Regelverk för remissens väg genom vården

Relevanta dokument
Om Remisshantering inom Stockholms läns landsting

Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen

Rutin för remisshantering God klinisk praxis

Remiss inom hälso- och sjukvård

Remissregler i Västra Götalandsregionen 1/6. Remissregler i Västra Götalandsregionen

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 19 september 2013 ett principärende rörande en man som väntat åtta år på en operation.

Denna anvisning är avsedd att fungera som stöd för att få en enhetlig remisshantering inom Norrbottens läns landsting.

Nämnden beslöt att begära skriftlig återföring i ärendet senast den 31 december 2014.

Patientnämndsärende gällande att remiss skickas till privat vårdgivare som inte debiterar enligt offentlig taxa

Rutin Process: Område: Giltig fr.o.m: Giltig t.o.m: Faktaägare: Fastställd av: Revisions nr: Identifierare: 1 Innehåll

God remisshantering. för läkare och patient. Åsa Wramdemark ST-läkare. Primärvården Södra Bohuslän. FoU-arbete 2010

Remisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna

Återföring. Remisshantering

Remissrutiner inom Region Östergötland

Remisser i vården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Förfrågningsunderlag för vårdval av tjänster inom klinisk neurofysiologi

Riktlinje över remissrutiner inom Region Östergötland

In- och utskrivning i hemsjukvård och inskrivning i Närsjukvårdsteam Rutin för informationsöverföring via IT-tjänst för SVPL 1, i Södra Älvsborg

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

REVISIONSRAPPORT. Remisshantering. Norrbottens läns landsting. Juni Hans Rinander.

Reviderad och beslutad av/datum: Uppdragsgrupp SVOP/Styrgrupp närvård Framtaget av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL

Svar på Socialstyrelsens enkät om landstingens/regionernas ledningssystem avseende systematiskt patientsäkerhetsarbete

För elektroniska remisser skannas remissbekräftelsen. Denna återfinns som separat dokument och kan inte kopplas till remissen.

Riktlinje över remissrutiner inom LiÖ

Introduktion och innehåll

Rutiner för remisshantering

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 19 september 2013 ett principärende gällande brister i remissbevakning.

1(13) Remissbedömning Medicinska indikationer för vårdåtagande ska uppfyllas Vårdåtagandet ska falla inom ramen för verksamhetens uppdrag/utbud/avtal

Kartläggning av inremissflöde till Fröslunda vårdcentral

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Facit till utbildningsmaterial vårdgaranti UPPLAGA 3/2012

Förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad neurologi i öppenvård

Förslag till upphandling av bröstdiagnostiska tjänster inom SLL samt förlängning av avtal

Valfrihetsregler gällande psykiatrisk specialistvård

4 Förslag att införa remisskrav för neuropsykiatriska utredningar HSN

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

Problem i samband med remittering

Överenskommelse avseende ansvar för den somatiska hemsjukvården mellan Örebro läns landsting och kommunerna i Örebro län

att uppdra åt förvaltningen att säkerställa etablering av ett Systemägarråd för WebCare

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Implementering av nationella riktlinjer för god vård och omvårdnad vid demenssjukdom

Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad ögonsjukvård i öppenvård

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett

13 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om hjärtsjukvården i Södertälje HSN

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Mellanlänsavtal med Region Uppsala

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Förslag om modell för avtalsreglering av delar av den öppna somatiska specialistvården

Principärende - patientnämndsärende PaN V gällande neuropsykiatrisk utredning inom vårdgarantins gräns

Svar till socialstyrelsen angående beslut gällande handläggning och diagnos av neuropsykiatriska tillstånd (SoS Dnr 978/2008)

Patientnämndens förvaltning har under 2015 fått in ärenden gällande att vårdgarantin för neuropsykiatriska utredningar inte följs.

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige

Senaste version av SOSFS 2008:18. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatriskvård

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet

Inriktning för genomförandet av uppdrag om digitala vårdmöten under 2018

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Utvecklingsplan för dialysvården

Förfrågningsunderlag för vårdval ortopedi och vårdval handkirurgi

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Arbetsrutin för tvåpartskommunikation vid in- och utskrivning i hemsjukvård via IT-stödet KLARA SVPL

1. Inkommande osorterade remisser

Yttrande över JO-anmälan angående landstingets hantering av begäran om registerutdrag

Yttrande över patientnämndsärende gällande bristande informationsöverföring

Neuro Center S:t Göran bristande information om avgifter m.m.

