ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST

Relevanta dokument
ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST. ETT NYTT VÄGVAL Ett längre program för ungdomar med risk för kriminell livsstil

Behandlingsprogram mot våld. Våld & Kriminalitet

Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet

Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet

LAG OCH RÄTT. Brott och straff

Tillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126

Metoder för minskade återfall i brott inom Kriminalvården, risk- och behovsbedömningar och strukturerade samtal

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.

Insatser för unga lagöverträdare

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Vuxenenheten. Har du oro eller frågor kring din egen eller andras konsumtion vad gäller alkohol, droger eller spel?

RBM. RISK-, BEHOVS- OCH MOTTAGLIGHETSPRINCIPERNA Fördjupningsmaterial

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52)

Standard, handläggare

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret (Ds 2009:9) Remiss från Justitiedepartementet

Utredning på Statens institutionsstyrelse (SiS)

Brottsförebyggande program

Insats. våldsbejakande extremism reflektionsövningar

Unga lagöverträdare. Motion till riksdagen 2016/17:3234. Förslag till riksdagsbeslut. av Beatrice Ask m.fl. (M, C, L, KD) M106 Kommittémotion

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Kvalitetsindex. Utvecklingshemmet Ringgården. Rapport

Standard, handläggare

Råd och stöd. Individ och familjeomsorgen i Norsjö

Kvalitetsindex. Rapport Hoppet Fågelbo HVB. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under

Standard, handläggare

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret

Förebyggandevecka på Fabriken.

Information om utredningar för vuxna enligt 11 kap. 1 Socialtjänstlagen

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

KRIMINALVÅRDEN. - En aktör i samverkan. Fredrik Ymén. Frivårdsexpert. Region Väst

Barnets bästa när barn begått allvarliga brott

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Kriminalitet som livsstil PDF ladda ner

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen.

Ungdomstjänst - ur ett socialtjänstperspektiv

Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse

Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa.

Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet

Unga killar- och tjejer från hedersmiljöer Riskzon för missbruk och kriminalitet?

Respekt och självrespekt

SMART. Återfallsprevention. Återfallsprevention (ÅP) är en evidensbaserad behandlingsmetod

UngÖst. En plattform för att fånga upp unga i riskzon för kriminalitet, våldsbejakande extremism och negativ gängbildning

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation

Ungdomar som begått sexuella övergrepp: omfattning och riskfaktorer. Hur får man till ett bra samtal om att våldta och vad kan ni på um göra?

Ungdomstjänst i Stockholms stad - verksamhetsrapport 2008 och uppföljning

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Policy och riktlinjer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Jakobsdal HVB, Credere.

Ett naturligt behandlingshem

Utvecklingsseminarium

Kvalitetsindex. Rapport Selfhelp Kliniken Gävleborg AB. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under

Utbildningscentrum. Fellingsbro folkhögskola,

Om att införa obligatoriska föräldrasamtal mot ungdomars alkoholmissbruk

INTERVJU MED KRIMINALÖVERKONSTAPEL MATS SJÖHOLM VID POLISINRÄTTNINGEN I VASA

Standard, handläggare

Drogpolicy. Älvsbyns Gymnasium och Vuxenutbildning

ÅTERFALLSPREVENTION VID PROBLEM MED SUBSTANSER UTIFRÅN KBT OCH MI

Utbildningscentrum

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott

Drogpolicy. Dorotea kommun. Antagen av Kommunfullmäktige den , 52

EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER

Kvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport

Svensk författningssamling

SOLGLÄNTAN Väja

Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 30 november 2016

Standard, handläggare

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Sollentuna

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd

Kvalitetsindex. Rapport Utslussen Behandlingshem. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Standard, handläggare

LARS ÖHMAN. Utbildningsprogram Hösten Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd

SMART Utbildningscentrum

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2018/19

Enheten för alkohol-, speloch drogproblem. Social resursförvaltning

Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar

Kommunfullmäktige 11 juni

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Definition av våld. Per Isdal

