Remissyttrande över slutbetänkande (SOU 2001:44) Jämställdhet transporter och IT från Rådet för jämställdhetsfrågor. Sammanfattning 1 (5)

Relevanta dokument
Förslag till ny transportpolitisk målstruktur (SIKA rapport 2008:2)

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium

Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS

Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten!

Remissyttrande: Mål och myndigheter en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Kommittédirektiv. Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag. Dir. 2010:55. Beslut vid regeringssammanträde den 12 maj 2010

Yttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU 2019:13) KSN

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetspolicy för Västerås stad

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen.

Jämställdhet transporter och IT

Yttrande av Sveriges Kvinnolobby över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Värna demokratin mot våldsbejakande extremism - Nationell samordning och kommunernas ansvar (SOU 2016:92)

LOs yttrande över utredningen Ny struktur för mänskliga rättigheter SOU 2010:70

Remiss av Trafikanalys rapport 2017:1 Ny målstyrning för transportpolitiken

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Grundläggande jämställdhetskunskap

Remissvar på betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

Uppdragets närmare utformning framgår nedan.

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Forskning och innovation för bättre måluppfyllelse Trafikverkets FoIstrategi

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Med tillit växer handlingsutrymmet (SOU 2018:47) och En lärande tillsyn (SOU 2018:48)

Jämställdhetsintegrering i transportsektorn. Charlotta Faith-Ell 31 januari 2019, Forum för Jämställdhet

Agenda 2030-delegationen I riktning mot en hållbar välfärd

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering

Remissyttrande över Miljömålskommitténs betänkande Framtidens miljö allas vårt ansvar! (SOU 2000:52)

Remiss En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle. KS

Effektiv vård (SOU 2016:2)

Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor Länsstyrelsen Västra Götalands län 15 nov Trollhättan

Etappmål efter år 2020 och sänkt bashastighet i tätort Maria Melkersson, Trafikanalys

Remissvar på betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69)

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom!

Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

KL 10:00-10:30. Ärendet innehåller en länsgemensam strategi för jämställdhetsintegrering i Stockholms län för åren

Program för ett jämställt Stockholm

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS

Strategi för ett jämställt Botkyrka

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

Jämställdhetsintegrering som strategi ska bidra till att uppnå de jämställdhetspolitiska

SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken

Finansdepartementet Budgetavdelningen. Könsuppdelad individbaserad statistik i myndigheternas årsredovisningar

Yttrande över slutbetänkande Reboot omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)

Kvinnor och mäns inställning till gatu- och vägutformning. Merritt Polk Göteborgs universitet

Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91)

Trafikverksutredningens betänkanden SOU 2009:24 och 2009:31 - Remissvar

Välkommen! Vänligen, placera er enligt på lappar angiven placering.

Regionförbundet Östsams handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Betänkandet SOU 2017:23 digital forvaltning.nu

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg

Information om regeringens handlings-plan för Agenda 2030 och kommunens kartläggning 8 KS

Yttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet

Återrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Handlingsplan för jämlikhet och jämställdhet vid Örebro universitet

Förvaltningskommitténs slutbetänkande: Styra och ställa - förslag till en effektivare statsförvaltning (SOU 2008:118)

LANTMÄTERIET. Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet,

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län

Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet

Remiss: Integritetskommitténs slutbetänkande Så stärker vi den personliga integriteten (SOU 2017:52)

Program för ett jämställt Stockholm

Remiss av betänkande digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23)

Örebro universitets jämställdhetsplan

Redovisning av uppdrag om plan för ökad jämställdhetsintegrering av Skolverkets verksamhet

Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13 Er beteckning; M2019/00661/S

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

MISSIV. Miljo och energidepartementet Qunilla.blomauist(3>reQerinQskansliet.se JAMSTALLDHETS MYND1GHETEN

över förslaget till nationell transportplan

Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86

U2014/7490/JÄM. Göteborgs universitet Box Göteborg

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Jämställdhets- policy

Yttrande av Sveriges Kvinnolobby över betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)

Nollbasmätning ÖK % 26. Mitt juridiska kön är: Ange i vilken grad du instämmer i följande påståenden:

