BESLUTSUNDERLAG. Kommunstyrelsen. Ärende. Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr

BESLUTSUNDERLAG Datum 2016-02-01 Sida 1(1) Kommunstyrelsen Ärende 2 Förändring av utdelningsföreskrift för Carl A Svenssons stiftelse Dnr 2016-000040 3 Förändring av utdelningsföreskrift för Skolstyrelsens Samfond Dnr 2016-000043 4 Färdtjänst Dnr 2016-000039 5 Uppföljning av internkontroller Dnr 2015-000174 6 Evakueringsboende Dnr 2015-000235 7 Detaljplan del av fastigheten Fåglum 1:56 Dnr 2015-000244 Beslutsunderlag - Skrivelse - Protokollsutdrag - Skrivelse - Protokollsutdrag Tjänsteskrivelse - Uppföljning - Sammanställning Lägesbild - Protokollsutdrag - Utlåtande - Utställningshandlingar 9 Ekonomisk ersättning för arbete mot nyanlända elever och ensamkommande barn Dnr 2016-000002 11 Fastställande av ny förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Skaraborg Dnr 2016-000007 12 Gemensam upphandlingspolicy för Essunga, Grästorp, Götene, Lidköping, Skara och Vara kommuner. Dnr 2016-000038 13 Redovisning av motioner 2015 Dnr 2016-000034 14 Redovisning av medborgarförslag 2015 Dnr 2016-000033 - Protokollsutdrag - Tjänsteskrivelse - Förslag på förbundsordning - Rådande förbundsordning - Tjänsteskrivelse Förslag Redovisning Redovisning

ah> ~KAMMARKOLLEGIET -~---o- Advokatfiskalsenheten Caroline Idensjö registratur@kammarkollegiet.se 08-700 07 05 2015-12- z 3 : <td'id Sid l (l) 2015-12-18 Dm 9.2-6333-15 Carl A Svenssons stiftelse c/o Essunga kommun Att: Pia Jacobsson 465 82 Nassebro Angående permutation av Carl A Svenssons stiftelse Efter genomgång av ansökan har framkommit att bl.a. följande behövs. Av Carl Alfred Svenssons testamente den l maj 1938 framgår det att stiftelsen ska förvaltas av Essunga socken, dvs. i dagsläget Essunga kommun. Stiftelsen har således anknuten förvaltning och inte en egen förvaltning i form av en styrelse. Essunga Kommun är såldes förvaltare för stiftelsen enligt Kammarkollegiets mening och det är kommunsstyrelsen som ska fatta beslut om permutation. Av det protokoll som ingivits i och med ansökan verkar det som om det är en styrelse som har fattat beslut om permutation. Jag önskar få in ett beslut om permutation från Essunga kom m uns kom m unsstyrelse. I samband med ovannämnda beslut bör förvaltaren fatta ett s.k. delegationsbeslut avseende den person som ska företräda förvaltaren i det aktuella ärendet. Det är även denna person som Kammarkollegiet kommer att ha fortsatt kontakt med. Begärda kompletteringar ska ha kommit in till Kammarkollegiet senast den 12 januari 2016. Box 2218, 103 15 Stocl1holm Birger Jarlsgatan 16, Stockholm Fakturaadress: Box 2068, 103 15 stockhol m Telefon 08-700 08 00 Telefax 08-20 49 69 Organisationsnummer 202100-0829 www.kammarkollegiet.se

Sammanträdesdatum Essunga kommun 2015-09-16 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Stuftelse11 Ca1rl A Svensson Sida 3(3) 1 Dnr 2015-000058 FöräB1ldrr~ll1l9J stöfte~se ajv luitdle~~1lidilg~före klr'dfft för C~r~ A Sve[tllSSOilllS Styrelsen ansöker hos Kammarkollegiet om att göra följande förändringar. - Permutation för Carl A Svenssons stiftelse. -Ändra föresia-iften om att endast avkastningen får nyttjas till utdelning, till att även kapitalet ska få nyttjas. Sammanfattning av ärendet En förändring i stiftelselagen år 20 l O liksom förändringar i stiftelseförordningen innebär att kommunens samtliga stiftelser måste registreras hos Länsstyrelsen fore utgången av år 2015. Detta innebär bland annat att vi kommer att påforas en årlig registerhållningsavgift. Carl A Svenssons stiftelse (854601-0938) bildades 1945, då Carl A Svensson testamenterade en summa till kommunen. A v kastningen ska gå till behövande bmn och äldre som inte får annat stöd från socialtjänsten. När det gäller Carl A Svenssons stiftelse har vi gjort mindre utdelningar under den senaste 5-årsperioden. Detta är det enda skälet till att vi i dagsläget inte kan vända oss till Länsstyrelsen i syfte att upplösa fonden. Styrelsen har istället möjlighet att vända sig till Kammarkollegiet och be om en förändring när det gäller utd~lningsforeslaiftema för fonden, så att inte bara avkastningen får delas ut, utan även kapitalet. Kapitalet i Cm l A Svenssons stiftelse uppgår idag till ca 32 000 lu. Styrelsen for Carl A Svenssons stiftelse föreslås ansöka hos Kammarkollegiet om att göra l foljande fdrändringar: ' - Styrelsen ansöker om pe1mutation for Cm l A Svenssons stiftelse. - styrelsen ansöker om att ändra föresia-iften om att endast avkastningen får nyttjas till utdelning, till att även kapitalet ska få nyttjas. Skälet till detta är att avkastningen under senare år varit obefintlig eller liten vilket inneburit att stiftelsens syfte ej har lemmat uppfyllas. Beslutsunderlag Tjänstesla'ivelse, administrativ chefpia Jacobsson, 2015-08-19. Justerandes sign :/

Sid l (2) Caroline Idensjö registratur@kammarkollegiet.se 08-700 07 05 2016-01-20 Dnr 9.2-6337-15 skolstyrelsens samfond c/o Essunga kommun Att: Pia Jacobsson 465 82 Nassebro Angående permutation av skolstyrelsens samfond Efter genomgång av senast inkommen komplettering står det klart att Essunga kommun är förvaltare för stiftelsen. Jag önskar dock få in följande kompletteringar. För att Kammarkollegiet ska kunna pröva en ansökan om permutation måste stiftelsens förvaltare ha fattat ett beslut om permutation samt vilka föreskrifter som ska ändras och/eller upphävas. Av protokollet ska lydelsen för de föreskrifter som förvaltaren önskar ändra och/eller upphäva framgå. Ska en föreskrifts lydelse ändras ska även den nya lydelsen för föreskriften framgå av beslutet. Av tidigare ingivit protokoll framgår det inte tillräckligt tydligt att det är komunsstyrelsen i Essunga kommun som har fattat beslutet om permutation ex. anges "Styrelsens beslut" m.m. Kammarkollegiet önskar därför få in ett nytt protokoll från kommunstyrelsen. Stiftelsens gällande föreskrifter framgår av Kammarkollegiets beslut den 17 april 1978. Kammarkollegiet förstår det som om att stiftelsens förvaltare vill kunna använda även kapital för stiftelsens ändamål. Kammarkollegiet föreslår därför att kommunsstyrelsen fattar följande beslut"... att få Kammarkollegiets tillstånd att upphäva de föreskrifter som begränsar användningen av stiftelsens kapital." I samband med ovan angivna beslut bör stiftelsens förvaltare fatta ett sk. delegationsbeslut beträffande den person som ska ges rätt att företräda förvaltaren i det aktuella ärendet. Det är även denna person som Kammarkollegiet kommer att ha fortsatt kontakt med i ärendet. Box 2218, 103 15 stockhol m Birger Jarlsgatan 16, stockhol m Fakturaadress: Box 2068, 103 15 Stockholm Telefon 08-700 08 00 Telefax 08-20 49 69 Organisationsnummer 202100-0829 www. l~ammarkollegiet.se

cd» "' f! KAMMARKOLLEGIET "' Advokatfiskalsenheten Sid 2 (2) Begärda kompletteringar ska ha kommit in till Kammarkollegiet senast den 10 februari 2016.

Sammanträdesdatum Essunga kommun 2015-09-14 1 Dnr UN 2015-0000106 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3(3) stiftelsen skolstyrelsens samfond Ansökan om permutation av stifte lsen skolstyrelsens samfond styrelsens beslut. l. Ansöka om permutation för stiftelsen skolstyrelsens samfon d, or g m 854601-0920 där följande ändring avseende avkastningskrav och utdelning föreslås göras: Tidigare formulering: "av den årliga avkastningen skall minst lo% läggas till kapitalet. Återstoden av avkastningen skall användas till något av angivna ändamål... 11 Ny formulering: "Kapitalet och eventuell avkastning får användas till något av angivna ändamål... 11 2. Paragrafenjusteras omedelbart. Sammanfattning av ärendet De senaste åren har man gjort mindre utdelningar från fonden. Avkastningen har under flera år varit så ringa att syftet med stiftelsen ej kunnat fyllas. Före 2016 ska samtliga kommunens stiftelser registreras hos Länsstyrelsen, detta innebär bland annat en årlig registerhållningsavgift. Länsstyrelsen har uppmanat förvaltare av stiftelser att se över värdet i att registrera dem. Kan hända är kapitalet mycket litet eller avkastningen så pass låg att det inte är möjligt att göra några utdelningar. Kommunens revisorer har också framfört synpunkter på att vi ska värdera våra fonder i relation till det arbete som krävs för att förvalta dem. Med denna ändring kommer styrelsen att kunna dela ut kapitalet och sedan ansöka hos Länsstyrelsen om upplösning. Kapitalet i skolstyrelsens samfond uppgår idag till ca 86 000 kronor. Beslutsunderlag. Skrivelse, upplösning av skolstyrelsens samfond, Pia Jacobsson 2015-08-19 Justerandes sign 7j l \\ou l