Ungdomstjänst i Stockholms stad - verksamhetsrapport 2008 och uppföljning

Krishantering Motiverande Samtal Lågaffektivt bemötande

Scouternas gemensamma program

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser

SiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS

Trygghetsskapande program för Järfälla kommun Dnr Kst 2015/503

Transkript:

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST Program i 3 nivåer för ungdomar som dömts till ungdomstjänst PROGRAMBESKRIVNINGAR

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMAR SOM DÖMTS TILL UNGDOMSTJÄNST När ungdomar döms till ungdomstjänst ska de gå ett program förutom att de skall utföra oavlönat lämpligt arbete. De ungdomar som döms ser inte alla likadana ut. Några har problem i livet, några riskerar att utveckla allvarlig kriminalitet. De flesta av dem har inte en sådan allvarlig problematik. För att möta dessa olika ungdomar är Att gå vidare anpassat, dels utifrån påföljden (antalet timmar), dels utifrån ungdomarnas behov. Programmet, liksom Ett Nytt Vägval som beskrivs nedan, är skrivet av Gunnar Bergström. ETT NYTT VÄGVAL ETT PROGRAM FÖR UNGDOMAR MED RISK ATT UTVECKLA EN KRIMINELL LIVSSTIL För ungdomar som riskerar att utveckla en kriminell livsstil eller som redan gjort det finns ett längre program än ungdomstjänsten kan erbjuda. Detta program heter Ett Nytt Vägval och bygger på Glenn D. Walters tankar om kriminalitet som livsstil, omarbetat för att passa ungdomar. Detta program bedrivs på många ungdomshem och kan bedrivas som ett inslag om ungdomar dömts till vård inom socialtjänsten. Programmet innehåller 15-25 träffar (se nedan). Kort bakgrund Ett Nytt Vägval bygger delvis på teorier om kriminalitet som livsstil. Programmet utformades först för vuxna, senare i omarbetad form för ungdomar. Det har bedrivits i många år inom ungdomsvåren och syftar till att utmana kriminella tankar och förändra en negativ självbild. De flesta ungdomar som går ungdomstjänst har inte denna allvarliga kriminalitet och därför har programmet omarbetats och getts ett eget namn. Att gå vidare är idag ett självständigt program som har sina rötter i det mer omfattande programmet för ungdomar med allvarlig kriminalitet. Att gå vidare Programmet erbjuder 3 nivåer av insatser: 1. Att gå vidare I: 3 träffar för ungdomar med påföljd under 40 timmars ungdomstjänst 2. Att gå vidare II: 5 träffar- för ungdomar med längre tider men utan allvarligt kriminellt tänkande. Föräldramedverkan erbjuds. 3. Att gå vidare III: 9 träffar för ungdomar med längre tider och en viss grad av kriminellt tänkande. Föräldramedverkan erbjuds. För att avgöra vilka som skall gå 5 eller 9 träffar görs en intervju med ungdomarna och de får fylla i ett test på kriminella (Psykologisk Inventering av Kriminella Tankemönster). Testet kallas PIKT och är utformat av Glenn D. Walters.

Innehåll Att gå vidare 1 3 träffar innehåller: Avsnitt Ungdomspärm 1. Samtal om brottet. Syfte Bearbeta om behov finns 2. Samtal om alkohol 3. Att sätta upp mål. ompröva dem Att lämna brottet bakom sig och gå vidare. Att gå vidare II 5 träffar innehåller: Avsnitt Ungdomspärm Anhörigpärm Syfte 1. Samtal om brottet 2. Vad får någon att fortsätta med brott? 3. Vem drabbas av kriminalitet? Brottsoffer 2. Vad får någon att fortsätta med brott 3. Vem drabbas av kriminalitet? Brottsoffer Göra klienten medveten om drivkrafter till brott och hur man bryta det Se konsekvenser för andra och sig själv 4. Att sätta upp mål. 3. Att sätta upp mål. Planera framtiden 5. Samtal om alkohol û (inga anhöriga ompröva dem. Om allvarligt okänt missbruk upptäcks anmäls detta till socialtjänst och föräldrar Att gå vidare II 9 träffar innehåller följande träffar. Man kan anpassa programmet efter ungdomarnas behov så alla gör inte samtliga avsnitt utan totalt 9 träffar.

