OECD Programme for International Student Assessment 2006

Relevanta dokument
OECD Programme for International Student Assessment 2009

SKOLENKÄT Sverige Svenska

PISA 2003 SKOLENKÄT. Sverige svenska

OECD Programme for International Student Assessment 2012

Skolenkät. Årskurs 8. Skolverket Stockholm

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Identification Label. School ID: School Name: Skolenkät. Skolverket Bo Palaszewski, projektledare Stockholm

TIMSS Skolenkät. Årskurs 8. TIMSS 2011 Skolverket Stockholm

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Skolenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

PISA 2003 ENKÄT OM INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONS- TEKNOLOGI

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

OECD Programme for International Student Assessment ELEVENKÄT. Sida 1. <Sverige> <svenska> Skolans namn. Elevnummer

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Skolenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

Vad tycker du om skolan?

ÄMNESLÄRARPROGRAMMET. Ingångsämnen hösten 2019

För några frågor kan det krävas specifika kunskaper. Du kan konsultera andra för att hjälpa dig att besvara dessa frågor.

Beslut för förskoleklass och grundskola

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017


Teknik gör det osynliga synligt

+ + Grundskola åk Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Grundskola åk 4-6. Ange ett alternativ. Grundskola åk 7-9

Vi vill veta vad du tycker om skolan

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

PISA 2003 ELEVENKÄT. Sverige svenska

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

LMN220, Naturvetenskap för lärare, tidigare åldrar, 30 högskolepoäng

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014. Introduktionsprogrammen

RESURSFÖRDELNING TILL FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA, FRITIDSHEM OCH OBLIGATORISK SÄRSKOLA BUDGETÅRET 2007

Sammanfattning 12 ATTITYDER TILL SKOLAN

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa PILOTSTUDIE ENKÄT TILL LÄRARE I MATEMATIK, ÅRSKURS 7 ARBETSKOPIA

Hur viktigt har följande varit för ditt val av gymnasieutbildning?

OECD Programme for International Student Assessment 2006

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2018

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Hösten 2019

Online ID: Skol ID: Kontrollnr: TIMSS & PIRLS Skolenkät. Årskurs 4. PIRLS/TIMSS Skolverket Stockholm

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Beslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans

Beslut för förskoleklass och grundskola

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Hösten 2019

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program

Beslut för förskoleklass, grundskola och gymnasieskola samt kompletterande svensk undervisning

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Beslut för förskoleklass, grundskola och fritidshem

Utbildning går i arv Inställning till högre utbildning bland svenska folket

Bilaga 1: Redovisning av statistik och statsbidrag

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Arbetsplan för skolenhet 2

Tabeller. Förklaring till symbolerna i tabellerna. Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas.

Pilotstudie. Enkät till rektor. Skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Beslut för Grundskola och Gymnasieskola

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1

Plan för studie- och yrkesvägledning

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

Beslut för förskoleklass och grundskola

Digitalisering i skolan

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

Skolenkäten 2015 Analys av insamlade enkätsvar våren och hösten 2015

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport

FRÅGEFORMULÄR OM SKOLAN

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem

PM - Elever och personal i grundskolan. Läsåret 2018/2019

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15

Slutbetyg i grundskolan, våren 2014

Beslut för förskoleklass och grundskola

r'n Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter bastillsyn i Assaredsskolan belägen i Göteborgs kommun

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

KVALITETSSAMMANFATTNING NORREVÅNGSSKOLAN 7-9 LÄSÅR

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen

Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet

Grundsärskolan är till för ditt barn

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Huvudman Dnr :6993 Rektor Beslut

Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor

TeleInformatiksystem för löpande insamling, behandling och spridning av material för specialpedagogiska utbildningar

Handläggare Datum Diarienummer Thomson Giggi UBN Genomlysning av studie- och yrkesvägledning

studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun

Det Individuella programmet. skolan läsåret 2010/2011

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

Transkript:

OECD Programme for International Student Assessment 2006 Sverige Main Study PISA 2006 SKOLENKÄT Project Consortium: Australian Council for Educational Research (ACER) Netherlands National Institute for Educational Measurement (CITO) Educational Testing Service (ETS, USA) National Institute for Educational Policy Research (NIER, Japan) Westat (USA)

