Cirkulärnr: 2001:89 Diarienr: 2001/1435, Lf 69/01 Handläggare: Laina Kämpe Margareta Liljeqvist Sektion/Enhet: Skolsektionen och avd för hälso-och

Relevanta dokument
Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (U 2013:02) Dir.

Två nya specialskolor utvidgning av specialskolans målgrupp

Jag är er möjlighet. Helen Keller, Foto: Megapix / ACE. Barn- och ungdomsutbildning Specialskolan

En likvärdig utbildning för alla. Vi är en samarbetspartner. Alla har rätt att lära på egna villkor. tillsammans gör vi det möjligt

Ökad likvärdighet för elever med funktionshinder (SOU 2007:87)

Kommittédirektiv. Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. Dir. 2010:47. Beslut vid regeringssammanträde den 22 april 2010

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit!

PROGRAM Dag 1

Ansökan om mottagande i förskoleklass vid (ange Birgittaskolan, Kristinaskolan, Manillaskolan, Vänerskolan eller Östervångsskolan)

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

Svensk författningssamling

Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46)

Kommittédirektiv. Kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar. Dir. 2013:29

Två nya statliga specialskolor

Sammanfattning. Bilaga

Cirkulärnr: 1997:214 Diarienr: 1997/3455 Handläggare: Sofia Larsson Ylva Winberg Sektion/Enhet: Skola och barnomsorg Datum: Mottagare:

Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU2016:46)

Ansökan om mottagande i förskoleklass vid Hällsboskolan

Två nya specialskolor utvidgning av specialskolans målgrupp

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp (U 2010:04) Dir.

Cirkulärnr: 2001:122 Diarienr: 2001/2047 Gymnasieelevers resor, inackordering

Ansökan om mottagande av elev i specialskolan Hällsboskolan för elev med grav språkstörning

Utbildningsutskottets betänkande. 1999/2000:UbU4. Elever med funktionshinder. Sammanfattning. 1999/2000 UbU /2000:UbU4

(Prop. 2005/06:115, bet. 2005/06:SoU26, rskr. 2005/06:301, SFS 2006:493) läkare har kommunen rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning

Regeringens proposition 1998/99:105

Ansökan om mottagande i förskoleklass vid Åsbackaskolan

Utveckling av specialskolans verksamhet

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Regeringens proposition 1998/99:105

ALL 2015/1256. Skolverket. Ola Hendar Greger Bååth

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Regeringens proposition 2007/08:112

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Bilaga. Sammanfattning

Ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m. Ersätter: 1997:202 Bilagor:

Munvård för äldre och funktionshindrade gemensamt ansvar för kommuner och landsting

Sofia Larsson, Lena Sandström, Karin Skilje Finans-, kommunalrätts- och skolsektionerna

Sammanfattning på lättläst svenska

Svensk författningssamling

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Regeringens proposition 2008/09:112

PM 2016:193 RIV (Dnr /2016)

Ansökan om mottagande av elev i specialskola eller förskoleklass för elev med synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning (Ekeskolan)

Elever i obligatoriska skolan läsåret 2012/13

Yttrande över betänkande Med rätt att välja - flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupper

Behov av en helhetslösning

Ansökan om mottagande av elev i specialskolan Ekeskolan För information om ansökningsförfarandet, se:

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra

Svensk författningssamling

Gymnasieelever vid folkhögskola

Datum: Barnomsorg, Skolbarnomsorg, Grundskola, Gymnasieskola

Särskolan och specialskolan

Ökad likvärdighet för elever med funktionshinder

Cirkulärnr: 16:2 Diarienr: 15/3035 Nyckelord:

Remisspromemoria om behörighet att undervisa i specialskolan

Leif Klingensjö. Sektionen för äldreomsorg och sjukvård

Behöver ditt barn stöd från samhället?

