Frågor och svar om arbetstid 1
Känner du också att arbetstid och fritid flyter ihop ibland? Ny teknik och nya arbetssätt gör att du kan jobba var som helst, när som helst och hur mycket som helst. Var och när tar egentligen arbetstiden slut om du alltid har jobbmobilen på, kollar jobbmejl på helgen och läser jobbpapper till och från arbetet? Eller funderar på en jobbfråga när du cyklar, städar eller somnar? Älskar du ditt jobb betyder det gränslösa arbetslivet en möjlighet att styra din egen tid. Men det kan också bli lite för mycket av det roliga. Är arbetsbelastningen hög kan jobb-bitarna i livspusslet bli många. Vi behöver alla stänga av ibland och ladda batterierna. Vi i Unionen är experter på arbetsmiljö och har koll på alla regler om övertid, dygnsvila och semester. Din arbetsgivare ska se till att du mår bra på och av jobbet men om så inte är fallet kan du vända dig till oss för hjälp och stöd. Dessutom förhandlar vi fram bra villkor så att du inte behöver jobba över eller på udda tider gratis. Du vet bäst själv var din gräns går men vi kan hjälpa dig hitta balansen mellan arbetslivet och resten av livet. Läs mer eller bli medlem direkt på unionen.se/balans eller fyll i och skicka in ansökan som du hittar i slutat av detta material. Du kan också ringa 0771-743 743. 2
Alltid tillgänglig I vissa fall ger din arbetsgivare dig möjlighet att koppla upp dig hemifrån till jobbet. Det finns då en del att tänka på. Det finns väl stora fördelar med att jag får jobbmobil och uppkoppling till jobbet? Javisst har det sina fördelar. I vissa situationer kan det vara en frihet att du kan utföra en del arbetsuppgifter hemma. Men det finns risker med att du blir tillgänglig för arbetsgivaren en allt större del av dygnets timmar. Din frihet kan övergå till obalans, när du upptäcker att du arbetar mer än du har betalt för och att du får för lite tid för avkoppling och återhämtning. Vad kan jag göra för att jobbet inte ska ta för stor plats på min fritid? Anteckna i en liten arbetsdagbok hur ofta, och hur länge du blir störd på din fritid. Blir det för tätt och för mycket kan det vara läge att fråga om din arbetsgivare vill ha ett avtal om beredskapstjänst (läs mer på sidan 12) i hemmet, inklusive ersättning. Annars gäller alltid att du är ledig på din fritid. Tänk på att dina ambitioner när det gäller att göra ett bra jobb kan vara en hälsofara, om du pressar dig allt mer till att alltid ställa upp. Sätt upp tider på dygnet då du inte svarar i jobbmobilen och på din e-post som hör till jobbet. Även om du är ansvarig för någon del av verksamheten på jobbet är det viktigt att du tar dig tid att vila. Se till att skaffa dig tid med absolut arbetsförbud! När du åker på semester lämna jobbmobilen på jobbet, tillsammans med jobbtankarna! Kom ihåg får du ingen riktig återhämtning så kan du inte göra ett riktigt bra jobb. 3
Övertid Ibland kör det ihop sig och arbetstiden räcker liksom inte till. Men arbetsgivaren förfogar inte fritt över din tid när arbetsdagen är slut. Det finns regler i avtal och arbetstidslagen som både du och din arbetsgivare ska hålla er till. Chefen säger åt mig att jobba över måste jag det? Ja om chefen kan redovisa särskilda skäl och arbetsuppgifterna är oförutsedda, kortvariga och tillfälliga. Om du själv har sakliga skäl för att inte jobba över kan du säga nej. Ibland kan det räcka med att du hänvisar till privata angelägenheter. Andra gånger måste du kunna visa förhinder, som gör att du inte kan ta dig till arbetsplatsen. Måste jag arbeta över hur mycket som helst? Nej! Du får säga nej till