Energiewende - hur förändrar Tyskland sitt energisystem? Håkan Feuk Stockholm, 22 Januari 2012

Relevanta dokument
Tysklands Energiewende. Håkan Feuk, Gasdagarna

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

ENERGY Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug.

Morgondagens energisystem i Europa utmaningar och möjligheter

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft. Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

När blir det elbrist i Europa och Sverige? Fredrik Dolff, Västra Götalandsregionen Staffan Jacobsson, Chalmers

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

Making electricity clean

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

Solar eclipse (Friday)

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Per Halvarsson, ABB ABB Hur blir innovationer affärer? ABB Group October 1, 2013 Slide 1

Köparens krav på bränsleflis?

NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012

Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet

Hur främjas den lokala ekonomin av kooperativt ägd vindkraft? Lokalekonomidagarna, 5 maj 2014

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Hur investerar vi för framtiden?

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

Öresundsverket möjliggör morgondagens elsystem. Carl-Johan Falk Plant Manager

Eleffekt 100% förnybart SERO Årsmöte och Seminarium 2016 CCC Karlstad 22 april 2016

Connecting electrons and molecules

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Begränsa den globala temperaturökningen < 2ºC: Minskad energianvändning

systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar

Varför Vind? GENERAL PRESENTATION

Systemperspektiv på energieffektivisering i industrin Louise Trygg Tekn. Dr.

MAGNUS HALL. VD och koncernchef

Grönt kol från åkern Odlare och energianvändare tillsammans

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp

Smart Energisystem. IVA Internet of Things 10 April Bo Normark

CEDEC Annual konferens

Bioenergi Sveriges största energislag!

Klarar sig ett framtida energisystem utan återvinning? Sven Werner Högskolan i Halmstad. Dagens ämnen

Integration av vindkraft och behov av framtida nätutbyggnad. Ulf Moberg, Teknisk Direktör

Ett energisystem med större andel vindkraft. Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Framtida energisystem i Jönköpings län

Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten

Stor potential för effektivisering. förnybar energi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vägval i Effektfrågan: Förutsättningar för en energy-only-marknad och aktiva konsumenter

Utmaningar och vägval för det svenska elsystemet

Prissättning och marknadsdesign utmaningar och möjligheter på framtidens elmarknad

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

I maj blåste det normalt Maj var första månaden i år som verket producerade enligt prognos. Elvy hade också 100% tillgänglighet

Kjell Jansson VD, Svensk Energi

Vilken påverkan har en ökad andel variabel elproduktion?:

Konsumentprisets fördelning

Energiomställning i Sverige: Utmaningar och möjligheter vid 100% förnybar elproduktion Umeå Universitet 11 februari 2016

A VIEW FROM A GAS SYSTEM OPERATOR. Hans Kreisel, Weum/Swedegas Gasdagarna, 16 May 2019

Potentialen för gas i energisystemet ELSA WIDDING

Magnus Angermund Board Member FTTH Council Europe

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Framtida prisskillnader mellan elområden

Gasdagarna Gas kan både lagra och balansera förnybar elproduktion. Lars Gustafsson

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan %

Enerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul)

Past 60 weeks. Prior period. 10 resp 90% probability, Past 60 weeks. Prior period. Max/min. Average,

Vilka lösningar kan bidra till framtidens elmarknad? Jonas Abrahamsson Koncernchef E.ON Sverige

Elåret Diagram ur rapporten

Med fjärrvärme kan EU lättare nå sina klimatmål (Heat Roadmap Europe)

north european power perspectives

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

Fjärrvärme- och energisystemforskning en internationell utblick

Elåret Diagram ur rapporten

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Energi- och klimatpolitiken i EU

Ny kärnkraft i Sverige?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Smart och effektiv energianvändning nyckeln till hållbar utveckling. Per Lundqvist, prof Energiteknik, KTH. Påstående:

Fuel for thought energi, transporter och nollutsläpp 2050 LARS J. NILSSON - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET

PRISBILDNINGEN PÅ ELMARKNADEN

Prisutveckling på elmarknaden. Frank Krönert

Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter

Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Elkundernas fördelning per avtalstyp

processindustrin Thore Berntsson

Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer.

