Kvalitetsdokument 2015/2016 Grundskola Kevingeskolan
Skolans utvecklingsarbete 1 Hur har ni lyckats med era utvecklingsområden för innevarande läsår? Utvecklingsområdena under läsåret 2015-2016 var läsförmåga, digital kompetens och kollegialt lärande. Läsförmåga Skolans alla verksamheter har arbetat med att stimulera och utveckla elevernas läsförmåga på olika sätt. Vi har även gjort insatser för att höja pedagogernas kompetens gällande läsutveckling. Lärare i år 3-5 har under läsåret deltagit i det kommungemensamma läslyftet i Skolverkets regi. Det har varit regelbundna, strukturerade och handledda lärtillfällen med både teori och praktik. Lärare som inte omfattades av kommunens läslyft, de som undervisar i förskoleklass, år 1, 2 och 6, deltog i ett läslyft i skolans egen regi under ledning av skolans förstelärare. På så sätt har samtliga lärare fått kompetensutveckling i läsutveckling, oavsett vilka ämnen man undervisar i. Lärarna i de olika årskurserna har arbetat med många olika metoder som stöttar elevernas läsförmåga, exempelvis högläsning med gemensam reflektion, tyst läsning, boksamtal, inferensläsning, lästeman, bokcirklar med textsamtal, tränat lässtrategier utifrån materialet En läsande klass, textanalys, gemensam bearbetning av faktatexter, besök i skolbibliotek samt kommunbibliotek, bokprat för att stimulera läslust, läsgrupper, intensivträning i läsning, högläsning och tyst läsning i fritidshemmen. Vi använder även digitala kompensatoriska verktyg för att alla elever, oavsett läsförmåga, ska utvecklas på sin nivå. Vi kan se att ett aktivt arbete med att stimulera till läsning och att gemensamt diskutera texter ger resultat gällande elevernas läslust och intresse för böcker. Detta har lett till att de flesta eleverna knäckt läskoden och läser på en åldersadekvat nivå. Vi har även sett goda resultat när det gäller läsning och läsförståelse för äldre elever. Läsförmåga och läsförståelse är en viktig nyckel för lärande i alla skolans ämnen, varför vi kommer att fortsätta arbeta med de strategier och metoder vi ser fungerar väl. Digital kompetens När det gäller den digitala kompetensen har vi arbetat med både elevernas och medarbetarnas kompetens, för att säkerställa att läroplanens mål med digital inriktning uppnås. När det gäller medarbetarna har vi haft workshops som letts av skolans ITpedagog, vi har haft teachmeet där skolans lärare delat med sig av sina erfarenheter och tips gällande digitala verktyg, program m.m. Vi har genomfört en kartläggning av nuläget med hjälp av LIKA, ett värderingsverktyg för utvärdering och utveckling av skolans digitalisering. I denna värdering tittar man på områdena infrastruktur, ledning, kompetens och användning. Värderingen har utmynnat i en handlingsplan för skolans fortsatta digitalisering. Under nästa läsår kommer vi att arbeta vidare utifrån handlingsplanen. Sida 2 av 6
Under året startades en IT-etikgrupp som fått i uppdrag att skapa en arbetsplan för hur vi kan arbeta med våra elever kring frågor som rör vad som är rätt och fel när man navigerar på Internet, risker, kränkningar, källkritik m.m. Gruppen består av lärare, fritidspersonal, bibliotekarie samt representanter från trygghetsgrupp och elevhälsoteam. Syftet är att vuxna i skolan ska kunna vägleda och bemöta eleverna och deras frågor. Arbetet kommer att fortsätta under nästa läsår. Eleverna har arbetat med digitalt på olika sätt beroende på digitalt verktyg, ipads och Chromebooks, och ålder. Lärarna har haft pedagogiska diskussioner kring i vilka sammanhang digitala verktyg möjliggör lärande som annars inte skulle ske, och därmed i vilka sammanhang digitala verktyg är att föredra. Eleverna har använt digitala verktyg för att bland annat söka information, kommunicera, skriva och bearbeta texter, färdighetsträning, programmering, skapa dokument och presentationer för att delge andra vad man lärt, ge och ta emot respons på texter under skrivprocessen, fotografera skolarbete för att dokumentera, producera musik, spela in sina redovisningar och reflektera över egna styrkor och utvecklingsområden i syfte att utvecklas än mer. Vi har sett stora pedagogiska vinster med att elever har egna Googlekonton och kan dela dokument i Drive. Under året har även yngre elever fått konton. Att elever delar dokument med varandra och lärarna skapar ökade möjligheter till samarbete och feedback vilket gynnar lärandet. Skolans fritidshemsavdelningar har haft digitala projekt under året, vilka redovisats i olika form. En