en beordrad övertid om du har passerat vissa tidsgränser. I nästan alla Unionens kollektivavtal finns en gräns på 150 timmars övertid per kalenderår, med en begränsning på 48 timmars övertid under en fyraveckorsperiod. Har du inte kollektivavtal på din arbetsplats sätter arbetstidslagen ett tak på 200 övertidstimmar under ett kalenderår och 50 timmar under en kalendermånad. Under en fyraveckorsperiod får du enligt lagen inte arbeta mer än i genomsnitt 48 timmar under en sjudagarsperiod (en dags övertid per vecka). Lagen ställer också krav på sammanhängande ledighet per dygn och veckovila. Du kan vända dig till Arbetsmiljöverket som ansvarar för tillsynen över hur arbetsgivarna efterlever arbetstidslagen. Vid särskilda behov kan övertiden utökas ytterligare enligt både lag och avtal. Då krävs dock en särskild överenskommelse med Arbetsmiljöverket för arbetsplatser som saknar kollektivavtal. Har ni kollektivavtal krävs en överenskommelse med din klubb. 4
Vad gäller om jag själv vill jobba över för att hinna med det jag ska? Jobba inte över på eget initiativ. Arbetsgivaren kan ge sitt godkännande efteråt men är inte skyldig att göra det. Be därför alltid om klartecken i förväg. Hur fungerar övertid för mig om jag har en deltidsanställning? På en del avtalsområden får inga deltidsanställda beordras till övertid, eller mertid som övertid ibland kallas, oavsett vilka skäl de har för övertiden. Är du deltidssjukskriven finns det hälsoskäl till att du inte ska arbeta mer än din deltid. Och är du deltidare för att ta hand om barn kan du med stöd av föräldraledighetslagen neka övertid. Har du föräldra- eller sjukpenning på deltid? Tänk på att övertid kan innebära en förändring av ersättningen från Försäkringskassan. För att undvika detta ska du i princip anmäla att du på grund av övertid har utökat din sysselsättningsgrad och därmed ska ha sänkt ersättning. 5
Övertidsersättningen Tjänstemän med ledande befattning har ofta själva frihet att bestämma när de ska jobba. Även de som har en arbetstid som inte går att kontrollera kan komma överens med arbetsgivaren om att ta bort övertidsersättningen, och i vissa fall även taket för hur mycket övertid man får ta ut. I utbyte får de högre lön och längre semester. Det finns mycket att tänka på innan man tackar ja till ett sådant erbjudande. Och även efter. Vi har alla olika typer av jobb. I vissa fall passar det bra att ha en förutbestämd övertidsersättning. Då kan du eller din arbetsgivare ta initiativ till ett avtal om det. I våra kollektivavtal finns skrivningar som ger dig rätt till tre eller fem extra semesterdagar och/ eller högre lön beroende på arbetsuppgifter, om ni vill teckna ett sådant avtal. Vilka risker finns? Den största risken är för mycket övertid och därmed för lite återhämtning i vardagen, vilket är en hälsofara. En sämre hälsa kan inte kompenseras av lönehöjningar och semesterdagar. Därför bör ett avtal om slopad övertidsersättning innehålla en riskbedömning, där parterna beskriver hälsoriskerna. De berörda måste få såväl kunskaper om hur de förebygger farlig stress, som befogenheter att styra sin arbetstid. Kan arbetsgivaren kräva hur mycket övertidsarbete som helst? Nej, fortfarande gäller arbetsmiljölagens krav på arbetsgivaren att organisera arbetet så att arbetsbelastningen inte riskerar att orsaka olycksfall och ohälsa. Hur mycket är lagom som kompensation? Det beror på hur mycket övertid det blir och det kan blir mer än de extra semesterdagarna och eventuella lönetillägg. I ett avtal bör det ingå en gemensam bedömning av förväntad övertid, utifrån 6