Bioenergiens rolle i Europa og Sverige. Gustav Melin, President AEBIOM Bioenergidagene18 november

Vägtrafikens långsiktiga drivmedelsförsörjning

Så kan vi möta klimathotet - möjligheter och utmaningar

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Transkript:

Energiewende - hur förändrar Tyskland sitt energisystem? Håkan Feuk Stockholm, 22 Januari 2012

Energiewende innebär en omställning av energisystemet Policy Targets in Germany Nuclear 2015-47% 2017-54% 2019-60% (compared to 1990) Gross final energy Power Generation Primaryenergy Heating Transport Power consumption 2020-40% 18% 35% - 20% - 20% - 10% - 10% 2021-80% - 20% 20% - 20% 2022-100% CO 2 -Targets RES 2030-55% 30% 50% 2040-70% 45% 65% Energy Reductions 2050-80 up to - 95% 60% 80% - 50% - 80% - 40% - 25% Treibhausgas-Emissionsprojektionen bis zum Jahr 2020 Öko-Institut, 2011 Speeding up planning procedures for new power plants Intention to finish 10 GW of power plants currently under construction until 2013 Additional rights for network operators to ensure grid stability Further measures to fast-track grid construction 2

Över 8 000 MW kärnkraft stängdes efter Fukushima Kapacitet MW Produktion GWh/a Biblis A 1.225 8.990 Neckarwestheim 1 8.40 4.825 Biblis B 1.300 10.975 Brunsbüttel 806 6.231 Isar 1 912 7.077 Unterweser 1.410 10.542 Philipsburg 1 926 6.448 Krümmel 1.402 10.593 8.821 65.681 Unterweser Emsland Biblis A+B Philipsburg 1+2 Grohnde Brunsbüttel Brokdorf Krümmel Neckarwestheim 1+2 Grafenrheinfeld Isar 1 + 2 Gundremmingen B + C Abgeschaltette KKW Laufende KKW Motsvarar ca. 10 % av den tyska elproduktionen 3

Kärnkraftavveckling enligt beslut den 6 juni 2011 Kärnkraftavveckling till 2022 stöds av en majoritet Avvecklingsdatum Anläggning 2011 Biblis A+B, Neckarwestheim, Isar 1, Unterweser, Philipsburg 1, Krümmel Slutet av 2015 Grafenrheinfeld Slutet av 2017 Grundremmingen B Slutet av 2019 Philipsburg 2 Slutet av 2021 Slutet av 2022 Grohnde, Brokdorf, Grundremmingen C Isar 2, Emsland, Neckarwestheim 2 4

Elproduktion i Tyskland 2011 Gross electricity generation Germany 2011 Annat 5 % Gas 14 % Totally 2011 612 TWh (brutto) Stenkol 19 % Förnyelsebart 20 % Brunkol 25 % Kärnkraft 18 % Kärnkraft (TWh) 99,00 (2012) 107,97 (2011) -8,3% RES-E incl. Hydro 135,0 (2012) 123,5 (2011) +9,3% Brunkol (Mio. t)* 166,3 (2012) 157,6 (2011) +5,5% Stenkol (Mio. t SKE)* 40,1 (2012) 37,8 (2011) +6,1% 5 Source: BDEW, AG Energiebilanzen 2012, AG Energiebilanzen 2013. * Only coal considered, that was used for electricity production

Ökad andel förnyelsebart och kol Gross electricity production Q1-Q3 2012 in Germany: 408,1 bn. kwh* (+0,7 pp) (-0,8 pp) Lignite Hard coal Gas (+0,6 pp) (+0,4 pp) (+3,5 pp) (+0,5 pp) (+2,1 pp) Sources: BDEW, AG Energiebilanzen, Stand 10/2012 (-2,7 pp) (+/-0 pp) * preliminary, partly estimated, without generation of industrial power plants for own use Seite 6

Primär energi: Förnyelsebart och kol har ersatt kärnkraften (AG Energiebilanzen 19.12 för 2012 jämfört med 2011) olja gas stenkol brunkol kärnkraft förnyelsebart 7

PV installationen fortsätter i hög takt

Stora investeringar krävs i transmissionsnäten och distributionsnäten 9

Redispatch har ökat Tre gånger fler ingrepp under 2011 jämfört med 2010 i TenneTs område Source: TenneT 10

Tyskland är väl integrerat med grannländerna DENMARK WEST 2.70TWh/2.59TWh 950MW 1,500MW DENMARK EAST 600MW 585MW SWEDEN 600MW/0.59TWh 610MW/1.19TWh NETHERLANDS 3,850MW/7.22TWh 3,000MW/2.31TWh POLAND 1,200MW/3.59TWh 1,100MW/0.43TWh LUXEMBOURG 980MW/4.31TWh FRANCE 3,200MW/ 0.13TWh Source: CERA, March 2,700MW/17.16TWh 2012 SWITZERLAND 1,500MW/10.65TWh 3,500MW/2.53TWh CZECH REPUBLIC 800MW/1.02TWh 2,300MW/7.80TWh AUSTRIA 2,200MW/12.37TWh 2,000MW/5.02TWh 11