I den här enkäten söker vi information om bland annat följande: Skolans karakteristik; Eleverna; Skolans resurser; Personal; Skolans organisation; Miljöfrågor i läroplanen; Yrkesvägledning och förberedelse för fortsatta studier. Informationen bidrar till att belysa likheter och olikheter mellan olika grupper av skolor för att bättre kunna fastställa sammanhanget bakom elevernas testresultat. Informationen som lämnas kan t.ex. bidra till att påvisa effekten av resursfördelning när det gäller elevers prestationer både inom och mellan länder. Vad menas med naturvetenskap/no? PISA är en internationell studie, och för att göra jämförelser mellan elever och skolor i olika länder är det nödvändigt att ha en gemensam definition av ordet naturvetenskap. I denna enkät avses med naturvetenskap endast de naturvetenskapliga kärnämnena fysik, kemi, geovetenskap och biologi, antingen som separata ämnen i läroplanen, eller som ett fristående ämne (integrerad naturvetenskap/ NO). Det inkluderar INTE närbesläktade ämnen som ingenjörsvetenskap, teknologi, matematik, psykologi, ekonomi och inte heller eventuella geovetenskapliga ämnen som ingår i geografikurser. Råder tveksamhet huruvida ett skolämne annat än fysik, kemi, geovetenskap, biologi eller NO ska betraktas som naturvetenskap eller ej, så behandla ämnet som ICKE varande naturvetenskap. Enkäten bör fyllas i av rektor eller av rektor utsedd person. Den tar cirka 30 minuter att fylla i. Om du inte kan ge ett exakt svar är en rimlig uppskattning fullt tillräcklig för syftet med studien. Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt. De sammanställs med svar från andra skolledare för att beräkna totaler och medelvärden där inga enskilda skolor kan identifieras. 3

AVSNITT A: SKOLANS STRUKTUR OCH ORGANISATION Med skola menas en administrativ enhet där lärare och/eller elever finns. Med skola avses inte byggnad/fastighet utan en organisatorisk enhet. F1 Hur många elever totalt var inskrivna vid skolan den 1 februari år 2006? (Skriv ett antal på varje rad. Skriv 0 om det inte fanns några.) a) Antal pojkar: b) Antal flickor: F2 Är din skola en kommunal skola eller en fristående skola? (Sätt bara kryss i en ruta) En kommunal skola (Det är en skola som direkt eller indirekt drivs av en offentlig utbildningsinstans, statlig eller kommunal myndighet eller styrelse som har utnämnts av regeringen eller utsetts genom allmänt privilegium.) En fristående skola (Detta är en skola som direkt eller indirekt drivs av en icke-statlig organisation; t ex en kyrka, en fackförening, ett företag, eller andra privata institutioner.) 1 2 4

F3 Omkring hur stor procent av den totala budgeten under ett normalt skolår kommer från följande källor? (Fyll i antal procent på varje rad. Skriv 0 (noll) om inga medel kommer från den källan.) % a) Stat och kommun b) Elevavgifter eller skolavgifter som betalas av föräldrarna c) Donatorer, sponsorer, gåvor, föräldrainsamlingar d) Annat/övriga Totalt 100% 5

F4 Finns följande skolår i din skola? (Sätt kryss i en ruta på varje rad) Ja Nej a) Skolår 1 i grundskolan b) Skolår 2 i grundskolan c) Skolår 3 i grundskolan d) Skolår 4 i grundskolan e) Skolår 5 i grundskolan f) Skolår 6 i grundskolan g) Skolår 7 i grundskolan h) Skolår 8 i grundskolan i) Skolår 9 i grundskolan j) Skolår 1 i gymnasieskolan k) Skolår 2 i gymnasieskolan l) Skolår 3 i gymnasieskolan m) Årskurslös skola 6

F5 Ungefär hur många procent av eleverna i din skola gick om ett skolår, på nedanstående nivåer, under föregående skolår? Skriv en siffra på varje rad. Skriv 0 (noll) om ingen gick om ett skolår. Sätt kryss i rutan Ej tillämplig om det frågas om en annan skolform än den din skola tillhör. % Ej tillämplig Ungefärligt antal procent av eleverna som gick om ett skolår på grundskolans år 7-9 på denna skola föregående läsår: Ungefärligt antal procent av eleverna som gick om ett skolår på gymnasiet på denna skola föregående läsår 996 996 F6 Vilken är den genomsnittliga storleken på klasserna/undervisningsgrupperna i svenska i skolår 9 i din skola? Om du arbetar på en gymnasieskola avser frågan årskurs 1. (Sätt bara kryss i en ruta) 15 elever eller färre 01 16-20 elever 02 21-25 elever 03 26-30 elever 04 31-35 elever 05 36-40 elever 06 41-45 elever 07 46-50 elever 08 Mer än 50 elever 09 7

