Vattenväxter i Växjösjön och Södra Bergundasjön Förutsättningar och förslag till genomförandeplan

Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektledare: Kontaktperson: Omslagsfoto: Växjö kommun Andreas Hedrén Växjö kommun, tekniska förvaltningen VA-avd. Post: Box 1222, 351 12 Växjö Adress: Västra Esplanaden 18 Tel: 0470-412 52, 076-12 71 854 E-post: andreas.hedren@vaxjo.se ALcontrol AB, Hushållningssällskapet Halland, Medins Havs- och Vattenkonsulter och Ekoll AB Håkan Olofsson (ALcontrol AB) Håkan Olofsson ALcontrol AB Adress: Karins Gränd 13, 302 75 Halmstad Tel: 073-633 83 69 E-post: hakan.olofsson@alcontrol.se Fina exemplar av rostnate (Håkan Olofsson ALcontrol AB) Tryckt: 2015-12-15

Innehåll INNEHÅLL INLEDNING... 1 Bakgrund... 1 Utredningar och växtetableringsförsök i Trummen 2013-2015... 2 Uppdraget... 3 Deltagande personer... 3 DJUP- OCH BOTTENKARTERING... 4 Metodik... 4 Resultat... 7 INVENTERING AV UNDERVATTENSVÄXTER... 14 Metodik... 14 Resultat... 15 PROVFISKE EFTER KRÄFTOR... 19 Metodik... 19 Resultat... 20 BEDÖMNING AV ÅTERETABLERINGSMÖJLIGHETER... 21 Potentiell litoralzon... 21 Fågel, fisk och kräftor... 22 FÖRSLAG TILL GENOMFÖRANDEPLAN... 25 Växtetableringsförsök år 2016... 27 REFERENSER... 29 BILAGA 1 - KÖRLINJER... 30 BILAGA 2. DJUPKARTOR... 32 BILAGA 3. BACKSCATTER (HÅRDHET)... 34 BILAGA 4. VEGETATIONSMODELLERING... 36 BILAGA 5. BOTTENLUTNING... 38 BILAGA 6 - TRANSEKTPROTOKOLL... 40 BILAGA 7 KRÄFTPROTOKOLL (VÄXJÖ KOMMUN)... 42

Innehåll

Inledning INLEDNING Bakgrund är två övergödda sjöar centralt belägna i Växjö stad. Sjöarna restaurerades i huvudsak under 1990-talet, bl.a. genom sedimentmuddring och biomanipulering. Särskilt i Växjösjön ledde detta till en markant förbättring av sjöns vattenkvalité, men i Södra Bergundasjön är övergödningsproblemen fortfarande extremt stora. För åren 2012-2014 karakteriserades Växjösjön som en måttligt näringsrik till näringsrik sjö med måttligt höga till höga fosforhalter, måttlig status med avseende på fosfor och siktdjup samt otillfredsställande status med avseende på växtplankton. Södra Bergundasjön karakteriserades som en mycket näringsrik sjö med mycket höga fosforhalter, dålig status med avseende på fosfor och siktdjup samt otillfredsställande status med avseende på växtplankton. Förekomsten av blågrönalger är betydande i båda sjöarna och vissa år mycket stor särskilt i Södra Bergundasjön. Ett flertal åtgärder är planerade att genomföras inom de närmaste åren i och omkring Växjösjön och Södra Bergundasjön för att ytterligare förbättra näringssituationen i sjöarna. Aktuella åtgärder är framför allt att behandla näringsrika sjösediment och att minska den externa belastningen. Men åtgärder för att förbättra den biologiska strukturen i sjöarna är också viktiga, särskilt innan eller i samband med t.ex. en sedimentbehandling. Vid många sjörestaureringar är återetablering av undervattensväxter nyckeln till framgång och till långvarigt positiva effekter på vattenmiljön. Anledningen är bl.a. undervattensväxters positiva effekt på sjövattnets innehåll av näring och växtplankton, d.v.s. där det finns riklig förekomst av undervattensväxter finns oftast också mindre problem med t.ex. giftiga algblomningar. Flera mekanismer är viktiga i sammanhanget. Undervattensväxterna: - lagrar näring i sin biomassa - erbjuder substrat för fastsittande mikroalger som konkurrerar om näringen med det fria vattnets planktonalger - stabiliserar sedimenten och minskar därmed återcirkuleringen av näringsämnen - erbjuder skydd för andra organismgrupper med centrala roller för närings- och växtplanktonsituationen, t.ex. fisk och djurplankton. Vid växtinventeringar av år 2012 inom ramen för arbetet med projektet Åtgärdsstrategi för Växjösjöarna, Etapp 1 av 3, undersökningar och beslutsunderlag (ALcontrol & DHI 2014) konstaterades att utbredningen av undervattensvegetation är mycket sparsam i både. Vegetationen i båda sjöarna utgjordes främst av övervattensväxter och flytbladsvegetation, huvudsakligen gul näckros. Kortskottsvegetation saknades och långskottsvegetation noterades endast i en enstaka ruta i Växjösjön. Den ekologiska statusen med avseende på näringsämnen klassades till otillfredsställande i båda sjöarna. 1

Inledning Utredningar och växtetableringsförsök i Trummen 2013-2015 Sommaren 2013 fick ALcontrol AB i samarbete med Hushållningssällskapet i Halland och Ekoll AB uppdraget av Växjö kommun, Tekniska förvaltningen, att utreda orsaken till Trummens sparsamma vattenvegetation och ta fram en Plan för etablering av vattenväxter i Trummen som en del i det fortsatta åtgärdsarbetet för att förbättra näringsstatusen i sjön. Utredningen visade att den sparsamma utbredningen av undervattensväxter i sjöns huvudbassäng rimligen är en konsekvens av etableringsproblem. Det som framför allt försvårar/förhindrar etableringsfasen av undervattensväxter i Trummens huvudbassäng, utanför stenbottnarna, bedömdes vara större bottenlevande fiskar (braxen och karp) i kombination med att de översta centimetrarna av Trummens sediment är mycket lösa. På hårdare bottnar har kräftor stor påverkan på undervattensväxternas återkolonisering. I planen för etablering av vattenväxter i Trummens huvudbassäng föreslogs därför ett antal åtgärder för att underlätta etableringen av undervattensväxter i Trummens huvudbassäng. 1) Aktiv plantering av nya och/eller befintliga arter 2) Utfiskning av större bottenlevande fisk (braxen och karp) 3) Utfiskning av kräftor 4) Vattennivåsänkning på våren 5) Biomanipulation Aktiv plantering av undervattensväxter (transplantation av plantor) ansågs kunna vara en kostnadseffektiv åtgärd att testa. Växtetableringsförsök i Trummen genomfördes därför åren 2014 och 2015 för att öka förståelsen kring aktiv plantering och transplantation av långnate (P. praelongus) från Skirviken samt testa om bottenlevande fisk kan påverka etableringen/överlevnaden av de planterade växterna. Resultaten från försöken under växtsäsongen 2014 visade på god överlevnad hos transplanterade plantor. Slutsatsen efter första fältsäsongen blev därför att man kan transplantera långnate från Skirviken till Trummens huvudbassäng med aktuell metod på 1,7 meters vattendjup och att de transplanterade plantorna klarar sig och tillväxer vegetativt. Inför växtsäsongen 2015 fortsatte försöken med att hitta kostnadseffektiva etableringsmetoder. Försöken år 2015 genomfördes med en delvis ny strategi där rhizombitar med ingen eller liten skottbiomassa planterades, detta för att testa en mer kostnadseffektiv planteringsmetod. Resultaten från försöken under växtsäsongen 2015 gav mer negativa indikationer än den lyckade fältsäsongen år 2014. Det visade sig att energin i rhizombitarna inte räckte för att säkerställa plantornas överlevnad. Även väderförhållandena, särskilt i början och mitten av växtsäsongen år 2015, var ogynnsamma, vilket kan förklara varför plantorna inte lyckades överleva växtsäsongen år 2015. Detta styrks av att de befintliga bestånden av långnaten på djupare vatten (kring 1,7 meter) i Trummen inte lyckades tillväxa i samma omfattning som åren 2013 och 2014. Försöken har dock gett värdefull information som ligger till grund för fortsatta fältförsök och transplanteringsåtgärder i Trummen och Växjösjön. 2