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

SIP= SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

3 Upphörande av avtal rörande Stadsmissionens ungdomsmottagning HSN

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

32 Beslut i upphandling av öppenvård för vuxna patienter med obstruktivt sömnapnésyndrom i Stockholms län HSN

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Revisionsrapport Remisshantering Landstinget Värmland Margaretha Larsson Malou Olsson Lars-Åke Ullström

Förslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Sammanträde i programberedningen för akutsjukvård

Förslag till kvalitetsgaranti för vuxna som söker vård och behandling för missbruks- /beroendeproblem

REVISIONSRAPPORT. Remisshantering. Förstudie. Landstinget Halland. November Christel Eriksson

Revisionsrapport Remissgarantin Norrbottens läns landsting Maj 2010 Fredrik Markstedt, Revisionskonsult Hans Rinander, Certifierad kommunal revisor

26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

SAMTYCKE TILL INFORMATIONSÖVERFÖRING

Riktlinje för bedömning av egenvård

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus

Malmö stad Medicinskt ansvariga

Transkript:

HSN 2010-01-26 P 4 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-12-11 HSN 0911-1450 Handläggare: Stefan Strandfeldt Regelverk för remissens väg genom vården Ärendet Idag skickas ett stort antal remisser inom vården. Remissen kan vara av flera olika karaktärer. Dels kan det vara att remittera patienten till en annan vårdnivå, då handlar det ofta om från primärvård till specialistvård. Dels kan det vara för att få en second opinion från ytterligare en läkare på att det är rätt diagnos satt på patienten och rätt vårdplanering. Även remittering från mottagning till behandling är vanlig. Självklart gäller många remisser också undersökningar på laboratorier och röntgen. Ett stort antal remitteringar sker inom/mellan olika specialiteter för såväl inneliggande som öppenvårdspatienter. Det finns idag en författning från Socialstyrelsen som behandlar remisser i sjukvården. (SOSFS 2004:11) Det finns många patienter som idag är okunniga om hur deras remiss hanteras och var i processen den finns. Många vårdgivare har idag oklara rutiner för hur de hanterar och informerar patienter om de remisser som utfärdas. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att fastställa regelverk för remissens väg genom vården som kommer att gälla från 2010-04-01. Förvaltningens synpunkter Ett regelverk för remisshantering är viktigt ur flera perspektiv. Ett viktigt perspektiv är att säkerställa att vårdgivarna följer de av Socialstyrelsen utfärdade författningarna avseende remisshantering. Det är dessutom viktigt med detta regelverk utifrån patientsäkerhet och att den fastställda vårdgarantin kan uppnås. Regelverket är också ett komplement till våra Bilagor 1 Regelverk för Remissens väg genom vården

2 (2) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-12-11 HSN 0911-1450 vårdavtal där förvaltningen hänvisar till ett regelverk för remisshantering som ska finnas på Uppdragsguiden. Förvaltningen har under december 2009 etablerat en förstudie för elektronisk remisshantering. Projektet sker i samverkan mellan HSN-f, SLL-IT och LSF, samtidigt undersöks möjligheten att utveckla E-remissen tillsammans med regionerna i Västra Götaland och Skåne. Beslut om fortsättning av utveckling av ett system för Elektronisk remisshantering kommer att ske i särskild ordning Förvaltningen kommer att arbeta fram en plan för implementering och uppföljning av regelverket. Beredning av ärendet Beredning och förankring har skett i samtliga styrelser och beredningar under HSN. Dessutom har regelverket diskuterats med ett stort antal grupper inom landstinget och de organisationer som HSN-f samarbetar med. Konsekvenser för patientsäkerhet Förutsättningarna för att höja patientsäkerheten ökar i och med att ledtiderna för remisshantering kortas vilket innebär att patienter i behov av vård snabbare får vård. Konsekvenser för jämställd och jämlik vård Beslutet innebär inga konsekvenser för jämställd eller jämlik vård Miljökonsekvenser Beslutet innebär inga konsekvenser för miljön Catarina Andersson Forsman Leif Karnström