F7 Vilket av följande beskriver bäst det samhälle där din skola är belägen? (Sätt bara kryss i en ruta.) Mindre ort eller samhälle på landsbygden (färre än 3 000 invånare) 1 Medelstor tätort (3 000 till ungefär15 000 invånare) 2 Större tätort (15 000 till ungefär 100 000 invånare) 3 En större stad (100 000 till ungefär 1 000 000 invånare) 4 En storstad (med över 1 000 000 invånare) 5 Vad som menas med skola definieras på sidan 4 F8 En del skolor organiserar undervisningen på olika sätt för elever med olika förmåga. Hur gör din skola med detta när det gäller elever i skolår 9? Om du arbetar på en gymnasieskola avser frågan årskurs 1. (Sätt bara kryss i en ruta på varje rad) I alla ämnen I vissa ämnen Inte i några ämnen a) Eleverna grupperas efter förmåga i olika klasser. 3 b) Eleverna grupperas efter förmåga inom sina respektive klasser 3 8

AVSNITT B: PERSONAL Vad som menas med skola definieras på sidan 4 F9 Hur många av följande ingår i personalen på din skola? Inkludera både heltidsanställda och deltidsanställda lärare. En heltidsanställd lärare är anställd som lärare minst 90% av tiden under ett helt läsår. Alla andra lärare ska betraktas som deltidsanställda. OBS! Med lärare menas här undervisande personal, alltså en person som är anställd och som arbetar med undervisning av elever. Definitionen är inte beroende av vilka kvalifikationer läraren har eller inte har. (Ange antal i varje ruta. Skriv 0 (noll) om ingen finns) Heltid Deltid a) TOTALT antal lärare b) Lärare med fullständig lärarutbildning c) Lärare med grundexamen från högskola eller universitet (ta med både de med lärarutbildning och med annan akademisk grundexamen) 9

F10 Gick det att tillsätta alla lediga lärartjänster i skolår 9 inom de naturvetenskapliga ämnena i din skola under det gångna året? Om du arbetar på en gymnasieskola avser frågan årskurs 1. Se inledande kommentarer beträffande definitionen av naturvetenskap (s.3) Lärare i naturvetenskap är lärare i ämne(n) enligt denna definition. (Sätt bara kryss i en ruta) Ej tillämpligt vi hade inga sådana lärartjänster att tillsätta. 1 Ja, vi tillsatte alla lediga lärartjänster inom de naturvetenskapliga ämnena, antingen med nyanställd personal eller genom omfördelning av befintlig personal. 2 Nej, vi kunde inte tillsätta en eller flera lärartjänster inom de naturvetenskapliga ämnena. 3 10

F11 Vem/vilka har stor del av ansvaret för följande uppgifter på din skola: (Sätt kryss i så många rutor som behövs på varje rad) Rektor eller lärare Skolans styrelse Kommunal skolnämd e.d. Skolverket a) Välja vilka lärare som skall anställas? 1 1 1 1 b) Avskeda lärare? 1 1 1 1 c) Fastställa lärarnas ingångslöner? 1 1 1 1 d) Bestämma lärarnas löneökningar? 1 1 1 1 e) Upprätta skolans budget? 1 1 1 1 f) Bestämma fördelningen av budgeten inom skolan? 1 1 1 1 g) Fastställa ordningsregler? 1 1 1 1 h) Fastställa hur elevernas prestationer skall utvärderas? 1 1 1 1 i) j) Godkänna vilka elever som skall antagas till skolan? 1 1 1 1 Välja vilka läromedel som skall användas? 1 1 1 1 k) Bestämma kursinnehållet? l) Bestämma vilka kurser som ska ges 1 1 1 1 1 1 1 1 11