Inledning Uppdraget Sommaren 2015 fick ALcontrol AB uppdraget av Växjö kommun, Tekniska förvaltningen, att utreda möjligheterna till etablering av undervattensvegetation i Växjösjön och Södra Bergundasjön, ta fram en genomförandeplan för det fortsatta arbetet med aktiva inplanteringsåtgärder samt under åren 2016 och 2017 genomföra försök med växtetableringar på olika ytor. Genomförandeplanen grundar sig på de erfarenheter som gjorts i samband med liknande projekt i Trummen. Uppdraget har utförts i samarbete med Hushållningssällskapet i Halland, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB samt Ekoll AB. Inför framtagandet av genomförandeplanen har följande undersökningar genomförts: Noggrann djup- och bottenkartering av som ska användas som underlag för att bedöma vilka områden som kan vara lämpliga att välja ut för arbete med återkolonisation av undervattensvegetation. Växtinventeringar i för kartläggning av förekommande arter och arternas utbredning. Provfiske efter kräftor i Växjösjön. Föreliggande rapport är en sammanställning över genomförda undersökningar samt redovisning av förslag till genomförandeplan. Deltagande personer Följande personer har deltagit i projektet: - Håkan Olofsson (ALcontrol) projektledning, inventering av vattenväxter samt rapportskrivning - John Strand (Hushållningssällskapet i Halland) inventering av vattenväxter, analys och utvärdering av vattenväxter samt rapportskrivning - Robert Råden (Medins Havs- och Vattenkonsulter) ansvarig för genomförande och redovisning av djup- och bottenkartering - Per Nyström (Ekoll) diskussioner i samband med genomförandeplan - Madeleine Svelander (ALcontrol) korrekturläsning av rapport - Leif Carlsson (Växjö kommun) provfiske efter kräftor - Andreas Hedrén (Sjömiljöansvarig Växjö kommun) beställare samt provfiske efter kräftor. 3

Bottenkartering DJUP- OCH BOTTENKARTERING Metodik Fältarbetet utfördes under perioden 2015-08-19 till 2015-09-23 av Robert Rådén, Anna Scherer och Jonatan Johansson. Kartunderlaget togs fram av Martin Mattsson och rapporten sammanställdes av Robert Rådén. Samtlig personal var anställd hos Medins Havs- och Vattenkonsulter AB. I de båda sjöarna var linjeseparationen av de körda transekterna 60 m. Mätningarna förtätades sedan längs stränderna och kring framträdande bottenstrukturer. Det framtagna kartmaterialet är ej avsett för sjöfart och/eller detaljplanering. Utrustning Som huvudenhet användes ett Lowrance HDS 8 Gen 2. Till detta var en smalstrålig ekolodsgivare från Airmar (B258) kopplad. Positionering skedde med en GPS-mottagare från Simrad (HS70). Denna GPS medger en mätnoggrannhet < 1 m 95 % av tiden (Figur 1). Lowrance HDS 8 gen 2 Airmar B258 Simrad HS70 Figur 1. Utrustning som Medins Havs- och Vattenkonsulter använde vid sjömätning av Södra Bergundasjön och Växsjösjön 2015. Analys och rapport Samtlig insamlad data analyserades med hjälp av mjukvarorna SonarWiz 6, Dr Depth, ReefMaster (1.8), QGIS och ArcGIS. Allt material levererades till uppdragsgivaren i form av föreliggande Word-rapport och georefererade raster och SHAPE filer. I Bilaga 1-5 i denna rapport redovisas det framtagna kartmaterialet. Djupdata Djupdata analyserades och redovisades i form av GRID-filer med (grid 2 x 2 meter). Kantlinjerna som användes i kartorna erhölls från Växjö kommun. Körlinjerna längs vilka datan samlades in redovisas i Bilaga 1. De i kartorna angivna djupen refererar till de vid mättillfället noterade vattenstånden i RH 00 (Södra Bergundasjön 160,53 cm och Växjösjön 160,69 cm). 4

Bottenkartering Backscatter Genom avancerad signalanalys kan man vid ekolodning utöver rådande vattendjup även erhålla information kring bottnarnas hårdhet. Förenklat kan denna så kallad Backscatteranalys beskrivas som en studie av differensen (i db) mellan de utgående ljuspulserna och de återkommande. Mjuka substrat absorberar en större del av ljudet och en svagare signal returneras till ekolodet. Denna parameter är ofta direkt kopplad till ackumulationsgraden. I Figur 2 visas ett exempel på ekolodsdata från de båda sjöarna. Den gröna ringarna markerar övergången mellan mjuka och fastare sediment. Noterbart är att förändringen i djup (i exemplet från Södra Bergundasjön) vid de markanta substratförändringarna endast handlar om någon/några decimeter. Södra Bergundasjön Växjösjön Figur 2. Exempel på ekolodsdata från Södra Bergundasjön (ovan) och Växjösjön (nedan) 2015. De gröna ringarna markerar övergång från mjuk- till hård botten. Verifiering av Backscatteranalys Att bedöma graden av ackumulation enbart baserat på data insamlad med akustiska metoder (ekolod) är behäftat med svårigheter. Substrat med vitt skilda egenskaper kan avbildas mycket likartat. Exempelvis kan mjuka sediment med inslag av gas framstå som hårdare än vad de är. Lutande hårda bottnar eller fasta bottnar med rik vegetation kan på motsvarande sätt visas som mjukare än vad de faktiskt är. För att erhålla mesta möjliga information från en sedimentkartering med akustiska metoder bör dessa studier kompletteras med någon form av kompletterande bottenstudie. I detta fall har resultaten jämförts med en undersökning genomförd i de aktuella sjöarna 2014 (Åtgärdsstrategi för Växjösjöarna, Etapp 1 av 3, undersökningar och beslutsunderlag ALcontrol & 5

