Omvärldsbeskrivning INTERNATIONELL EKONOMI Den internationella konjunkturen är fortsatt mycket stark. I år väntas bruttonationalprodukten (BNP) i världen för tredje året i rad växa med närmare 5 procent. Nästa år förutses en mild avmattning i den globala ekonomin med en BNP-tillväxt om 4,6 procent. Den amerikanska ekonomin bedöms bromsa in. Den åtstramning av penningpolitiken som genomförts har ännu inte fått fullt genomslag på tillväxten samtidigt som inbromsningen på fastighetsmarknaden har intensifierats. Detta bidrar till att tillväxten dämpas ytterligare såväl i år som nästa år. I euroområdet har BNP-tillväxten stärkts betydligt under loppet av 2006. I huvudsak drivs tillväxten av en fortsatt stark investeringskonjunktur. Under nästa år väntas konjunkturen mattas till följd av en svagare global efterfrågan och en stramare penningpolitik. Den starka konjunkturen i de nordiska länderna drivs av en hög inhemsk efterfrågan. Under loppet av innevarande år förutses dock tillväxttakten dämpas betydligt. Även tillväxttakten i hushållens konsumtion väntas avta något. De internationella obligationsräntorna har stigit sedan ett år tillbaka. Bidragande till ränteuppgången har varit en stark internationell konjunktur och ett ökat internationellt inflationstryck, vilket resulterat i förväntningar om en stramare penningpolitik. Sedan mitten av sommaren har dock en ökad osäkerhet om den amerikanska konjunkturutvecklingen bidragit till en nedgång i obligationsräntorna. Mot bakgrund av en svagare konjunkturutveckling bedöms den amerikanska centralbanken avsluta åtstramningen och under andra halvåret 2007 väntas de sänka styrräntan. Riksbanken och ECB väntas dock fortsätta att strama åt penningpolitiken. SVENSK EKONOMI Den svenska BNP-tillväxten har varit stark under inledningen av 2006. Bakgrunden till utvecklingen är att efterfrågan har växt på bred front, såväl inhemskt som från utlandet. Exporten har ökat, den starka investeringskonjunkturen har hållit i sig och hushållens konsumtion utvecklas starkt. BNP-tillväxten dämpas framöver, men blir ändå hög sett i ett historiskt perspektiv. Exporten fortsätter att öka som en följd av en god efterfrågan på svenska produkter i utlandet. Den starka investeringstillväxten mattas. Ett högt kapacitetsutnyttjande i industrin, god lönsamhet och ett förhållandevis lågt ränteläge bidrar till att investeringsnivån ändå bedöms förbli fortsatt hög. Hushållens konsumtion väntas växa kraftigt under prognosperioden som en följd av en stark sysselsättningsökning och snabbt ökande disponibla inkomster. Sammanfattningsvis väntas den svenska BNP-tillväxten bli 4,0 procent i år och 3,3 procent år 2007. 1
Arbetsmarknaden Efter att ha utvecklats svagt under fyra års tid stärktes sysselsättningen under andra halvåret 2005. Den positiva sysselsättningsutvecklingen har fortsatt under 2006. Däremot har arbetslösheten inte utvecklats lika gynnsamt. Detta förklaras framför allt av att arbetskraftsdeltagandet har stigit i takt med att sysselsättningen ökat. Flera indikatorer pekar på att den positiva sysselsättningsutvecklingen kommer att fortsätta under prognosperioden. Löner Under 2007 väntas reallönerna efter skatt öka kraftigt till följd av de inkomstskattesänkningar som regeringen föreslår i budgetpropositionen, men även till följd av den positiva situationen på arbetsmarknaden. Industriavtalet och en hög trovärdighet för