Hjälpreda. Planering för elever med funktionsnedsättningar i skolan från förskoleklass till och med gymnasiet

Anna Ingmanson Vård och omsorg. Sektionen för vård och socialtjänst

Remiss - Rekommendation att besluta om Hälsooch sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet, (Dnr: /2014)

En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt

Cirkulärnr: 1997:140 Diarienr: 1997/2234 Handläggare: Ingrid Söderström Sektion/Enhet: Vård och Omsorg Datum: Mottagare: Handikappomsorg

Handikapp och habilitering

Utbildning för elever med språkstörning vilket stöd behöver skolhuvudmännen?

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting

Ny lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre samt Parbogaranti införd i socialtjänstförordningen

Arbetsmarknadsnämnden som vårdgivare inom elevhälsa

Till statsrådet Ylva Johansson

Upplevelsernas skola för lärande och utveckling

Jag redogör därefter för mina förslag till ny utformning och organisation av det framtida statliga åtagandet.

Remissvar på delbetänkandet (SOU 2011:30) Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp

Utbildningsstatistisk årsbok Specialskolan

Cirkulärnr: 1996:141 Diarienr: 1996/2651. Datum:

Information skolpliktsbevakning

Utbildningsutskottets betänkande 2010/11:UbU16

Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30).

Till statsrådet och chefen för. vid Utbildningsdepartementet. Thomas Östros

Cirkulärnr: 1996:131 Diarienr: 1996/2513 Handläggare: Mats Söderberg Sektion/Enhet: Skola och barnomsorg Datum: Mottagare: Barnomsorg

Likvärdig utbildning - riksrekryterande gymnasial utbildning. för vissa ungdomar med funktionsnedsättning (SOU 2012:24) hänvisas

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola

Information om LSS. Version Vård- och omsorg

Kostnader för utbildningsväsendet

Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning

Stödet till barn och unga 2015

Silviaskolans Verksamhetsberättelse Utvärdering och Kvalitetsredovisning Ansvarsområden. Årets verksamhet

Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra

Frågor om landstingets habiliteringsverksamhet

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med vissa funktionsnedsättningar

Habiliteringen i Dalarna

20 Utbildningskostnader

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Hjälpreda Sörmland. Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola

Informationsfolder. För personer med funktionsnedsättning som ansöker om stöd enligt LSS

Guide till stöd och insatser för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola.

Transkript:

Cirkulärnr: 2001:89 Diarienr: 2001/1435, Lf 69/01 Handläggare: Laina Kämpe Margareta Liljeqvist Sektion/Enhet: Skolsektionen och avd för hälso-och sjukvårdspolitik Datum: 2001-07-17 Mottagare: Skolstyrelser/ motsvarande Rubrik: Specialskolor, specia lpedagogiskt stöd, habilitering m.m

2001:89 Skolsektionen 2001-07-17 Laina Kämpe Avd. för hälso- och sjukvårdspolitik Margareta Liljeqvist Skolstyrelser/ motsvarande Specialskolor, specialpedagogiskt stöd, habilitering m.m Sammanfattning - två specialskolor av totalt åtta upphör successivt med sin fasta skoldel - Specialpedagogiska Institutet ersatte från och med 1 juli 2001 Statens Institut för handikappfrågor i skolan (SIH) - landstingets ansvar för specialpedagogiska insatser för barn och unga i förskola, förskoleklass och skola upphör - kommunernas kostnader för utbildning vid specialskolorna ökar Bakgrund Utredningen om funktionshindrade elever i skolan, FUNKIS (SOU 1998:66), har utrett hur ansvaret för utbildning och omvårdnad för funktionshindrade elever ska fördelas mellan stat, kommun och landsting samt vem som ska finansiera verksamheterna. Utifrån utredningens förslag har riksdagen fattat beslut som innebär vissa förändringar jämfört med dagsläget. Förändringa r- na rör bland annat den specialpedagogiska konsulentorganisationen, dvs. Statens Institut för Handikappfrågor i skolan, och specialskolorna. Riksdagens beslut innebär att funktionshindrade elever så långt som möjligt ska erbjudas anpassad utbildning i sin hemkommun och därmed kunna bo hemma hos sina föräldrar. Vidare innebär beslutet att synskadade och talskadade elever inte längre ska ingå i den statliga specialskolans målgrupp. I stället ska kommunerna ha det fulla ansvaret för deras utbildning.