Bottenkartering DHI 2014). I denna studie togs ett stort antal sedimentprover med rörhämtare. Sedimentpropparna beskrevs och kemiska analyser genomfördes. Samstämmigheten mellan de akustiska resultaten och 2014 års undersökning var mycket hög. I Figur 3 visas ett kartutsnitt från de södra delarna av Växjösjön (heltäckande hårdhetskartor från de båda sjöarna redovisas i Bilaga 3). Prickarna i kartan markerar var sedimentproppar har tagits. Rosa färg indikerar gyttja och svarta prickar markerar inslag av hårdare/fastare substrat (som sand och lera). Figur 3. En jämförelse mellan akustisk sedimentkartering (Medins Havs- och Vattenkonsulter AB 2015) och sedimentprovtagning med rörhämtare (ALcontrol & DHI 2014) i de södra delarna av Växjösjön. 3D-tolkning Som ett stöd vid tolkningen av Backscatter-analyserna användes 3Dvisualisering. Med hjälp av mjukvaran SonarWiz 6 draperades hårdhetsdata över en genererad 3D djupmodell. Genom att sedan förstärka modellen i Z-led (djup) framträder bottenytor med olika hårdhet mycket tydligt. I Figur 4 visas ett exempel på 3D-visualiserad hårdhetsdata från Södra Bergundasjön. I detta fall är Z-skalan förstärkt drygt 20 gånger. Mörka färger indikerar mjuka bottnar. Figur 4. 3D-visualiserad hårdhetsdata. Figuren visar variationen avseende bottenhårdhet i Södra Bergundasjön. Mörka områden indikerar mjukbotten. Modellen är förstärkt cirka 20 gånger i djupled. 6

Bottenkartering Bottenlutning Genom att analysera djupförhållanden kan bottnars lutning (%) beräknas (Figur 5). Dessa beräkningar baserades på griddad djupdata baserad på glidande medelvärden (40 x40 meter). Anledningen till att glidande medelvärde användes var att beräkningar utan detta filter skapar svårtolkat kartunderlag där små enstaka förändringar av djupet (exempelvis enstaka stenar) får stort genomslag. Något förenklat skedde detta genom att filtrerade 2*2 meters grid baserad på glidande medelvärden (40 x 40 m) beräknades. Denna typ av kartor kan exempelvis fungera som ett stöd för att tolka hårdhetsdata och för att modellera fram lämpliga ytor för etablering av växtbestånd. Ett exempel på denna typ av kartor redovisas nedan i Figur 5 samt i Bilaga 5. Figur 5. Utsnitt ur karta som visar bottnarnas lutning (%) i Södra Bergundasjön. Beräkningar baserade på sjömätning utförd av Medins Havsoch Vattenkonsulter AB 2015. Resultat Utifrån sjömätningarna i Södra Bergundasjön och Växsjösjön kan en stor mängd kartunderlag tas fram (exempelvis kartor som visar sjöbottnarnas lutning och modeller som identifierar olika habitat och/eller bottentyper). I grund och botten baseras dessa olika specialiserade kartor på två typer av grunddata (djup- och hårdhetsdata). Bottnarnas hårdhet är ofta direkt kopplad till graden av ackumulerat näringsrikt organiskt material. För att lokalisera och beskriva ackumulationsbottnar genomfördes så kallad Backscatter-analys av rådata insamlad med ekolod. Nedan sammanfattas resultaten av de genomförda sjömätningarna. Avslutningsvis ges exempel på hur resultaten kan användas i det fortgående miljöarbetet i området. Alla resultat redovisas även i form av heltäckande kartbilder i bilagorna 1-5. Djup Södra Bergundasjön Södra Bergundasjön är överlag grund och den centralt belägna djuphålan liten. Bottnarna är jämna med få uppstickande formationer (Figur 6). Den måttliga variationen avseende djup förklarade varför skillnaden mellan vattenspegelns- och sjöbottens yta endast var 0,04 % (Tabell 1). 7

Bottenkartering Växjösjön Växjösjön är grund utan några egentliga framträdande bottenstrukturer. De djupaste partierna finns lokaliserade nära sjöns östra kant, här var det största noterade djupet 7,5 meter (Figur 6). Den måttliga variationen avseende djup förklarade varför skillnaden mellan vattenspegelns- och sjöbottens yta endast var 0,09 % (Tabell 1). Tabell 1. Sammanställd data från sjömätning i Södra Bergundasjön och Växjösjön 2015. Maxdjup (m) Medeldjup (m) Södra Bergundasjön Volym (m 3 *10 6 ) 2D Yta (hektar) 3D Yta (hektar) Skillnad (%) mellan 2D och 3D 7,4 2,5 11 431,5 431,6 0,04 Växjösjön 7,5 3,4 2,7 79,7 79,75 0,09 8

Bottenkartering Figur 6. Djupkartor över Södra Bergundasjön (överst) och Växjösjön (under). Kartorna är baserad på sjömätning utförd av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB 2015 och är inte avsedda för sjöfart och/eller detaljplanering. Kartorna visas i större format i Bilaga 2. 9

Bottenkartering Bottenhårdhet Södra Bergundasjön Backscatteranalys identifierade flera områden med sammanhängande mjuka bottnar. Bottnarnas hårdhet uppvisade en något oväntad hög grad av variation. En analys baserad enbart på bottnarnas djup- och lutning hade sannolikt inte kunnat påvisa bottenförhållandena. Många gånger var mycket små djupförändringar kopplade till markant förändrad hårdhet (Figur 2). Södra Bergundasjön är tidigare muddrad, dessa ingrepp är sannolikt orsaken till att backscatter-analysen på flera platser visade på oväntat fasta bottnar (exempelvis de markerade ytorna i Figur 7). Bottenlutning ( ) Hårdhet Figur 7. Södra Bergundasjön. Den vänstra kartan illustrerar bottnarnas lutning och den högra bottnarnas hårdhet. Områdena markerade med rött (i hårdhetskartan) markerar exempel på fasta bottnar (omgivna av mjuka) vilka enbart utifrån djupdata skulle vara mycket svåridentifierade. Kartorna är baserade på sjömätning utförd av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB 2015 och är inte avsedda för sjöfart och/eller detaljplanering. Kartorna visas i större format i Bilaga 3 och 5. Tabell 2. Arealer av olika substratsklasser i Södra Bergundasjön 2015. Substratklass S. Bergundasjön (ha) Förklaring 0-20 133 20-40 124 40-60 127 60-80 45 mjukare 80-100 3 hårdare Växjösjön Backscatteranalys visade att merparten av Växjösjöns bottnar är ackumulationsytor. I Figur 8 syns sambandet mellan bottnarnas lutning och graden av ackumulationen av sediment tydligt. De båda kartorna återfinns även i större format i Bilagorna 3 och 5. 10