Riksbankens inflationsmål har en normgivande effekt, vilket tillsammans med ett relativt lågt resursutnyttjande dämpar risken för alltför höga avtalsökningar. Inflation Det bedöms för närvarande finnas betydande lediga resurser att tillgå på arbetsmarknaden och det inhemska inflationstrycket förblir därför fortsatt lågt. Framöver stiger inflationstrycket gradvis. Nyckeltal svensk ekonomi 2005 2006 2007 2008 2009 BNP 2,7 4,0 3,3 3,1 2,7 Inflation 0,5 1,6 2,5 2,0 1,9 Timlön 3,6 3,4 3,8 4,0 4,1 Öppen arbetslöshet 6,0 5,6 5,8 5,0 4,3 Total arbetslöshet 8,7 8,7 7,7 6,3 5,8 Reguljär sysselsättningsgrad 77,4 77,7 79,0 79,8 80,2 Svensk ränta, 10-årig statsobligation 3,37 3,85 4,15 4,20 4,20 Offentligt finansiellt sparande 2,8 2,8 2,3 2,6 3,1 Reproränta 1,50 3,00 3,75 3,75 4,00 EKONOMIN I KOMMUNSEKTORN Det ekonomiska resultatet för sektorn har successivt förbättrats under de senaste åren. Under 2005 ökade andelen kommuner och landsting som redovisade överskott. Totalt redovisade den kommunala sektorn ett ekonomisikt resultat på 13 miljarder kronor, vilket torde vara i nivå med god ekonomisk hushållning. En stark utveckling av skatteunderlaget och ökade statsbidrag väntas medföra att överskottet ytterligare stärks i år. För perioden 2008 2009 beräknas inkomstökningen avta något. Samtidigt väntas den reala konsumtionen öka med 0,7 1,3 procent, trots att flera arbetsmarknadspolitiska program då fasas ut. Sammantaget innebär detta att det ekonomiska resultatet successivt beräknas minska 2008 2009. 2
Regeringen prioriterar generella bidrag framför specialdestinerade statsbidrag. Därför föreslås att två riktade satsningar till personalförstärkningar i förskolan respektive kommunal vuxenutbildning redan 2007 överförs till det generella statsbidraget. Tabell nyckeltal kommunsektorns finanser 2005 2006 2007 2008 2009 Inkomster, procent av BNP 20,2 20,2 19,8 19,7 19,4 Utgifter, volymförändring i procent 1,6 1,7 2,0 1,3 0,7 Finansiellt sparande, procent av BNP 0,5 0,7 0,5 0,4 0,3 Källa: Finansdepartementet, budgetpropositionen VARA KOMMUN Befolkningsutveckling År Invånare Födda Döda Inflyttn Utflyttn Förändr från 2004 2005 16 008 122 221 729 648-18 1:a halvåret 2006 16 019 79 88 341 321 11 Befolkningen minskade år 2005 med 18 personer på grund av en nettoinflyttning med 81 och en naturlig befolkningsminskning med 99 personer. Under det 1:a halvåret 2006 har befolkningen ökat med 11 personer genom en nettoinflyttning med 20 personer och en naturlig befolkningsminskning med 9 personer. Sedan 1990 har befolkningen minskat med 978 personer eller med 5,8 procent. I den strategiska planen har kommunen 17 000 invånare som långsiktigt strategiskt mål år 2010. Kommunen kommer dock få kompensation för befolkningsminskningen i kostnadsutjämningssystemet för 2007 års budget. I den första delen kompenseras kommunen med 100 kronor per invånare för varje procents befolkningsminskning överstigande 2 procent under den senaste 10-årsperioden. Förutsättningar Antal invånare 2005-12-31 16 008 Antal invånare 1995-12-31 16 844 Minskat antal inv -836 Procentuell minskning -4,96 Standardkostnad Standardkost((Proc minskning -2,0)*100) kr/inv 296 I den andra delen kompenseras kommunen för minskningen av antalet 7-18-åringat utöver 2 procent de senaste fem åren. Ersättning utgår med 12 300 kronor per 7-18 åring utöver 2 procent. Ersättningen beräknas därefter om till kronor per invånare som standardkostnad. 3