F12 Vilken av följande organisationer har, när det gäller din skola, ett direkt inflytande över beslut om personaltillsättning, budgetering, undervisningsinnehåll och bedömningspraxis? (Sätt kryss i så många rutor som behövs) Personal Utövar inflytande på : Budget Undervisningens innehåll Elevbedömningar/betyg a) Regionala, nationella utbildningsmyndigheter (t ex Avdelningen för analys och stöd, Skolverkets f.d. fältkontor). 1 1 1 1 b) Utsedd eller vald lokal styrelse 1 1 1 1 c) Föräldragrupper 1 1 1 1 d) Lärargrupper (t ex personalorganisation, arbetslag, fackförening) 1 1 1 1 e) Elevgrupper (t ex elevkår, ungdomsorganisation) 1 1 1 1 f) Externa examinationsnämnder 1 1 1 1 12

AVSNITT C: SKOLANS RESURSER Vad som menas med skola definieras på sidan 4 F13a F13b F13c Ungefär hur många datorer sammanlagt finns i skolan? (Skriv 0 (noll) om inga finns) Ungefär hur många av dessa datorer är tillgängliga för undervisning? Ungefär hur många av dessa datorer är uppkopplade mot Internet/World Wide Web? Antal 13

F14 Utgör något av följande ett hinder för din skolas möjligheter att undervisa? (Sätt kryss i en ruta på varje rad) Inte alls Mycket litet Till viss del Mycket a) Brist på kvalificerade NO-lärare 3 4 b) Brist på kvalificerade matematiklärare 3 4 c) Brist på kvalificerade lärare i svenska 3 4 d) Brist på kvalificerade lärare i andra ämnen 3 4 e) Brist på laboratorietekniker 3 4 f) Brist på annan stödpersonal 3 4 g) Begränsad eller bristfällig laboratorieutrustning 3 4 h) Begränsat eller bristfälligt undervisningsmaterial (t.ex. läroböcker) 3 4 i) Begränsad eller bristfällig datorutrustning för undervisning 3 4 j) Begränsad eller bristfällig internetanslutning 3 4 k) Begränsade eller bristfälliga dataprogram för undervisning 3 4 l) Begränsat eller bristfälligt biblioteksmaterial 3 4 m) Begränsade eller bristfälliga audiovisuella resurser 3 4 14

AVSNITT D: RESULTATRAPPORTERING OCH ANTAGNINGSPRAXIS Vad som menas med skola definieras på sidan 4 F15 Följande frågor utforskar aspekter på skolans rapportering till föräldrar. Om du arbetar på en gymnasieskola avser frågan årskurs 1. (Sätt kryss i en ruta på varje rad) Ja Nej a) Ger din skola information till föräldrar till elever i skolår 9 om deras barns studieresultat jämfört med andra elever i skolår 9 i skolan? b) Ger din skola information till föräldrar till elever i skolår 9 om deras barns studieresultat jämfört med nationella eller regionala kriterier? c) Ger din skola information till föräldrar till elever i skolår 9, som grupp, jämfört med elever i samma skolår i andra skolor? F16 Vilket av följande påståenden beskriver bäst föräldrarnas förväntningar på din skola? (Sätt bara kryss i en ruta) Det är ett ständigt tryck från många föräldrar som förväntar sig att vår skola ska ha en mycket hög målsättning beträffande studieresultat, och att våra elever ska nå upp till den 1 Trycket på att skolan ska hjälpa eleverna till bättre studieresultat kommer från en minoritet av föräldrarna 2 Trycket från föräldrar på att skolan ska hjälpa eleverna till bättre studieresultat är i stort sett obefintligt 3 15

F17 Används information om prestationer i något av följande rapporteringsförfaranden vid din skola? Uppgifter om prestationer innefattar sammanlagda testresultat på skoleller skolårsnivå, eller examensresultat. (Sätt kryss i en ruta på varje rad) Ja Nej a) Uppgifter om prestationer publiceras offentligt (t.ex. i media) b) Uppgifter om prestationer används vid utvärdering av rektors insatser c) Uppgifter om prestationer används vid utvärdering av lärares insatser d) Uppgifter om prestationer används vid beslut om fördelning av undervisningsresurser till skolan e) Uppgifter om prestationer följs upp över tiden av en administrativ myndighet F18 Vi är intresserade av föräldrars möjligheter att välja skola åt sina barn. Vilket av följande beskriver bäst den skolundervisning som är tillgänglig för eleverna på din ort? (Sätt bara kryss i en ruta) I upptagningsområdet finns ytterligare två eller flera skolor som tävlar om våra elever 1 I upptagningsområdet finns ytterligare en skola som tävlar om våra elever 2 I upptagningsområdet finns inga andra skolor som tävlar om våra elever 3 16