Bottenkartering Bottenlutning ( ) Hårdhet Figur 8. Växjösjön. Den vänstra kartan illustrerar bottnarnas lutning och den högra bottnarnas hårdhet. Kartorna är baserade på sjömätning utförd av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB 2015 och är inte avsedda för sjöfart och/eller detaljplanering. Kartorna visas i större format i Bilaga 3 och 5. Tabell 3. Arealer av olika substratsklasser i Växjösjön 2015. Substratklass Växjösjön (ha) Förklaring 0-20 43 mjukare 20-40 15 40-60 14 60-80 7 80-100 0,1 hårdare Underlag för åtgärder Aluminiumbehandling av näringsrika sediment En metod för att låsa fast fosfor i näringsrika sediment (och därmed dramatiskt minska internbelastningen) är att fälla fosfor med hjälp av aluminium till botten för att binda fosforn till sedimenten (metoden beskrivs inte närmare i denna rapport). För att effektivt genomföra denna typ av sedimentbehandling behöver man ha en god bild av var ackumulering av näringsrika sediment sker i systemet (i detta fall ligger fokus på fosfor). Utifrån det erhållna kartunderlaget (Bilaga 3) kunde ackumulationsbottnarna i Södra Bergundasjön och Växjösjön lokaliseras och beskrivas. En sammanställning av hur stora arealer de fem olika substratklasserna täcker redovisas i Tabell 2 och Tabell 3. De mjukaste bottnarna (klass 0-20) utgjorde i Södra Bergundasjön cirka 31 % av sjöns bottenyta, motsvarande siffra för Växjösjön var 54 %. 11

Bottenkartering Vegetation En fastlåsning av fosfor i sedimenten genom aluminiumbehandling påverkar ett sjösystem på olika sätt. En förväntad effekt är att siktdjupet ökar. En ökad ljusinstrålning medför att rotad bottenvegetation kan etableras på bottenytor som innan behandling låg under den fotiska zonen (det djupintervall inom vilket fotosyntes kan ske). En ökning av bottnar med rotad vegetation har flera positiva effekter. Exempelvis stabiliseras bottnarna av växternas rötter och näring binds i växtbiomassan. De många positiva effekterna av en ökad vegetation motiverar att man i Växjösjön och Södra Bergundasjön ser på möjligheterna att snabba på återetableringen genom att aktivt plantera in växter. Genom att kombinera djup- och hårdhetsdata från denna rapport kan lämpliga bottenytor identifieras. I Figur 9 och Bilaga 4 visas exempel på hur en sådan modellering kan se ut. De gröna ytorna i kartorna markerar områden där vattendjupet 0-2,5 meter och substratshårdheten 20-80 (de begränsande parametrarna i denna rapport togs fram i samråd med ALcontrol och Växjökommun). Vilka begränsande parametrar som styr modelleringsarbetet beror av vilken typ av vegetation man planerar att etablera. 12

Bottenkartering Figur 9. Modell över bottnar lämpliga för återetablering av vegetation i Södra Bergundasjön (överst) och Växjösjön (under). De gröna ytorna i kartorna visar bottnar med ett vattendjup inom intervallet 0-2,5 meter och en hårdhet mellan 20-80. Dessa kartor återfinns i större format i Bilaga 4. 13

Inventering av undervattensväxter INVENTERING AV UNDERVATTENSVÄXTER Metodik För att mer noggrant kartlägga utbredningen av undervattensvegetation i Växjösjön och Södra Bergundasjön gjordes under sensommaren 2015 en mer detaljerad studie än undersökningen år 2012. Fältarbetet genomfördes den 11 aug i Södra Bergundasjön av John Strand (Hushållningssällskapet Halland) och den 4 september i Växjösjön av John Strand (Hushållningssällskapet Halland) tillsammans med Håkan Olofsson (ALcontrol). I Växjösjön inventerades 23 transekt (Karta 1 och Bilaga 6) medan Södra Bergundasjön genomsöktes genom att hela sjöns kustlinje (utom längst i norr) genomsöktes via båt och med kratta. Eftersom inga undervattensväxter påträffades i Södra Bergundasjön gjordes där inga transekter. Transekterna i Växjösjön startade vid vassytterdjupet, eller vid strandlinjen då ingen övervattensvegetation förekom, och följde en tänkt linje vinkelrät mot stranden/djupkurvorna. Botten provtogs kontinuerligt, i princip åtminstone varje 1 dm djupintervall, ut till ca 2-3,5 m, genom krattning av ca 0.5 m av bottenytan. Vid varje transekt noterades koordinater för start och slutpunkt (Bilaga 1). Vid varje provtagning noterades förutom vattendjup och eventuella undervattensväxter även bottenbeskaffenhet vad gäller hårdhet. Sten, grus och sandbotten noterades för sig, och vid finare fraktioner bedömdes hårdheten på botten subjektivt i 3 klasser där 3 motsvarar mellan fasta och lösa, 4 lösa och 5 mycket lösa organiska sediment. Vattennivån i Växjösjön mättes vid utloppet och var vid inventeringstillfället i nivå med skibordet vid utloppet av sjön, vilket motsvarar 169,7 möh (RH00). Djupkartan som togs fram år 2006 och som använts som bakgrundskarta i Karta 1 lodades vid vattennivå 160,9 möh (RH00), d.v.s. ca 9 cm lägre än vid inventeringstillfället. Siktdjupet var vid inventeringstillfället 1,1 m med vattenkikare i Växjösjöns mitt. Vid inventeringstillfället i Växjösjön var vattnet längs strandkanten påtagligt grumligt vid ytan p.g.a. algblomning (Foto 1). Detta försvårade delvis inventeringen eftersom siktdjupet i stora delar av det inventerade området blev minimalt. Foto 1. Algblomning i Växjösjön inventeringsdagen den 4 sep 2015. 14 I Södra Bergundasjön var initialt tanken att genomsöka litoralzonen efter undervattensväxter och att lägga transketer i de påträffade bestånden för att möjliggöra senare uppföljning av befintliga bestånd. Dock påträffades inga undervattensväxter överhuvudtaget och det bedömdes då meningslöst att lägga ut transekter. Arbetet i Södra Bergundasjön kom därför att inriktas på att så

Inventering av undervattensväxter noga som möjligt genomsöka lämpliga områden på relevanta djup för att försöka finna åtminstone någon restpopulation. Mycket stora områden utanför vassytterkanten och ut till ca 2 m genomsöktes med kratta. Det genomfördes också inventering av de yttersta 1-2 metrarna av vassbestånden på jakt efter kringflytande fragment av undervattensväxter, något som man som så gott som alltid påträffar i sjöar där det finns undervattensväxter, även i små bestånd. Resultat Litoralzonen allmänt Östra stranden av Växjösjön var dominerad av sten (block) ner till ca 1 m och litoralzonen är här mycket brant. Västra stranden är däremot dominerad av sand och där ligger relativt stora områden under 2 m vattendjup. Växjösjön liknar i detta avseende Trummen men är mindre extrem vad gäller stenlitoral. Södra Bergundasjön uppvisar liknande mönster med relativt stora ytor med sandbotten ut till drygt 2 m vattendjup i väster och norr, medan den östra stranden domineras av sten/häll (se foto 2). Foto 2. Exempel på litoralzon med stenhäll i Södra Bergundasjöns östra delar. Foto: John Strand. 15

Inventering av undervattensväxter Karta 1. Transekternas placering och inventeringsresultat från en inventering av vattenväxter i Växjösjön i september 2015. Som underlagskarta har en djupkarta från år 2006 (Myrica 2006) använts. 16