Förutsättningar Antal inv 7-18 år 2005-12-31 2 580 Antal inv 7-18 år 2000-12-32 2 658 Minskat antal inv -78 Procentuell minskning -2,93 Standardkostnad Antal elever utöver gränsvärde (2,93-2)*2 580 24 Ersättning per elev 12 300 Standardkostnad kronor (24*12 300) 296 566 Befolkning 2006-06-30 16 019 Standardkostnad kr/inv 19 Utjämningsbidrag Prognos antal inv 2006-11-01 16 000 Standardkostnad kommun kr per inv (296+19) 315 Vägt genomsnitt i riket kr per inv. 154 Kostnadsutjämn bidr folkningsminskn 1 000 tal kr 2 576 Kommunens standardkostnad uppgår till totalt 315 kronor per invånare medan det vägda ge nomsnittet i riket uppgår till 154 kronor per invånare. Med en befolkningsprognos på 16 000 invånare 2006-11-02 ehåller kommunen ca 2,6 miljoner kronor. Då kommunens befolkningsminskning skall detta jämföras med ett bidrag på ca 4,4 miljoner kronor under 2004. Nedan redovisas befolkningsutvecklingen sedan 1990. Befolkningsutveckling 1990-12-31--2006-06-30 17200 17000 16800 16600 Inv 16400 16200 16000 Befolkning 15800 15600 15400 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 År Medellivslängd Den förväntade livslängden för nyfödda i Vara kommun är för närvarande 77,2 år för män och 82,5 år för kvinnor. Detta är något under riksgenomsnittet för män (78,0) samt något över riksgenomsnittet för kvinnor (82,4). 4
Utrikes födda 5,6 procent av invånarna i Vara kommun, eller 892, är födda utomlands. 425 invånare eller 2,7 procent har ett svenskt medborgarskap. Till siffran 892 kommer 212 invånare inrikes födda men med föräldrar födda i annat land. Summan 1.104 betecknas som invånare med utländsk bakgrund. Åldersfördelning 2005 i procent Ålder Vara Västra Götaland Riket 0-6 6,5 7,5 7,5 7-19 17,5 16,4 16,3 20-64 55,5 59,0 58,8 65-79 13,8 11,7 11,9 80-6,7 5,4 5,4 Trots befolkningsminskningen har Vara kommun jämförelsevis hög andel befolkning i målgrupperna för barnomsorg och skola. Andelen över 65 år och 80 år är högre än genomsnittet för länet och riket. Detta kompenseras i kostnadsutjämningssystemet. Andelen i de förvärvsarbetande åldersgrupperna är låg. Då Vara kommun har en hög efterfrågan på arbetskraft har detta kompenserats med en hög nettoinpendling över kommungränsen. Mandatfördelning kommunfullmäktige 2007-2010 Parti m c fp kd s v sd Mandat 16 8 3 2 13 2 1 Skattesatsen 2007 exkl kyrkoskatt (Riket 2006) Nedan redovisas de föreslagna skattesatserna till kommunfullmäktige och regionfullmäktige för år 2007. För riket redovisas beslutad medelutdebitering för år 2006. Genomsnitt Vara Västra Götaland Riket Utdebitering 31,35 32,03 31,59 Därav kommun 20,90 21,58 20,83 Därav landsting/region 10,45 10,45 10,76 Vara kommun höjde 2004 utdebiteringen med 61 öre från 20,29 till 20,90 Trots höjningen ligger kommunen 2005 endast 6 öre över medelutdebiteringen för kommuner. På sikt har kommunen, på grund av den goda resultatutvecklingen, goda utsikter att förbli en lågskattekommunen med en balanserad ekonomisk utveckling och ställning. 5