1 (5) 2009-12-17 Remiss Regelverk Definitionen av en remiss är, enligt SOSFs 2004:11, ett dokument angående en patient som innehåller en beställning av en tjänst (till exempel remiss till röntgen) eller en begäran om övertagande av vårdansvar för patienten i fråga (till exempel en remiss till specialistläkare). Säkra och effektiva rutiner för remisshantering är av central betydelse för patientsäkerhet och tillgänglighet i hälso- och sjukvården. Regelverket för remisshantering har som grundförutsättning att det ska vara samma regler och rutiner oavsett vem som är remittent och vem som är remissmottagare. Regelverket är i första hand framtaget för remiss mellan läkare, men det ska tillämpas i alla sammanhang där remisser sänds och tas emot. Reglerna syftar dels till att förtydliga de lagar och förordningar som finns inom området, dels till att komplettera de delar i vårdavtalen som beskriver remisshantering. Grunderna till regelverket finns i Hälso- och sjukvårdslagen och i Socialstyrelsens förordningar (SOSFs 2004:11 och SOSFs 2005:12) preciseras ansvaret för remisshantering.

Regelverk Medicinsk grund för remittering Beslut om remiss tas i samråd med patient - Läkaren är den som fattar beslut om att patient ska remitteras till annan vårdgivare. - patienten har rätt att besluta vart remissen ska skickas. Patientens valfrihet gäller dock endast inom samma vårdnivå enligt LEON-principen (Lägsta Effektiva OmhändertagandeNivå). Det ska tydligt framgå att det är en remiss mottagaren erhåller. Kommentarer till regelverket Remiss ska utfärdas i samråd med patienten utifrån ett antaget/säkerställt medicinskt behov. Remissen ska sändas till rätt vårdgivare på rätt vårdnivå enligt LEON-principen. Kontrollera då så är möjligt i VISS (www.viss.nu) om remiss ska skickas, vad den i så fall ska innehålla och vart den ska skickas. Läkaren ska ge patienten nödvändig information i samband med remissbeslutet. Informationen ska helst vara både muntlig och skriftlig. Eftersom det inte finns något områdesansvar eller några upptagningsområden ska remisser inte automatiskt skickas till det sjukhus som ligger närmast patientens bostad. Inom geriatrik/asih finns dock fortfarande geografiska områdena med ekonomiskt befolkningsansvar. Hänsyn ska tas till patientens önskemål och rådande väntetid. Skicka inte enbart journalkopior utan sammanställ informationen till en tydlig remiss. I VISS finns information om vad som ska ingå i en remiss. Uppgifter i remissen En klar och tydlig frågeställning Vem remissen kommer från (avsändardata inkl. direktnummer och kombikakod) Vem remissen skickas till (mottagardata) Uppgifter om patienten (patientdata inkl mobilnummer och tolkbehov) Relevanta kliniska grunddata Samma remiss får inte skickas till flera mottagare. Såväl utgående som mottagna remisser ska registreras. Remisser ska ankomststämplas och registreras den dag de anländer till enheten. Remisser ska alltid dokumenteras och vara sökbara på patientnivå. Remiss ska skickas snarast och endast undantagsvis senare än tre (3) arbetsdagar efter remissbeslut. Akuta remisser ska skickas samma dag som beslut fattas.

