingspotential. 10.3.2 Allmänna förutsättningar Skånes natur är mycket varierad och länet har många olika naturtyper. I söder och väster finns de stora slättlandskapen som domineras av åker, men som också hyser artrika ängs- och betesmarker samt ädellövskogar. Mot norr och nordost ökar andelen skogsklädd mark och landskapet blir ytterligare mer varierat med bland annat fler sjöar, myrmarker och småbruten odlingsbygd. Utredningsområdets sträckning tvärs genom södra Skåne hyser således en stor variation av naturmiljöer. Många miljöer har höga naturvärden och det finns ett stort antal områden som omfattas av olika typer av skydd. Största delen av sträckan mellan Malmö och Dalby är ett typiskt modernt jordbrukslandskap. I det öppna odlingslandskapet finns framförallt naturvärden knutna till mindre skogsdungar, betesmarker, bevarade stenmurar, pilevallar men även parker, kyrkogårdar och äldre trädgårdar. Vattendragen är också viktiga element. Vattenmiljöerna skapar variation och förutsättningar för högre biologisk mångfald. Zonen utmed vattendragen utgör även en viktig spridningskorridor för många organismgrupper. Öster om Dalby sätter Romeleåsen sin prägel på landskapet och naturen. På Romeleåsen finns rester kvar av de stora fäladsmarker som tidigare täckte stora delar av detta tidigare utmarksområde. Fäladsmarkerna hyser höga naturvärden och flera sällsynta arter av både kärlväxter och insekter. På åsens höjdpartier finns relativt stora skogsområden. Skogarna består av både löv-, bland- och barrskog. På åsens sluttningar är skogslandskapet huvudsakligen småbrutet i en mosaik av omväxlande odlad mark, betesmark och mindre skogsområden. Öster om Romeleåsen ligger Vombsjösänkan, som är känd för sina höga naturvärden. Exempel på områden med höga värden är Klingavälsån med omgivande ängsoch betesmark, Krankesjön med det omkringliggande Revinge fältet och skogsområdet Vombs fure. Områdena med höga naturvärden hyser många olika naturtyper och bidrar till en stor artrikedom. Här förekommer många sällsynta arter varav några är mer eller mindre helt unika för svenska förhållanden. Naturmiljöerna i Vombsjösänkan präglas i stor utsträckning av det historiska brukandet av marken. De fuktiga översvämningsmarkerna utmed Klingavälsån har under århundraden nyttjats för bete och slåtter. Flera av skogsområdena i dalsänkan, bland annat Vombs fure, är planterade för att hindra den sandflykt som uppstod när sandiga betesmarker bröts för odling under 1700- och 1800-talet. I det småkuperade landskapet inom Södra mellanbygden, mellan Sjöbo och Tomelilla, finns en varierad mosaik av naturmiljöer. Marken är till övervägande del uppodlad men med ett relativt stort inslag av både betesmarker med lång kontinuitet och mindre skogsområden. En del av dagens naturbetesmarker har sitt ursprung i tidigare utmarker men många av dem är också gammal ängsmark. Många av betesmarkerna är också träd- och buskrika. Även de stora godsen präglar naturmiljöerna och det finns till exempel långa alléer utmed det mindre vägnätet. I det mosaikartade odlingslandskapet finns också gott om småskaliga naturmiljöer, till exempel stenmurar och åkerholmar, som är av betydelse för bland annat spridningen av olika arter. Även vattendragen skapar variation och tillför området naturvärden. Vägar i landskapet är barriärer som hindrar många arter från att sprida sig fritt mellan lämpliga livsmiljöer. Från Dalby till Tomelilla löper väg 11 genom utredningsområdet. Mellan Malmö och Dalby finns flera stora vägar som både löper parallellt med utredningsområdet och tvärs genom det. Vägarna är barriärer i landskapet som hindrar många arter från att sprida sig fritt mellan lämpliga livsmiljöer. Inom ramen för järnvägsplanen har en landskapsanalys gjorts, där en ekologisk landskapsanalys ingår. Analysen presenteras utförligt i PM Landskapsanalys tillhörande järnvägsutredning för Simrishamnsbanan, delen Malmö Tomelilla. Syftet med den ekologiska analysen är att identifiera ekologiska strukturer och samband i landskapet. Analysen har fokuserat på ängs- och betesmarker samt skogliga miljöer och identifierat områden med kända värden för dessa typmiljöer samt möjliga spridningskorridorer mellan dessa. I efterföljande avsnitt beskrivs naturmiljöer och naturvärden inklusive områden med olika naturskydd, för de tre delsträckorna i utredningsområdet. För beskrivning av de olika skyddsförordnanden för natur och arter som berör utredningsområdet se avsnitt 3.7. 10.3.3 Malmö Dalby Förutsättningar Riksintressen På sträckan mellan Malmö och Dalby ligger två riksintresseområden för naturvård i nära anslutning till utredningsområdet. Det ena, Backlandskapet söder om Romeleåsen (N 87), ligger söder om utredningsområdet vid Staffanstorp. I värdebeskrivningen för riksintresset omnämns naturbetesmarker, sjöar och olika slag av våtmarker. Det bedöms inte finnas någon direkt koppling mellan utredningsområdet och värdena för detta riksintresse. 110 SIMRISHAMNSBANAN, MALMÖ TOMELILLA, JÄRNVÄGSPLAN inklusive mkb, SAMRÅDShandling MAJ 2014