F19 Hur stor hänsyn tas till följande faktorer när elever antas till din skola? (Sätt kryss i en ruta på varje rad) Förutsättning Hög prioritet Beaktas Beaktas ej a) Bostadsområde 3 4 b) Elevens betyg i teoretiska ämnen (inklusive antagningsprov) 3 4 c) Rekommendation från avlämnande skola 3 4 d) Föräldrarnas gillande av skolans pedagogiska eller religiösa syn 3 4 e) Om eleven har behov av eller önskar delta i ett speciellt program 3 4 f) Medlemmar av samma familj som elever (tidigare eller nuvarande) ges företräde 3 4 17

AVSNITT E: NATURVETENSKAP OCH MILJÖ F20 Är din skola involverad i någon av följande aktiviteter för att främja det naturvetenskapliga intresset bland elever i skolår 9? Om du arbetar på en gymnasieskola avser frågan årskurs 1. (Sätt kryss i en ruta på varje rad) Ja Nej a) Naturvetenskapliga föreningar b) Naturvetenskapliga utställningar c) Tävlingar inom naturvetenskap d) NO-projekt utanför kursplaner (inklusive forskning) e) Exkursioner och fältstudier F21 Var kommer ämnen om miljön in i läroplanen för elever i skolår 9 i din skola? Om du arbetar på en gymnasieskola avser frågan årskurs 1. Ämnen om miljön innefattar alla ämnen som har med miljövetenskap att göra. Det kan handla om miljöfrågor som föroreningar eller miljöförstöring. Relationer mellan organismer, biologisk mångfald och bevarande av naturresurser är också exempel på ämnen om miljön. (Sätt kryss i en ruta på varje rad. Sätt kryss för Nej på samtliga fyra rader om inga ämnen om miljön finns i läroplanen för elever i skolår 9. Ja Nej a) I en särskild kurs för miljöstudier b) I naturvetenskapskurserna t.ex. som en del av biologi, kemi, fysik, geovetenskap eller i anslutning till en kurs i allmän naturvetenskap c) Som en del av en geografikurs d) Som en del av någon annan kurs 18

F22 Använder din skola någon av följande aktiviteter för att ge eleverna i skolår 9 möjlighet att informera sig om miljörelaterade frågor? Om du arbetar på en gymnasieskola avser frågan årskurs 1. (Sätt kryss i en ruta på varje rad) Ja Nej a) Utomhuspedagogik b) Museibesök c) Besök på science centra d) Miljöprojekt utanför kursplaner (inklusive forskning) e) Föreläsningar och/eller seminarier (t.ex. gästföreläsare) 19

AVSNITT F: YRKEN OCH VIDARE UTBILDNING Vad som menas med skola definieras på sidan 4. F23 Hur ofta har eleverna i skolår 9 möjlighet att delta i nedanstående aktiviteter som ett led i sin ordinarie skolgång? Om du arbetar på en gymnasieskola avser frågan årskurs 1. (Sätt kryss i en ruta på varje rad) Aldrig En gång om året Mer än en gång om året a) Arbetsmarknadsmässor 3 b) Föredrag (i skolan) av representanter från affärsoch industrivärlden 3 c) Besök på lokala företag och industrier 3 F24 Ungefär hur många elever i skolår 9 i din skola får någon form av utbildning på lokala företag som ett led i skolverksamheten under ordinarie läsår (t.ex. lärlingskap, prao)? Om du arbetar på en gymnasieskola avser frågan årskurs 1. (Sätt bara kryss i en ruta) Inga elever i skolår 9 får detta 1 Mindre än hälften av eleverna i skolår 9 2 Mer än hälften av eleverna i skolår 9 3 20