Ekonomistyrningsverkets remissvar över betänkandena Med tillit växer handlingsutrymmet (SOU 2018:47 och En lärande tillsyn (SOU2018:48)

I I VINNOV/V REMISSVAR. Sammanfattning N2011/263 6/TE

Sverige och Agenda 2030

Plan för jämställdhet. för Eskilstuna kommun

Slutrapport ARBETSMILJÖ VERKET. RAPPORT Datum

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

SL Svenska. Svenska institutets remissyttrande maa Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet {SOU 2019:13) institutet

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Yttrande från Sveriges Kvinnolobby över Ds 2016:35 - Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet

Transkript:

1 (5) 2001-10-26 0210-0102105 Petra Thunegard, 011-19 11 29 2001-07-11 N2001/6498/TP Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över slutbetänkande (SOU 2001:44) Jämställdhet transporter och IT från Rådet för jämställdhetsfrågor Sammanfattning Rådet för jämställdhetsfrågor för transporter och IT-tjänster (Jämit) har lämnat sitt slutbetänkande till regeringen. Sjöfartsverket väljer att kommentera vissa delar av detta betänkande. Det gäller främst förslagen om en ny myndighet, ett nytt transportpolitiskt delmål, styrning av berörda myndigheter, jämställdhet i lagstiftningen, jämställdhet vid offentlig upphandling och jämställda organisationer. Sjöfartsverket anser att det är viktigt att jämställdhetsperspektivet integreras i hela verksamheten och instämmer i stort med Jämits förslag. Verket vänder sig dock mot förslaget om att remissynpunkter från organisationer som inte har en rimligt lika fördelning av kvinnor och män i sin ledning och styrelse ska tillmätas väsentligt mindre vikt än jämställda organisationers synpunkter. Sjöfartsverket anser att fördelningen av kvinnor och män i en organisations ledning och styrelse är ett alltför trubbigt instrument för att avgöra hur jämställd organisationen verkligen är. Denna fördelning säger inte något om organisationens arbete med integrering av jämställdhetsperspektivet vare sig i den interna eller den externa verksamheten.

Jämits förslag En ny myndighet Jämit föreslår att regeringen inrättar en ny myndighet som ges i uppdrag att verka som ett nationellt pådrivande kunskaps- och resurscentra för samhälle och näringsliv. Myndighetens uppgift bör vara att: Samla befintlig kunskap inom området. Ansvara för kunskapsförmedling om jämställdhet genom seminarier och annan opinionsbildande verksamhet. Utveckla metoder för jämställdhetsanalyser. Samordna jämställshetsarbetet. Bistå vid införandet av kunskap från genus- och jämställdhetsforskning i näringsliv, i utbildningar och i övrig berörd verksamhet. Bygga upp en databas med goda exempel på jämställdhetsprojekt och metodutveckling. Etablera samarbete med näringslivet och med arbetsmarknadens parter. Sjöfartsverket anser att det är viktigt att respektive myndighets ledning tar ansvar för och aktivt driver frågan om ökad jämställdhet i det interna och det externa arbetet. Sjöfartsverket håller med om att en myndighet i enlighet med Jämits förslag skulle kunna fungera som ett bra institutionellt stöd i övriga myndigheters strävan med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten. Ett nytt transportpolitiskt delmål Ett sjätte delmål för ett jämställt transportsystem Jämit föreslår att regeringen snarast föreslår att riksdagen fastställer ett sjätte transportpolitiskt delmål för ett jämställt transportsystem med följande formulering. Målet är ett jämställt transportsystem, där transportsystemet utformas så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Där både kvinnor och män ges samma möjligheter att påverka dess tillkomst, utformning och förvaltning och där både kvinnors och mäns värderingar tillmäts samma vikt.