Avsnitt Ungdomspärm Anhöriga Syfte 1. Vad hände? Samtal om brottet Bearbeta om behov finns. Prata om annan kriminalitet än det dömda brottet. 2. Hur är läget Bedöma allvaret i situationen och diskutera 3. Påverkan av andra 4-5 Kriminella 4-5 Tankemönster Att prata om grupptryck, kamratpåverkan Informera om och utmana kriminella tankar 6. Att sätta upp mål 6. Att sätta upp mål Planera framtiden 7. Kriminella Tankemönster II 8. Varför tänka på förändring? 9. Vad får någon att fortsätta begå brott? 9. Vad får någon att fortsätta begå brott? Utmana tankar Att motivera den omotiverade Göra klienten medveten om drivkrafter till brott och hur man bryta det 11. Risksituationer för brott Förebygga återfall 12. Värderingsövningar 12.Värderingsövningar Utmana tankar 13. Alkohol ompröva dem. Om allvarligt okänt missbruk upptäcks anmäls detta till socialtjänst och föräldrar Utförande Programmet innehåller muntliga och skriftliga uppgifter. Man träffas 1-2 gånger i veckan. Varje träff är 1-1,5 timme

ETT NYTT VÄGVAL Ett nytt vägval är ett program som används på ungdomshem och inom socialtjänsten. Det vänder sig till ungdomar som bedöms ha ett vårdbehov vad gäller kriminalitet. Programmet erbjuder föräldrar att medverka. Det bygger på tankar om kriminalitet som livsstil och vänder sig både till ungdomar som riskerar en kriminell livsstil och de redan har en sådan livsstil. Programmet syftar till att utmana de kriminella som utgör det största hindret för ett liv utan brott. Programmet är i huvudsak ett s.k. kognitivt program, d.v.s. man arbetar främst med tankar, attityder och beteenden. Detta är vad forskning på programresultat säger är mest framgångsrikt. För de många ungdomar som har låg självkänsla vill programmet hjälpa ungdomarna till att ändra sin negativa självbild om de har en sådan. Bedömning och omfattning För att avgöra programbehov görs en utredning gällande droger, kriminalitet och kriminella samt graden av motivation för förändring. Detta utgör grunden för att bedöma vilka avsnitt som den unge skall gå förutom de obligatoriska basavsnitten. Dessa obligatoriska basavsnitt är 14 stycken, 13 om föräldrarna ej medverkar. Till dessa kan läggas individuellt anpassade avsnitt det finns 14 sådana avsnitt samt ytterligare 10 färdighetsträningsövningar. Alla ungdomar gör inte alla avsnitt. Vanligt är att man lägger till ca 5 avsnitt så att programmet blir 19 träffar långt. Innehåll Avsnitt som behandlas är kriminella, kriminell karriär, påverkan av kamrater, drivkrafter till brott, risksituationer, familjesituationen, värderingar, brottsoffer och framtiden. Man träffas helst 2 gånger i veckan under ca 1,5 timme per träff. Programöversikt 1. Hur är läget? 5. Påverkan av andra 11. Varför tänka på förändring? 17. Rapportera och utmana tankar 22. Kriminella III 26-28 Brottsoffer 2. Att förändra och förändras 6-7. Den kriminella karriären 12. Tankar, känslor och beteenden 18. Taktik för att undvika ansvar 23. Vad får någon att fortsätta begå brott? 29. Killat, tjejer och 3. Vad vill jag med mitt liv? 8. Vem är du? 13-15 Kriminella 19-20 Kriminella II 24. Risksituationer för brott 30 Avslutning 4. Familjen som grupp 9-10 Livshistoria 16. Att sätta upp mål. 21. Värderingsövningar 25. Värderingsövningar. Färdighetsövningar 10 st