F25 Vilket av nedanstående påståenden ligger närmast din egen uppfattning när det gäller läroplanen för elever i skolår 9? Om du arbetar på en gymnasieskola avser frågan årskurs 1. (Sätt bara kryss i en ruta) Affärsverksamhet och industri har inget inflytande på läroplanen 1 Affärsverksamhet och industri har ett marginellt eller indirekt inflytande på läroplanen 2 Affärsverksamhet och industri har ett avsevärt inflytande på läroplanen 3 F26 I vilken utsträckning anser du att lärarna på din skola koncentrerar sig på att ge eleverna kunskaper och färdigheter som hjälper dem att utvecklas mot yrken med anknytning till naturvetenskap Termen yrken med anknytning till naturvetenskap avser i enkäten yrkesinriktningar som omfattar en avsevärd mängd naturvetenskap, men som ligger utanför den traditionella bilden av forskaren som någon som arbetar i ett laboratorium eller i akademiska sammanhang (som t.ex. en kärnfysiker). Ett yrke med anknytning till naturvetenskap är som sådant inte begränsat till fysik, kemi eller biologi. Varje yrkesinriktning som omfattar utbildning på högskolenivå inom ett naturvetenskapligt område får anses ha naturvetenskaplig anknytning. Yrken som ingenjör (innefattar fysik), meteorolog (innefattar geovetenskap), optiker (innefattar biologi och fysik), och läkare (innefattar de medicinska vetenskaperna) är således samtliga exempel på yrken med anknytning till naturvetenskap. (Sätt bara kryss i en ruta) Dessa kunskaper och färdigheter ingår inte i lärarnas pedagogiska verksamhet 1 Dessa kunskaper och färdigheter är integrerade i lärarnas pedagogiska verksamhet, men de betonas inte särskilt 2 Dessa kunskaper och färdigheter står i centrum för lärarnas pedagogiska verksamhet 3 21

F27 I vilken utsträckning anser du att lärarna på din skola koncentrerar sig på att ge eleverna kunskaper och färdigheter som kan hjälpa dem i deras vidare utbildning? (Sätt bara kryss i en ruta) Dessa kunskaper och färdigheter ingår inte i lärarnas pedagogiska verksamhet 1 Sådana kunskaper och färdigheter är integrerade i lärarnas pedagogiska verksamhet, men de betonas inte särskilt 2 Sådana kunskaper och färdigheter står i centrum för lärarnas pedagogiska verksamhet 3 F28 Vem har huvudansvaret för yrkesvägledning av elever i skolår 9 på skolan? Om du arbetar på en gymnasieskola avser frågan årskurs 1. (Sätt bara kryss i en ruta) Ej tillämpligt yrkesvägledning finns inte på skolan 1 Alla lärare delar på ansvaret för yrkesvägledning 2 Speciellt utsedda lärare har huvudansvaret för yrkesvägledning 3 Vi har en eller flera speciella yrkesvägledare anställda på skolan 4 Vi har en eller flera speciella yrkesvägledare som regelbundet besöker skolan 5 F29 Om yrkesvägledning finns vid din skola, vilket av nedanstående påståenden beskriver bäst möjligheterna till yrkesvägledning för elever i skolår 9? Om du arbetar på en gymnasieskola avser frågan årskurs 1. Hoppa över frågan om yrkesvägledning inte finns på skolan. (Sätt bara kryss i en ruta) Yrkesvägledning söks frivilligt av eleverna 1 Yrkesvägledning är formellt schemalagd i elevernas skolgång 2 22

F30 Hur går NO-lektionerna till på din skola? (Sätt ett kryss på varje rad) a) Arbetar många undervisningsgrupper i NO tematiskt på din skola? b) Arbetar många undervisningsgrupper i NO separerade i biologi, kemi och fysik på din skola? c) Har många undervisningsgrupper i NO olika lärare i biologi, kemi och fysik på din skola? d) Har många undervisningsgrupper i NO samma lärare i biologi, kemi och fysik på din skola? e) Arbetar lärare i NO tillsammans med att planera och genomföra lektioner på din skola? e) Arbetar lärare i NO tillsammans med lärare i SO med att planera och genomföra lektioner på din skola? Alla Cirka hälften Majoriteten Minoriteten Inga 3 4 5 3 4 5 3 4 5 3 4 5 3 4 5 3 4 5 23

F31 Vilka läromedel används i matematik och NO vid din skola? (Skriv läromedlets namn samt förlag för de ämnen som är aktuella.) a) Matematik: b) Biologi: c) Fysik: d) Kemi: e) NO: Tack för din medverkan 24