Bostadsbyggandet Färdigställda lägenheter 1975-2005 Bostadsbyggandet 1975-2005 300 250 200 150 100 50 0 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 flerbostadshus småhus Totalt Under perioden 1991-2005 har 385 lägenheter tillkommit varav 162 i småhus. Av de 385 lägenheterna byggdes 338 under perioden 1991-1993. Som framgår av diagramet har bostadsbyggandet legat på en obetydlig nivå fr o m 1995 då bostadssubventionerna försvann. Ett visst trendbrott redovisas under år 2004 och 2005 då nybyggnationen uppgick till 24 lägenheter. Detta skall jämföras med nybyggnationen under perioden 1995-2003 som uppgick till 19 lägenheter. Förvärvsfrekvens 20-64 år (%) Förvärvsfrekvensen ökar och överstiger regeringens mål på 80 procent. 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Vara 75 77 78 79 80 80 80 81 Sysselsättningen i Vara under perioden 1993-2004 (nattbefolkning) Antalet sysselsatta i Vara kommun dvs de som bor där och arbetar antingen inom eller utanför kommunen har sedan 1997 ökat. Detta trots att befolkningen har minskat. Antal sysselsatta av av kommunens invånare Antal 7600 7500 7400 7300 7200 7100 7000 6900 6800 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Antal År 6
Antal sysselsättningstillfällen efter näringsgren år 2004 (dagbefolkning) Kommunen präglas av en stor entreprenöranda, som har sin orsak i jordbrukstraditionen. Tillverkningsindustrin är den dominerande näringsgrenen och har under det senare halvseklet tillsammans med sysselsättningsökningen inom den offentliga sektorn i stort sett kompenserat nedgången inom jordbrukssektorn. Av nedanstående tabell framgår antalet anställda inom de olika näringsgrenarna inom kommunen år 2004. Då tillverkningsindustrin är starkt mansdominerad anger den procentuella fördelningen i övrigt en brist på traditionella kvinnliga sysselsättningstillfällen. Antal Procent Procent Näringsgren Vara Män Kvinnor Vara Riket Jord och skogsbruk 442 376 66 5,5 1,9 Tillverkning och utvinning 2 880 2 299 581 35,5 17,5 Energi och vatten 86 75 11 1,1 1,0 Byggnadsverksamhet 537 505 32 6,6 5,8 Handel och kommunikation 1 291 890 401 15,9 18,5 Kreditinst, fastighetsförv, företagstj 355 202 153 4,4 13,3 Utbildning och forskning 724 182 542 8,9 11,1 Vård och omsorg 941 89 852 11,6 16,4 Personliga och kulturella tjänster 513 147 366 6,3 7,2 Civila myndigh, försvar mm. 171 51 120 2,1 5,7 Ej specificerad verksamhet 167 63 104 2,1 1,6 Samtliga näringsgrenar 8 107 4 879 3 228 100,0 100,0 Antalet arbetstillfällen har varit relativt konstant ca 7.500 under perioden med en markant ökning fr o m 2001. Antal sysselsättningstillfällen inom Vara kommun Antal 8200 8000 7800 7600 7400 7200 7000 6800 6600 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Antal År 7
Pendling över kommungränserna år 2004 Antalet sysselsatta över 16 år, som bor i kommunen uppgick 2004 till 7.526. Detta betyder en självförsörjningsgrad på över 100 procent då antalet arbetstillfällen i kommunen uppgick till 8.107. Arbetskraftsbalans har uppnåtts genom att kommunen redovisar en nettoinpendling på 581 personer. I nedanstående tabell redovisas bruttopendlingen, förvärvsarbetande dag- och nattbefolkning samt hur utbud och efterfrågan på arbetskraft balanseras. Härvid besannas ovanstående hypotes att det råder brist på sysselsättningstillfällen för kvinnor inom kommunen. Arbetskraftsbalans Utbud Efterfrågan Förv arb Netto- Utbud Förv arb nattbef Inpendl Utpendl pendl totalt dagbef Män 4 177 1 781 1 079 702 4 879 4 879 Kvinnor 3 349 777 898-121 3 228 3 228 Totalt 7 526 2 558 1 977 581 8 107 8 107 Utbildningsnivån (%) 2005 25-64 år Vara Riket Förgymnasial folkskola 11 6 grundskola 14 11 Gymnasial < / = 2år 37 30 3 år 18 18 Eftergymnasial < 3 år 10 14 > / =3 år 9 20 Uppgift saknas 1 1 Summa 100 100 8