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET 2001-07-17 2 Funkisutredningen fann bl a att gränsen mellan specialpedagogik och habilitering är mycket otydlig och att de två områderna överlappar varandra. Det ingick inte i direktiven för Funkis att komma med förslag till förtydligande. Utredningen förordade istället att en statlig utredning skulle penetrera frågan. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (3 b ) ska landstinget och i förekommande fall kommunen erbjuda habilitering och rehabilitering till dem som är bosatta inom landstinget. Enligt specialmotiveringen ska habiliteringen genom planerade och från flera kompetensområden sammansatta åtgärder allsidigt främja utveckling av bästa möjliga funktionsförmåga samt psykiskt och fysiskt välbefinnande hos den enskilde. I den allmänna motiveringen till lagparagrafen anges följande olika yrkeskategorier som kan ge det samlade habiliteringsstödet: arbetsterapeut, kurator, logoped, läkare, psykolog, sjukgymnast och specialpedagog. Insatser av specialpedagog ingår således som en del i habiliteringen för att helhetsaspekten på det funktionshindrade barnet och dess familj ska tillgodoses. Specialskolorna Den statliga specialskolan bestod av fem regionala skolor för döva och hörselskadade elever samt tre riksskolor. Skolorna har fram till 1 juli 2001 varit egna myndigheter med var sin styrelse. Verksamheten vid de fem regionala specialskolorna är jämförbar med grundskolans verksamhet men skiljer sig från grundskolan främst genom att undervisningen i huvudsak sker på teckenspråk. Regionskolorna är: Birgittaskolan i Örebro, Kristinaskolan i Härnösand, Manillaskolan i Stockholm, Vänerskolan i Vänersborg, Östervångsskolan i Lund. Skolor med riksintag är Ekeskolan för synskadade och synskadade med flerfunktionshinder, Hällsboskolan för elever med grav språkstörning samt Åsbackaskolan för döva och hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda. Vid varje riksskola finns ett specialpedagogiskt resurscenter. För synskadade finns dessutom Tomteboda resurscenter. Vissa ändringar av skolverksamhetens inriktning För de fem regionala skolorna blir det vissa förändringar av verksamheten. De kommer till exempel inte längre att vara egna myndigheter. En gemensam myndighet, Specialskolemyndigheten (SPM), har inrättats för de kvarvarande fem regionala skolorna och Åsbackaskolan. För riksskolorna blir det en del förändringar av verksamheten. De fasta skoldelarna vid Ekeskolan och Hällsboskolan avvecklas successivt. Genom att föra över vissa resurser till resurscenterverksamheterna vid skolorna kommer det dock även framdeles att finnas en mindre skoldel för visstidsplaceringar. Det kan till exempel röra elever som behöver intensifierat specialpedagogiskt stöd från centrets sida. Vid vistelsen på centret ska eleverna erbjuda s utbildning motsvarande den de skulle få i hemkommunen. Åsbackaskolan kommer som tidigare att ta emot elever som är döva eller hörselskadade och dessutom