det senaste årets övertid. Det blir en grund för att beräkna en rimlig kompensation och för att vid årets slut stämma av hur det gick och vid behov omförhandla avtalet eller upphäva det. Det ska finnas tydliga regler för giltighetstid och hur avtalet sägs upp. Se till att avtalet anger tydliga lönetillägg för utebliven övertidsersättning, så att arbetsgivaren inte bara allmänt kompenserar med högre lön! Som nyanställd är det klokt att arbeta som vanligt det första året arbeta för att se hur mycket övertid det blir och vad ersättningen ger. Hör av dig till Unionen om du är osäker på vilken kompensation som kan vara lämplig. 7
Flextid och flexiblare arbetstid En flexibel arbetstid kan betyda olika saker. Som anställd kan du flexa in och ut på jobbet genom att anpassa när du börjar och slutar på dagen till vad som passar dig. Flextid är då en arbetstid som är flexibel för dig. Du kan också som anställd behöva anpassa dig till arbetsgivarens skiftande behov och önskemål när det gäller arbetstid och då ofta få oregelbundna och obekväma arbetstider. Detta kallar vissa arbetsgivare för flexiblare arbetstider. Är flextid och flexiblare arbetstider olika saker? Ja, så är det. Flextid är något som i mer än 30 år har underlättat tillvaron för väldigt många anställda. Istället för att stressa till jobbet exempelvis klockan åtta, kan du med flextid komma när som helst mellan sju och nio och motsvarande vid dagens slut. Många kan också flexa vid lunchen. Huvudsaken är att du i långa loppet arbetar den arbetstid du har betalt för. Flextiden ser lite olika ut med dagsflex, veckoflex eller månadsflex med flexsaldo beroende på vilket avtal som gäller. Ju mer du som anställd själv kan påverka dina arbetstider desto mindre är risken för att du ska drabbas av stressrelaterad ohälsa. När det handlar om flexibilitet ur arbetsgivarens synvinkel är det en önskan att ytterligare kunna variera arbetstiden under året utifrån verksamheten, exempelvis efter säsong eller konjunktur. Det finns också krav från vissa arbetsgivare på exempelvis delade arbetspass eller att ett arbetsschema planeras utan inflytande från de anställda. Unionen anser att arbetstiden inte bara kan förläggas utifrån arbetsgivarens perspektiv, utan att de anställdas perspektiv också väger tungt. Är det inte redan arbetsgivarna som själva bestämmer arbetstiderna? Nej, de kan inte riktigt göra hur som helst om det finns arbetstidsavtal på arbetsplatsen. I arbetstidsavtalet har man enats om vissa grundregler som de måste ta hänsyn till. 8
Arbetsgivaren måste meddela dig minst två veckor i förväg, om din arbetstid ska ändras, så att du får tid att ställa om dig och lösa praktiska frågor som kan uppstå med ett nytt schema. Om det är stora förändringar måste arbetsgivaren också förhandla med fackklubben. I avtalen säger man också att det måste finnas en balans mellan å ena sidan arbetsgivarens behov av att anpassa arbetstiden efter verksamheten och å andra sidan efter de anställdas behov och önskemål. Det är viktigt att man alltid ser till att ha arbetstider som ger hälsosamma arbetsvillkor, möjlighet till återhämtning, ett jämställt familjeliv och ett fungerande socialt liv. Vi måste väl anpassa arbetstiden till det som behöver göras annars kan vi ju riskera jobben? Javisst, men det går redan att anpassa arbetstiden inom ramen för de arbetstidsavtal som finns. Och så sker också, i ordnade former, där anställda och deras företrädare kommer överens med arbetsgivare i lokala överenskommelser och med arbetstidsavtalet som grund. 9