Tjänsteskrivelse 2016-01-11 Färdtjänst med två ledsagare Sammanfattning av ärendet Ansökan Den 30 september 2015 inkom en ansökan om färdtjänst. Den sökande har epilepsi, subdural blödning efter operation och har en icke specificerad lokalisation av malingn tumör i hjärnan. Detta gör att hen nästan helt är rullstolsbunden. Sökande kan med hjälp av stöd gå några steg. Enligt ansökningen ansöks även om färdtjänst med två ledsagare, men det framkommer inte varför hen behöver ha två ledsagare. Ansökan saknade läkarutlåtande vilket begärdes och inkom den 9 oktober 2015. Läkarutlåtandet I läkarutlåtandet står det att sökande har en hjärnskada efter en hjärtumöroperation och en hjärnblödning. Hen kan inte längre gå med rollator men kan förflytta sig inomhus korta sträckor med två stöd. Sökande har en tendens att falla framåt och behöver spännas fast med bälte. Hen får ofta epilepsi- och frånvaroattacker. Läkarutlåtandet säger att sökande har rullstol och två hjälpare som hjälpmedel vid förflyttning. Utredning och beslut Utredning och beslut görs den 9 oktober 2015. Sammanfattningsvis så är bedömningen att sökande självklart ska ha tillstånd till färdtjänst på grund av att hen har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand och därmed kunna nyttja vår kollektivtrafik. Sökande får färdtjänst med specialfordon då hens sjukdom anses progressiv och kommer i sinom tid göra sökande helt rullstolsbunden. Tillstånd till en ledsagare ges också då hen inte anses kunna genomföra resan utan hjälp av en person då hen inte kan prata och har epilepsi som behöver behandlas. Överklagan Den 27 november kontaktar personal på boendet mig och ifrågasätter beslutet då man ansökt om två ledsagare. Jag meddelar att tiden för överklagan redan är förbi men att man kan komplettera ansökningen om man tycker att förutsättningarna för att få färdtjänst är förändrade. Jag ber personalen motivera varför sökande behöver två ledsagare istället för en, och man menar att en personal behöver hålla i då hen lätt faller framåt, och en behöver ge medicin vid epilepsianfall. Lag om färdtjänst (1997:736) Enligt 8 lag om färdtjänst får den som söker tillstånd till färdtjänst och är i behov av ledsagare under resorna beviljas detta. Tillståndet gäller även ledsagaren. Det finns inga begränsningar i hur många ledsagare en färdtjänstberättigad bör ha, och i regeringens proposition 1996/97:115 mer tillgänglig kollektivtrafik, står det att: "om den som söker tillstånd till färdtjänst eller till riksfärdtjänst är i behov av ledsagare under resan, skall tillståndet gälla även för ledsagaren. Genom att det i lagtexten särskilt anges att behovet av ledsagare är knutet till själva resan torde inte missförstånd kunna

Tjänsteskrivelse uppstå i förhållande till annan lagstiftning, där begreppet ledsagare används för att ange hjälp också under vistelse". Min bedömning är att sökande inte är i behov av två ledsagare under resan. Att hen faller framåt borde ansvarsvis ligga på hans hjälpmedel, rullstolen, inte kollektivtrafiken. I läkarutlåtandet framkommer att sökande behöver sitta bältad när detta händer. Kostnader Det är svårt att sätta en prislapp på vad som gör skillnad i om man har en eller två ledsagare. Kostnaden för resan beräknas på olika faktorer så som taxibolag, antalet inplanerade resenärer, fordonets storlek, tillgänglighet av fordon m.m. Kommunens kostnad är inte antalet personer som reser i bilen, utan själva fordonets kostnad. Men kostnaden slås alltid ut på antalet resenärer i bilen. Ledsagaren åker alltid kostnadsfritt. Exempel 1. Resa mellan Nossebro och Alingsås med specialfordon och en ledsagare utan andra färdtjänstresenärer. Kostnad för kommunen 648 kronor. Exempel 2. Resa mellan Nossebro och Alingsås med specialfordon, en ledsagare och två andra färdtjänstresenärer. Kostnad för kommunen 226 kronor. Om alla resor alltid skulle ske utan andra resenärer gör det ingen skillnad i hur många ledsagare man har, kommunen betalar ändå för hela bilen. Men kan man samordna resorna som i kollektivtrafiken så slås prislappen ut på flera resenärer. Skulle resan ske med andra färdtjänstresenärer från andra kommuner sänks vårt pris ytterligare. Samordningsgraden är ingenting man kan förutbestämma. Allt beror på hur många som vill åka just den tiden. Men att bevilja flera ledsagare ökar chanserna för att färre kan resa med och då blir priset automatiskt högre då ingen mer kan betala sin egenavgift. Komplettering av ansökan Den 11 januari 2016 inkom den kompletterande ansökan för att få beviljat två ledsagare. Den är snarlikt skrivet den första ansökan och förklarar inte varför sökande behöver två ledsagare. Jag ringer till boendet och får prata med en av sökandes vårdare, Agneta. Hon berättar att vid krampanfallen är det svårt att vara en person som ger medicin. Hen är stor och tung och faller lätt framåt. Jag frågar om sökande alltid sitter i sin rullstol fastspänd under färd, och det gör hen. Sökande får vid sina kramper en medicin som sprutans in i munnen. Övriga faktorer Att bevilja flera ledsagare är inget vi har gjort förut, trots att vi har färdtjänstresenärer med liknande handikapp som bara har en ledsagare. Vi har personer som är beviljade två ledsagare av LSS men som endast har en ledsagare i sin färdtjänst. Man kan fortfarande resa med två personer, men då ska medresenären betala en egenavgift.

Tjänsteskrivelse Beslutsunderlag Ansökan, färdtjänst 2015-09-10 Läkarutlåtande 2015-10-09 Utredning, färdtjänst 2015-10-09 Anteckning efter samtal med färdtjänsthandläggare i Alingsås 2015-12-04 Ny ansökan färdtjänst 2016-01-11 Lina Oskarsson Färdtjänsthandläggare

1 Dokumentet är ett utkast till ny rapporteringsblankett som testas höst 2014. /Kvalitetutvecklare Susanne Bard & ekonom Inger Knutsson Rapportering av utförd intern kontroll år 2015 Nämnd/enhet: Kommunstyrelsen Kontrollmoment: 1. Är alla aktuella avtal inlagda i systemet avtalskalendern? 2. Finns rutin för avtalshantering? 3. Finns rutin för omförhandling av avtalen? 4. Sker debitering enligt avtal? 5. Är avtalen aktuella och omförhandlade? 6. Är ansvariga utsedda och informerade om sina avtal? 7. Finns det muntliga avtal som inte är nedtecknade? Utförd kontroll period/dag: augusti 1 september 2015 Frågeställningar: Har kontrollmomentet utförts enligt antagen internkontrollplan? Om nej, beskriv anledning kortfattat. Kontroll av punkt 1-3 samt 5-6 har skett Kontroll av punkt 4 ska ske senare i höst. Kontroll av punkt 7 kan endast ske genom intervju av ledningsgruppen. Bedömning vad har kontrollen visat för resultat? (kryssa i någon av rutorna) X Fungerar som det ska. Inga åtgärder krävs. Bör hållas under uppsikt. Förbättringsåtgärder behöver planeras samt uppföljande kontroller. Fungerar inte som det ska. Direkt åtgärd krävs. Uppföljande kontroller behövs. Kortfattad beskrivning av kontrollresultat och ovanstående bedömning: 1. Alla kända avtal som finns idagsläget är inlagda. Nya avtal tillkommer hela tiden. 2. Ja, en rutin har tagits fram men ej implementerats fullt ut i organisationen. 3. Avtalskalendern ger en signal i god tid före avtalet går ut till den som är införd som ansvarig för resp avtal. 4. Ingen kontroll har skett, kommer att utföras under hösten. 5. Alla avtal i avtalskalendern är aktuella. Äldre avtal förvaras i pärm i arkivet. 6. Ansvariga är utsedda och har fått information. 7. Muntliga avtal ingen kontroll har skett. Enda sättet att kontrollera är genom intervju av ledningsgrupp.

Dokumentet är ett utkast till ny rapporteringsblankett som testas höst 2014. /Kvalitetutvecklare Susanne Bard & ekonom Inger Knutsson 2 Vilka åtgärder har vidtagits gällande sådant som inte fungerat? Införande av Avtalskalendern är ett steg i rätt riktning för att på ett bättre sätt hålla datum för uppsägning eller omförhandling av avtal aktuellt för resp ansvarig chef. Genomgång av om debitering har skett enligt avtal ska ske under hösten 2015. Information om Avtalskalendern måste ske vid varje nyanställning av där ansvar för avtal kan vara aktuellt. Skapa åtgärdsplan för långsiktiga/omfattande förändringar (se mall på baksidan). Kontrollansvarig: Inger Knutsson, ekonom --------------------------------------- 2015-12-10 Utförd kontroll av punkt 4 avseende arrendeavtal och vissa hyresavtal som finns i avtalspärmarna. Genomgång i avtalspärmarna med aktuella avtal från A till Ö. När det gäller arrendeavtal finns flera som är betalda (enligt avtalstexten) för hela perioden vid ingång av avtalet. Även nyttjanderättsavtal finns i avtalspärmen. Lokalhyror faktureras varje månad alla avtal som fanns i pärmen faktureras. Primärvården har sagt upp ett avtal. Tre avtal saknas men fakturering sker: Per-Eric Jonsson, Lars Henriksson samt Västtrafik. Fakturering sker enligt avtal; per månad, kvartal, halvår och helår. Avtalen finns införda i avtalskalendern som ska ge en signal i god tid före omförhandling ska ske. Tre avtal saknas men där sker ändå fakturering. Muntliga avtal ingen kontroll har skett. Slutsats: Fakturering enligt avtal gällande skriftliga hyres- och arrendeavtal sker. Kontrollansvarig: Inger Knutsson, ekonom