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET 2001-07-17 3 är utvecklingsstörda. Skolan ska också ta emot dövblindfödda elever som tidigare tillhörde Ekeskolans målgrupp. Ändrade ekonomiska villkor för kommunerna I dag är kommunernas ersättning till staten för elever i specialskolor 75 000 kronor per år och elev. De kommuner där skolorna är belägna betalar en lägre avgift då de bedöms ha högre kostnader eftersom många familjer väljer att flytta till lägeskommun vilket leder till att lägeskommunen svarar för en stor andel av eleverna. För närvarande är avgiften för lägeskommunerna 50 000 kronor per elev och år. Kommunernas ersättning till staten för elever i specialskolan höjs från och med 1 juli 2001 till 175 000. Ersättningens storlek anses motsvara halva kostnaden för en elev i de regionala skolorna. Lägeskommunerna ska även fortsättningsvis betala en lägre avgift. Ersättningen är fastställd till 60 000 kronor per elev och år. Den beslutade avgiftsnivån ska gälla för de sex specialskolor som kommer att finnas kvar. Avgiftsnivån ska också gälla för elever som under en övergångsperiod finns kvar vid Ekeskolan och Hällsboskolan samt utgöra en jämförelsegrund för fastställandet av avgiftsnivån för visstidsplaceringar. Specialpedagogiska Institutet Den 1 juli 2001 bildades Specialpedagogiska Institutet, myndigheten för statens stöd i specialpedagogiska frågor. Kommuner och andra skolhuvudmän har ansvar för att klara det pedagogiska stödet för mer vanligt förekommande funktionshinder. Institutet ska genom sin stödorganisation förmedla och bidra till utveckling av pedagogisk spetskompetens. Institutet kommer att ersätta Statens Institut för Handikappfrågor i skolan. MYS-utredningen som haft i uppdrag att förbereda ombildandet av SIH till den nya myndigheten Specialpedagogiska Institutet har den 13 juli 2001 till regeringen överlämnat Slutrapport från MYS-utredningen U 2000:01. Rapporten finns på internet under adress www.sou.gov.se/mys Stödet ska även omfatta det stöd som landstingen tidigare tillhandhållit genom den pedagogiska hörselvården. Statsbidragen till landstingen upphör från och med 1 juli 2001. Ändrade förutsättningar för landstingen Specialpedagogiska insatser i skolan har aldrig varit ett landstingsansvar. Däremot har landstingen frivilligt tagit på sig ansvar för sådana insatser inom hörselområdet. Dessutom har landstingen genom barn- och ungdomshabiliteringen samt den pedagogiska hörselvården av tradition gjort stora specialpedagogiska insatser i förskola och förskoleklass. Specialpedagogiska insatser gentemot förskola, förskoleklass och skola är från och med den 1 juli 2001 i och med bildandet av det specialpedagogiska institutet inte längre en landstingsuppgift.

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET 2001-07-17 4 Eftersom förskolan och förskoleklassen är viktiga miljöer för barn under skolåldern utgör verksamheterna med dess personal viktiga samverkanspartners för att barnet och familjen ska erhålla en optimal habilitering som leder till god livskvalitet. För att säkerställa helhetsaspekten i det enskilda barnets habilitering kommer därför även fortsättningsvis habiliteringens och den pedagogiska hörselvårdens personal, sannolikt främst genom specialpedagogen, att spela en viktig roll under barnets förskoletid. Däremot ingår inte längre handledning och fortbildning till personal som en uppgift varken för habiliteringsverksamheten eller pedagogiska hörselvården. Givetvis ska övergången från landstingsansvar till statligt ansvar genom Specialpedagogiska Institutet göras så smidig som möjligt. Barn och familjer ska inte behöva märka det förändrade ansvarsförhållandet. Samtidigt är det angeläget att förändringarna som trätt i kraft den 1 juli 2001 markeras rent administrativt och omsätts i praktiskt handlande. Om landstingen efter den 1 juli har ledig kapacitet finns enligt Landstingsförbundet inget som hindrar att insatser kan säljas till Specialpedagogiska Institutet eller kommunerna. Särskilt avtal bör i sådana fall upprättas. Frågor med anledning av detta cirkulär besvaras av Laina Kämpe, Svenska Kommunförbundet, tfn 08-452 79 37, 070-372 34 04, e-post laina.kampe@svekom.se eller Margareta Liljeqvist, Landstingsförbundet, tfn 08-452 76 96, 070-692 44 94, e-post margareta.liljeqvist@lf.se. SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Skolsektionen LANDSTINGSFÖRBUNDET Avdelningen för hälso-och sjukvårdspolitik Louise Fernstedt Bengt Linder