Så är det många gånger i verksamheter som pågår dygnet runt som till exempel energiproduktion, flyg-, buss- och andra transporter. Det finns också exempel på hur anställda och arbetsgivare kommer överens om att jobba mer vissa delar av året och mindre andra delar, som på golfbanor, eventföretag och inom turistnäringen. Lokalt löser man nästan alltid de här frågorna i samförstånd. Man hittar förnuftiga kompromisslösningar där man ger och tar. Det förekommer till exempel ofta att man enas om att kompensera oregelbundna och obekväma arbetstider med förkortad arbetstid och längre perioder för återhämtning. När arbetstider behöver förändras vilka risker finns det med att låta arbetsgivaren avgöra vad som är flexiblare arbetstider? Forskning visar att oregelbundna arbetstider och verksamheter där den anställde har lite inflytande över arbetstiden ökar risken för ohälsa. Om du arbetar på oregelbunden arbetstid och på natten blir du helt klart utsatt för en fysisk, psykisk och social påfrestning. Jämfört med om du arbetar regelbundna tider på dagen löper du större risk för ohälsa. Det finns också risker för ditt privatliv. För oss är det naturligtvis också en fråga om makt och din rätt till en god balans mellan arbete och fritid. Därför måste det finnas utrymme för dig och dina arbetskamrater, antingen direkt eller genom ombud, att granska och diskutera motiven och ifrågasätta om balansen blir rimlig mellan dina behov och det som arbetsgivaren ser som verksamhetens behov. Men det kan finnas flera alternativ för hur man löser sådana behov, inte bara en enda lösning. Hur kan arbetstider som saknar balans mellan de två parternas behov se ut? Ett exempel på arbetstid som är helt och hållet anpassad efter arbetsgivarens behov är uppsplittrade arbetspass (split-shift). På ett sådant schema kan du vara tvungen att först arbeta några timmar på morgonen, kl 05.00-08.00, och sedan några timmar på eftermiddagen kl 14.00-19.00. Då står du med ett antal håltimmar på dagen och missar både frukost och middag ihop med din 10
familj. Din ledighet på dagen är ofta svår att använda för att återhämta dig och för att umgås med familj och vänner. Det blir också sammanlagt många timmar från att du först börjar arbeta, tills du är färdig för dagen. Här finns ingen rimlig balans mellan arbetsgivarens behov och dina behov. Unionen arbetar febrilt för att vi ska slippa den typen av arbetstider. Kom ihåg att du behöver mer återhämtning än när du arbetar 08.00-17.00 hela veckan, året runt. Finns det inte något positivt för mig som anställd med flexiblare arbetstider? För dig kan det naturligtvis vara bra att arbetstiderna inte är så låsta. Det är ju lättare att till exempel ta en akut tandläkartid eller ställa upp på aktiviteter med barnen, även om det är på dagtid. I gengäld kan du arbeta igen tiden då det passar dig, även om det är en kväll. Detta blir som en sorts utbyggd flextid. Detta förutsätter att det finns en balans när det gäller att anpassa tider, mellan de anställda och arbetsgivaren, som arbetstidsavtalen styr. Utan avtal om arbetstid finns risken att det bara blir du som får anpassa dig, och inte tvärtom. 11