Inventering av undervattensväxter Undervattensväxter Växjösjön Utbredningen av undervattensväxter i Växjösjön var sparsam men förekomst av relativt kraftiga, om än små, bestånd av några arter påträffades (Karta 1). Förekommande arter var; trubbnate (Potamogeton obtusifolius), krusnate (P. crispus), rostnate (P. alpinus, Foto 3) och Nitella flexilis/opaca. Undervattensväxter påträffades vid 9 av 23 transekt vilket motsvarar ca 40 % av de inventerade transekterna. De största bestånden förekom i sjöns västra och södra delar. Bestånden var i de flesta fall små, men i västra delen av sjön var utbredningen av framför allt rostnate och krusnate relativt omfattande, vilket sannolikt kan underlättar återetablering vid en restaurering av sjön. Rostnate påträffades mellan 0,4 1,1 m vattendjup och krusnate mellan 1,0 1,3 m vattendjup. Förekomsten av undervattensväxter längs den östra stranden var mycket liten. Förklaringen till detta är sannolikt att den östra stranden är mer exponerad, dominansen av stenbotten i litoralzonen är större och litoralzonen övergår snabbare till djupare vatten. Foto 3. Frodigt bestånd av rostnate vid transekt 13 på 1.1 m djup på sandbotten. 17

Inventering av undervattensväxter Stora delar av den inventerade ytan dominerades av sandiga hårdbottnar, detta särskilt i den västra delen av sjön. Det sandiga hårdbottenområdet i sjöns västra del sträcker sig långt ut i sjön åtminstone ner till 3 meters djup. På dessa bottnar påträffades fläckvis både rostnate och krusnate ner till 1,1 respektive 1,3 meters djup. Med ett bättre ljusklimat i sjön finns potential för båda dessa arter att kolonisera större ytor. De bestånd som återfanns i Växjösjön av de olika arterna var alla påtagligt livskraftiga (möjligen med undantag för Nitella) och inte i större utsträckning drabbade av påväxtalger. Detta är annars tämligen vanligt i eutrofierade sjöar. Det noterades en hel del friflytande delar av framför allt krusnate i sjöns nordvästra del, vilket talar för att störning, sannolikt i form av bete, är betydande. Södra Bergundasjön Södra Bergunadsjöns undervattensflora är så gott som icke-existerande. Det är mycket ovanligt att inventera en sjö utan att hitta ett enda fragment av någon art av undervattensväxt, detta gäller även för starkt eutrofierade sjöar. Det är möjligt att det trots allt finns undervattensväxter i sjön eftersom det i princip inte går att bevisa ett negativt resultat, men om det finns är det rimligtvis ytterligt små bestånd och i så fall framför allt i norra delen av sjön. Vid inventeringen påträffades flera områden där det rimligen borde kunna finnas undervattensväxter (skyddade lokaler på måttligt vattendjup med bra bottnar) framför allt i vikar i västra och nordvästra delen, och dessa undersöktes också mer intensivt utan att finna något. Även om siktdjupet är dåligt i sjön är det ett förvånande resultat. Foto 4. Flytbladsväxter återfanns på några ställen i S. Bergundasjön, här syns ett blandbestånd av gul näckros, vattenpilört och gäddnate. Därutöver påträffades också vit näckros. Foto: John Strand. 18

Bedömning av återetableringsmöjligheter PROVFISKE EFTER KRÄFTOR Metodik Mellan den 16-17 september 2015 genomfördes ett provfiske efter kräftor i Växjösjön. Provfisket utfördes av Leif Carlsson (fiskevårdsområdet) och Andreas Hedrén (Sjömiljöansvarig, Växjö kommun). Metodiken syftade till att beskriva hur kräfttätheten varierar med djupet i det sandiga hårdbottenområdet i sjöns västra del. Ambitionen var att lägga minst 10 burar i vardera kategori: Strandnära 0-20 m mest sten (säker fångst) Fritt vatten (+ 20 m ut) 1-2 m djup, mest sand, lite sten Fritt vatten 2-3 m djup, mest sand Fritt vatten 3-3,9 m djup, mest sand, övergång mot dy. Fritt vatten + 3,8/4,0 m djup (dy) Kräftmjärdarna (garnburar) betades med fisk på nål och placerades i sjöns västra del i tre linor (A, B och C; Figur 10) med vardera 20 burar var 10 meter. Varje lina placerades med tre burar utmed stranden och därefter 17 burar i riktning mot Kampa pelare (K; Figur 10). Mjärdarna placerades ut kl 15 den 16 september och vittjades påföljande morgon kl 9. Vattentemperaturen var 16 grader C. Väderförhållandena under natten var mulet, lätt vind och lufttemperaturen understeg inte 15 grader C. Noteringar gjordes om varje mjärdes djup och bottensubstrat på platsen. Mjärdarna placerades på ett djup mellan 0,8 4,9 m. Alla fångade kräftor räknades (fångst per mjärde), mättes (totallängd) och skador/sjukdomar noterades. Inget motsvarande kräftfiske utfördes i Södra Bergundasjön. Figur 10. Linornas placering vid provfiske efter kräftor september 2015 i Växjösjön. Karta Växjö kommun, Andreas Hedrén. 19

Bedömning av återetableringsmöjligheter Resultat Det fångades 312 signalkräftor i Växjösjön i september 2015. Medelfångsten per ansträngning var 5,3 kräftor/mjärde och som mest fångades 19 kräftor i en mjärde. 12 mjärdar (av 59, en mjärde var sönder) var tomma. Av dessa var 11 på mjukbotten och 1 på sandbotten. Kräftor fångades på alla typer av bottnar, men ute på de djupa mjukbottnarna fångades totalt endast 3 kräftor i totalt 13 burar. På stenbottnarna var medelfångsten 9,3 kräftor/mjärde och på sandbotten var medelfångsten 6,2 kräftor/mjärde. Maximala djupet där kräftor fångades var 4,3 m på dybotten. Kräftornas djupfördelning redovisas i Figur 11. Medellängden bland de fångade kräftorna var stor (11,3 cm) och andelen kräftor som var minst 10 cm var ca 80 %. Den minsta kräftan var 9 cm och den största var 13,5 cm (Foto 5). I princip alla fångade kräftor var hårda i skalet och få hade synliga skador, mer än klor som tappats. Kräftbeståndet i Växjösjön måste bedömas som mer eller mindre ofiskat då det i huvudsak finns stora kräftor. Sammantaget finns inget som tyder på att kräftbeståndet i Växjösjön skulle påverkas negativt av yttre faktorer. Foto 5. Kräftor provfiskade i Växjösjön september 2015. Antal fångade kräftor 70 60 50 40 30 20 10 0 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 Totalt antal fångade kräftor Medelfångst per mjärde Djup (dm) Figur 11. Antal fångade kräftor i Växjösjön i september 2015 fördelade på olika djup. 20