avdelning hade filmvisning för familjerna efter arbetet med imovieprojekt. Målet var att den digitala kompetensen skulle öka hos såväl elever som medarbetare, vilket vi kan konstatera att vi uppnått. Vi har inte nått riktigt så långt vi önskat när det gäller arbetet med ipads i de yngre åldrarna. Detta beror främst på att kommunens ITavdelning inte kunnat hjälpa oss att få volyminköp av appar att fungera tillfredsställande. Skolans digitaliseringsarbete kommer att fortsätta under de närmaste åren. Då utvecklingen inom området går fort behöver vi hela tiden omvärdera, blicka framåt och förändra för att arbeta på ett sätt som motsvarar kraven. Kollegialt lärande Flera av aktiviteterna inom de två tidigare nämnda utvecklingsområdena har skett i form av kollegialt lärande, exempelvis gemensamt läslyft och teachmeet om digitalt arbete. Vi eftersträvar en gemensam pedagogisk grundsyn bland skolans lärare. En såda formas över tid genom diskussioner om pedagogiska teorier och empiri. Läsåret 15/16 hade skolan flera nyanställda lärare, varför det varit extra viktigt att skapa forum för kollegialt lärande och erfarenhetsutbyte. Pedagogiska konferenser för lärare och fritidspersonal samt studiedagar är de huvudsakliga forumen, och även inom arbetslagen sker kollegialt lärande. Det kommungemensamma läslyftet, i vilket hälften av våra lärare deltagit, har varit givande, men det har samtidigt tagit mycket tid i anspråk och gjort att vi endast haft alla Sida 3 av 6
lärare samlade en konferens i månaden. Vi har valt att inte delta i några lyft under nästa läsår, utan prioriterar att använda våra pedagogiska konferenser för utvecklingsarbete i linje med de prioriterade områdena. Skolans lärare har genomfört strukturerade lektionsbesök hos varandra utifrån en gemensam observationsmall. Efter besöken har lärarna givit varandra feedback och de har reflekterat i par och grupper. Syftet har varit att lyfta goda exempel och sprida dessa bland kollegor, och att identifiera möjliga utvecklingsområden. Fritidshemmens personal har gjort verksamhetsbesök i varandras lag, även de utifrån en gemensam struktur med efterföljande feedback och reflektion. Både lektionsbesöken och verksamhetsbesöken har varit uppskattade och givande då det ger våra medarbetare större insikt i hela skolans verksamhet, ökad förståelse för pedagogik och metodik i andra årskurser och ämnen än där man själv arbetar, sprider goda exempel, skapar nya kontaktytor och relationer kollegor emellan. Vi kommer att fortsätta med denna form av kollegialt lärande och skolutveckling nästa läsår. 2 Vilka är skolans utvecklingsområden kommande läsår? Under läsåret 2016-2017 kommer vi att ha tre huvudsakliga utvecklingsområden för hela skolan. Dessa är bedömning för lärande (BFL), tillgängligt lärande (TL) och språkutvecklande arbetssätt (SUA). Bedömning för lärande Syftet med att fokusera på bedömning för lärande är att öka lärarnas kompetens kring formativ bedömning. Forskning visar att olika typer av återkoppling till elever har olika effekt på det fortsatta lärandet och måluppfyllelsen. Samtliga lärare kommer att delta i en tvåårig studiecirkel, vilken kombineras med litteraturstudier utifrån Dylan Wiliams bok Handbok i formativ bedömning. Vi kommer att varva teori, pedagogiska diskussioner samt praktiska övningar i undervisningen med efterföljande reflektioner. Två av skolans förstelärare kommer att fokusera på området och leda utvecklingsarbetet. Tillgängligt lärande För att ytterligare tillgängliggöra lärandet för alla våra elever, kommer vi att arbeta gemensamt med de tre områden som Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) identifierar i sitt tillgänglighetsmaterial. Dessa områden är elevernas pedagogiska, fysiska och sociala lärmiljö. Vi planerar att göra en nulägesbedömning, i form av en självskattning, med stöd i SPSM:s värderingsverktyg. Bedömningen ska utmynna i en handlingsplan för tillgängligt lärande i skolan. Två av skolans förstelärare kommer att fokusera på området och leda utvecklingsarbetet. Språkutvecklande arbetssätt Vi finner stöd i forskning för att ett språkutvecklande arbetssätt gynnar alla elevers kunskapsutveckling, oavsett språklig, kulturell och social bakgrund. Vi behöver utveckla och använda språkliga stödstrukturer i undervisningen, vilka underlättar för eleverna att lära av och med varandra. Vi har inlett med kompetensutveckling för Sida 4 av 6