Mottagen remiss ska bedömas och prioriteras snarast och endast undantagsvis senare än tre (3) arbetsdagar efter mottagandet. Remissbedömning Efter bedömning ska remissbekräftelse omgående skickas till patient och remittent. Remittent och patient ska meddelas om remissen vidareskickas. Det ska finnas rutiner för bevakning av utgående remisser, inkommande remisser och remissvar. Det ska finnas rutiner för hur fördröjt eller uteblivet remissvar åtgärdas. Det ska tydligt framgå att det är ett remissvar remittenten erhåller. Komplettering av remiss Ersättare vid frånvaro Second opinon Avvikelserapportering Bedöms remissen som ofullständig eller ställd till fel vårdnivå (enligt VISS) så ska kontakt tas med remittenten eller remissen skickas tillbaka med motivering. Remissbedömningen och den medicinska prioriteringen ska dokumenteras och vara sökbar på patientnivå. Bekräftelsen bör om möjligt innehålla uppgift om bokad tid. Om inte ska den innehålla beräknad väntetid och vid behov information om vårdgaranti. Detta gäller i alla sammanhang då remiss vidareskickas. Mottagande remissinstans ska kontaktas innan remiss skickas vidare. Systematisk bevakning av remisser och remissvar är mycket viktigt för patientsäkerheten. Remissvaret ska skrivas och skickas direkt efter första kontakten med patienten. Det kan vid behov kompletteras senare. Om en remiss behöver kompletteras ska inte en ny remiss skickas. Kompletteringen ska istället ske via ett brev, telefon eller personlig kontakt. Rutiner för ersättare vid läkares frånvaro ska finnas även när det gäller remisshantering. Hälso- och sjukvården ska i vissa fall medverka till att patienten vid livsavgörande val får en förnyad medicinsk bedömning, "second opinon". Se faktaruta! Även remisser med begäran om second opinion ska behandlas enlig regelverket. Avvikelser i remisshantering ska alltid rapporteras enligt verksamhetens rutiner.

Fakta second opinon Fakta Vårdgaranti Fakta Valfrihet Second opinion kan bli aktuell under följande omständigheter: Vid livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada Om patienten står inför valet att utsätta sig för särskilt riskfylla behandlingar Om patientens val har särskilt stor betydelse för den framtida livskvaliteten Mer information finns på www.uppdragsguiden.se/secondopinion Vårdgarantins tidsgränser i Stockholms läns landsting är: - 0 dagar kontakt med husläkarmottagning - 5 dagar besök hos husläkare* - 30 dagar besök hos specialistläkare** - 90 dagar behandling/åtgärd * Denna tidsgräns är 7 dagar i den nationella vårdgarantin ** Denna tidsgräns är 90 dagar i den nationella vårdgarantin Mer information finns på www.uppdragsguiden.se/vardgaranti Patienten kan själv välja var han/hon vill söka vård i Stockholms läns landsting. Det finns inte några upptagningsområden som sätter gränser för denna valfrihet. Valfriheten gäller inom samma vårdnivå, till exempel mellan husläkare på primärvårdsnivå och mellan specialistläkare på specialistläkarnivå. Valfriheten gäller också när patienten söker vård akut på primärvårdens närakuter eller sjukhusens akutmottagningar. Valfrihetsreglerna har beslutats av landstingsfullmäktige. Mer information finns på www.uppdragsguiden.sll.se/valfrihet Fakta och regler om informationsöverföring vid utskrivning från sjukhus Information om patientens behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst ska, senast samma dag som patienten skrivs ut, överföras från slutenvården till de enheter som är ansvariga för fortsatta insatser. Ett trygghetskvitto ska, efter medgivande från patienten, medfölja honom/henne när han/hon är i behov av fortsatt vård. Inför utskrivningen från slutenvård ska trygghetskvittot informera patienten om vem som övertar ansvaret för den fortsatta behandlingen. Det ska framgå såväl i journalen som på trygghetskvittot att läkemedelslista och läkemedelsberättelse har lämnats till patienten.

Administrativa grunddata Patient Personnummer, namn, adress, telefon och mobilnummer. För barn anges motsvarande uppgifter även för målsman Vid behov av tolk, ange språk Vid behov av tolkservice, ange typ till exempel teckenspråktolk, dövblindtolk eller vuxendövtolk Avsändare Enheten namn, adress, telefonnummer och kombikakod Vårdgivarens namn Datum för beslut av remiss Mottagare Enhetens namn och adress Övrigt Specifika önskemål, till exempel: kan komma med kort varsel, önskar bli remitterad till er, vill åberopa vårdgarantin och så vidare Relevant information om: Överkänslighet och allergi Bärare av smittsam sjukdom Aktuella mediciner läkemedelslista Sociala data Tidigare och nuvarande sjukdomar Patientens subjektiva besvär (typ, frekvens, duration) Status Tagna prover och resultat Utförda undersökningar och resultat Prövad terapi och resultat Sjukskriven/sjukskrivningsgrad Ange till exempel vid malignitetsmisstanke vilken information patenten har fått BMI Rökning eller annan beroendeproblematik