Bedömning av återetableringsmöjligheter BEDÖMNING AV ÅTERETABLERINGSMÖJLIGHETER Potentiell litoralzon En viktig parameter vid bedömning av återetablering av undervattensväxter vid sjörestaureringar är hur stor andel av sjöns yta som består av potentiell litoralzon. Det är den ytan som kan förväntas koloniseras av undervattensväxter om ljusklimatet i sjön förbättras genom olika åtgärder. Det brukar anses att 25-30 % av sjöytan måste vara möjlig att återkolonisera, efter siktdjupsförbättrande åtgärder, för att sjön ska stabilisera sig i ett klarvattenläge. Morfometri, artförekomst och siktdjup Den potentiella litoralzonen bestäms först och främst av hur sjöns morfometri ser ut, vilka arter som finns i sjön samt olika scenarios vad gäller siktdjup. Växjösjön Växjösjön är, i jämförelse med t.ex. Trummen, en förhållandevis djup sjö med ett maxdjup på 7,5 m och ett medeldjup på 3,4 m, och i vissa delar är litoralzonen brant ut till ca 4 m eller djupare så att en relativt liten yta ligger grundare än 2 m. Hela sjöytan är ca 80 Ha och djupare än 2 meterslinjen är sjön ca 63 Ha. Alltså är området mellan stranden och 2 meterslinjen 80-63 = 17 Ha, d.v.s. motsvarande ca 21 % av total yta i sjön. De populationer som finns i Växjösjön består av rostnate, krusnate, trubbnate och Nitella. Långnate (Potamogeton praelongus) som är en typiskt djuplevande art som sällan påträffas grundare än 1 m vattendjup och som kan växa på mycket djupt vatten (5-6 m) om siktdjupet är bra påträffades inte i Växjösjön. Långnate finns rikligt i Skirviken i Trummen och på vissa platser även i Trummens huvudbassäng ner till 1,7 meter. Långnate skulle kunna ha potential att kolonisera ytor i Växjösjön även på avsevärda djup om siktdjupet förbättras, ner till 2,5-3 m djup är inte orealistiskt. Siktdjupet i Växjösjön har de senaste fem åren varierat mellan 0,9 och 2,5 meter under sommarhalvåret. På våren (maj) har siktdjupet vanligen varit ca 1,5 meter (1,3-2,0 meter). Siktdjupet mäts med vattenkikare. Utan vattenkikare blir siktdjupet i genomsnitt ca 0,2 m mindre. Det dubbla siktdjupet kan användas som ett grovt mått på vattenvegetationens djuputbredning. Detta undantaget tillfällen med kraftig algblomning och ansamling av alger på ytan, då siktdjupet från ytan blir minimalt. Att rostnate och krusnate växer ner till ca 1,1 respektive 1,3 meters vattendjup i Växjösjön tyder på att ljusförhållandena, vissa perioder på året, sannolikt är begränsande för djuputbredningen. Södra Bergundasjön Södra Bergundasjön är betydligt större än Växjösjön, men djuphålan är förhållandevis liten. Sjön har ett maxdjup på 7,4 m och ett medeldjup på 2,5 m. Till skillnad från Växjösjön finns stora flacka skyddade områden grundare än 2 m i Södra Bergundasjön. Hela sjöytan är ca 430 Ha och djupare än 2 meterslinjen är sjön ca 310 Ha. Alltså är området mellan stranden och 2 meterslinjen ca 120 Ha, d.v.s. motsvarande ca 28 % av total yta i sjön. Inga undervattensväxter påträffades vid inventeringen. Fyra arter av flytbladsväxter och ca 20 arter av övervattensväxter påträffades. 21

Bedömning av återetableringsmöjligheter Siktdjupet i Södra Bergundasjön har de senaste fem åren varierat mellan 0,4 och 1,2 meter under sommarhalvåret. På våren (maj) har siktdjupet vanligen varit ca 1,0 meter (0,9-1,2 meter), mätt med vattenkikare. Ofta förekommer kraftig algblomning i sjön med ansamling av alger på ytan i vikar och längs stränder. Siktdjupet blir då minimalt. Att inga undervattensväxter påträffas i sjön är förväntat. Ljusförhållandena i sjön är sannolikt så ogynnsamt att endast flytbladsväxter och övervattensväxter kan förekomma. Vid inventeringstillfället var vattnet mycket grumligt av alger och siktdjupet bedömds till några få decimeter. Bottensubstrat Växjösjön I Växjösjön är den dominerande bottentypen sandiga hårdbottnar med inslag av grus och sten i stora delar av litoralzonen och på djup ner till åtminstone 3 meter. Detta särskilt i den västra delen av sjön. Dessa bottnar lämpar sig väl för etablering av undervattensväxter. I sjöns norra del dominerar lösa bottensubstrat där vattendjupet är mellan 2 och 4 meter. De översta centimetrarna sediment bedöms vara mycket lösa. Inga undervattensväxter påträffades i detta område på mjukbottnarna, men med erfarenhet från Trummen och Skirviken finns potential att etablera långnate på mjukbottnar. I Skirviken har frodiga bestånd av långnate påträffats ner till vikens maxdjup på 1,8 meter närmast bron. Bottenförhållandena i Skirviken är generellt lösare än i Växjösjön, men samtidigt är viken mer skyddad från vind och vågor. I Trummens huvudbassäng växer långnate ner till 1,7 meter gynnsamma år och ner till ca 1,3 meter mer ogynnsamma år. Vår bedömning är att bottenbeskaffenheten i Växjösjöns norra del sannolikt inte är ett problem för återetablering av undervattensväxterna. Möjligen kan exponering, vattendjup eller andra faktorer begränsa etableringsmöjligheterna i detta område. Det bör inte vara orealistiskt att få långnate att trivas i Växjösjöns norra del om det sker en tillräcklig siktdjupsförbättring. Södra Bergundasjön I Södra Bergundasjön finns en del sammanhängande mjukbottnar, men i stora delar av sjöns grundare områden dominerar medelfasta bottnar och längs vissa stränder även fasta bottnar. Dessa bottnar lämpar sig väl för etablering av undervattensväxter. I vissa skyddade vikar (Jonsbodaviken och Sallhagaviken) finns även mjukare bottnar på djup mellan 1 och 2 meter som skulle kunna vara lämpliga för etablering av t.ex. långnate. Fågel, fisk och kräftor Allt ovanstående är under förutsättning att det är rent fysikaliska parametrar (ljus/vattendjup/bottensubstrat) som styr förekomsten av undervattensväxter och påverkan på en etablering i. Det finns dock en del biologiska interaktioner som kan fördröja och förhindra en återkolonisering. Vad gäller undervattensväxter är det framför allt fågel, fisk och kräftor som kan ha störst negativ effekt. 22

Bedömning av återetableringsmöjligheter Fågel Förekomst av sjöfågel bedöms i dagsläge till viss del påverka befintliga bestånd av undervattenväxter i Växjösjön Sjöfåglar kan fördröja och förhindra etablering och även minska etablerade bestånd av undervattensväxter genom betning. De observationer som gjordes vid växtinventeringen i september 2015 tyder på att betning från fågel sannolikt till viss del påverkar befintliga bestånd av t.ex. rostnate och krusnate, eftersom plantorna i huvudsak växte upp till några decimeter till en halvmeter under vattenytan. I Södra Bergundasjön påträffades vid inventeringen av undervattensväxter flera exemplar av fiskätande arter som storskarv, skäggdopping, gråhäger och fiskgjuse samt även drillsnäppa, gräsand, knipa och forsärla. Det påträffades dock inga stora mängder av änder och inga svanar eller gäss, som är de artgrupper som framför allt har potential att påverka etablering av undervattensväxter negativt. Data från Artportalen visar dock på förvånansvärt stor förekomst av individer ur dessa grupper (änder, gäss och svanar), framför allt under sträcktider, så helt kan inte effekten av sjöfågelbete uteslutas. Vid inventeringen noterades också tydliga betesskador av gäss på övervattensväxter på flera ställen, framför allt i sjöns västra delar (se Foto 6). Foto 6. Typiska betesskador av gäss på sjösäv i Södra Bergundasjön. 23