Jour och beredskap Du jobbar inte men finns tillgänglig om arbetsgivaren behöver din insats. Detta kallas jour och beredskap. Vad är skillnaden mellan jour och beredskap? Om du har jour finns du på arbetsplatsen och väntar på att dina tjänster behövs. Har du beredskap är du hemma eller någon annanstans, men är beredd att rycka in och börja arbeta om det behövs. Ofta talar man om jour fast det bara är beredskap. Bland Unionens medlemmar är det ovanligt med verkligt jourarbete. Varför har man beredskap? Beredskap är till exempel när transportledare är beredda att rycka in vid väderkaos eller när ansvariga på IT-avdelningar kan ställa upp vid datorhaveri. Får jag betalt för att vara beredd? Det varierar mellan olika branscher och företag. Ofta får den anställde ett mindre belopp för att vara tillgänglig när man har reglerat beredskapen i avtal. Det är viktigt att beredskapen regleras, så att både du och din arbetsgivare vet vad som gäller. Vad händer när jag går från att vara beredd till att jag börjar arbeta? Då får du normalt övertidsersättning. Hur mycket kan variera, ofta två eller tre timmar som ett minimum. Det finns också olika praxis när det gäller vad som räknas som att gå i tjänst på natten. I en del avtal talar man om att inställa sig på arbetsplatsen. I andra att du går i tjänst så fort du lyfter på telefonen om du har beredskap. Finns det någon gräns för hur ofta jag måste vara beredd? Nej men det gäller att se upp så att det inte blir för ofta som du tvingas gå upp och jobba på natten. Det är ofta svårt att somna om efter att man blivit väckt mitt i natten och upprepad sömnbrist är en förstås en hälsorisk. Kom ihåg att när beredskapen leder till arbete så bryts också din dygnsviloperiod. 12
Nattarbete Arbete på natten är ibland nödvändigt. Men kroppen mår bättre av att sova på natten. Därför gäller det att försöka minska de problem som kan uppstå. När går kväll över till natt, och natt över till morgon? Om detta finns olika besked. Enligt arbetstidslagen är nattarbete när man arbetar mellan midnatt och klockan fem på morgonen. Men i flera av Unionens avtal är natten längre och kan vara förlagd annorlunda. När blir jag nattarbetare? Som nattarbetare räknas du när ditt arbetspass omfattar minst tre timmar på natten eller du beräknas arbeta nattetid en tredjedel av alla dina timmar under ett år. Ett nattpass kan alltså börja på kvällen och avslutas under natten. Men det kan också börja mitt i natten och avslutas på morgonen. Man tjänar ju bra på natten så vad är problemet? Vi är alla olika men för de flesta sliter nattarbete på kropp och själ. Det kan ingen högre lön kompensera. Men om du får färre antal arbetspass per vecka, eller kortare arbetstid per dygn, kan det mildra den psykiska och fysiska påfrestningen och förbättra din återhämtning. Sådana överenskommelser är vanliga vid nattarbete. Den högre lönen för nattarbete kan bli ett dilemma. Det är vanligt att det blir svårare att klara nattarbete när man blir äldre. Om man då vant sig vid den högre inkomstnivån som nattarbete ger, kan man frestas att streta på med nattjobbet trots att kroppen börjar säga ifrån. 13
Rätten till semester Semestern är lagstadgad. Men det kan uppstå diskussioner på arbetsplatsen om när och hur de anställda ska ta ut den. För att kunna koppla av ordentligt behöver jag vara borta från jobbet länge vad har jag rätt till? Av de fem veckor som du har enligt semesterlagen, har du rätt att ta ut fyra veckor i sträck under juni-augusti och arbetsgivaren är skyldig att lägga ut ledigheten. Du och arbetsgivaren kan göra överenskommelser om annat men fyra veckor i sträck har du rätt till, om det är det du vill. Det är ju på sommaren man vill vara ledig har jag rätt till det? Ja, det normala är att semestern ska läggas ut under juni-augusti. Men i en del branscher och företag där merparten av arbetet sker just under sommaren har parterna lokalt ofta kommit överens om att man tar ut en mindre del av semestern då och mer under resten av året. Många tycker också att det är bra att exempelvis få ledig tid kvar till skidsemester eller för att åka till värme och sol under vintern. Allt handlar om att komma överens. Arbetsgivaren kan inte ensam bestämma när du ska ta ut din semester. Ibland kan man bestämma om mer semester i utbyte mot att man avstår från att ta ut semester under sommarmånaderna, helt eller delvis. 14