samtliga lärare och kommer att fortsätta det gemensamma lärandet i teori och i praktiken tillsammans med eleverna. En av skolans förstelärare kommer att fokusera på området och leda utvecklingsarbetet. För fritidshemmen gäller även att vi ska implementera läroplanens nya text om fritidshem. Även fritidshemmens styrdokument omfattas nu av syfte och centralt innehåll. En målsättning är att förtydliga fritidshemmens pedagogiska verksamhet för elever och vårdnadshavare. 3 Tillgänglig lärandemiljö för alla elever Elevernas pedagogiska, sociala och fysiska lärmiljö kartläggs regelbundet på individnivå och gruppnivå, i arbetslagen och i elevhälsoteamet. Kartläggningen kan leda till extra anpassningar, utredning om särskilt stöd eller andra insatser av olika omfattning och varaktighet. Insatser utvärderas regelbundet i samband med utvecklingssamtal samt vid uppdatering av åtgärdsprogram eller extra anpassningar. Vi kan se att vi nått längst med tillgängligheten i den pedagogiska och sociala miljön, medan den fysiska lärmiljön har vissa begränsningar. Vi har samarbetat med Skoldatateket kring anpassningar som kan öka tillgängligheten för några elever. Samarbetet har varit gynnsamt och lett till att vissa förändringar inför nästa läsår. Vi kan se att många anpassningar görs på individnivå, med goda resultat. Flera elever kan delta i undervisning och aktiviteter tack vare tillgängliggörande anpassningar. Elever har med hjälp av anpassningar klarat kunskapskrav och fått betyg, som utan anpassningar hade varit svårare. Vi kan även se att många av de anpassningar som görs för någon eller ett fåtal, ofta gynnar även övriga elever. Vi har inte genomfört någon kartläggning på skolnivå. Skolans rektor och kurator har under vårterminen gått en webbaserad distanskurs, i SPSM:s regi, om tillgängligt lärande. Syftet var att få ökade kunskaper om SPSM:s kartläggningsmaterial och kunna planera kommande läsårs arbete med övriga medarbetare. Tillgängligt lärande kommer att vara ett av skolans prioriterade utvecklingsområden under nästa läsår. 4 Alla elever ska ges förutsättningar att nå alla kunskapskrav Vår målsättning är att alla elever ska nå kunskapskraven i samtliga ämnen. Vi har hög måluppfyllelse och flertalet elever når mål och kunskapskrav genom ledning och stimulans. Några är i behov av extra anpassningar, vilka kan ske på olika sätt, dokumenteras och följs upp tillsammans med elev och vårdnadshavare. I de fall en elev inte nått målen finns det åtgärdsprogram som anger hur skolan ska arbeta för att nå önskat resultat. Åtgärdsprogram utformas i samverkan med elev och vårdnadshavare och utvärderas regelbundet. Trots anpassningar och åtgärdsprogram har vi enstaka elever som inte nått kunskapskraven i något ämne. Det finns olika förklaringar till detta, vilka Sida 5 av 6
huvudsakligen är individuella då vår analys inte visat på trender i något ämne eller år. Alla elever är unika, har olika förutsättningar och behöver olika lång tid att nå slutmålet. I de fall elever inte nått målen när de lämnar vår skola sker alltid en överlämning till mottagande skola för att eleven ska kunna fortsätta sin utveckling från den nivå den befinner sig på. Några av de elever som ännu inte nått målen har inte gått i svensk skola tillräckligt länge för att behärska språket på den nivå som krävs. Samtidigt har vi goda exempel på nyanlända elever som mycket snabbt utvecklas och en elev fick i våras betyg i flera ämnen efter bara en termin i svensk skola. Det visar att vi har höga förväntningar på samtliga elever och att de, med rätt stöd, kan nå långt. Elever får ledning och stimulans samt extra anpassningar exempelvis i form av tydlig struktur, muntliga och skriftliga instruktioner, individuella instruktioner, förberedelse och förförståelse, medveten placering i klassrummet, individanpassade arbetsuppgifter, hjälpmedel, digitala verktyg, stöd av extra vuxen i klassrummet, välja redovisningsform för att visa kunskaper och förmågor och specialpedagogiskt stöd. Särskilt stöd ges bland annat i form av regelbundet specialpedagogiskt stöd, tillgång till elevassistent och möjlighet till viss undervisning i mindre grupp eller enskilt. Elever som lätt når målen får möjlighet till utmaningar på en högre nivå. Det kan vara individanpassade arbetsuppgifter med större bredd och djup eller på en högre nivå. Målet är alltid att alla elever ska nå kunskapskraven, och vi kommer att fortsätta utveckla vårt pedagogiska arbete och vår kompetens för att nå dit. Nästa års utvecklingsområden syftar till ännu högre måluppfyllelse. Sida 6 av 6