Bedömning av återetableringsmöjligheter Fisk Fiskbeståndet bedöms i dagsläget kunna påverka etableringen och förekomsten av undervattensväxter negativt i Med utgångspunkt från utförda nätprovfisken i bedöms fiskbeståndet i sjöarna i dagsläget kunna påverka etableringen och förekomsten av undervattensväxter negativt. Stor osäkerhet finns dock kring förekomst av större braxen och karp eftersom större braxen och karp ofta inte fångas i näten. Fisken kan påverka siktdjupet negativt dels genom betning av djurplankton dels genom att öka läckaget av fosfor från sedimenten via födosök följt av exkretion. Fisken kan också direkt påverka makrofytetableringen genom betning/omröring. Kräftor Kräftbeståndet bedöms i dagsläget kunna påverka etableringen och förekomsten av undervattensväxter negativt i Växjösjön Kräftor kan ha stor påverkan på makrofytbestånd i sjöar, vattendrag och dammar. Dels genom direkt betning av etablerade plantor men även genom att förhindra nyetablering av makrofyter genom att de äter späda groddplantor. Med utgångspunkt från utfört kräftprovfiske år 2015 bedöms kräftbeståndet i dagsläget kunna påverka undervattensväxterna i Växjösjön negativt. De sparsamma förekomsterna av Nitella är sannolikt en effekt av höga kräfttätheter på grunt vatten där Nitellan trivs. Nitella växer ganska långsamt och utgör samtidigt kräftors favoritföda. Eftersom huvuddelen av den potentiella litoralzonen i Växjösjön består av sandiga hårdbottnar finns en stor risk att återetablering av undervattensväxter förhindras/försvåras av förekomst av kräftor. Kräftfisket i september 2015 visade nämligen tydligt att kräftorna rör sig långt ut i sjön på de hårda sandbottnarna. Att etablera undervattensväxter på lösare bottnar i sjöns centrala delar, där kräftorna inte finns idag, är sannolikt inte realistiskt. För att lyckas med att öka etableringen av vattenväxter i Växjösjön måste förekomsten av kräftor minskas. Utfiskning av kräftor, eller åtminstonen en minskning av populationerna genom ett hårt fiske skulle rimligen ha en positiv effekt på framför allt Nitella men sannolikt också natearterna. Vidare kan man också missgynna kräftorna på vissa områden genom att avlägsna eller täcka över sten i strandzonen. 24

Förslag till genomförandeplan FÖRSLAG TILL GENOMFÖRANDEPLAN Utifrån den samlade bilden av kräftor, fisk, sjöfågel, vattenväxternas utbredning/artsammansättning, spridningsmöjligheter, bottenförhållanden, ljusförhållanden m.m. i Växjösjön blir den sammanvägda bedömningen att dagens utbredning av undervattensväxter i sjön rimligen är en konsekvens av begränsande ljusförhållanden i kombination med betning och i vissa avseenden etableringsproblem. I Södra Bergundasjön är ljusförhållandena i dagsläget så pass dåliga att inga undervattensväxter finns representerade i sjön. Med utgångspunkt från genomförda undersökningar föreslås följande åtgärder för att underlätta återkolonisering av undervattensväxter i : Med dagens kunskap rankas åtgärderna utifrån relevans enligt nedan: 1) Behandling av näringsrika sediment för att minska intern belastning av fosfor 2) Aktiv plantering av nya och/eller befintliga arter 3) Utfiskning av kräftor 4) Utfiskning av större bottenlevande fisk (braxen och karp) 5) Biomanipulation 6) Vattennivåsänkning på våren 1) Behandling av bottensedimenten är redan beslutad och kommer att genomföras inom de närmsta åren. Åtgärden kommer att minska fosforhalterna i sjöarna och därmed förekomsten av växtplankton, vilket i sin tur kommer att öka siktdjupet. Ett ökat siktdjup kommer att underlätta etableringen och spridningen av undervattensväxter i sjöarna. 2) Aktiv plantering av befintliga (t.ex. krusnate och Nitella) och nya arter (t.ex. långnate och ålnate) kan vara en möjlig väg för att underlätta återkoloniseringen. En aktiv plantering är också en fördel gentemot betare/bottenlevande fisk eftersom större transplanterade plantor har bättre förmåga att klara sig jämfört med groddplantor. 3) Utfiskning av kräftor, eller åtminstonen en kraftig minskning av populationerna genom ett hårt fiske skulle rimligen ha en positiv effekt på framför allt Nitella men sannolikt också natearterna. Provfisket i Växjösjön tyder på att fisketrycket på kräftor är mycket lågt. Eventuellt kan också kräftorna missgynnas på vissa områden genom att avlägsna eller täcka över sten i strandzonen. Detta bör ske innan utplanteringen av vattenväxterna startar. 4) Riktat fiske mot större bottenlevande arter är en åtgärd som gynnar etableringen av vattenväxter och är mindre kostsam än en fullskalig biomanipulering. 5) Utfiskning av vitfisk/biomanipulation är en åtgärd som dels förbättrar ljusklimatet via trofiska interaktioner och dels minskar problemet med bottenlevande fisk som rotar upp plantor. Man minskar också uppgrumligen av sediment från de bottenlevande fiskarna. 6) En åtgärd för att gynna undervattensväxterna är att sänka vattennivåerna, framför allt på våren. Även om utloppen från i dagsläget inte är reglerbara är det sannolikt en relativt billig åtgärd om det ger en klart positiv effekt på utbredningen av vattenväxter. Möjligen är det inte realistiskt att sänka vårvattenståndet ca 0,4-0,5 m, som skulle vara till hjälp för spridning och nyetablering av undervattensväxterna, men detta bör undersökas närmare. Naturlig nivåvariation i Växjösjön är inom 0,1 m ett normalt år. Det största problemet med denna åtgärd är sannolikt att tillrinningen till sjöarna sommartid är mycket litet, vilket gör att det kan ta lång tid att höja vattennivåerna i sjöarna efter en 25