Läs mer på unionen.se Just nu bjuder vi på 3 månader Läs mer på unionen.se Just nu bjuder vi på 3 månader Du är väl med i Unionen? Läs mer på unionen.se Avgift till a-kassan och eventuell klubbavgift tillkommer. Om inte, välkommen att öka din trygghet och dina utvecklingsmöjligheter i arbetslivet tillsammans med oss. Som medlem har du alltid någon att fråga om dina rättigheter och får förhandlingshjälp om det skulle uppstå problem. Du kan också vara med och påverka i frågor som engagerar dig på ditt jobb eller i samhället i stort. Du blir tryggare mellan jobben tack vare vår inkomstförsäkring och kan använda våra karriärcoacher och övriga karriärtjänster när du vill ta nästa steg i arbetslivet. Söker du jobb granskar vi dina handlingar, ska du ha lönesamtal bidrar vi med statistiken och argumenten. Dessutom är det tack vare att vi är många medlemmar som vi kan förhandla fram värdefulla villkor i kollektivavtalet, som rätten till löneökning, övertidsersättning och tjänstepension. Unionen är Sveriges största fackförbund för dig i det privata näringslivet med cirka en halv miljon medlemmar. Oroa dig lite mindre. Utvecklas mycket mer. Bli medlem direkt på unionen.se eller 0771-743 743. Eller fyll i och skicka in blanketten här intill. Är du redan medlem, berätta för en kompis eller kollega om allt bra vi gör i Unionen! JAG VILL BLI MEDLEM I UNIONEN mina PersonuppgifteR Arbetsgivare Förnamn Efternamn Personnummer Arbetsgivare, företagets fullständiga namn Anställd fr o m ÅÅ MM Adress Postnr Ort Arbetsplatsadress E-postadress Telefon kontakt/dagtid Postnr Ort mina Löneuppgifter och arbetsuppgifter unionens ARBETSLÖSHETSKASSA Total lön, kronor per månad Jag är chef Din ansökan om medlemskap i Unionens A-kassa gör du på en separat blankett. Är du inte medlem i Unionens A-kassa skickar vi en blankett till dig inom en vecka. På www.unionensakassa.se kan du skriva ut blanketten och läsa mer om inträdesvillkoren. Medlemskap i A-kassan kan tidigast börja gälla samma månad som inträdesansökan kommit in. Beskrivning av mina arbetsuppgifter och mitt ansvar 15 Jag vill bli Medlem min underskrift Jag vill bli medlem fr o m ÅÅ MM Datum Namnteckning Jag godkänner samtidigt att mina personuppgifter behandlas och utlämnas för sådana ändamål som har med itt medlemskap att göra.
Unionen nära dig Bergslagen 019-17 46 00 Dalarna 0243-21 35 50 Gävleborg 026-64 76 00 Göteborg 031-701 28 00 Mellannorrland 060-55 31 00 Mälardalen 021-40 48 00 Norrbotten 0920-23 35 00 SjuHall 033-20 86 00 Skaraborg 0500-45 84 70 Småland 0771-31 31 00 Jönköping, Kalmar, Oskarshamn, Växjö Stockholm 08-504 161 00 Sydost 0454-30 34 00 Sydväst 040-670 22 00 Malmö, Helsingborg Uppland 018-18 39 00 Värmland 054-13 70 00 Väst 0520-49 41 60 Västerbotten Skellefteå 0910-43 88 40 Umeå 090-71 76 40 Öst Linköping 013-24 75 00 Norrköping 011-19 43 00 Östra Sörmland /Gotland Södertälje 08-504 164 00 Visby 0498-28 87 80 Arbetslöshetskassa 0770-77 77 88 Medlemsförsäkring AB 0771-27 28 00 facklig rådgivning 0770-870 870 Medlemsregister 0771-743 743 Tnr: 1366:3 ISBN: 978-91-7391-195-5 Upplaga: 25 000 Foto: Lena Granefelt Tryck: NRS April 2011 Olof Palmes Gata 17 105 32 Stockholm www.unionen.se 16 KLIPP HÄR