2016-01-12 Sida 1 Till kommunstyrelsen Dnr 2014-000105 Avrapportering Intern kontroll KS 2014 Enligt reglemente för Intern kontroll är varje nämnd ansvarig för att följa upp de punkter som nämnden beslutade om i början av året. Den 1 september 2014 togs beslut om internkontroll för perioden 2014 och 2015. Ks 75 Följande rubriker fastställdes: Kontroll av hantering av driftstörningar/rutiner som avser driftstörningar Avtalshantering Resultatanalys Information på hemsida och intranät 1. Kontroll av hantering av driftstörningar/rutiner som avser driftstörningar Väsentlighetsgradering: Allvarlig/Kännbar Riskgradering: Möjlig Kontrollansvar: Säkerhetssamordnare, IT-strateg och administrativ chef Bedömning - vad har kontrollen visat för resultat: Förbättringsåtgärder behöver planeras samt uppföljande kontroller. Redogörelse: Lokaler för ledningsfunktion, IT-säkerhet och Radiosamband bedöms vara tillfredsställande. Inköp av 2 RAKEL-stationer och utbildning i dessa har ägt rum under året. Dock krävs vissa tekniska åtgärder i ledningslokalerna för att de ska vara fullgoda. Åtgärder: Beträffande Strömförsörjning och Telefoni kommer vissa förbättringar avseende redundans, reservkraft och minskad sårbarhet kunna äga rum under 2015 och 2016 i samband med de investeringar som ska göras i enlighet med MSB:s utredning från 2013. Dessutom har Essungas telefoniväxel integrerats med övriga Göliskakommuners under hösten 2015 vilket ska minska sårbarheten. Postadress Besök Telefon Bankgiro Fakturaadress E-post Essunga kommun Sturegatan 4 0512-570 00 960-7805 Box 64 kommun@essunga.se 465 82 Nossebro Organisationsnr. Fax 465 21 Nossebro Hemsida 212000-2916 0512-570 02 www.essunga.se

2016-01-12 Sida 2 2 Avtalshantering. Väsentlighetsgradering: Kännbar Riskgradering: Möjlig Kontrollansvar: Controller, administrativ chef o tekniska enhetens sekreterare Bedömning - vad har kontrollen visat för resultat: Bör hållas under uppsikt. Rutiner för avtalshantering behöver uppdateras. Kontroll av eventuella muntliga avtal är svårt att genomföra. Redogörelse: Kontroll har skett under hösten 2015. Ett arbete med att digitalisera avtalen pågår. Alla kända avtal finns inlagda i avtalskalendern, men rutiner för hantering av avtal är ej fullt ut implementerade i organisationen. Kontroll av att debitering sker enligt avtal är kontrollerad i december avseende arrendeavtal och vissa hyresavtal. Ingen kontroll av muntliga avtal har skett. Komplettering av ytterligare avtal i avtalskalendern sker kontinuerligt. 3. Resultatanalys i verksamhetsberättelse Väsentlighetsgradering: Kännbar Riskgradering: Möjlig Kontrollansvar: Controller och kvalitetsutvecklare Bedömning - vad har kontrollen visat för resultat: Bör hållas under uppsikt. Som en grund för verksamhetsutveckling behöver orsak till resultat analyseras. Vi bör sträva efter fler mätbara mål och en väl underbyggd resultatanalys för att utreda och säkra verksamhetskvaliteten och planera åtgärder som man vet förbättrar kvaliteten och måluppfyllnad. Kontrollansvariga bedömer att det finns tillgängliga statistikuppgifter som skulle kunna användas som mätetal till måluppföljningen. Det förekommer allt mer resultatanalys i måluppföljningen, men förbättringsarbetet bör fortsätta. Ytterligare kontroll bedöms ej behövas. Redogörelse: Genomgång av målen i årsredovisning 2014 avseende KF och nämnder. 4. Information på hemsida och intranät Väsentlighetsgradering: Kännbar Riskgradering: Möjlig Postadress Besök Telefon Bankgiro Fakturaadress E-post Essunga kommun Sturegatan 4 0512-570 00 960-7805 Box 64 kommun@essunga.se 465 82 Nossebro Organisationsnr. Fax 465 21 Nossebro Hemsida 212000-2916 0512-570 02 www.essunga.se

2016-01-12 Sida 3 Kontrollansvar: Hemsidegruppen Bedömning - vad har kontrollen visat för resultat: Bör hållas under uppsikt. Redogörelse:Risk finns att nyhetssidan på både extern och intern webb inte hålls uppdaterad. Webbredaktörer uppger att de uppdaterar webben med den information som delges dem. Om ansvariga inte delger dem korrekta uppgifter finns det risk för att informationen på webben är missvisande eller att ingen information finns att hämta inom aktuellt område. Åtgärder: Webben (både externt och internt) kommer att omarbetas under kommande år. Inger knutsson Postadress Besök Telefon Bankgiro Fakturaadress E-post Essunga kommun Sturegatan 4 0512-570 00 960-7805 Box 64 kommun@essunga.se 465 82 Nossebro Organisationsnr. Fax 465 21 Nossebro Hemsida 212000-2916 0512-570 02 www.essunga.se

Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen 2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson: tib@msb.se Information om lägesbilden MSB verkar, utifrån ett nationellt perspektiv, för att stärka, samordna och vid behov inrikta den samlade hanteringen. Den nationella lägesbilden riktar sig främst till operativa aktörer på central och regional nivå i den samlade hanteringen av flyktingsituationen. Lägesbilden är även en del av MSB:s rapportering till regeringen. Lägesbilden syftar till att belysa områden där MSB bedömer att det finns gemensamma utmaningar för de operativa aktörerna. Källor som har använts: lägesrapportering från länsstyrelserna 14/1, lägesrapportering Socialstyrelsen 11/12 2015, dialog med Polisen NOA/ALMA, dialog med Migrationsverket, Skolverkets information om behovet av skolplatser 11/1, IVO skrivelse till regeringen 15/12, samverkanskonferenser 18/1, 11/1, 4/1, 28/12 och 21/12. Respektive aktör förväntas omsätta lägesbilden i åtgärder inom ramen för sitt ansvarsområde Bakgrund Regeringen förtydligade i budgetpropositionen för 2015 målen med krisberedskapsarbetet utifrån ett förebyggande respektive hanterande perspektiv. Med dessa utgångspunkter är målen för krisberedskapen: Att minska risken för olyckor och kriser som hotar vår säkerhet Att värna människors liv och hälsa samt grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter genom att upprätthålla samhällsviktig verksamhet och hindra eller begränsa skador på egendom och miljö då olyckor och krissituationer inträffar (Prop. 2015/16:1). Den 1 oktober 2015 uppdrog regeringen till MSB att, utan att det påverkar ansvarsprincipen, på nationell nivå samordna ansvariga aktörers hantering av den situation som har uppstått till följd av att ett stort antal flyktingar och andra skyddsbehövande anländer till Sverige. I uppdraget ingår bl.a. att ta fram nationella lägesbilder. Lägesbilderna ska innehålla information om områden där behov av åtgärder har identifierats av de ansvariga aktörerna, men där tillräckliga åtgärder inte har vidtagits (Ju2015/07321/SSK, Ju2015/02146/SSK).

Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen 2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson: tib@msb.se Händelseutveckling Under de senaste sju dagarna (fram till och med den 18 januari) har 912 personer sökt asyl i Sverige, av dessa var 119 ensamkommande barn. Antalet asylsökande innebär en minskning jämfört med föregående vecka och är jämförbart med det antal asylsökande som kom till Sverige samma period i januari 2013. Antalet asylsökande uppgick 2015 till 162 877. Flest asylsökande kom under oktober månad då 39 196 personer ansökte om asyl i Sverige. Oktober 2015 är därmed den månad då Sverige tog emot flest asylsökande någonsin. Figur: Antal asylsökande (Migrationsverket). Samlad bedömning MSB bedömer att det föreligger utmaningar att värna målen för samhällets säkerhet, främst med avseende på liv och hälsa samt samhällets funktionalitet. Det främsta utmaningarna består av omhändertagande av ensamkommande barn, boendesituationen för asylsökande samt belastning på samhällsviktiga verksamheter såsom socialtjänst och skola. Utmaningarna är ojämnt fördelade över landet. Många tidigare identifierade problemområden kvarstår (bl.a. boende, ensamkommande barn, socialtjänst och skola). MSB bedömer att problembilden är känd för berörda aktörer samt att ansvarsförhållandena mellan aktörerna är klargjorda. Flera av utmaningarna bedöms kvarstå över tid vilket ställer krav på en långsiktig hantering, som sannolikt kommer att övergå till ett nytt normalläge. Förmågan att hantera en eventuell ökning av antalet asylsökande, likt 2015, under 2016 kommer sannolikt leda till stora utmaningar för de nu mest ansträngda verksamheterna. Detta trots att flera förtydliganden och förbättringar skett på olika områden under hösten samt att samverkan fungerar mellan de hanterande aktörerna. Även vid ett fortsatt minskat antal asylsökande under 2016 har många hanterande aktörer stora balanser och tidigare bortprioriterade ärenden från 2015 som behöver hanteras. Förmågan att fortsatt hantera situationen utan att annan samhällsviktig verksamhet åsidosätts behöver upprätthållas.

Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen 2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson: tib@msb.se Boendesituationen för asylsökande (1) Lägesbeskrivning Boendesituationen för asylsökande är fortsatt mycket ansträngd och aktörerna är samstämmiga kring att det krävs nybyggnation för att lösa nuvarande situation. För kommunerna är boendefrågan ett problem som kommer att finnas kvar under lång tid. Behovet av nya boenden är redan idag stort i många kommuner och även om antalet asylsökande skulle minska ytterligare skulle det inte lösa boendefrågan. Migrationsverket bedömer att behovet av kortsiktiga boendeplatser kan uppfyllas med hjälp av att kommuner tillhandahåller evakueringsplatser fram till sista april respektive sista juni 2016. Den främsta bristen gäller långsiktiga platser, asylboenden, och Migrationsverket får allt färre anbud i sina upphandlingar. Då Migrationsverket fokuserar på långsiktiga boendelösningar har man nu tackat nej till MSB:s och Fortifikationsverkets förslag till etableringsplaner för tältboenden på fem platser i Sverige. Även tältboendet i Revinge avvecklas den 24 januari. Inventeringen som inletts av MSB, där landets kommuner ska inventera kommunal och privat mark som är byggbar och i storleksordningen 10 000 till 40 000 kvm, ska dock slutföras och redovisas till MSB den 19 februari. Pågående arbete Regionala seminarier om evakueringsboenden för att säkerställa god information, kännedom och erfarenhetsutbyte om regler kring ersättning i berörda kommuner. (Migrationsverket, planeras i samverkan med SKL och MSB) Regional samverkan kring boendeproblematik är upprättad på flera håll i landet. I Västerbotten har strategisk samverkan lett till att problemformuleringar lyfts till nationell nivå. Migrationsverket har inlett ett internt arbete för att se över hur man framöver bättre tillvaratar alternativa boendelösningar som erbjuds av privatpersoner, trossamfund och frivilligorganisationer. Regeringen har initierat breda politiska samtal för att öka bostadsbyggandet. Boverket håller ett webbseminarium den 12 februari för att informera om de ändrade reglerna i plan- och byggförordningen. Folkhälsomyndigheten har tagit fram vägledning om inomhusmiljön i asylboenden. Fortsatta behov av nationell samverkan Behov av samverkan med privata aktörer samt önskan om krav på bemanning dygnet runt på boenden har identifierats som utestående frågor av samverkansforum i Västerbotten (omhändertas av Migrationsverket). Behov av utökat informationsutbyte mellan Migrationsverket och polisen har identifierats. Försäkringsproblematiken försvårar ännu etablering av asylboenden. Fortsatt stor brist på asylboenden. Migrationsverket bedömer behovet till 20 000 platser under våren 2016.

Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen 2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson: tib@msb.se Boendesituationen för asylsökande (2) (fördjupad beskrivning) Trots de senaste veckornas minskade antal asylsökande är boendesituationen fortsatt mycket problematisk i många av landets kommuner. Bristen på asylboenden (boendeplatser där asylsökande kan stanna under hela asylprocessen) är fortfarande påtaglig vilket medför att personer blir kvar längre än önskat på tillfälliga ankomstboenden. Förtätningen på boenden leder, som tidigare har rapporterats, i vissa fall till oroligheter och konflikter. Migrationsverket fokuserar i nuläget på att hitta asylboenden och bedömer att man för närvarande klarar av att lösa ankomstboenden förutsatt att man får hjälp av kommunerna med evakueringsplatser. Därför har Migrationsverket tackat nej till MSB:s och Fortifikationsverkets förslag till etableringsplaner för tältboenden på fem platser i Sverige. Även tältboendet i Revinge avvecklas den 24 januari. Inventeringen av kommunal och privat mark kommer dock att slutföras enligt plan. Migrationsverkets upphandling av asylboende på passagerarfartyg har avslutats och avtal har tecknats för drygt 1 200 platser med trolig inflyttning första kvartalet 2016. Migrationsverket bedömer att man under våren 2016 kommer att behöva cirka 20 000 platser på asylboenden. Detta då man behöver avveckla de cirka 5 000 säsongsplatser som inom kort övergår till turistnäringen samt att man har cirka 6 000 personer boende i kommunala evakueringsplatser och cirka 7 000 förtätningsplatser i befintliga boenden. Västerbotten har ett forum för strategisk samverkan där man har identifierat en problembild som har lyfts till nationell nivå inom respektive myndighet; ett behov av att införa krav vid upphandlingar av boenden om bemanning dygnet runt för att förebygga säkerhetsproblematik. Aktörerna har sett en tendens att privatägda boenden i mindre utsträckning har bemanning dygnet runt, medan de boenden som drivs i kommunal eller statlig regi har närvarande personal vid dygnets alla timmar. I olika samverkanforum är vanligtvis kommunala samt statliga aktörer som driver boenden för asylsökande representerade, de privata aktörerna är i nuläget oftast inte inkluderade i dessa forum. Brist på samverkan med privata aktörer samt önskan om krav på bemanning dygnet runt har därför identifierats som utestående frågor. I samma forum har man identifierat ett behov av informationsutbyte nationellt mellan Migrationsverket och polisen gällande upphandlingar. Kännedom finns kring att kriminella på olika sätt har gett sig in på marknaden för boende för asylsökande och därmed har polisen ett önskemål om att i god tid få information om de aktörer som finns med vid upphandlingarna. I nuläget blir uppgifterna officiella i och med att en aktör godkänts som anbudsgivare och då har polisen en möjlighet att genomföra ett registerutdrag, vilket man anser är för sent för att kunna agera. Det sedan tidigare identifierade behovet av förbättrad kommunikation mellan Migrationsverket och de kommuner som tillhandahåller evakueringsplatser planeras att åtgärdas genom att Migrationsverket håller ett antal seminarier, ett i varje region. Syftet är att föra en dialog mellan tjänstemän som arbetar aktivt med kommunala evakueringsboenden för att kunna nå dem med den information och den inriktning Migrationsverket arbetar utifrån. Tillfället kan även användas för erfarenhetsutbyte mellan aktörerna i hanteringen av evakueringsboenden. Detta görs i samverkan med SKL. MSB stöttar i förberedelsearbetet samt kommer ta del av resultaten.

Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen 2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson: tib@msb.se Boendesituationen för asylsökande (3) (fördjupad beskrivning) En annan problematik som MSB identifierat är att trossamfund och frivilligorganisationer har mycket svårt att erbjuda Migrationsverket de boenden som de har att tillgå. Detta beror på två saker. Ett problem är att de måste vara med i Migrationsverkets upphandling för att kunna erbjuda boendet, vilket betyder att de omfattas av samma regler som vinstdrivande företag. Då Migrationsverket inte kan garantera dem ersättning för de investeringar som krävs för att deras boende ska vara aktuellt, riskerar dessa icke-vinstdrivande aktörer att förlora mycket pengar i sin vilja att hjälpa. Migrationsverket har initierat ett internt arbete för att se hur man bättre ska kunna ta tillvara dessa resurser framöver. Ett annat problem kopplat till detta är att de flesta privata försäkringsbolagen har vidtagit åtgärder med anledning av den upplevt ökade hotbilden samt risken med att ha många boende i lokaler: försäkringsbolagen vill antingen inte försäkra alls alternativt höjer premierna (ibland så mycket som tiofalt) eller höjer självriskerna avsevärt samt skriver ner värdet på fastigheterna. Detta försvårar utnyttjandet samhällets samlade resurser. Försäkringsbolagen ställer höga krav på ronderande vakter samt brandskydd för att överhuvudtaget försäkra dessa lokaler i många fall. Den här problematiken drabbar naturligtvis även privata aktörer som vill driva boenden, och har vid ett flertal tillfällen lett till att aktörer dragit sig ur processen. Framöver kan det bli ännu svårare att hitta nya boenden om man inte kan lösa försäkringsfrågan. Det ligger utanför de operativa aktörernas mandat att hantera problematiken. För att underlätta etableringen av tillfälliga anläggningsboenden ändrades plan- och byggförordningen (2011:338), PBF från årsskiftet 2016. De ändrade kraven i förordningen syftar till att underlätta etableringen av tillfälliga anläggningsboenden för asylsökanden. Boverket arbetar med föreskrifter och vägledningstexter och som en del i det arbetet sänder Boverket ett webbseminarium den 12 februari. Folkhälsomyndigheten har tagit fram en vägledning av hur miljöbalkens regler för inomhusmiljön i asylboenden bör tolkas på kommunernas efterfrågan http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2016/januari/vagledning-om-inomhusmiljon-i-asylboenden/ För kommunerna är boendefrågan en utmaning som kommer finnas kvar under lång tid. Även om antalet asylsökande skulle minska kraftigt kommer boendefrågan inte lösas. Ett flertal kommuner uttrycker oro inför den nya placeringslagen som träder ikraft den 1 mars, som tvingar kommuner att ta emot nyanlända, vilket skulle kunna leda till ytterligare prioriteringsutmaningar. Boverket uppskattar behovet av nya bostäder år 2025 till över 700 000. Regeringen har tagit initiativ till breda politiska samtal för att öka byggtakten. Regeringen uppger att det inom tre områden krävs reformer och nytänkande för att öka byggandet: förenkla regelverken, öka byggkapaciteten, finansiering och ökad rörlighet.

Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen 2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson: tib@msb.se Ensamkommande barn (1) Lägesbeskrivning Samhällets förmåga att ta emot ensamkommande barn är fortsatt starkt utmanad. Omhändertagandet kan inte alltid ske utifrån principen om barnets bästa enligt FN:s barnkonvention. Belastningen på kommunerna, främst socialtjänsten och överförmyndarverksamheten, har ökat i takt med antalet ensamkommande barn under hösten 2015. Belastningen på dessa verksamheter är fortfarande väldigt hög i många fall. Svårigheterna med att hitta boenden, att identifiera familjehem och att utreda dessa, problem med överbeläggningar på boenden samt att förordna gode män kvarstår. IVO lämnade den 15 december in en skrivelse till regeringen som beskriver konsekvenserna av den kraftiga ökningen av antalet ensamkommande asylsökande barn. Skrivelsen innehåller en sammanställning av de lex Sarah-anmälningar som inkommit till IVO under hösten 2015 från ett antal kommuner. I flertalet av de aktuella anmälningarna signalerar kommunerna att de på grund av den kraftiga ökningen av antalet ensamkommande barn inte har förutsättningar att klara av sitt uppdrag. Pågående arbete Samordnad information till och om ensamkommande barn (Migrationsverket, MSB, IVO, Socialstyrelsen, Barnombudsmanen, Rädda barnen, informationsverige.se med flera). Uppföljningsmöte om nya ankomstkommuner hålls den 19 januari (MSB, SKL, Migrationsverket, Gävle, Norrköping, Skellefteå, Örebro) Socialstyrelsen genomför fördjupad analys av mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Socialstyrelsen utformar föreskrifter gällande stödboenden. Socialstyrelsen genomför en översyn av rekommendationerna för medicinsk åldersbedömning gällande ensamkommande barn. Barnombudsmannens nästa årsrapport lämnas i mars 2017 och fokuserar på situationen för barn på flykt. Fortsatta behov av nationell samverkan MSB bedömer att problembilden är känd för berörda aktörer, att ansvarsförhållanden är klargjorda samt att relevanta åtgärder vidtas.

Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen 2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson: tib@msb.se Ensamkommande barn (2) (fördjupad beskrivning) Av Migrationsverkets prognos från den 22 oktober 2015 framgår att 16 000 33 000 ensamkommande barn väntas söka asyl i Sverige under 2016. Baserat på denna prognos har Migrationsverket överlämnat en platsbehovsberäkning för 2016 till länsstyrelserna som uppgår till 40 000 platser för asylsökande ensamkommande barn. Utifrån denna platsbehovsberäkning har länsstyrelserna fastställt fördelningstal på läns- och kommunnivå för 2016. Samtliga Sveriges 290 kommuner har en tecknad överenskommelse med Migrationsverket. Vid årsskiftet (2015-2016) fanns det överenskommelser om 24 680 platser för ensamkommande barn och ungdomar. Minst 18 411 av dessa platser är till barn och unga utan vårdnadshavare som söker asyl och resterande till de som redan beviljats uppehållstillstånd. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) skickade den 15 december en skrivelse till regeringen om konsekvenser av den kraftiga ökningen av antalet ensamkommande asylsökande barn. Skrivelsen innehåller en sammanställning av de lex Sarah-anmälningar som kommit in till IVO under hösten från ett antal kommuner. I flertalet av de aktuella anmälningarna signalerar kommunerna att de på grund av den kraftiga ökningen av antalet ensamkommande barn inte har förutsättningar att klara av sitt uppdrag. Det handlar till stor del om att socialtjänstens utredningar av barnens behov inte håller tillräckligt hög kvalitet eller uppsatta tidsramar, utredningar av boenden där barnen placeras är undermåliga eller obefintliga, boenden där barnen placeras följs inte upp och kommunernas egna hem för vård eller boende (HVB) brister gällande personal och lokaler. Till skillnad från vanliga lex Sarah-anmälningar, som rör ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande som är kopplat till en viss enskild individ eller situation, handlar dessa anmälningar snarare om att kommunerna pekar på generella och strukturella omständigheter som leder till eller riskerar leda till sådana missförhållanden. Socialstyrelsen Den 14 januari beslutade regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att göra en fördjupad analys av mottagandet av ensamkommande barn. Konsekvenserna för socialtjänsten, flickors utsatthet, tillgången till tolkar och kompetensbehovet i socialtjänsten är några av de områden som ingår i uppdraget. Uppdraget ska avrapporteras löpande med slutredovisning den 30 juni 2017. Den 14 december fattade riksdagen beslut om att stödboende ska bli en ny boendeform för barn och unga mellan 16-20 år. Den nya placeringsformen förs in i socialtjänstlagen (2001:453), SoL och i socialtjänstförordningen (2001:937), SoF. Placeringsformen får användas från den 1 januari 2016. Närmare föreskrifter om ett stödboendes utformning, om innehållet i stödet och om personalen kommer att utfärdas av Socialstyrelsen och träda i kraft under våren 2016. Bakgrunden till reformen är behovet av fler placeringsalternativ, särskilt för de barn och unga som inte har sådana behov av vårdinsatser som motiverar en placering i HVB. Socialstyrelsen ser i nuläget över rekommendationerna för medicinsk åldersbedömning gällande ensamkommande barn. Då det saknas exakta metoder för medicinsk åldersbedömning är syftet med Socialstyrelsens rekommendationer att minska risken för att någon felaktigt bedöms vara vuxen. Arbetet beräknas vara klart i början av 2016. Man planerar också att undersöka hur barnläkarbedömning och bedömning av sociala faktorer kan användas för att värdera ålder.

Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen 2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson: tib@msb.se Ensamkommande barn (3) (fördjupad beskrivning) Barnombudsmannen (BO) Under hösten 2015 beslutades att nätverket för europeiska barnombudsmän (The European Network of Ombudsmen for Children, ENOC) gemensamt ska granska situationen för barn på flykt. Förutom att granska den aktuella situationen i Sverige bidrar BO till den kartläggning och sammanställning av information som nätverket initierat. I BO:s första rapport till nätverket konstaterar man att bristerna är många och delvis allvarliga. BO har lagt upp affischer och foldrar för nedladdning på sin hemsida om FN:s barnkonvention för barn och ungdomar på dari, arabiska, tigrinja, somaliska och engelska. BO:s årsrapport, som lämnas till regeringen i mars 2017, ska vara ett fördjupningsarbete om situationen för barn på flykt. Arbetet med rapporten påbörjades hösten 2015. Statens institutionsstyrelse (SiS) SiS regeringsuppdrag att utreda förutsättningarna för att iordningställa och tillhandahålla minst 1 000 platser i stödboende och HVB-hem för ensamkommande i åldern 16 20 år redovisades den 1 januari 2016. Av SiS svar till regeringen framgår följande: SiS anser att ett nytt uppdrag skulle kunna omfatta att bedriva HVB-hem snarare än stödboende. Det skulle i så fall betyda att SiS inrättar HVB-hem på olika platser i landet, med akutverksamhet för barn och ungdomar upp till 18 år. Varje HVB skulle i så fall ta emot cirka 30 50 barn och ungdomar under korta placeringstider. Det här skulle innebära att SiS får ett utökat uppdrag som tydligt särskiljs från myndighetens ordinarie verksamhet. SiS menar att de stora utmaningarna i uppdraget handlar om upphandling och konkurrensrätt, och har i sin redovisning lyft frågan om lämpligheten i att en statlig myndighet agerar som en leverantör på en etablerad marknad ur ett konkurrensrättsligt perspektiv. Andra utmaningar är att hitta lämpliga lokaler och att rekrytera personal. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL har tagit fram och driver en lista med 55 punkter med enligt SKL bedömda behov av regeländringar med anledning av flyktingsituationen. Åtta av dessa punkter rör ensamkommande barn och ligger främst inom socialtjänstens område.

Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen 2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson: tib@msb.se Konsekvenser för socialtjänst (1) Lägesbeskrivning Situationen inom socialtjänsten är fortsatt mycket ansträngd på flera håll i landet. 15 av 21 länsstyrelser bedömer att läget är allvarligt till kritiskt i mer än 50 % av länens respektive kommuner. Vid förra rapporteringstillfället, 18 december 2015, var motsvarande siffra 19 av 21. Lägesrapporteringen visar att arbetsbelastningen på personal inom socialtjänsten är mycket stor och flera län anger att sjukskrivningstalen ökar. Dessutom rapporteras om att socionomer säger upp sig på grund av den ohållbara arbetsbelastningen. Det råder stor konkurrens om och brist på socionomer i hela landet och från flera håll rapporteras om att det är omöjligt att anställa utbildade socionomer. Socialstyrelsen bedömer att det i nuläget är svårt att bedöma hur länge denna situation påverkar verksamheternas funktioner. Situationen påverkas av den fortsatta omfattningen av antalet flyktingar samt socialtjänstens förmåga att prioritera och ha tillgång till kompetens samt tillgång till adekvata boenden med mera. Enligt Migrationsverkets oktoberprognos (2015) kommer mellan 16 000 och 33 000 ensamkommande barn söka asyl i Sverige under 2016 vilket sannolikt fortsatt kommer öka belastningen på socialtjänsten. Möjligen kommer belastningen på socialtjänsten att minska under våren 2016 avseende boendeanskaffning för de ensamkommande barnen då ytterligare en boendetyp, stödboenden är tillåten från den 1 januari 2016. Från samma dag har även Socialstyrelsen infört vissa undantag i sina föreskrifter avseende HVB-hem för att underlätta dessas verksamhet. Pågående arbete Socialstyrelsen och kommunerna bedriver för närvarande olika arbeten i syfte att upprätthålla förmågan under 2016. Därtill finns det även ett pågående och nyligen initierade uppdrag som kan komma att bidra till att underlätta arbetet för aktörerna, bl.a.; Fördjupad analys av mottagandet av ensamkommande barn (Socialstyrelsen, 30 juni 2017) Inrätta en svarsfunktion i Socialstyrelsen (Socialstyrelsen, årsredovisning 2015) Stärka kapaciteten i verksamhet med tillståndsprövning (IVO, 1 april 2016) Beslut om att skapa förutsättningar för samtliga kommuner att få tillgång till e-tjänsten MELKER (Migrationsverket, startar januari 2016) Fortsatta behov av nationell samverkan MSB bedömer att problembilden är känd för berörda aktörer, att ansvarsförhållanden är klargjorda samt att relevanta åtgärder vidtas. (Ovanstående bedömningar från Socialstyrelsen är från den 11 december. Socialstyrelsens nästa bedömning av situationen inom socialtjänst kommer den 21 januari.)

Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen 2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson: tib@msb.se Konsekvenser för socialtjänst (2) (fördjupad beskrivning) Socialstyrelsen (SoS) angav, i sin rapportering till MSB den 11 december, att socialtjänsten har betydande svårigheter att hantera situationen med ensamkommande barn. Det har framkommit exempel på att utredningar inte genomförs med den noggrannhet som socialtjänsten själv skulle önska och det är svårt att genomföra uppföljningar av beslut. Avseende undanträngningseffekter för den övriga barn- och ungdomsvården inom socialtjänsten, uppger de socialtjänster som kontaktas av SoS, att de i början av december tillfredsställande klarade uppdraget, men att påfrestningarna var stora. SoS slår även fast att variationer finns inom landet samt att bristen på tolkar försvårar en god handläggning. Enligt Socialstyrelsen är det är framför allt myndighetsutövningen inom barn- och ungdomsvården som är påverkad. Det rör både handläggningen av ärenden om ensamkommande barn och övriga barn- och ungdomsärenden som kan härledas till den rådande flyktingsituationen. Socialtjänsten prioriterar orosanmälningar och att skyddsaspekter för barn och unga säkerställs i samma omfattning som tidigare. När det gäller myndighetsutövningen av de ärenden som inte gäller ensamkommande barn, uppger några kommuner att de avvaktar med de ärenden som inte bedöms som akuta. Socialstyrelsen hade i december inte underlag för att bedöma hur myndighetsutövningen fungerar när det gäller den övriga gruppen barn/ungdomar. Socialstyrelsen kommer med en ny analys och bedömning till MSB den 21 januari. När det gäller ensamkommande barn måste socialtjänsten i kommunerna hitta placeringsalternativ omgående vilket upptar mycket av handläggarnas tid. Socialtjänsten i en del kommuner har även svårigheter med att hitta placeringar för de ensamkommande barnen. Det gäller både HVB-hem och familjehem. En del kommuner uppger att de startar nya HVB-hem och att de också köper externa platser, men att det inte är tillräckligt då det råder en stor konkurrenssituation från bland annat andra kommuner om dessa platser. Andra uppger att de inte hinner utreda eventuella familjehem, vilket också försvårar placering. Socialtjänster uppger att det är tidskrävande att resa för att hämta barn/ungdomar i ankomstkommunerna. Även de barn/ungdomar som avviker från anvisningskommunen, till framförallt storstäderna, föranleder tidskrävande resor. Myndigheterna har under hösten samverkat för att försöka avlasta socialtjänsterna i arbetet med att hämta ensamkommande barn i ankomst- och anvisningskommuner något som på sikt kan förbättra arbetssituationen för socialtjänsten något. Personalens situation är också ett kritiskt område. Det rapporteras om hög stressnivå, psykosociala symptom och känsla av maktlöshet hos personal samt att arbetsmiljön i vissa fall inte kan säkras. Det råder stor konkurrens om och brist på socionomer i hela landet och från flera håll rapporteras om att det är omöjligt att anställa utbildade socionomer. Akademikerförbundet SSR har under hösten 2015 genomfört en inventering bland sina pensionerade och studerande medlemar för att identifiera personer som kan stödja kommunerna inom socialtjänsten. Inventeringen gav till den 18 december strax över 1 000 identifierade personer vilket underlättat bemanningssituationen situationen något.

Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen 2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson: tib@msb.se Konsekvenser för socialtjänst (3) (fördjupad beskrivning) Stärka kapaciteten i verksamhet med tillståndsprövning Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fick den 1 oktober i uppdrag av regeringen (S2015/06289/FST) att stärka sin kapacitet i myndighetens verksamhet med prövning av tillstånd rörande HVB-hem och för stödboenden. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2016. Inrätta en svarsfunktion i Socialstyreslen Socialstyrelsen fick den 22 oktober i uppdrag av regeringen (S2015/06822/FST) att inrätta en svarsfunktion med uppgift att besvara frågor från och ge stöd till kommunernas socialtjänst med koppling till den rådande flyktingsituationen. Regeringen avser att återkomma i fråga om behovet av svarsfunktion under 2016. Uppdraget ska redovisas i myndighetens kommande årsredovisning avseende 2015. Fördjupad analys av mottagandet av ensamkommande barn Socialstyrelsen fick den 14 januari i uppdrag av regeringen (S2016/00235/FST) att göra en fördjupad analys av konsekvenserna för socialtjänsten med anledning av den rådande flyktingsituationen och ökning av antalet ensamkommande barn. Samt att se över kunskapsstödet till socialtjänsten i arbetet med ensamkommande barn och unga och ta fram ett kunskapsstöd till socialtjänstens arbete med nyanlända unga vuxna. Uppdraget ska redovisas löpande men senast den 30 juni 2017 ska uppdraget slutredovisas. Migrationsverket beslutar om uppföljning till MELKER Beslut om ett uppföljande projekt efter e-mo2 är nu fattat av GD Migrationsverket. Projektet, som kallas E-tjänst Statlig ersättning EoH, kommer att starta i januari 2016. De huvudsakliga målen för projektet är att färdigställa funktionaliteten för de statliga ersättningar som är införda i e- tjänsten (MELKER) för kommuner och landsting samt att skapa förutsättningar för att samtliga kommuner ska kunna få tillgång till e-tjänsten. Troligen kommer införandet av e-tjänster liknande MELKER minska den administrativa arbetsbördan hos kommunerna och därmed socialtjänsten vid hanteringen av de ensamkommande barnen.

Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen 2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson: tib@msb.se Konsekvenser för överförmyndarverksamhet Lägesbeskrivning Situationen inom överförmyndarverksamheten är fortsatt ansträngd i kommunerna och i en majoritet av dessa fortsätter situationen att förvärras. Alla länsstyrelser utom Södermanland bedömer att läget är allvarligt till kritiskt i någon, flera eller alla av länens respektive kommuner. Färre kommuner anmäler kritisk påverkan än vid föregående rapporteringstillfälle (18 december) men trots förbättringen anmäler 10 av 21 länsstyrelser att åtminstone hälften av dess kommuner rapporterar om allvarlig eller kritisk påverkan. Svårigheter att rekrytera gode män samtidigt som antalet ensamkommande barn är stort ligger bakom bedömningen i flera fall. Flera län rapporterar om undanträngningseffekter på annan verksamhet inom överförmyndarverksamhetens ansvarsområden främst rörande de ärenden som inte berör ensamkommande barn, vilka har prioriterats. Nästan alla län rapporterar att mer resurser behöver tillföras i kommunerna, förutom överförmyndare och gode män saknas i ett par fall även handläggare och administratörer. MSB ser att situationen fortsatt kommer att skapa en högre belastning för överförmyndarverksamheten under en längre tid. Pågående arbete MSB har inte identifierat något pågående arbete eller något uppdrag från central nivå som aktivt förändrar regelverken eller förutsättningarna för överförmyndarverksamheten. Socialstyrelsen har ett uppdrag som ger stöd till överförmyndarverksamheten: Socialstyrelsen har i uppdrag att initiera och samordna informationsinsatser om bland annat god man för ensamkommande barn och särskilt förordnad vårdnadshavare. Fortsatta behov av nationell samverkan MSB bedömer att problembilden är känd för berörda aktörer, att ansvarsförhållanden är klargjorda samt att relevanta åtgärder vidtas. Många kommuner rapporterar att det finns ett stort intresse för att bli god man men att det tar tid för överförmyndarverksamheten att utreda och utbilda dessa. När dessa väl är kontrollerade och utbildade finns det därmed fler gode män att fördela uppdragen på.

Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen 2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson: tib@msb.se Konsekvenser för hälso- och sjukvård (1) Lägesbeskrivning Situationen för hälso- och sjukvården varierar mellan olika delar av landet. Det är störst påverkan på mindre orter med ett stort antal flyktingar i asylboenden som väntar på hälsoundersökningar. Socialstyrelsen bedömer att det trots det ansträngda läget ännu inte framkommit något som visar på konsekvenser för människors liv och hälsa. Majoriteten av länsstyrelserna rapporterar att situationen för hälso- och sjukvården är måttligt till betydande påverkad. Det går att observera vissa variationer i länsstyrelsernas rapportering över tid under de veckor som MSB erhållit enkätsvar från länsstyrelserna. Variationerna har dock varit små och majoriteten av länsstyrelserna har sedan oktober rapporterat om antingen måttlig eller betydande påverkan inom området. Ett fåtal länsstyrelser har tidigare rapporterat om allvarlig påverkan på sjukvården och även risk för undanträngningseffekter. Vid den senaste rapporteringen fanns ingen rapport om allvarlig påverkan. Ett fåtal länsstyrelser rapporterar dock fortsatt om risk för undanträngningseffekter, men i mindre utsträckning. Socialstyrelsen bedömer att situationen inom främst primärvården, tandvården, psykiatrin och elevhälsan kommer att bli ytterligare ansträngd under 2016. (Ovanstående bedömning från Socialstyrelsen är från den 11 december. Socialstyrelsens nästa bedömning av situationen inom hälso- och sjukvård kommer den 21 januari.) Pågående arbete Socialstyrelsen och landstingen arbetar bland annat med åtgärder som: kompetensutveckling för förstärkning av flyktinghälsovården, kartläggning av språkkompetens, triage vid flyktingboenden, skiftoch helgarbete, alternativa former för hälsoundersökningar. Samordningsnummer för asylsökande (Skatteverket, 30 april 2016) Förenkling och effektivisering av hälsoundersökningar (Socialstyrelsen) Kartläggning av stödet kring andra talade språk än svenska inom hälso- och sjukvården och tandvården (Socialstyrelsen, 30 april 2016) Fördjupad analys av hälso- och sjukvårdens och tandvårdens utmaningar (Socialstyrelsen, 30 april och 30 september 2016) Kartläggning och analys av behoven av vaccinationer hos asylsökande (Folkhälsomyndigheten, 30 april 2016) Utreda möjligheten för landstingen att få tillgång till asylsökandes kontaktuppgifter från Migrationsverket (SKL, SoS, Folkhälsomyndigheten och Migrationsverket) Utreda möjligheten för landstingen att få tillgång till nyanländas kontaktuppgifter från Migrationsverket (SKL, Migrationsverket) Fortsatta behov av nationell samverkan MSB bedömer att problembilden är känd för berörda aktörer, att ansvarsförhållanden är klargjorda samt att relevanta åtgärder vidtas.

Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen 2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson: tib@msb.se Konsekvenser för hälso- och sjukvård (2) (fördjupad beskrivning) Socialstyrelsen (SoS) bedömer att det i dagsläget inte framkommit något som medför några konsekvenser för människors liv och hälsa utifrån MSB:s kategorisering, men understryker att läget alltjämt är ansträngt. SoS bedömer vidare att påverkan på verksamheterna är stor men sannolikt hanterbar, även om det innebär mycket stora arbetsinsatser och ytterligare behov av förstärkningar inom hälso- och sjukvården. Det finns stora variationer mellan olika delar av landet med störst påverkan på mindre orter med ett stort antal flyktingar i asyl- eller transitboenden som väntar på hälsoundersökningar. Det är enligt SoS framförallt primärvården som är mest påverkad och troligen även skolhälsovården. Även öppenvårdspsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin är områden som påverkas mot bakgrund av de svåra och ibland traumatiska erfarenheter som flyktingarna bär med sig och den ohälsa det medför. Utöver de verksamheter som SoS nämner, rapporterar flertalet länsstyrelser också om påverkan på barn- och mödravården, tandvården samt flykting- och asylhälsan. Resursbehovet inom hälso- och sjukvårdsverksamheten uppges framförallt handla om tillgången på tolkar. Ett annat vanligt förekommande resursbehov hos landstingen är vårdpersonal med kompetens att utföra hälsoundersökningar. Folkhälsomyndigheten har gjort bedömningen att flyktingsituationen utgör en låg risk för smittspridning av ett antal relevanta infektionssjukdomar till bosatta i Sverige. Myndighetens riskbedömning förutsätter dock att de befintliga preventiva åtgärderna uppfylls, framför allt tidiga hälsoundersökningar för asylsökande. Samtidigt rapporterar länsstyrelserna i sina enkätsvar att sjukvården på vissa platser i landet inte klarar av att säkerställa att hälsoundersökningar genomförs i tillräcklig utsträckning. SoS bedömer att landstingen kommer att kunna hantera de behov som uppstår under 2016, men att det både är beroende av hur många asylsökande som kommer under året och tillgången till adekvata kompetenser och resurser. MSB bedömer också att de pågående regeringsuppdrag som Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Skatteverket ska rapportera under våren 2016 tillsammans med övriga pågående arbeten som myndigheterna bedriver, kan komma att förbättra läget för landstingen inom de områden som identifierats som utmanade, däribland landstingens möjlighet att kunna genomföra hälsoundersökningar i tillräcklig utsträckning. (Ovanstående bedömningar från Socialstyrelsen är från den 11 december. Socialstyrelsens nästa bedömning av situationen inom hälso- och sjukvård kommer den 21 januari.)

Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen 2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson: tib@msb.se Konsekvenser för skola, förskola och SFI (1) Lägesbeskrivning Läget är fortsatt ansträngt inom skola, förskola och SFI, men påverkan varierar mellan länen. De flesta län redovisar betydande till allvarlig påverkan. I ungefär en tredjedel av länen handlar det om allvarlig eller kritisk påverkan för majoriteten av dessa läns kommuner. Majoriteten av länsstyrelserna rapporterar ett utökat resursbehov inom området bland annat avseende lärare i svenska som andraspråk, lärare för SFI och modersmålslärare. Därtill uppger cirka en tredjedel av länsstyrelserna behov av förskollärare, personal för studiehandledning respektive personal till elevhälsan. Ytterligare yrkesgrupper som nämns är tolkar, specialpedagoger och administratörer. Flera länsstyrelser rapporterar att det är kö till olika skolverksamheter och att elever inte kan erbjudas plats i skolan inom den rekommenderade tiden, en månad. Länsstyrelserna rapporterar en omfattande brist på lokaler för skolverksamhet överlag. Flera länsstyrelser framhåller att läget förmodligen kommer bli än mer ansträngt längre fram efterhand som asylsökande beviljas uppehållstillstånd och därmed har rätt till SFI. Pågående arbete Information och statistik om hur behovet av skolplatser kommer se ut fördelat på olika skolformer och kommuner (Skolverket, publicerad 11 januari 2016) Nya allmänna råd om utbildning för nyanlända, ersätter tidigare version, förtydligar och stödjer nyanländas utbildning (Skolverket, gäller sedan 13 januari) Skolverket genomför under år 2016 ett antal utredningar, särskilda regeringsuppdrag samt regleringsbrevsuppdrag med anledning av flyktingsituationen. Fortsatta behov av nationell samverkan MSB bedömer att problembilden är känd för berörda aktörer, att ansvarsförhållanden är klargjorda samt att relevanta åtgärder vidtas. MSB bedömer att verksamheter inom skola, förskola och SFI, utifrån nuvarande antal asylsökande barn och ungdomar, fortsatt kommer att vara ansträngda.

Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen 2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson: tib@msb.se Konsekvenser för skola, förskola och SFI (2) (fördjupad beskrivning) Läget är fortsatt ansträngt inom skola, förskola och Svenska för invandrare (SFI) men det varierar mellan länen. De flesta län redovisar nu betydande till allvarlig påverkan. I ungefär en tredjedel av länen handlar det om allvarlig eller kritisk påverkan för majoriteten av dessa läns kommuner. Alla länsstyrelser rapporterar ett utökat resursbehov inom området. Behovet av lärare gäller främst lärare i svenska som andraspråk, SFI-lärare och för modersmålslärare. Utöver detta tar ett stort antal länsstyrelser upp behovet av lärare i allmänhet. Många nämner svårigheter att rekrytera samt att den höga arbetsbelastningen ger upphov till stress och ökat antal sjukskrivna. Andra yrkesgrupper som det finns ett ökande behov av är förskollärare, personal för studiehandledning, personal till elevhälsan, tolkar, specialpedagoger och administratörer. Utöver brist på personal rapporteras också om en omfattande brist på lokaler för skolverksamhet. I flera län är det är kö till olika skolverksamheter och elever inte kan erbjudas plats i skolan inom den rekommenderade tiden. Gymnasieverksamhet nämns specifikt som ett område där kommunerna inte kan erbjuda alla plats. Flera länsstyrelser påpekar att läget förmodligen kommer att bli än mer ansträngt längre fram. Det gäller främst SFI efter hand som fler blir beviljade uppehållstillstånd och då får rätt till SFI. Enstaka länsstyrelser nämner att det finns barn med särskilda behov som riskerar att inte få det stöd de behöver. Elevhälsan beskrivs av flera länsstyrelser som hårt belastad. En länsstyrelse nämner ökade konflikter mellan nyanlända som skapar otrygghet generellt på skolor. Även om antalet asylsökande minskar finns en oro att trycket på skolverksamheten kommer att bestå. Skolverkets information om behov av skolplatser Skolverket presenterade den 11 januari 2016 information om hur behovet av skolplatser kommer se ut fördelat på olika skolformer och kommuner. Informationen bygger på statistik från Migrationsverket om nyanlända i åldern 1 18 år och utifrån den kommun de befann sig i den 22 november 2015. Redovisningen visar att storstadskommunerna andelsmässigt har ganska få nyanlända barn och ungdomar och vissa mindre kommuner har förhållandevis många. Redovisningen visar också att det är fler äldre än yngre nyanlända barn och ungdomar med rätt till utbildning som kommit till Sverige. Andelen pojkar är mellan 50 och 60 procent bland de nyanlända barnen som är födda efter 2003. Bland de äldre barnen och ungdomarna är andelen pojkar högre. Den högsta andelen återfinns bland de nyanlända ungdomarna som är födda 1999, där 89 procent är pojkar. Skolverkets allmänna råd om utbildning för nyanlända Skolverket har presenterat nya allmänna råd om utbildning för nyanlända som ersätter tidigare version, de nya råden gäller from 13 januari. De nya råden har ändrats för att ytterligare förtydliga och stödja nyanländas utbildning. I grundskolan ska en inledande bedömning av den nyanlända elevens kunskaper ske så snart som möjligt och senast inom två månader från det att eleven har tagits emot inom skolväsendet. Ansvarsfördelningen mellan lärare, rektor och skola lyfts fram som viktig. Möjligheten till undervisning i förberedelseklass anges som möjlig i upp till två år i enskilda ämnen men inte för all undervisning, en individuell bedömning ska göras i varje fall.

Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen 2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson: tib@msb.se Konsekvenser för skola, förskola och SFI (3) (fördjupad beskrivning) Uppdrag till Skolverket enligt 2016 års regleringsbrev Uppdrag 7. Statens skolverk ska utarbeta en ny kursplan för kursen svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå samt utveckla nationella delkurser för vissa kurser i enlighet med tidigare givet uppdrag. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 maj 2016. Statens skolverk ska även föreslå hur kursplanen för utbildning i svenska för invandrare (SFI) kan förändras så att studievägarna i SFI målgruppsanpassas och blir sammanhållna. Skolverket ska även se över behovet av andra förändringar i kursplanen för SFI. Denna del ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 november 2016. Uppdrag 14. Statens skolverks utvärdering av försöksverksamhet med ökad undervisningstid i svenska eller svenska som andraspråk för nyanlända elever i grundskolan ska slutredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 april 2017. Uppdrag till Skolverket i särskild ordning Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska (U2015/3356/S), redovisning från och med 2016 årligen senast den 15 mars gällande hur genomförandet av uppdraget fortlöper och vilka resultat som uppnåtts. Uppdrag om samverkan för bästa skola (U2015/3357/S), syftet är att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten inom och mellan skolor, redovisning från och med 2016 årligen senast den 15 mars gällande hur genomförandet av uppdraget fortlöper och vilka resultat som uppnåtts. Uppdrag att erbjuda stöd till skolhuvudmännen i deras arbete att kartlägga nyanlända elevers kunskaper (U2015/1366/S), redovisas senast den 15 februari 2016. Uppdrag att genomföra insatser för en förstärkt elevhälsa (U2011/S947/S), redovisas som helhet senast den 1 april 2016. Särskilda utredningar U 2015:12, Utredningen om vissa frågor om nyanlända elevers utbildning (Dir 2015:122), redovisas senast 18 januari 2016. Tilläggsdirektiv 2015:135, redovisas senast 14 mars 2016. U 2015:03, 2015 års skolkommission, Uppdraget ska slutredovisas senast den 13 januari 2017, en tidplan för kommissionens fortsatta arbete ska redovisas senast den 11 januari 2016. http://www.sou.gov.se/skolkommissionen/

Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen 2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson: tib@msb.se Konsekvenser för trygghet och säkerhet Lägesbeskrivning Polisen har under hösten 2015 rapporterat om ett ansträngt läge i som mest 5 av 7 polisregioner till följd av ordningsstörningar på boenden samt återinförd gränskontroll och ny förordning om ID-kontroller. Hårdast har belastningen varit i polisregion Syd, vilket föranlett resursförstärkning. Detta läge råder i stort fortfarande. Pågående arbete Säkerhetsfrågor vid boenden behandlas bilateralt mellan Migrationsverket och polisen på nationell och regional nivå. Polisen stödjer regionalt med riskbedömningar för nya boenden. Ordningsstörningar på boenden för asylsökande har ökat under senare delen av 2015 enligt rapportering från polisen och Migrationsverket. Förtätning, låg boendestandard, psykisk ohälsa och osäkerhet kring framtiden är några av de faktorer som främst lyfts fram som bidragande till ordningsstörningar. Ordningsstörningarna gäller främst konflikter mellan asylsökande men också hot mot personal på boenden. Det har på flera håll rapporterats om att personalen vid boenden har bristande förutsättningar för att hantera störningarna och att det finns för få väktare och ordningsvakter. Polisen har inte resurser att hantera samtliga ordningsstörningar som uppkommer på boenden. Räddningstjänsterna runt om i landet bedöms ha måttlig till betydande påverkan med anledning av flyktingsituationen. Belastningen är främst kopplad till ärenden som rör brandskydd, men till viss del även ett ökat antal utryckningar på automatlarm. Bedömningen grundar sig på länsstyrelsernas rapportering till MSB. Den 12 november beslutade regeringen att införa gränskontroller vid inre gräns i 10 dagar efter en framställan från Migrationsverket. Gränskontrollerna har förlängts vid flera tillfällen och gäller för närvarande till 8 februari. Den 4 januari 2016 trädde förordningen om vissa identitetskontroller vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet i kraft. Kontrollerna gäller på buss och tågtrafik från Sverige till Danmark. ID-kontrollerna har lett till förseningar. Fortsatta behov av nationell samverkan Behov av samverkan med privata aktörer samt önskan om krav på bemanning dygnet runt på boenden har identifierats som utestående frågor av samverkansforum i Västerbotten (omhändertas av Migrationsverket). Behov av utökat informationsutbyte mellan Migrationsverket och polisen har identifierats.

Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen 2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson: tib@msb.se Konsekvenser för länsstyrelser och kommuners krishanteringsorganisationer (1) Lägesbeskrivning Län och kommuner har fungerande funktioner (krishanteringsstrukturer eller motsvarande lösningar) för regional och lokal inriktning, samordning, information och kommunikation. Pågående arbete Det finns i dagsläget inga arbeten eller uppdrag på nationell nivå specifikt kopplade till flyktingsituationen avseende utveckling av krishantering på lokal och regional nivå. Hanteringen har i flera län övergått, eller är på väg att övergå, till linjeverksamhet alternativt projektlösningar. Den långsiktiga hanteringen, däribland uthålligheten för personella resurser, är en fortsatt utmaning. Flera länsstyrelser har tagit steg för att möta denna typ av utmaningar, bland annat genom en mer långsiktig planering. Huruvida sådana åtgärder är tillräckliga för att möta behoven är i dagsläget oklart. Omprioritering av verksamhet på länsstyrelserna under hösten 2015 har lett till att vissa uppgifter, exempelvis tillsyn och olika regleringsbrevsuppdrag, i många fall inte har kunnat utföras. Det är troligt att ett flertal uppgifter även under 2016 kommer att nedprioriteras och fördröjas. Utifrån perspektivet regional och lokal krishantering kommer länsstyrelser och kommuner troligtvis även i närtid ha en fortsatt förmåga att hantera samtidiga störningar, förutsatt att dessa händelser är begränsade i tid och rum. Om antalet asylsökande återigen ökar markant kan lokala och regionala krishanteringsstrukturer, och resurser för dessa, återigen behöva tas i anspråk. Fortsatta behov av nationell samverkan Under 2016 finns ett fortsatt behov av: att från lokal och regional nivå inhämta information och ta fram nationella, övergripande analyser av påverkan på utsatta verksamheter och effektiviteten i hanteringen av händelsen (respektive nationellt ansvarig myndighet)

Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen 2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson: tib@msb.se Konsekvenser för länsstyrelser och kommuners krishanteringsorganisationer (2) (fördjupad beskrivning) Under hösten har en stor majoritet av länsstyrelserna, vid något tillfälle samtliga, angett att man har förmåga att lösa länets behov vad gäller inriktning, samordning, information och kommunikation. Länsstyrelserna har haft olika former av särskild, tillfällig struktur på plats för att hantera situationen. Länsstyrelsernas konkreta åtgärder har inkluderat informationsinhämtning och analys, kommunikation med allmänheten, regelbunden regional samverkan, i vissa fall framtagande av regional inriktning samt planering för en mer långsiktig hantering. Man har även erbjudit stöd till frivilligverksamheter i länet, även om stödets omfattning varierat från län till län. Vissa länsstyrelser har begränsat stödet till att inkludera frivilliga vid regionala samverkanskonferenser, medan andra länsstyrelser efterhand tagit en mer aktiv samordnande roll, till exempel genom att utse en särskild koordinator för frivilligverksamhet i länet. Vid senare lägesrapporteringar har några länsstyrelser angett inte det inte funnits en efterfrågan för frivilligsamordning på regional nivå. En klar majoritet av länsstyrelserna har angett att länets kommuner har kunnat lösa motsvarande behov på lokal nivå. Även kommunerna har haft en särskild struktur, i projektform och/eller förberedd krishanteringsstruktur, på plats för att hantera situationen. Endast en liten minoritet av kommunerna har klassat situationen som en extraordinär händelse. Kommunernas konkreta åtgärder har inkluderat initiativ för ökad samverkan och förbättrad samordning mellan olika förvaltningar, till exempel genom särskilda samordningsfunktioner. Omfattningen på åtgärder varierar, och beror i stor utsträckning på belastningen ifråga. Det är tydligt att vissa kommuner och län har upplevt ett större tryck än andra vad gäller tillhandahållande av boende och samhällsservice i form av bland annat skola och social omsorg. En klar majoritet av länsstyrelserna har under hela perioden november till januari angett att de har förmåga att hantera en samtidig störning i länet, förutsatt att den är begränsad i tid och rum. Detta har sannolikt en koppling till att hanteringen av flyktingssituationen involverat och krävt kompetenser från andra delar av länsstyrelsen. Ofta har man sett till att frikoppla åtminstone delar av beredskaps- och krishanteringsstrukturer, däribland Tjänsteman i beredskap (TiB), för en fortsatt förmåga att hantera akuta händelser. Flera länsstyrelser anger vidare att man skulle kunna hantera andra händelser med hjälp av omprioriteringar inom organisationen. Den akuta hanteringen av flyktingsituationen övergår i nuläget i många län och kommuner från krishanterande forum till linjeverksamhet eller långsiktig projektform.

Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen 2016-01-19 Diarienr:2016-185 Kontaktperson: tib@msb.se Konsekvenser för länsstyrelser och kommuners krishanteringsorganisationer (3) (fördjupad beskrivning) Länsstyrelsernas anger att de har gjort omprioriteringar inom den egna verksamheten vilket lett till undanträngningseffekter, exempelvis vad gäller tillsyn och olika regleringsbrevuppdrag. Detta innebär att länsstyrelserna inte har kunnat uppfylla vissa uppgifter som regleras i lagar och förordningar. I vilken utsträckning och vilka konsekvenser det ger är osäkert i dagsläget. Personal som deltagit i hanteringen har generellt haft en tung arbetsbörda. En utmaning i dagsläget är att skapa uthållighet i de personella resurserna. I den senaste lägesrapportering betonar flera länsstyrelser att säkerställandet av en fungerande långsiktig hantering är en utmaning. Samtidigt tycks flera länsstyrelser också ha tagit initiativ för att lösa denna utmaning. Det är troligt att länsstyrelserna kommer att behöva fortsätta ägna mycket tid och resurser åt att arbeta med frågor som relaterar till flyktingsituationen. Arbetet inbegriper förutom direkt krishantering också en trolig ökad volym av ärenden, tillsyn, överklaganden och behov av stöd och vägledning till kommunerna inom ett antal områden, däribland bostadsbyggande och -planering, integration, rättsfrågor och miljöskydd. Sammantaget innebär detta att vissa andra av länsstyrelsernas uppgifter och planerat arbete, till exempel tillsyn, även fortsättningsvis troligtvis kommer att nedprioriteras och fördröjas. I vilken utsträckning som kommunerna behöver omprioritera uppgifter och resurser inom och mellan olika förvaltningar för att hantera situationen är utifrån den tillgängliga lägesrapporteringen i dagsläget svårt att bedöma. Sannolikt står kommunerna inför en fortsatt mycket ansträngd situation och behov av hårda prioriteringar inom och mellan verksamheter. Om antalet tillkommande asylsökande återigen ökar drastiskt kan lokala och regionala krishanteringsstrukturer, och resurser för dessa, återigen tas i ökat anspråk. Utmaningarna för samhället och vissa behov av samlad inriktning, samordning, kommunikation och kunskapsuppbyggnad kommer att bestå oavsett om förmågeskapande åtgärder sker utifrån linjeverksamhet eller i krishanteringsstruktur. Aktörer på lokal, regional och central nivå behöver arbeta effektivt inom och mellan sina respektive områden. I detta har aktörer med geografiskt områdesansvar en fortsatt viktig och drivande roll.