Förslag till genomförandeplan vårsänkning. Åtgärden riskerar också att öka utbytet mellan sediment och vattenfas, vilket kan försämra vattenkvaliteten som i sin tur motverkar åtgärdens positiva effekt. Erfarenheterna från 2014 och 2015 års växtetableringsförsök i Trummen indikerar att aktiv plantering av undervattensväxter (långnate) fungerar, men att ogynnsamma väderförhållanden riskerar att vara avgörande för en långsiktig överlevnad och spridning. Inför fältsäsongen år 2016 i Trummen planeras därför följande förändringar i metodiken för att förbättra etableringspotentialen: Plantera på grundare djup Skydda planterade individer (från vind och vågor) genom någon form av avskärmning, vågbrytare och/eller flytbryggor. Plantera individer med rhizom och vidhängande långa skott på senvåren. Aktivt följa utvecklingen inom en begränsad given yta efter plantering för att kunna få mer svar på vad som styr tillväxt och etablering under pågående säsong. Använda sig av barnkammareffekten (nursery bed effect), vilket betyder att man planterar i eller nära befintliga bestånd. Samma metodik som planeras för Trummen föreslås för Växjösjön. Växtetablering i Södra Bergundasjön anses i dagsläget inte relevant eftersom vattenkvaliteten avseende siktdjup först måste förbättras avsevärt. Erfarenheter från etableringsförsöken i Trummen och Växjösjön kan dock appliceras på Södra Bergundasjön framöver. Grundtanken är att etablera ett antal bestånd runt om i sjöarna på grundare vatten och sedan låta dessa sprida sig vegetativt ut mot djupare vatten i takt med att ljusklimatet förbättras. För Växjösjön kan befintliga arter som rostnate, krusnate och Nitella vara aktuella för aktiv plantering på de sandiga hårdbottnarna. Även långnate och trubbnate borde kunna fungera på dessa bottnar. På mjukbottnarna i sjöns norra del är det framför allt långnate som kan bli aktuell. Ålnate är funnen i Skirviken på senare år och skulle också kunna vara ett alternativ för inplantering i större skala. Den är sannolikt något mer lättetablerad än långnate, och kan växa på stora djup under bra siktförhållanden. Den har också liksom de flesta andra Potamogetonarter förmåga att koncentrera de fotosyntetiserande delarna av biomassan (blad) till den övre delen av vattenmassan när ljusklimatet är begränsat (s.k. escape-effect). Nitella är förhållandevis enkel att flytta och etablera. Nackdelen är att den tillhör kräftornas favoritföda, men skadas inte på samma sätt vid betning som många Potamogetonarter gör. En viktig faktor vid plantering på de sandiga hårdbottnarna i Växjösjön är kräftbeståndets påverkan på växterna. Det har visats att kräftor har stor påverkan på återkolonisering av undervattensväxter (Balbridge and Lodge 2014). Sannolikt ökar etableringsframgången om kräftorna i Växjösjön kan decimeras genom utfiskning eller på annat sätt missgynnas eller stängas ute från aktuellt planteringsområde. För de inledande undersökningarna, för att få bättre underlag och kunskap om metoderna för etablering av undervattensväxter i Växjösjön, föreslås ett växtetableringsförsök sommarsäsongen 2016 enligt nedan. Om försöket faller väl ut, är tanken att under sommarsäsongen år 2017 göra en större planteringsinsats. 26

Förslag till genomförandeplan Växtetableringsförsök år 2016 1. Under våren 2016 förbereds två lämpliga försöksytor i Växjösjön. En yta på 1,0-1,3 meters djup på de sandiga hårdbottnarna i sjöns västra del och en yta på 1,1-1,5 meters djup på sydöstra delens mjukbottnar. Att ha försöksytor på norra delens mjukbottnar anses i dagsläget inte realistiskt eftersom vattendjupet i denna del av sjön överstiger 2 meter. Ytorna förbereds genom att flytbryggor läggs ut och förankras med stolpar. Flytbryggorna läggs i ost-västlig riktning så plantering kan ske på sydsidan (Figur 12). Detta för att undvika att bryggorna skuggar plantorna. Väl definierade planteringrutor (1 m 2 ) märks upp så spridning utanför rutorna kan dokumenteras. Vatten- och luftfyllda avloppsrör läggs ut en bit söder, väster och öster om planteringsytan som vågbrytare. Antal flytbryggor och planteringsrutor beslutas i samråd med beställaren utifrån tillgång och resurser. Flytbryggor Vågbrytare Planteringsrutor Figur 12. Förslag på försöksuppställning inför fältsäsongen i Växjösjön år 2016. 2. Under senvår/försommar, när de befintliga plantorna av långnate i Trummen nått upp till ytan med nya skott, plockas plantor (rhizombitar med långa vidhängande skott) från Skirviken (långnate, trubbnate och Nitella). Plantorna hanteras mycket varsamt så att skotten inte skadas. Plantorna planteras med lera på samma sätt som vid försöket i Trummen år 2014. Krusnate och rostnate plockas från Växjösjön och ålnate från annan lämplig närliggande sjö i Mörrumsåns vattensystem och planteras på samma sätt som övriga plantor i försöksytan. Antal plantor i respektive försöksruta beslutas i samråd med beställaren utifrån tillgång och resurser. 3. Möjligheterna att förodla plantor av aktuella arter i växthus för utplantering undersök närmare. VegTech kommer med Johns och kommunens hjälp försöka odla upp plantor av långnate och trubbnate för utsättning. Om försöket lyckas kommer dessa plantor att ingå i försöksuppställningen. 4. Vid utplaneringstillfället dokumenteras varje planta med skott- och rhizomlängd samt antal skott. För Nitella noteras våtvikt och täckningsgrad. 5. Under försökets gång bör plantorna kontrolleras med vattenkikare, om möjligt en gång per vecka. Statusen på plantorna dokumenteras, liksom täckningsgrad, antal synliga skott och skottlängd. 27

Förslag till genomförandeplan 6. Försöket avslutas i september, då plantorna i första hand kontrolleras visuellt. Vid behov skördas plantorna för dokumentation av skott- och rhizomlängd samt antal skott och täckningsgrad, som kan jämföras med statusen vid planteringstillfället. 7. Därefter sammanställs erfarenheterna från försöket och en genomförandeplan tas fram för projektets eventuella fortsättning. Före försöket startar samt en gång i månaden beskattas kräftbeståndet i hela Växjösjöns västra och sydvästra del. Särskilt i anslutning till försöksytan på de sandliga hårdbottnarna. Utfiskningen bör starta strax efter islossning. Sjöns östra del fiskas inte eftersom denna del inte har samma potential för undervattensväxter och kan fungera som refug för kräftbeståndet i sjön. Övervakning av befintliga bestånd av rostnate och krusnate: Erfarenheter från Trummen visar att det kan ge värdefull kunskap vad gäller utvärderingen om man samtidigt som försöken pågår också utvärderar tillstånd och utveckling av de befintliga bestånden. Mellanårsvariationens (vad gäller väderförhållandena) betydelse för försöken kan då bättre utvärderas. 28

Referenser REFERENSER ALcontrol & DHI 2014. Åtgärdsstrategi för Växjösjöarna, Etapp 1 av 3, Undersökningar och beslutsunderlag. Växjö kommun. ALcontrol, Hushållningssällskapet Halland och Ekoll 2013. Plan för etablering av vattenväxter i Trummen. Växjö kommun. ALcontrol, Hushållningssällskapet Halland och Ekoll 2014. Vattenväxter Trummen, Fältförsök 2014. Växjö kommun. ALcontrol, Hushållningssällskapet Halland och Ekoll 2015. Vattenväxter Trummen, Fältförsök 2015. Växjö kommun. Baldridge, AK and Lodge, DM. 2014. Long-term studies of crayfish-invaded lakes reveal limited potential for macrophyte recovery from the seed bank. FRESHWATER SCI- ENCE. Vol. 33: 788-797. Naturvårdsverket, 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december 2007. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. 29

Bilaga 1 BILAGA 1 - KÖRLINJER 30

31 Återetablering av undervattensväxter i Bilaga 1

Bilaga 2 BILAGA 2. DJUPKARTOR 32

Bilaga 3 BILAGA 3. BACKSCATTER (HÅRDHET). 34

Bilaga 4 BILAGA 4. VEGETATIONSMODELLERING 36