Sjöfartsverket, som noterat att regeringen i prop. 2001/02 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem redan har föreslagit ett sådant nytt delmål, har inget att erinra mot ett sjätte delmål för ett jämställt transportsystem. Styrning av berörda myndigheter Etappmål för ett jämställt transportsystem Jämit föreslår att regeringen i regleringsbrev till myndigheterna inför ett nytt etappmål för ett jämställt transportsystem. Etappmålet för ett jämställt transportsystem bör vara: Att all relevant information redovisas utifrån kön. Att eventuella skillnader mellan kvinnor och män redovisas och analyseras. Att berörda myndigheter i sina beslut beaktar dessa skillnader. Sjöfartsverket har inget att erinra mot förslaget om etappmål för ett jämställt transportsystem. Uppdrag att utveckla etappmål för trygghet och säkerhet Jämit föreslår att regeringen ger myndigheterna i uppdrag att utveckla etappmål med betoning på trygghet och säkerhet. Etappmålet handlar om att på ett tidigt stadium i planerings- och projekteringsprocessen ta hänsyn till såväl kvinnors som mäns förhållningssätt till trygghetsaspekten i säkerhetsbegreppet. Sjöfartsverket ser ett behov av att utveckla etappmål för trygghet och säkerhet ur ett jämställdhetsperspektiv och instämmer med Jämits förslag. Det gäller såväl vid utvecklingen i frågor som rör traditionell sjösäkerhet, som t.ex. livräddningsutrustning, som vid fysisk planering av angöringsplatser och terminaler. Uppdrag att utveckla handlingsplan för transportmyndigheternas externa och interna jämställdhetsarbete Jämit föreslår att regeringen ger berörda myndigheter i uppdrag att presentera en handlingsplan för hur arbetet med att integrera jämställdhetsperspektivet i den ordinarie verksamheten skall bedrivas.

Sjöfartsverket håller med Jämit om behovet av handlingsplan för att kunna åstadkomma och följa upp en integrering av jämställdhetsperspektivet i såväl den interna som den externa verksamheten. Jämställdhet i lagstiftningen Jämställdhetsperspektivet i kommunikationslagarna, plan- och bygglagen och miljöbalken Jämit föreslår att regeringen i proposition ser till att jämställdhetsperspektivet förs in i lagstiftningen. Principer för att öka jämställdhet genom dessa regler kan handla om portalparagrafer som synliggör jämställdhet; nya i kommunikationslagarna och kompletterade i PBL och miljöbalken, beslutsunderlag som redovisar konsekvenserna för både kvinnor och män, samt beslut som redovisar hur konsekvenserna påverkat avgörandet. Sjöfartsverket har inget att erinra mot förslaget att jämställdhetsperspektivet förs in i lagstiftningen. Jämställdhet vid offentlig upphandling Jämit föreslår att jämställdhet förs in som ett viktigt styrmedel vid all offentlig upphandling. Offentlig upphandling kan vara ett instrument för att främja den jämställdhetspolitiska målsättningen på samma sätt som för andra politiska målsättningar. Bedömningen av anbud vid upphandling görs utifrån utvärderingskriterier som visar det mest ekonomiskt fördelaktiga, vilket även bör innefatta en samhällsekonomisk nyttomodell som inkluderar jämställdhet. Sjöfartsverket har inget att erinra mot förslaget att jämställdhet förs in som styrmedel vid offentlig upphandling. Jämställda organisationer Jämit föreslår att regeringen som sin policy deklarerar att remissynpunkter från organisationer som inte har en rimligt lika fördelning av kvinnor och män i sin ledning och styrelse tillmäts väsentligt mindre vikt än jämställda organisationers synpunkter.

Transportsektorn är mansdominerad och män är överrepresenterade i många sammanhang där transportpolitiska åtgärder beslutas. Om organisationer verksamma på transportområdet ska kunna anses bidra till ett jämställt transportsystem måste de också kunna uppvisa en egen vilja och förmåga till jämställdhet. Sjöfartsverket anser att fördelningen av kvinnor och män i en organisations ledning och styrelse är ett alltför trubbigt instrument då denna fördelning i sig inte behöver vara avgörande för hur jämställd organisationen verkligen är. Inte heller säger denna fördelning något om organisationens arbete med integrering av jämställdhetsperspektivet vare sig i den interna eller den externa verksamheten. I handläggningen av detta ärende, som avgjorts av generaldirektören Jan- Olof Selén, har deltagit byrådirektören Petra Thunegard som föredragande. Jan-Olof Selén Petra Thunegard