Tysklands nettoexporterar el, men till lägre pris än importen (TWh/a) Year Import Export Balance 1990 31,8 30,6 +1,2 1991 30,4 31,0-0,6 1992 28,4 33,7-5,3 1993 33,6 32,7-0,9 1994 35,7 33,5 +2,2 1995 39,5 34,8 +4,7 1996 37,2 42,6-5,4 1997 37,8 40,2-2,4 1998 38,1 38,7-0,6 1999 40,4 39,4 +1,0 2000 45,0 41,9 +3,1 2001 43,5 44,8-1,3 2002 46,2 45,5 +0,7 2003 45,8 53,8-8,0 2004 44,2 51,5-7,3 2005 53,4 61,9-8,5 2006 46,1 66,0-19,9 2007 44,3 63,4-19.1 2008 40,2 62,7-22,5 2009 40,6 54,9-14,3 2010 42,0 59,0-17,0 12 2011 49,7 56,0-6,3 2012 (-Q3) 33,9 47,8-13,8 Quelle: bdew

Tyska flaskhalsar påverkar grannländerna Quelle: CEZ, Zentrales Auktionsbüro

PV utbyggnad påverkar förbrukningsprofilen 62.000 Average July 2010 UCTE load profile 1 60.000 58.000 Hourly Load (MW) 56.000 54.000 52.000 50.000 Residual load after peak shaving (2010-2012) 48.000 46.000 44.000 42.000 23:00 22:00 21:00 20:00 19:00 18:00 17:00 16:00 15:00 14:00 13:00 12:00 11:00 10:00 09:00 08:00 07:00 06:00 05:00 04:00 03:00 02:00 01:00 00:00 2010 UCTE Avg. Load (MW) Solar avg. 2010 (13 GW) Solar avg. 2011 (20 GW) Solar avg. 2012 (24 GW) 14

Marginaler för gaskraftverk har minskat 15

Exempel Produktion för gaskraftverket Irsching 5: Juni August 2011 20.000 16.000 Erzeugung (MWh) 12.000 8.000 4.000 0 Juni 2011 Quelle: www.eon-schafft-transparenz.de Juli 2011 August 2011 16

Exempel Produktion för gaskraftverket Irsching 5: Juni-August 2012 20.000 16.000 Erzeugung (MWh) 12.000 8.000 4.000 0 Juni 2012 Quelle: www.eon-schafft-transparenz.de Juli 2012 August 2012 17

Stöd till förnyelsebart för 2013 är högre än terminspris på EEX 18

Elpriset för hushållskunder ökar Average monthly electricity bill of a three-person household in Euros Yearly consumption: 3.500 kwh Changes versus 1998 + 51 % + 179 % + 10 % Generation, transport and sales Source: BDEW, as of: 10/2012 Seit e 19 Taxes, charges, levies (German Renewable Energies Act (EEG), Combined Heat and Power Generation Act, levy based on 19, electricity tax, concession fee, VAT) 05.12.201

Elpris för hushållskunder 2012 and 2013: Skatter och avgifter Offshore- liability levy (from 2013) 19 StromNEV-levy CHP-premium EEG-levy 2012: 11,7 ct/kwh +2,7 ct/kwh 2013: rd. 14,4 ct/kwh Electricity tax Concession fee* VAT 19% 05.1 2.20 12 Source: BDEW; data in ct/kwh for consumption of 3.500 kwh/a ** VAT-share estimated * average concession fee, vaying according to city size Seite 20

Energiewende några aktuella frågeställningar Hur skall leveranssäkerhet säkerställas? Hur ser framtida marknadsdesign ut? Vilken roll kommer den Europeiska inre marknaden att spela? Hur skall Energiewende finansieras? Kan nätutbyggnaden ske tillräckligt snabbt? 05.1 2.20 12 Seite 21

Leveranssäkerhet - Starkare politiska ingrepp - Systemrelevanta kraftverk har definierats - Kraftverksnedläggning måste anmälas 12 månader i förväg - Systemrelevanta kraftverk får ej stängas, utan övergår i lokal systemreserv - I praktiken inte möjligt att lägga systemrelevanta kraftverk i malpåse - Systemreserv upphandlades för förra vintern och även för innevarande vinter - Ett system för kompensation har införts för avbrytbara leveranser till större förbrukare - Diskussioner om införande av strategisk reserv, liknande den svenska modellen, för en övergångsperiod - Diskussioner om införande av en långsiktig kapacitetsmarknad 22

Summering - Det finns ett stöd för omställning av elproduktionen - Kostnaderna för förnyelsebar energi ifrågasätts allt mer och även fördelning mellan kundgrupper diskuteras - Kortsiktigt har kärnkraftavvecklingen inneburit mer kolförbränning och förnyelsebart - Starkare politiska ingrepp för att säkerställa leveranssäkerhet 23